Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Transkript

1 Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén

2 Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och obligationsköp

3 Om Riksbanken

4 Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende : Första sedlarna

5 Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet et Finansinspektionen en Riksgälden

6 Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige

7 Riksbankens uppdrag Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet

8 Nya sedlar och mynt O k t o b e r K o m m e r i o k t o b e r O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i

9 Inflationsmålet

10 Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 10

11 Varför just 2 procent? Det viktiga är att ha ett mål något som vägleder prisoch lönebildningen 2 procent: Ger handlingsutrymme för penningpolitiken Ger utrymme för pris- och lönejusteringar Vanligt inflationsmål i omvärlden 11

12 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning

13 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget

14 Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring 16 KPI Medelvärde Medelvärde 8,3 Std avv 3, (april) Medelvärde 1,4 Std avv 1, Källor: SCB och Riksbanken

15 Högre och mer stabila reallöner sedan inflationsmålet infördes Årlig procentuell förändring Medelvärde 0,75 Std avv 3, Medelvärde 1,96 Std avv 1, Reallöner, arbetare inom industrin -4 Medelvärde Anm. Data t.o.m Avser industrin SNI B+C Källor: SCB och Riksbanken 15

16 Penningpolitiken den senaste tiden

17 Det går ganska bra för svensk ekonomi Stabil BNP-tillväxt Arbetsmarknaden förbättras Anm. Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

18 men inflationen är för låg 4 3 KPIF exklusive energi KPIF KPI Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

19 Expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga Reporäntan har sänkts till 0,35 procent Vi köper statsobligationer Vi är beredda att göra mer

20 Reporäntan påverkar utlåningsräntor Procent Anm. Utlåningsränta till hushåll avser lån för bostadsändamål. Inlåningsränta avser hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken

21 och växelkursen SEK/EUR Anm. Streckade linjer markerar penningpolitiska beslut under Källor: Macrobond och Riksbanken

22 Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Minusräntan är egentligen inte så speciell

23 Rekordlåga styrräntor internationellt Procent Anm. ECB avser EONIA och är ett månadsgenomsnitt. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve Bank of New York och Riksbanken

24 Internationella realräntor har fallit Danmark Finland Norge Japan Frankrike Kanada Storbritannien USA Tyskland Sverige Anm. Kvartalsdata, två års glidande medelvärde. Källa: OECD

25 Erfarenheter av minusräntan Normalt genomslag i ekonomin Utlåningsräntor sjunker med reporäntan Ingen minusränta för hushållen Bankernas räntenetto och vinster är fortsatt höga Tekniska problem? Ingen ökad efterfrågan på kontanter FRN-marknaden IT-system

26 Risker med lågt ränteläge Huspriser och hushållens skulder växer snabbt! Vi kan inte avvika för mycket från omvärldens penningpolitik Lite högre reporänta löser knappast dessa problem Det behövs riktade åtgärder

27 Stigande skulder och bostadspriser Hushållens skulder Bostadspriser Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen (liksom disponibel inkomst). Bostadspriser och disponibel inkomst index, 2007 = 100. Källor: SCB, Valueguard och Riksbanken

28 Risker med lågt ränteläge Huspriser och hushållens skulder växer snabbt! Vi kan inte avvika för mycket från omvärldens penningpolitik Lite högre reporänta löser knappast dessa problem Det behövs riktade åtgärder Det låga ränteläget motverkas bäst med expansiv penningpolitik Annars får vi leva med låg ränta ännu längre

29 Risker för inflationsuppgången Låg inflation länge Hur snabbt stiger inflationen? Oro i tillväxtekonomierna Fall i oljepriset Centralbanker i otakt Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången

30 Fortsatt hög beredskap Viktigt att trenden uppåt i inflationen fortsätter Redo att agera även mellan ordinarie möten

31 Tack!