Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Transkript

1 Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats SIFR Institutet för finansforskning, Handelshögskolan i Stockholm, och Stockholms universitet Har vi råd att bo och vem ska finansiera våra bostäder? Seminarium i Almedalen, juli Min slutsats Facit från penningpolitiken de senaste åren förskräcker: Mycket för låg inflation, mycket för hög arbetslöshet Penningpolitiken i Sverige ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå Penningpolitiken och styrräntan ska inte användas för att stabilisera hushållens skuldsättning Riksbanken ska inte bedriva bostadspolitik Om skuldsättningen är/blir ett problem, hantera med andra tillgängliga medel Regeringen och Finansinspektionen har redan effektiva medel beträffande skuldsättningen och fler kan skapas/är på gång (Finanskriskommittén) Penningpolitikens mandat Riksbankslagen Målet för penningpolitiken skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde Regeringspropositionen Såsom myndighet under riksdagen ska Riksbanken därutöver, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Hög sysselsättning = högsta hållbara sysselsättning Prisstabilitet och högsta hållbara sysselsättning Högsta hållbara sysselsättning = lägsta hållbara arbetslöshet Stabilisera inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå

2 Facit för det senaste årens penningpolitik HIKP-inflation, valda länder, februari Inflationen långt under målet Arbetslösheten långt över en långsiktigt hållbar nivå Hushållens skuldkvot har kanske under några år blivt några procentenheter lägre Spåren förskräcker Note: Some observations from January or December Source: Eurostat and own calculations Arbetslöshet, valda länder, februari av arbetskraften Faktiskt utfall jämfört med kontrafaktisk låg styrränta - Styrränta KPIF Hushållens skuldkvot, procent av disponibel inkomst Arbetslöshet Note: Some observations from January or December. Swizz unemployment rate from OECD, Q. Source: Eurostat, OECD and own calculations 7 Källor: Riksbanken, SCB och egna beräkningar

3 Stram penningpolitik i Sverige: Hög kort realränta Real ettårsränta i Sverige, euroområdet och USA - USA Euroområdet Sverige Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Tre påståenden som alla måste vara sanna för att man ska försöka använda styrränta för att begränsa hushållens skuldsättning. Nivån på hushållens skulder i Sverige idag medför tillräckligt stora risker för att behöva åtgärdas.. En högre reporänta kan märkbart minska dessa risker och den minskade risken är värd den lägre inflation och högre arbetslöshet den högre reporäntan orsakar.. Det finns inte något bättre tillgängligt medel, med större eller samma effekt på riskerna och mindre effekt på inflation och arbetslöshet. Källor: Bureau of Labor Statistics, ECB, IMF, OECD, SCB och Riksbanken 9 Granska påstående : Styrräntan effektiv? Omfattande teoretisk och empirisk forskning Styrräntan har på kort sikt liten effekt på hushållens skuldkvot (skuld/disponibel inkomst) Nyckeltal: procentenhet högre ränta i fyra kvartal ger ungefär % lägre bostadspriser och skulder ungefär % lägre BNP och disponibel inkomst dvs. ungefär % lägre skuldkvot (,7 p.e. vid 7 % skuldkvot) ungefär, p.e. högre arbetslöshet ( jobb),7 p.e. lägre skuldkvot kostar ungefär jobb, men ingen märkbar effekt på eventuella risker med skuldsättningen Granska påstående : Styrräntan effektiv? Styrräntan har på lång sikt ingen effekt på hushållens skuldkvot Skuldkvot = Belåningsgrad x Bostadspriser/Disponibel inkomst Hög styrränta tycks inte ge inte lägre belåningsgrad

4 Granska påstående : Styrräntan effektiv? Belåningsgrad och styrränta: Låg styrränta ger inte hög belåningsgrad Granska påstående : Styrräntan effektiv? Styrräntan har på lång sikt ingen effekt på hushållens skuldkvot Skuldkvot = Belåningsgrad x Bostadspriser/Disponibel inkomst Hög styrränta tycks inte ge inte lägre belåningsgrad Bostadspriser/Disponibel inkomst bestäms av faktorer (bl.a. lång real bolåneränta efter skatt) som penningpolitiken vid låg och stabil inflation inte kan påverka På lång sikt ingen effekt Påstående håller inte Källa : Riksbanken Granska påstående : Inga andra instrument? Regeringen och Finansinspektionen har redan vidtagit eller aviserat flera åtgärder. Bolånetaket. Skärpt kapitaltäckning för systemviktiga banker. Höjda riskvikter på bolån. FI bevakar bankernas kreditprövning och låntagarnas betalningsförmåga och motståndskraft mot störningar Bankerna bidrar. Tillämpar bolånetaket. Sträng kreditprövning (FI bolånerapporter) Påstående håller inte Påstående : Skuldsättningen problem? Hushållen har starka balansräkningar: God bruttosoliditet Bostadspriser i linje med fundamenta (och har stabiliserats) Hushållen har lång finansiering och kortare placering Stabil och måttlig belåningsgrad Högt hushållssparande Nya låntagare har god betalningsförmåga och god motståndskraft mot räntehöjningar, prisfall och inkomstbortfall (FI bolånerapporter) Gamla låntagare har ännu bättre betalningsförmåga och större motståndskraft (nya lån under ett år ca -% av lånestocken)

5 Hushållens totala tillgångar, reala tillgångar, skulder och sparande Andel av disponibel inkomst Total förmögenhet (exkl.kollektivt förs. spar.) Real förmögenhet Skulder Eget totalt sparande (höger skala) Bruttosoliditet för hushållen, några stora börsbolag och svenska banker Eget kapital i procent av totala tillgångar (exkl. kollektiva försäkringar, exkl. humankapital (!)) 7 Anm. Kollektivt försäkringssparande ca % av disponibel inkomst dec.. Källor: SCB och Riksbanken 7 Källor: Dagens Industri (soliditeten för börsbolag och svenska banker) och Riksbanken (hushållens soliditet). Finansiellt sparande i olika sektorer av BNP Nominella priser på villor och bostadsrätter Index, Jan =, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken 9 Källor: Valueguard och Riksbanken

6 Nominella priser på villor och bostadsrätter Index, Aug 7 =, säsongsrensade data Reala priser på villor och bostadsrätter Index, augusti 7 =, säsongsrensade data Liten ökning sedan hösten 7! Stresstest i realtid! Källor: Valueguard och Riksbanken Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken Priser på villor och bostadsrätter i förhållande till disponibel årsinkomst Index, augusti 7 =, säsongsrensade data Boendeutgift som andel av disponibel inkomst Fall sedan hösten 7! Anm.: Bostadspriser deflaterade med årlig disponibel inkomst. Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken Källa: SCB

7 Svensk -årig realränta Utlåning till hushåll och företag Årlig tillväxttakt, procent Nollkupong -årig real spotränta Hushåll Ränta på enskilda realobligationer med år till förfall Icke-finansiella företag Alla finansieringskällor, icke-finansiella företag Källor: Riksgäldskontoret och Riksbanken Källor: SCB och Riksbanken Påstående : Skuldsättningen problem? Bristfällig analys av risker: Hushållen skulder är på en nivå som gett problem i andra länder. Och? Andra faktorer bakom kriser i andra länder: Överhettad ekonomi Övervärderade bostäder relativt fundamenta Snabbt stigande bostadspriser Snabbt ökande skulder Dålig kreditprövning (betalningsförmåga, motståndskraft, subprime!) Spekulativt beteende, buy to let, etc. Hög belåningsgrad Låg bruttosoliditet hos låntagare Högt byggande Överoptimistiska förväntningar Dåligt kapitaliserade banker, stora off-balance-sheet-åtaganden Svårövervakad och svårreglerad finanssektor (jfr storbanker!) Lågt sparande Dåliga statsfinanser Bytesbalansunderskott Påstående : Skuldsättningen problem? Inget tröskelvärde för skulder (jfr Reinhart och Rogoff) Alla skulder är inte dåliga Om skulder är bra eller dåliga beror på vad de finansierar Sverige ser bra ut beträffande faktorer bakom kriser Påstående kan ifrågasättas Men det räcker med att påstående och inte håller för slutsatsen att man ska inte använda styrräntan för att begränsa skuldsättningen 7

8 Min slutsats Facit från penningpolitiken de senaste åren förskräcker: Mycket för låg inflation, mycket för hög arbetslöshet Penningpolitiken i Sverige ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå Penningpolitiken och styrräntan ska inte användas för att stabilisera hushållens skuldsättning Riksbanken ska inte bedriva bostadspolitik Om skuldsättningen är/blir ett problem, hantera med andra tillgängliga och effktiva medel Regeringen och Finansinspektionen har redan effektiva medel beträffande skuldsättningen och fler kan skapas/är på gång (Finanskriskommittén) 9 Extrabilder Stram penningpolitik i Sverige: Låg inflation och hög arbetslöshet Inflation i Sverige, euroområdet, Storbritannien och USA Arbetslöshet i Sverige och valda länder USA Euroområdet Storbritannien Sverige (KPIX/KPIF) Sverige (KPI) Österrike Nederländerna Norge Storbritannien USA Tyskland Sverige Anm. KPIX/KPIF för Sverige visar KPIX t.o.m. mars, därefter KPIF. För Storbritannien visas RPIX t.o.m., därefter KPI. För euroområdet visas HIKP. För USA visas PCE-deflatorn. Källa: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, IMF, OECD, Office for National Statistics, SCB och Riksbanken

9 Granska påstående : Styrräntan effektiv? Reala priser på villor och bostadsrätter Index, januari =, säsongsrensade data Effekt av p.e. högre ränta under ett år på bostadspriset, allt annat lika? P t bostadspriset år t, b t värdet av boendetjänsterna under år t P nuvärdet år av framtida boendetjänster T P db t t, dt t t ( i ) P b P i i p.e. %, P oförändr. P % i p.e. högre ränta under två år medför ungefär % lägre pris Detta visar ungefärlig storleksordning, liten effekt Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken Priser på villor och bostadsrätter i förhållande till disponibel kvartalsinkomst Index, augusti 7 =, säsongsrensade data Hushållens bruttosoliditet Nettoförmögenhet som andel av totala tillgångar (exkl. kollektivt försäkringssparande), procent Fall sedan hösten 7! Anm.: Bostadspriser deflaterade med säsongrensad disponibel kvartalsinkomst. Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken Källor: SCB och Riksbanken

10 Källa: Bernanke, Ben S. (), Monetary policy and the housing bubble, AEA meeting, January. 7 Källa: Bernanke, Ben S. (), Monetary policy and the housing bubble, AEA meeting, January. Penningpolitiska alternativ runt huvudscenariot inklusive effekter på skuldkvoten, april Omvärldsräntor enligt huvudscenariot. Långsiktig arbetslöshet, %. Effekter enligt Ramses, delvis förväntat. Effekt på skuldkvot enligt egna beräkningar Reporänta KPIF Penningpolitiken för stram sedan 997 Arbetslöshet och årlig KPI-inflation 97- och den långsiktiga Phillipskurvan Q Skuldkvot, procent av disponibel inkomst Arbetslöshet CPI inflation, Y/Y, percent. 99Q Q. p.e. 99Q 99Q. p.e. Huvudscenario Lägre ränta Högre ränta Unemployment, percent Källor: SCB, Riksbanken och egna beräkningar 9 Källa: Svensson, Lars E.O. (), The possible unemployment cost of average inflation below a credible target,

11 Average inflation in some countries Country Target Index Period Average Deviation Sweden (99-) CPI (99-) CPI Australia - (99-) CPI Canada (99-) CPI UK. (99-) RPIX (-) CPI -7.. (-) CPI -.. Euro zone (< ) (999-) HICP -. US ( ) (-) core CPI -. core PCE -.9