Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Transkript

1 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats relativt väl i en internationell jämförelse. Kloka strukturreformer har banat väg för en tillväxt som har varit högre än i övriga EU. Finanskrisen drabbade oss hårt, men i återhämtningsfasen har vi klarat oss relativt sett bättre än den övriga delen av EU, som har varit pressad av sin skuldkris. Den här bilden stämmer, men den stämmer inte lika mycket som de flesta vill tro. När EU:s tillväxt jämförs med USA:s så är det brukligt att noga påpeka att den positiva demografiska utvecklingen ger USA ett automatiskt påslag på BNP-tillväxten. I figur 1 framgår det att USA har en högre årlig tillväxttakt av total BNP än EU under de senaste sjutton åren. Men justerat för demografin så växer BNP per capita i genomsnitt i ungefär samma takt i EU som i USA. Figur 1 Genomsnittlig tillväxt per år i EU och USA Medelvärde i procent för åren Källa: SCB, International Data Base, US Census Bureau, Eurostat, Svenskt Näringsliv

2 2 (5) Tillväxt i total BNP är ett bra mått för att se på den totala ekonomins utveckling. Men BNP per capita är ett bättre mått för att fånga välståndsutvecklingen. Det senare måttet beskriver hur vi får det bättre. Vi brukar ju också säga att det viktiga med tillväxt är att vi får en större kaka att dela på och då är BNP per capita mer relevant. Det här är förklaringen till att Svenskt Näringslivs operativa mål är byggt just på ett BNP per capita-mått. 1 I länder där den demografiska utvecklingen är svag sammanfaller de båda tillväxtmåtten och det blir mindre noga med distinktionen mellan de två måtten. Så är fallet i EU och så har det också historiskt varit i Sverige. Det här har gjort att den politiska och ekonomiska debatten lagt ett stort fokus på det vanliga tillväxtmåttet. I figur 2 visas befolkningstillväxten i Sverige jämfört med EU och USA. Tidigare låg Sveriges befolkningsutveckling närmare EU:s. Sedan ett antal år har dock befolkningstillväxten i Sverige varit betydligt högre och nu senast till och med högre än i USA. Figur 2 Befolkningstillväxt i USA, Sverige och EU Årlig procentuell förändring Anm: prognos för åren Källa: SCB och International Data Base, US Census Bureau Det finns således skäl att lägga större vikt vid BNP per capita-analyser än vad som hittills har varit vanligt i Sverige. Det här gäller i många sammanhang. Exempelvis i konjunkturanalyser så blir de demografiska ingångsvärdena viktiga att få med, även om det är det traditionella tillväxtmåttet som slutligen redovisas. I den ekonomisk-politiska debatten är det rimligt att 1 Svenskt Näringslivs operativa mål är att Sverige före 2020 ska nå en position bland de fem översta i OECD:s välståndsliga. Under de senaste 15 åren har Sverige klättrat något, från 14:e till 9:e plats. Att inom sex års tid nå fram till målet är en tuff, men inte omöjlig utmaning. I välståndsligan jämförs BNP per capita, i löpande priser köpkraftsjusterat, för att tvärsnittsjämförelserna mellan länderna ska bli så rättvisa som möjligt. I denna PM analyseras tillväxttakter inom respektive land utan köpkraftskorrigering.

3 3 (5) lägga större fokus på per capita-förändringar, eftersom målet för tillväxtpolitiken rimligen bör vara att vi får det bättre. Ett aktuellt exempel är vår egen senaste prognos om att tillväxten växer med 2,5 procent 2014 och 3,4 procent Sett ur ett historiskt perspektiv kan det upplevas som att denna tillväxt står sig relativt väl (ett historiskt snitt från 1996 är 2,5 procent). Men om prognosen justeras för den demografiska utvecklingen så blir utvecklingen svagare. BNP per capita beräknas stiga med 1,4 procent 2014 och 2,4 procent 2015 (historiskt snitt är 2,0 procent). I välståndstermer kommer Sveriges tillväxt att vara lägre än vad som framgår av det ordinarie tillväxtmåttet. Istället för att befinna oss i en situation med som är bättre än normalt, upplever vi en välståndstillväxt som är lägre än snittet. Då ska man samtidigt väga in att vi befinner oss i en konjunkturuppgång där man hade kunnat hoppas på en bättre utveckling. I figur 3 åskådliggörs fenomenet. I figuren visas skillnaden i tillväxt mellan Sverige och EU. Sverige har under de senaste femton åren i genomsnitt haft tillväxt som har varit högre än i EU. I finanskrisens mest akuta läge drabbades Sverige hårt, men under återhämtningsfasen har tillväxten återigen blivit högre. Figur 3 Differens i tillväxttakt mellan Sverige och EU Procentenheter Anm: prognos för åren Källa: SCB, International Data Base, US Census Bureau, Eurostat, Svenskt Näringsliv Det är en tydlig skillnad mellan de båda mätmetoderna. Tidigare följde kurvorna varandra åt, men på senare år vidgar sig gapet mellan det traditionella tillväxtmåttet och BNP per capitamåttet. Det går bättre för Sverige än för EU, men det går inte riktigt så bra som den vanliga statistiken ger sken av.

4 4 (5) Demografisk förskjutning Resultaten i analysen drivs av en stark befolkningsutveckling. Kan det vara så att totalsiffrorna döljer förskjutningar i ålderssammansättningen som har betydelse för slutsatserna? Vi vet till exempel att vi under de senaste åren har haft omfattande pensionsavgångar. När människor lämnar arbetskraften kan de inte själva bidra i produktionen. Om detta är en stor faktor så kan det vara så att vi har hamnat i en period där en svagare utveckling för BNP per capita är oundviklig. I figur 4 ser vi befolkningsutvecklingen sedan millennieskiftet för den totala befolkningen och två olika mått på den arbetsföra befolkningen. Vi har dels använt det officiella och relativt breda måttet år, men även kompletterat det med ett smalare mått för ålderspannet år. Det bredare måttet används numera för att det är standard inom EU. Att man har utvidgat ålderspannet uppåt kan också förklaras med att det finns en politisk vilja att öka sysselsättningen i just den gruppen. 2 Det smalare måttet fångar bättre det vi i Sverige betraktar som normal ålder att befinna sig på arbetsmarknaden. Figur 4 Befolkningsutveckling, totalt och i ålderspannen respektive år Procentuell förändring Källa: SCB Som man kan se i figuren har den arbetsföra befolkningen under de senaste åren utvecklats något svagare än totalbefolkningen, lite beroende på vilket mått man använder. Men det är ändå noterbart att det ändå handlar om en relativt stark utveckling också av den arbetsföra befolkningen. En ogynnsam sammansättning av åldersammansättningen kan därför bara förklara bort en mindre del av försämringen i BNP per capita-tillväxten. Samtidigt ska man ha klart för sig att BNP både kan analyseras från produktionssidan och från efterfrågesidan. En 2 Vilket också skett under senare år.

5 5 (5) befolkningsökning i den icke-arbetande befolkningen kan stimulera efterfrågan och den vägen ge en positiv effekt på produktionen. Slutsatser Analyserar man tillväxten i BNP per capita-termer så ser utvecklingen sämre ut än när man använder det traditionella tillväxtmåttet. Det innebär att välståndet utvecklas svagare än vad intrycket blir när man bara betraktar den ordinarie statistiken. Endast en mindre del av den här utvecklingen kan förklaras med en ogynnsam ålderssammansättning. Svensk ekonomi har i genomsnitt utvecklats bättre än EU:s. Reformer har haft positiva effekter på vår ekonomi, men när reformtakten inte upprätthålls avtar med tiden vårt försprång. Det här blir tydligare när man använder ett BNP per capita-mått i sin analys. Det finns skäl att tro att många beslutsfattare i Sverige är utsatta för den här synvillan. Att det upplevs som att det går relativt väl för den svenska ekonomin riskerar att leda till en lägre reformvilja.