Ska vi oroas av hushållens skulder?

Transkript

1 Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3= Seminarium Almedalen 4 juli :1 25:2 25:3 25:4 26:1 26:2 26:3 26:4 27:1 27:2 27:3 27:4 28:1 28:2 28:3 28:4 29:1 29:2 29:3 29:4 21:1 21:2 21:3 21:4 211:1 211:2 211:3 211:4 212:1 212:2 212:3 212:4 213:1 213:2 213:3 213:4 214:1 Källa: SCB, Valueguard och Evidens HOXSWE HOXFLATSWE HOXHOUSESWE VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Ägarstrukturen på bostadsmarknaden påverkar nivån på skuldkvoten Andel (%) Andel av befolkningen per upplåtelseform och andel med bostadslån år 212 Äganderätt/ Bostadsrätt med bostadslån Hyresrätt till marknadshyra Äganderätt/ Bostadsrätt utan bostadslån Hyresrätt med reglerad hyresnivå Källa: Eurostat VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI 214 4

2 Hur hög är skuldsättningen? Belåningsgraden och andelen eget kapital hos hushållen uppvisar ingen problematisk trend 8 Hushållens skulder i förhållande till inkomster och tillgångar 2 DK NL IE NOR: SUI SWE Procent Procent ESP US Genomsnittlig procentuell skuldutveckling per år 1 2 Tidsperiod Schweiz Norge Sverige Danmark Irland Nederländerna Spanien USA ,7 7,4 5,5 6,6 12,4 5,3 9, 4, Källa: Eurostat Källa: Riksbanken Skulder/reala tillgångar (Vä) Skulder/tillgångar exkl. kollektiva försäkringar (Vä) (Prognos Skulder/reala tillgångar (Vä)) VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Varför ökar skuldkvoten i andra länder? Fundamentala orsaker i Sverige! Effekt på hushållens skuldkvot i några utvalda länder av vissa ändrade makroekonomiska förutsättningar (Procent) Högre bostadsägarandel SE DK FI NL IR ES Lägre boendeskatter Lägre bolåneräntor Kombinations-effekt Summa Källa: Finansinspektionen VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI 214 8

3 Stigande bostadspriser och ökande ägarandel förklarar skuldutvecklingen Skulderna mätt som skuldkvot fortsätter att stiga men relativt långsamt Utlåning med bostadsrätter som säkerhet Utlåning BR 23:1-213:3. Fasta priser totalt (MDR kr) Förändring per kvartal (MDR Kr) :3 213:2 213:1 212:4 212:3 212:2 212:1 211:4 211:3 211:2 211:1 21:4 21:3 21:2 21:1 29:4 29:3 29:2 29:1 28:4 28:3 28:2 28:1 27:4 27:3 27:2 27:1 26:4 26:3 26:2 26:1 25:4 25:3 25:2 25:1 24:4 24:3 24:2 24:1 23:4 23:3 23:2 23:1 Skattad skuld Skattad förändring Källa: Evidens och SCB Faktisk skuld Faktisk förändring Billions Stigande bostadspriser Inkomster/Befolkningsutveckling Finansiella tillgångar Ränteförändring Ökad stock av ägda bostadsrätter Nyproduktion Ombildning från HR till BR Förändrad belåningsgrad VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Procent Källa: Evidens Hushållens skulder, procent av disponibel inkomst 216:1 215:3 215:1 214:3 214:1 213:3 213:1 212:3 212:1 211:3 211:1 21:3 21:1 29:3 29:1 28:3 28:1 27:3 27:1 26:3 26:1 25:3 25:1 24:3 24:1 23:3 23:1 22:3 22:1 21:3 21:1 2:3 2:1 1999:3 1999:1 1998:3 1998:1 1997:3 1997:1 Prognos Skuldkvot (Totala skulder) Skuldkvot (Totala bostadsskulder) Skuldkvot (Totala skulder) Prognos Skuldkvot (Totala bostadsskulder) VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Mycket stor ökning av antalet bostäder som finansieras av hushållen under 2-talet Antal Bostadsbyggande fördelat på hustyp och upplåtelseform i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö år samt ombildning bostäder per år 2 25 bostäder per år Flerbostadshus Småhus Hyresrätt Bostadsrätt Ombildade HR till BR Series6 Källa: SCB VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI

4 Finansinspektionen: Hushållen klarar både stigande räntor och fallande bostadspriser Stor andel utan lån bland låginkomsttagare och stora lån är koncentrerade till hushåll med hög inkomst Källa: SOU 213:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Källa: Finansinspektionen VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Förklaring: Låga boendeutgifter och högre inkomster i ägt boende. Höga skulder koncentrerade till starka hushåll 35 Genomsnittlig boendeutgift i Sverige som andel av disponibel inkomst (%) Genomsnittligt bostadslån i tkr i olika inkomstgrupper Andel av disponibel inkomst (%) Bolån, tkr >85 Hyresrätt Bostadsrätt Småhus Total Disponibel inkomst per månad, tkr Källa: SCB Källa: Finansinspektionen VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI

5 Skuldnivån och sårbarhet Sverige redovisar låg och minskande sårbarhet enligt Flodén Svensk sårbarhet Riksbankens analyser visar att reporäntan har marginell betydelse för skuldkvoten och ingen effekt på påstådda risker med hög skuldkvot Förändring av skulderna i relation till hushållens disponibelinkomster Källa: Did Household Debt Matter in the Great Recession? Supplement till bloggpost på ekonomistas.se VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Martin Flodén 16 februari, 214 Källa: Riksbanken Penningpolitisk rapport, Februari 214 VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Skulderna hot med den reala ekonomin? tillväxten i skuldkvot har små effekter på konsumtion och arbetslöshet enligt vice riksbankschef hushållens skulder ökar något snabbare??! Konsumtionsförändring som effekt av förändring i skuldkvot 23-27g Procent av disponibel inkomst Hushållens skulder. Procent av disponibel inkomst De två scenarierna visar att en ännu lägre reporänta än i huvudscenariot skulle leda till att KPIF-inflationen når 2 procent något snabbare än i huvudscenariot, men också skjuter över 2 procent mer. Dessutom leder den till att hushållens skulder ökar något snabbare, vilket bedöms öka riskerna ytterligare för att ekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart 185, , Procent av disponibel inkomst Källa: Did Household Debt Matter in the Great Recession? Supplement till bloggpost på ekonomistas.se Martin Flodén 16 februari, 214 VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Källa: Riksbanken. Penningpolitisk rapport, juli 214 Utfall Huvudscenario Lägre ränta Högre ränta VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI 214 2

6 Inflationen på målet 2 procent mest effektivt ger automatisk amortering med 2 procent per år och halverad belåningsgrad på 18 år Ett amorteringsfritt lån innebär att belåningsgraden faller till under 5 procent efter ca 18 år vid 2 procents inflation och värdeökning Källa: Evidens VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI Hushållen är inte lättsinniga. Högre hushållssparande nu än under 9- talskrisen. Rationellt att sprida riskerna enligt Riksbanken 1 5 Bytesbalans och finansiellt sparande i olika sektorer 1 5 Evidens erbjuder kvalificerad analys och strategisk rådgivning åt aktörer på den nordiska fastighetsmarknaden. Fakta förädlas och bearbetas med hjälp av våra unika databaser och prognosmodeller. Genom att översätta den makroekonomiska utvecklingen, villkoren på lokala marknader och kunders värderingar till konkreta bedömningar av framtida priser, hyror, vakanser eller andra tydliga beslutskriterier skapar vi ett försprång för våra kunder. Procent av BNP Vi drar slutsatsen att när analysen baseras på data över avkastningarna på reala och finansiella tillgångar från 1997 till 212 verkar det finnas få incitament för hushållen att amortera. En portföljvalsanalys visar att det för de flesta hushåll sannolikt är mer förmånligt att spara genom att investera i finansiella tillgångar såsom aktie- och räntefonder än att spara genom att amortera Avslutningsvis talar mycket för att ett högt sparande till pensionen genom kollektiva pensionssystem samt en förmånlig beskattning av privat pensionssparande minskar hushållens incitament att amortera -5-1 Procent av BNP ted.lindqvist@evidensgruppen.se Evidens blw AB Sibyllegatan 3, 2 tr Stockholm Tfn växel: Bytesbalans Hushållssektor Företagssektor Offentlig sektor Källa: Riksbanken och SCB. Citat, källa: Riksbanken och Finansinspektionen 214. PM 4 - Hushållens amorteringsbeslut s. 2. VEIDEKKE ALMEDALEN 4 JULI