Penningpolitisk rapport Juli 2013
|
|
- Karolina Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Penningpolitisk rapport Juli
2 Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data % - 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
3 Diagram.. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 9% 7% % Utfall Prognos 7 9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
4 Diagram.. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
5 Diagram.. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent 8 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 7. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
6 Diagram.. Förändring av bytesbalans för olika länder i euroområdet mellan 8 och Procent av BNP Anm. Euroområdet avser de länder som också är OECD-länder, det vill säga Cypern och Malta är exkluderade. GIIPS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien) redovisas med blå staplar. Källa: OECD
7 Diagram.. Förändring av offentligt finansiellt sparande för olika länder i euroområdet mellan 8 och Procent av BNP Anm. Euroområdet avser de länder som också är OECD-länder, det vill säga Cypern och Malta är exkluderade. GIIPS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien) redovisas med blå staplar. Källa: OECD
8 Diagram.7. Förändring av arbetskostnad per producerad enhet för olika länder i euroområdet mellan 8 och Procentenheter Anm. GIIPS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien) redovisas med blå staplar. Källa: OECD
9 Diagram.8. Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter 8 Spanien Italien Anm. Statsobligationer med cirka års återstående löptid. Källa: Reuters EcoWin
10 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken Diagram.9. BNP i olika regioner och länder Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data USA Euroområdet -9 KIX
11 Diagram.. Konsumentpriser i euroområdet och USA Årlig procentuell förändring USA Euroområdet Anm. För euroområdet avses HIKP och för USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat
12 Diagram.. Hushållens skuldkvot i USA Procent av disponibel inkomst Källor: Bureau of Economic Analysis och Federal Reserve
13 Diagram.. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 8 April Juli Anm. Utfall är dagskurser och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
14 Diagram.. Konkurrensvägd real växelkurs, KIX Index, =, kvartalsmedelvärden Juli April 98 Anm. Real växelkurs är deflaterad med KPIF för Sverige och KPI för omvärlden. KPIF är KPI med fast bostadsränta. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken
15 Diagram.. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data April Juli Källor: SCB och Riksbanken
16 Diagram.. Konfidensindikatorer för hushållen och tillverkningsindustrin Index, medelvärde =, standardavvikelse = Tillverkningsindustrin Hushåll 7 8 Källa: Konjunkturinstitutet
17 Diagram.. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst 7 Konsumtion (vänster skala) Disponibel inkomst (vänster skala) Sparkvot (höger skala) Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Källor: SCB och Riksbanken
18 Diagram.7. Hushållens förmögenhet Procent av disponibel inkomst Hushållens reala och finansiella förmögenhet (exklusive kollektivt sparande och försäkringssparande) Hushållens likvida förmögenhet Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data för hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken
19 Diagram.8. Nominell disponibel inkomst Årlig procentuell förändring April Juli Källor: SCB och Riksbanken
20 Diagram.9. Hushållens skulder Årlig procentuell förändring 8 8 April Juli 7 9 Anm. Hushållens totala skulder enligt finansräkenskaperna. Källor: SCB och Riksbanken
21 Diagram.. Hushållens skuldkvot Procent av disponibel inkomst 8 April Juli Källor: SCB och Riksbanken
22 Diagram.. Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Svensk exportmarknad Svensk export Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av länder och täcker cirka 8 procent av svensk exportmarknad. Källor: SCB och Riksbanken
23 Källor: SCB, Konjunkturinstitutet och Riksbanken Diagram.. Fasta bruttoinvesteringar och kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustrin Årlig procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade data Fasta bruttoinvesteringar, i hela ekonomin (vänster skala) Kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustin (höger skala)
24 Diagram.. Bytesbalans och finansiellt sparande i olika sektorer Procent av BNP Företag - -8 Hushåll Offentliga sektorn -8 Bytesbalans Källor: SCB och Riksbanken
25 Diagram.. Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data 8 Sysselsatta, - år Sysselsatta, -7 år Arbetskraft, - år Arbetskraft, -7 år Källor: SCB och Riksbanken
26 Diagram.. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, - år, säsongsrensade data Sysselsättningsgrad, april Sysselsättningsgrad, juli Arbetskraftsdeltagande, april Arbetskraftsdeltagande, juli Källor: SCB och Riksbanken
27 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data 9 April Juli Källor: SCB och Riksbanken
28 Diagram.7. RU-indikatorn Standardavvikelse Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är. Källa: Riksbanken
29 Diagram.8. BNP-gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Timgap Sysselsättningsgap BNP-gap Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Tim- respektive sysselsättningsgap avser arbetade timmars och antal sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken
30 Diagram.9. Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring - - Produktivitet Arbetskostnad per timme Arbetskostnad per producerad enhet Källor: SCB och Riksbanken
31 Diagram.. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring KPIF exklusive energi KPIF KPI Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
32 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring April Juli 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
33 Diagram.. KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring April Juli 7 9 Källor: SCB och Riksbanken
34 Diagram.. Reporänta Procent April Juli 7 9 Anm. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
35 Diagram.. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden April Juli Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken
36 Diagram.. Globala exportpriser och råvarupriser Årlig procentuell förändring 8 Globala exportpriser (vänster skala) Råvarupriser (höger skala) Anm. Globala exportpriser är en sammanvägning av exportdeflatorer (i lokala valutor) där Sveriges importandelar använts som vikt. Båda serierna är standardiserade, dvs. medelvärdet har subtraherats och serierna är dividerade med standardavvikelsen. Källor: IMF, nationella källor och Riksbanken
37 Diagram.. Råvarupriser Index, = Energi Metaller Livsmedel Total 8 Källa: IMF
38 Diagram.. BNP i omvärlden KIX-vägd, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken
39 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, OECD och Riksbanken Diagram.. Inflation i omvärlden KIX-vägd, årlig procentuell förändring Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9
40 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
41 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
42 Diagram.7. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, =, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
43 Anm. För sammanvägning av styrräntor i omvärlden används KIX-, där euroområdet, Norge, Storbritannien och USA ingår. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve, Norges Bank och Riksbanken Diagram.8. Styrränta i omvärlden KIX-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9
44 Diagram.9. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
45 Diagram.. Timgap Procent Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
46 Diagram.. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken
47 Diagram.. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, =, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. I diagrammet är gul linje identisk med blå linje. Källa: Riksbanken
48 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
49 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
50 Diagram.. Timgap Procent Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
51 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario 7 9 Källor: SCB och Riksbanken
52 Diagram.7. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken
53 Diagram.8. Alternativa reporäntebanor Procent, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken
54 Diagram.9. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
55 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
56 Diagram.. BNP-gap Procent Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
57 Diagram.. Timgap Procent Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
58 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Källor: SCB och Riksbanken
59 Diagram.. Statsobligationsräntor, års löptid Procent Storbritannien USA Tyskland Sverige Källa: Reuters EcoWin
60 Diagram.. Börsutveckling Index, 7-- = 8 8 Tillväxtekonomier (MSCI) USA (S&P ) Euroområdet (EuroStoxx) Sverige (OMXS) Källor: Morgan Stanley Capital International, Reuters EcoWin, Standard & Poor's och STOXX Limited
61 Diagram.. Börsvolatilitet Procent 8 USA (VIX) Euroområdet (EuroStoxx) Sverige (OMX) Anm. Implicit volatilitet beräknad från indexoptionspriser. Källor: Chicago Board Option Exchange, Reuters EcoWin och STOXX Limited
62 Diagram.. Stressindex för Sverige Ranking,,8 Valutamarknaden Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Stressindex,,8,,,,,,, 7 8 9, Anm. Stressindexet är ett korrelationsviktat medelvärde av stressnivån på fyra delmarknader. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, artikel i Penning- och valutapolitik :, Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken
63 Diagram.. Styrränteförväntningar mätta med terminsräntor Procent Storbritannien, --7 Storbritannien, -- USA, --7 USA, -- Euroområdet, --7 Euroområdet, Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
64 Diagram.. Reporänteförväntningar i Sverige Procent 9% 7% mätosäkerhet för penningpolitiska förväntningar % Reporänta Terminsräntekurva -- Terminsräntekurva --7 Enkät, Prospera, penningmarknadens aktörer 7 9 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Eftersom varken enkäter eller terminsräntor är exakta mått på penningpolitiska förväntningar illustreras mätosäkerheten med ett intervall. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
65 Diagram.7. Korta räntor i Sverige Procent 7 Bostadslån, genomsnitt av listade räntor Interbankränta Reporänta Bostadslån, ränta enligt finansmarknadsstatistik Anm. Avser genomsnittet av tremånaders listade boräntor från banker och bostadsinstitut, tremånaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tremånaders boränta för bolåneinstitutens nya utlåning enligt finansmarknadsstatistik. Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken
66 Diagram.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Företag Hushåll Anm. Utlåning till hushåll och företag enligt finansmarknadsstatistik. Källa: SCB
67 Diagram.9. Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari = 8 Småhus (säsongsrensade data) Småhus Bostadsrätter (säsongsrensade data) Bostadsrätter Källor: Valueguard och Riksbanken
68 Diagram.. Hushållens ränteförväntningar Procent,,,,,,,,,,,, Anm. Hushållens förväntningar avseende den rörliga räntan för bolån fem år framåt i tiden. Källa: Konjunkturinstitutet
69 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Office for National Statistics Diagram.. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Storbritannien USA -9 Euroområdet
70 Diagram.. Industriproduktion Index, januari =, säsongsrensade data OECD USA Euroområdet Källor: Eurostat, Federal Reserve och OECD
71 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data USA Euroområdet Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat
72 Diagram.. BNP i Danmark och Norge Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Norge, fastland Danmark Källor: Danmarks statistik och Statistisk sentralbyrå, Norge
73 Diagram.. Konsumentpriser Årlig procentuell förändring - - Storbritannien USA Euroområdet Anm. För euroområdet avses HIKP och för Storbritannien och USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Office for National Statistics
74 Diagram.. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källa: SCB
75 Diagram.7. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källa: Swedbank/Silf
76 Diagram.8. Barometerindikatorn Index, medelvärde =, standardavvikelse = Barometerindikatorn Medelvärde +/- en standardavvikelse Källa: Konjunkturinstitutet
77 Diagram :9. Konfidensindikatorer för hushåll Index, medelvärde =, standardavvikelse = Mikroindex (egen ekonomi) Makroindex (Sveriges ekonomi) 8 Hushållens konfidensindikator Källa: Konjunkturinstitutet
78 Diagram.. Exportorderingång inom tillverkningsindustrin Nettotal respektive index, säsongsrensade data Orderingång, KI (vänster skala) Orderingång, Inköpschefsindex (höger skala) Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf
79 Diagram.. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Offentliga myndigheter Bostäder Näringslivet exklusive bostäder Källa: SCB
80 Diagram.. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet Tusentals personer respektive procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Arbetskraft (vänster skala) Sysselsatta (vänster skala) Arbetslöshet (höger skala) Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken
81 Diagram.. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel Tusental, säsongsrensade data 8 Kvarstående lediga platser (vänster skala) Nyanmälda lediga platser (vänster skala) Varsel (höger skala) Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken
82 Diagram.. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data 7 Privata tjänstenäringar Handel Byggindustri Tillverkningsindustri Källa: Konjunkturinstitutet
83 Diagram.. Löner Årlig procentuell förändring 8 7 Näringslivet Offentlig sektor Anm. Preliminära utfall de senaste månaderna som vanligtvis revideras upp. Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken
84 Diagram.. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring KPIF exklusive energi KPIF KPI Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB
85 Diagram.7. Varu- och tjänstepriser i KPI Årlig procentuell förändring Varor exklusive energi och livsmedel (,9 %) Tjänster (,7 %) Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI. Källor: SCB och Riksbanken
86 Diagram.8. Prisindex i producentled, varaktiga konsumtionsvaror Årlig procentuell förändring Importmarknad Hemmamarknad Källa: SCB
87 Diagram.9. Inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Penningmarknadsaktörer (Prospera) Företag (KI) Hushåll (KI) 8 Anm. Företag är på kvartalsfrekvens, övriga är på månadsfrekvens. Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera
88 Diagram.. Inflationsförväntningar på ett, två och fem års sikt, samtliga aktörer Procent år år år Källa: TNS SIFO Prospera
89 ex Diagram A. Två räntebanor: högre och lägre Procent,, Högre ränta Lägre ränta År År År Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på reporäntan. Källa: Riksbanken
90 Ex Diagram A. Inflationen vid två räntebanor: högre och lägre Procent År År År Högre ränta Lägre ränta Källa: Riksbanken
91 e Diagram A. Arbetslösheten vid två räntebanor: högre och lägre Procent , 7 7, År År År Högre ränta Lägre ränta Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktigt hållbara arbetslösheten på -7, procent. Källa: Riksbanken
92 Diagram A. Arbetslösheten vid högre och lägre räntebana samt risk för ofördelaktigt scenario bortom prognoshorisonten Procent 7,, Högre ränta Lägre ränta Ofördelaktigt scenario År År År Bortom prognoshorisonten... Källa: Riksbanken
93 Diagram A. Schematisk skiss över penningpolitisk avvägning med hänsyn till hushållens skuldsättning Inflation Resursutnyttjande Måluppfyllelse under prognosperioden Räntebana Skuldsättning Sannolikhet för scenario Konsekvenser av scenario: inflation resursutnyttjande Förväntad måluppfyllelse bortom prognoshorisonten Penningpolitiska avvägningar Källa: Riksbanken
94 Källor: Nationwide Building Society, NVM, SCB, Statistics Denmark, Statistics Netherlands och Office for National Statistics Diagram A. Reala bostadspriser i olika länder Index, 99 kvartal = Danmark Nederländerna Storbritannien Sverige
95 Diagram A7. Hushållens skuldkvot Procent av disponibel inkomst Danmark Nederländerna Storbritannien Sverige Källor: Bank of England, Danmarks Nationalbank, Eurostat och Riksbanken
96 Diagram A8. Hushållens konsumtion i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Index, t =, kvartalsdata talskrisen i Sverige Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Scenario baserat på genomsnittliga effekter t t+ t+8 t+ t+ 9 9 Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken
97 Diagram A9. BNP i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Index, t =, kvartalsdata 9-talskrisen i Sverige Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Trend Scenario baserat på genomsnittliga effekter t- t- t-8 t- t t+ t+8 t+ t+ 9 Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken
98 Diagram A. Arbetslöshet i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Förändring i procentenheter, kvartalsdata 8 9-talskrisen i Sverige Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Scenario baserat på genomsnittliga effekter 8 t t+ t+8 t+ t+ Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken
99 Diagram A. Inflationsutveckling i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Förändring i procentenheter, kvartalsdata talskrisen i Sverige - - Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Scenario baserat på genomsnittliga effekter t t+ t+8 t+ t+ - Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken
100 Diagram A. Ränteförväntningar bland hushåll avseende rörlig boränta år framåt i tiden Procent 7 7 Rörlig boränta, förväntningar på års sikt Rörlig boränta, utfall Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på den rörliga boräntan. Intervallet baseras på dels ett intervall för den långsiktiga reporäntan på,-, procent, dels ett intervall för skillnaden mellan en tremånaders boränta och reporänta på,7- procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
101 Diagram A. Ränteförväntningar bland penningmarknadsaktörer avseende reporäntan år framåt i tiden Procent Reporänta, förväntningar på års sikt Reporänta, utfall 7 9 Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på reporäntan på,-, procent. Källor: TNS SIFO Prospera och Riksbanken
102 Diagram A. HIKP i Sverige, euroområdet, USA och Storbritannien Årlig procentuell förändring - Storbritannien USA Euroområdet - Sverige Anm. HIKP avser harmoniserat index för konsumentpriser. Källor: Eurostat och SCB
103 Diagram A. HIKP i Norden och Schweiz Årlig procentuell förändring Schweiz Norge Danmark Finland Sverige Anm. HIKP avser harmoniserat index för konsumentpriser. Källor: Eurostat och SCB
104 Diagram A. Schematisk beskrivning av inflationens bestämningsfaktorer Inflation Prispåslag Marginalkostnader Konkurrens Efterfrågan Löner Kapitalkostnader Importpriser Produktivitet Växelkurs Exportpriser Penningpolitik Källa: Riksbanken
105 Diagram A7. KIX-vägd BNP och globala exportpriser Årlig procentuell förändring Globala exportpriser BNP, KIX-vägd Anm. Globala exportpriser är en sammanvägning av exportdeflatorer (i lokala valutor) där Sveriges importandelar använts som vikt. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken
106 Diagram A8. Nominell växelkurs och importpriser Årlig procentuell förändring KIX Importprisindex, konsumtionsvaror Anm. Importpriser avser priser på konsumtionsvaror enligt producentprisindex (PPI). KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: SCB och Riksbanken
107 Diagram A9. Arbetskostnad per producerad enhet och importpriser Årlig procentuell förändring Importprisindex, konsumtionsvaror 8 Arbetskostnad per producerad enhet Anm. Importpriser avser priser på konsumtionsvaror enligt producentprisindex (PPI). Källor: SCB och Riksbanken
108 Diagram A. Prisutveckling på varor, tjänster och livsmedel Årlig procentuell förändring 8 Livsmedel Tjänster Varor Källa: SCB
109 Diagram A. Arbetskostnad per producerad enhet och KPIF Årlig procentuell förändring 8 KPIF Arbetskostnad per producerad enhet, trend Arbetskostnad per producerad enhet Källor: SCB och Riksbanken
110 Diagram A. Vinstandel Procent 7 Medel 98- Vinstandel Källor: SCB och Riksbanken
111 Diagram A. Nominell och real växelkurs, 9- SEK per dollar respektive index, 9 = Nominell växelkurs (vänster skala) Real växelkurs (höger skala) Anm. Den reala växelkursen har beräknats med KPI för Sverige och USA. Källor: Bureau of Labor Statistics, SCB och Riksbanken
112 Diagram A. Nominell och real konkurrensvägd växelkurs Index, = Nominell TCW Real TCW Nominell KIX Real KIX Anm. Real TCW har beräknats med svensk och TCW-vägd KPI för perioden 97-98; därefter svensk KPIF och TCW-vägd KPI. Real KIX har beräknats med KIX-vägd KPI och svensk KPIF. Real KIX har normaliserats till samma nivå som real TCW i kvartal 99. Källor: SCB och Riksbanken
113 Diagram A. Relativ BNP, bytesförhållande och nettoutlandsställning Index, = respektive procent av BNP Bytesförhållande (vänster skala) Relativ BNP (vänster skala) Nettoutlandsställning (höger skala) Anm. Omvärldens BNP avser KIX-vägd BNP. Källor: SCB och Riksbanken
114 Diagram A. Bytesbalanssaldo och real växelkurs i Sverige Procent av BNP respektive index, = 8 Bytesbalanssaldo (vänster skala) Konkurrensvägd real TCW växelkurs (höger skala) Källa: Reuters EcoWin
115 Diagram A7. Real växelkurs, KIX Index, = 8 Anm. Vertikal linje anger intervallet för Riksbankens bedömning av realväxelkursens långsiktiga nivå. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken
116 Tabeller
117
118
119
120
121
122
123
124
125
Penningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Penningpolitisk rapport Februari 2013
Penningpolitisk rapport Februari Diagram.. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data 7 7 6 6 Euroområdet Sverige 6 7 8 9 Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källor: Markit Economics
Penningpolitisk rapport Oktober 2013
Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Penningpolitisk rapport. Oktober 2014
Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som
Penningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport December 2016
Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport oktober 2017
Penningpolitisk rapport oktober 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Redogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Penningpolitisk rapport februari 2017
Penningpolitisk rapport februari 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Redogörelse för penningpolitiken 2013
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..
Penningpolitisk rapport Juli 2016
Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Penningpolitisk rapport juli 2017
Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport Februari 2014
Penningpolitisk rapport Februari 214 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.
Redogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Penningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Penningpolitisk rapport september 2017
Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Redogörelse för penningpolitiken 2012
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen - Årlig procentuell förändring, månadsdata KPIF KPI - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram.. BNP-tillväxt,
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Penningpolitisk rapport Juli 2014
Penningpolitisk rapport Juli 214 Diagram 1.1. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Penningpolitisk rapport februari 2018
Penningpolitisk rapport februari 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Penningpolitisk rapport februari 2016
Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Min penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Penningpolitisk rapport Februari 2015
Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.
Penningpolitisk rapport april 2018
Penningpolitisk rapport april 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Redogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Penningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Penningpolitisk rapport februari 2019
Penningpolitisk rapport februari 2019 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport april 2019
Penningpolitisk rapport april 2019 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Penningpolitisk rapport december 2018
Penningpolitisk rapport december 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitisk rapport april 2017
Penningpolitisk rapport april 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Penningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Penningpolitisk rapport juli 2018
Penningpolitisk rapport juli 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Penningpolitisk rapport oktober 2018
Penningpolitisk rapport oktober 218 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Det ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Penningpolitiskt beslut April 2015
Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag 2015-05-12 Vice riksbankschef Per Jansson Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Kostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg
Det ekonomiska läget KOMMEK 8 augusti Vice riksbankschef Svante Öberg Det ekonomiska läget BNP-tillväxten dämpas i år och nästa år. Sysselsättningen stagnerar och arbetslösheten börjar öka. Inflationen
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Sverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Ekonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Penningpolitisk rapport. Juli 2013
Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor
Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Utsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Varför är inflationen låg?
Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna
KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Penningpolitisk rapport december 2015
Penningpolitisk rapport december 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP
7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Penningpolitisk rapport. Februari 2014
Penningpolitisk rapport Februari S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Mdr kr
Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex
Penningpolitisk uppföljning april 2009
Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå
Skulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Penningpolitisk rapport. Oktober 2013
Penningpolitisk rapport Oktober 1 S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken
Riksbankens direktion
Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna
Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet
Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Diagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Penningpolitisk rapport oktober 2015
Penningpolitisk rapport oktober 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Penningpolitisk uppföljning september 2009
Penningpolitisk uppföljning september 29 Det har kommit allt fler tecken på en vändning i konjunkturen. Exempelvis var BNP-tillväxten under andra kvartalet något starkare än väntat i både Sverige och omvärlden.
Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna
7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med
1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average
Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens
Riksbankens roll i svensk ekonomi
Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning
Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell