Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Transkript

1 Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson

2 Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska beslutet (2/9)

3 Bättre makroekonomi sedan inflationsmålet 8 BNP KPIF (1981) Q2 1971(1981) Q2 Medelvärde Standardavvikelse 0 Anm. KPIF avser perioden Källor: SCB och Riksbanken

4 Större köpkraft och stabilare lönebildning Anm. Årlig procentuell förändring. Enligt konjunkturlönestatistik efter 1993 och strukturlönestatistik före Reallöner är beräknade som skillnad mellan årlig procentuell förändring av nominallön och årlig procentuell förändring av KPI. Källor: Medlingsinstitutet och SCB

5 Inflationsbilden ser bättre ut Utfall Förväntningar Anm. Inflationsförväntningar för penningmarknadens aktörer. Källor: SCB och TNS Sifo Prospera

6 Inga orimligt höga löneökningar nödvändiga Anm. Trenden i arbetskostnad per producerad enhet är framräknad via ett så kallat HP-filter. Vid trendberäkningen används Riksbankens prognos i september Källor: SCB och Riksbanken

7 Anm. Reala löner är deflaterade med KPIF. Produktivitet är ett fyra kvartals glidande medelvärde. Streckade horisontella linjer avser ett genomsnitt mellan 1998 och Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Produktiviteten väntas öka lite snabbare än reallönerna

8 Anm. Arbetskostnad per producerad enhet, gemensam valuta, index, 2011 kv4 = 100 Källor: Bureau of Labor Statistics, OECD och Riksbanken Konkurrenskraften har förbättrats under tiden med ovanligt låg inflation USA Tyskland Sverige

9 Inflationen stiger Penningpolitiken ger nödvändigt stöd

10 Återhämtning i omvärlden trots vissa orosmoln Anm. Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken

11 Konjunkturen i Sverige stärks Stabil BNP-tillväxt Arbetsmarknaden förbättras Anm. Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

12 Penningpolitiken har effekt inflationen stiger Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

13 Företagen väntar sig högre priser Försäljningspriser, förväntningar Anm. Försäljningspriser, förväntningar hos detaljhandeln, nettotal. Avser de närmaste tre månaderna från frågetillfället. Streckad linje avser medel sedan maj Källa: Konjunkturinstitutet

14 Inflationen stiger mot målet 4 3 KPIF exklusive energi KPIF KPI Låga räntor i Sverige Starkare konjunktur i Sverige och omvärlden Svagare krona sedan förra året Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

15 Miljarder kronor För att trenden med stigande inflation ska fortsätta Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer Februari Mars April Juli Beslutstillfälle Anm. Procent respektive miljarder kronor. Källa: Riksbanken

16 Risker för inflationsuppgången Låg inflation länge Hur snabbt stiger inflationen? Oro i tillväxtekonomierna Fall i oljepriset Centralbanker i otakt Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången

17 Fortsatt hög beredskap Viktigt att trenden uppåt i inflationen fortsätter Redo att agera även mellan ordinarie möten Sänka reporäntan Köpa mer statsobligationer Intervenera på valutamarknaden Låna ut till företag via banker

18 Den låga räntan är nödvändig Inflationsmålet bidrar till en bättre ekonomisk utveckling Inte ändra målet beroende på var inflationen befinner sig för stunden Lågt ränteläge internationellt Penningpolitiken har effekt inflationen stiger Men Det låga ränteläget kan leda till överdrivet risktagande Risker med hushållens skulder och bostadsmarknaden Andra myndigheter, riksdag och regering har verktygen hög tid att de används!

19 Inflationen stiger Penningpolitiken ger nödvändigt stöd

20 Extra

21 Bättre utveckling av köpkraften och större stabilitet 10 8 Nominella löner Reala löner Medelvärde Standardavvikelse 0 Anm. Årlig procentuell förändring. Enligt konjunkturlönestatistik efter 1993 och strukturlönestatistik före Reallöner är beräknade som skillnad mellan årlig procentuell förändring av nominallön och årlig procentuell förändring av KPI. Källor: Medlingsinstitutet och SCB

22 Lägre inflation med inflationsmål Källa: SCB

23 och något högre tillväxt Källa: The World Bank

24 Alternativ till BNP bilden. Denna är från 82 men med kvartalsdata Källa: SCB

25 Stigande trend i inflationen Årlig procentuell förändring Källa: SCB

26 Källor: Bureau of Labor Statistics, OECD och Riksbanken Arbetskostnad per producerad enhet Lokal valuta, index, 2011 kv4 = Sverige Tyskland USA

27 Stigande vinstandel är att vänta Anm. Vinstandel i näringslivet, procent. Streckad linje avser genomsnitt mellan 1980 och Källor: SCB och Riksbanken

28 Skillnaden mellan lägsta notering (i närtid) och senaste utfall Förväntningar 2 års sikt 5 års sikt Arbetstagare 0,286 0,096 Arbetsgivare 0,129 0,198 Arbetstagare 2 års sikt avser skillnaden mellan 2014Q4 och 2015Q2 Arbetstagare 5 års sikt avser skillnaden mellan 2015Q1 och 2015Q2 Arbetsgivare 2 års sikt avser skillnaden mellan 2015Q1 och 2015Q3 Arbetsgivare 5 års sikt avser skillnaden mellan 2014Q4 och 2015Q2 Källa: TNS Sifo Prospera

29 Inflationsförväntningar enligt penningmarknadens aktörer Källa: TNS Sifo Prospera

30 Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera

31 Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera

32 Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera

33 Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera

34 Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera

35 Inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter Källa: TNS Sifo Prospera