Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
|
|
- Magnus Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten avseende hushållen ökar i rask takt. Den i särklass viktigaste förklaringen är de låga nominella bolåneräntorna. Huspriserna växer nu åter snabbare än ekonomin i stort. Boindex signalerar en husprisuppgång på 8 % i årstakt om ett år. Hushållens skuldsättning i relation till inkomsten uppgår till 160 % och nu ökar risken för hur skuldbördan skall hanteras vid högre räntor. Främst i storstadsregionerna som hittills klarat lågkonjunkturen hyggligt ökar känsligheten för högre räntor och en svagare arbetsmarknad. Vanligen konstateras att det är de låga räntorna som driver upp tillgångspriserna, men detta gäller främst i nominella termer. Realräntorna är istället relativt höga och ligger nära det historiska genomsnittet ( ). Vid deflation eller låg inflation blir skuldbördan betydligt tyngre att bära. Det är dags att återigen låta realräntorna kommer mer i fokus! Huspriserna har åter vänt uppåt Fram till och med första kvartalet i år sjönk småhuspriserna i riket samt i många av landets regioner och kommuner. Därefter har priserna återigen stigit och de närmar sig nu de tidigare toppnivåerna som rådde före finanskrisen och den globala recessionen. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 Småhuspriserna har stigit ca 7 % sedan bottenläget första kvartalet, medan bostadsrättspriserna stigit med ca 20 %. Småhuspriser i storstadsregioner, riket samt i mellersta Norrland per kvartal (Index 1996 =100) Stor-Malmö = Stor-Stockholm Riket 150 Stor-Göteborg 100 Mellersta Norrland Source: Reuters EcoWin Den viktigaste orsaken till prisuppgångarna är den expansiva penningpolitiken som i och med sin styrränta på 0,25 % bidrar till extremt låga rörliga bolåneräntor. Rörliga lån väljs i större utsträckning än bundna lån (ca två tredjedelar av de nya bolånen var rörliga under tredje kvartalet). Andra orsaker till att huspriserna återigen stiger är att riskaptiten kommit tillbaka samt att arbetsmarknaden hittills stått emot väl i storstadsregionerna. Dessutom har omsättningen på bostadsmarknaden varit lägre än tidigare, vilket innebär att det finns färre objekt på marknaden. Låga bolåneräntor stimulerar husprisutvecklingen Vad är en rimlig husprisutveckling? Vilka huspriser som är rimliga i detta konjunkturläge är svårt att avgöra eftersom konjunkturläget fortfarande är omgärdat av stor osäkerhet. Om återhämtningen fortsätter och blir än mer robust kan husprisuppgången uppfattas som rimlig. Om konjunkturen däremot känner av bakslag inom några kvartal, företagen fortsätter att säga upp personal och husprisuppgången i nuläget endast drivs av onormalt låga räntor som så småningom ska stiga, kan husprisuppgången istället uppfattas som brådmogen. Ett sätt att studera husprisutvecklingen är att jämföra den med den nominella BNP-utvecklingen i ekonomin. Inkomstutvecklingen ingår, liksom konsumentprisutvecklingen. Att huspriserna stiger med 4-5 % per år kan tyckas rimligt i ett svenskt perspektiv. Under många år har huspriserna snarare stigit med ca 10 % per år, och i nuläget har huspriserna utvecklats starkare än i ekonomin i övrigt. Över tiden bör huspriserna växa i takt med nominell BNPtillväxt 2 Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009
3 Nominell BNP- och husprisutveckling (årstakt) Småhuspriser (Y/Y) Procent Nominell BNP-tillväxt (Y/Y) Source: Reuters EcoWin Faktorer som har betydelse för husprisutvecklingen inkluderar: Konjunkturen Hushållens löne- och disponibelutveckling, inklusive arbetsmarknadens situation och utsikter Börsutveckling och andra tillgångsprisers utveckling som påverkar förmögenheten Ränteutveckling både i nominella och reala termer Efterfrågan på bostäder, inklusive migration och demografi Utbudet av bostäder, inklusive byggplaner Psykologi (framtidstro och riskaptit) Regeringens (eller kommande regerings) planer för bostadssektorn, inklusive fastighets- och förmögenhetsbeskattning samt regelverk för småhus- och hyresmarknad Regleringar och reformer avseende kreditmarknaden, inklusive regelverk för bolån Tillgången till krediter och finanssektorns hälsosituation För att analysera om huspriserna utifrån dessa faktorer kommer att stiga eller sjunka framöver måste kristallkulan avseende arbetsmarknad, regleringar och ränteutveckling bli något mindre grumlig. Riskfaktorer som väger tungt på nedåtsidan är en ökande arbetslöshet, gradvis högre nominella räntor samt stramare regelverk för kreditmarknaden. Faktorer som i alla fall i det korta tidsperspektivet väger upp och bidrar till stigande priser är en ökad riskaptit, låga räntor och utsikter om starkare konjunktur och börser. Dock finns risk för bakslag där både börs- och konjunkturuppgång kan komma av sig. Kristallkulan är alltjämt grumlig och riskerna väger tungt på nedåtsidan Swedbank Analys Nr 12 3 december
4 Sveriges huspriser i ett internationellt perspektiv Sverige och Norge tillhör länder där huspriserna vänt uppåt och närmat sig tidigare toppnivåer. I Norges fall handlar det om en relativt stark hushållssektor i spåren av att landet lyckats undvika en större nedgång i ekonomin. I Sveriges fall handlar det om stora ekonomisk-politiska stimulanser i form av lägre räntor och skatter som bidragit till en ökad köpkraft trots den stora nedgången i ekonomin. Även i länder som USA och Storbritannien har huspriserna vänt uppåt, men från mycket låga nivåer. I Spanien och Irland syns ännu ingen vändning. Det kommer att ta tid innan tidigare toppnivåer kommer tillbaka. Här fungerar också kreditmarknaden sämre, och hushållen har både svårare att få tillgång till bolån och har också högre bolåneräntor än vad som tidigare varit fallet. I Sverige och Norge närmar sig åter huspristoppen medan den är långt borta i USA, Irland, Spanien och Storbritannien Internationell husprisutveckling (Index 2000=100) 250 SP 225 UK USA SF S IRL N DK ett internationellt perspektiv framstår Sverige och Norge i betydligt högre grad än t ex Danmark och Finland som länder med en stark husmarknad. Emellertid finns riskerna främst på nedåtsidan, inte minst i Sveriges fall, eftersom stimulanser så småningom ska dras undan och perioden av en försämring på arbetsmarknaden ännu inte är avslutad. Svenska och norska husmarknader är relativt starka Sårbarheten ökar främst i storstäderna Sveriges storstadsregioner har hittills lyckats hålla tillbaka arbetslösheten, och även i termer av utsikter står storstadsregionerna starkare än många andra regioner. Eftersom hushållens skuldsättning ökat i linje med eller till och med mer än husprisuppgången, är det rimligt att anta att det framför allt är hushållen i storstäderna som ökar sin sårbarhet Skuldsättningen växer främst i storstäderna 4 Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009
5 för framtida räntehöjningar genom en högre skuldsättning i spåren av de högre huspriserna. En av orsakerna till att skuldsättningen stigit snabbare än husprisuppgången kan vara utnyttjandet av ROT-avdrag eller i betydligt mindre omfattning att fler skuldsatt sig för att investera på aktiemarknaden. Hushållens skuldkvot och nettoförmögenhetskvot % 200% Förmögenhet/skuld i procent av disponibelinkomst Finansiell nettoförmögenhetskvot 250% 200% 150% Skuldkvot 150% 100% 100% 50% 0% Förmögenhetskvot, exkl. bostadsrätter och kollektivt försäkringssparande % 0% Källa: SCB och Swedbank, samt Swedbanks prognoser. I takt med att ränteläget stiger och arbetsmarknaden försvagas ytterligare, kan kredittillväxten komma att avta något. Därmed skulle hushållens skuldkvot kring 160 % i nuläget komma att öka upp mot 170 %. Om kredittillväxten fortsätter i nuvarande takt (kring 10 %) kommer däremot skuldkvoten stiga till 200 % inom ett par år. Skuldkvoten stiger upp i himlen Hushållens räntekvot (räntebetalningar efter skatt i relation till disponibelinkomst) 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Källa: Swedbank samt Konjunkturinstitutet, inklusive Swedbanks skuld- och ränteantaganden Swedbank Analys Nr 12 3 december
6 Huruvida skuldkvoten blir alltför tung att bära har med ränteläget att göra. Vår bedömning är att Riksbanken i slutet av 2011 kommer att ha fört upp styrräntan till 3 %. Därmed kommer räntekvoten att stiga upp mot 6 %, vilket inte är alltför långt ifrån de andelar som uppmättes hösten 2008 när Riksbankens styrränta hade nått 4,75 % och finanskrisen dessutom pressade upp marginalerna. Penningillusionen är tillbaka Mycket talar för att hushåll världen över har tagit för mycket intryck av nominella räntor och har för lite kunskap om reala räntor. Robert Shiller (2007) 1 konstaterar att de reala långräntorna egentligen inte är så låga, och att hushållen baserar sina nuvärdesberäkningar av tillgångar (aktier, hus, mark, råvaror, osv) på en diskonteringsränta som är betydligt högre än de tror. Money illusion is back again! Hushållen har glömt bort konceptet realränta. Det är snarare en förändring i beteende än lägre räntor som kan förklara stigande tillgångspriser, enligt Shiller. Också i Sverige har den femåriga obligationsräntan i nominella termer sjunkit gradvis under främst 1990-talet, men även under 2000-talet. I reala termer är nedgången inte lika tydlig, och dagens nivå är (till skillnad från ränteläget i nominella termer) nära det historiska genomsnittet. Den reala bolåneräntan på ca 5,75 % ligger väsentligt över den nominella kring drygt 4 %. Den reala rörliga bolåneräntan är ungefär dubbelt så hög som den nominella kring 1,55 %. Hushållen bryr sig inte tillräckligt om den reala räntan Svenska realräntor ligger nära det historiska genomsnittet Nominell och real femårig obligationssränta samt historiska genomsnitt (%) N om inell fem årsränta 10.0 Historiska genomsnitt Fiktiv real fem årsränta Source: Reuters EcoW in Den senaste tidens deflation är inte fullt ut inräknad i hushållens bokalkyler. Vid låg inflation får hushållen göra amorterings- 1 Shiller, R (2007), Low Interest rates and high asset prices: An interpretation in terms of changing popular economic models, NBER WP Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009
7 jobbet själva, och i tider av deflation stiger till och med skuldbördan i reala termer. Detta talas det relativt litet om. Ett lån på 2 miljoner kronor med hög respektive låg inflation kan tas som ett räkneexempel. Om inflationen uppgår till 10 % urholkar inflationen skuldens värde så att endast kronor återstår att själv amortera efter 30 år. Om inflationstakten istället är 2 % återstår hela 1,1 miljoner att själv amortera av, och om inflationen är noll eller negativ återstår 2 miljoner eller mer att ta hand om. Vid låg inflation får hushållen själva bära hela amorteringsjobbet Räntekänsliga huspriser Det finns en risk att storstadshushållen skuldsätter sig i tron att de låga räntorna dröjer sig kvar och att Boindex kring nuvarande höga 146,7 talar för en varaktigt god husköpkraft. Utifrån den nuvarande relativt höga husköpkraften som främst är en konsekvens av det extremt låga ränteläget skulle huspriserna stiga upp mot 8 % i årstakt om ett år. Boindex ger signaler om en husprisuppgång i årstakt på 8 % om ett år Det finns risker som bör omnämnas i samband med denna prognos, såsom att Boindex inte tillräckligt fångar in arbetsmarknadens utveckling, psykologi och riskaptit. Likväl har Boindex hittills varit en pålitlig indikator för husprisutvecklingen på ett års sikt. Boindex framskjutet ett år till kvartal , samt husprisutveckling inklusive ett års prognos utifrån Boindex. 180 Boindex Huspriser (årstakt) Boindex Huspriser Källa: Swedbanks Boindex samt huspriser från SCB, inklusive Swedbanks prognoser Antag att styrränteläget stiger med ca 3 procentenheter (vilket enligt vår prognos kan komma att gälla om ungefär ett par år). Då skulle den sammanvägda rörliga och bundna bolåneräntan motsvara 5,2 %, en relativt vanlig bolåneränta under samt även delar av 2007 och Vid en sådan räntenivå skulle Boindex istället uppgå till 101,4. Det innebär i så fall att Tre procentenheter högre ränta raderar ut marginalerna vid husköp Swedbank Analys Nr 12 3 december
8 hushållens relativt stora marginaler vid husköp helt har försvunnit. Känslighetsanalys: Ränteuppgång med 3 procentenheter samt inverkan på huspriserna vid oförändrad husköpkraft och inkomster, kronor Region/kommun Nuvarande medianpris Pris vid ränteuppgång Förändring Stockholm Malmö Göteborg Uppsala Linköping Helsingborg Örnsköldsvik Riket Källa: Swedbanks Boindex samt nya beräkningar. En annan partiell och förenklad känslighetsanalys innebär här att vi endast experimenterar med räntekänsligheten medan vi låter inkomster och husköpkraft vara konstanta. Vår frågeställning är: Vilken husprisförändring medför ränteuppgången vid samma husköpkraft och inkomstnivå som nu? Svaret är att huspriserna faller med nära en tredjedel. Exempelvis skulle huspriset i Stockholmsregionen falla med nästan 1 miljon kronor. Det mest sannolika är att husköpkraften också skulle falla, sannolikt väsentligt mer än huspriserna. Samma ränteuppgång skulle sänka huspriserna med nära en tredjedel om allt annat var konstant Känslighetsanalysen är en bra påminnelse om hur extremt låg ränteläget är för närvarande, och hur stora förändringarna potentiellt skulle kunna bli avseende huspriser alternativt husköpkraft om det steg till mer normala nivåer. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 8 Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merFortsatt stora utmaningar för svenska företag
Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex blev 144,5 fjärde kvartalet ifjol högre räntor och huspriser försämrade husköpkraften Hushållen fick sämre råd med sina husköp
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex blev 150,7 tredje kvartalet i år husköpkraften stabiliserades på tillfredsställande nivå Lägre räntor och stigande inkomster
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 9 1 Hösten inleds med hoppingivande ekonomiska signaler men krisens effekter kan bli långvariga Krisen håller på att klinga
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex sjönk marginellt till 141,0 fjärde kvartalet 2013 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 141,0 fjärde
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merEffekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merOffentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013
Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012
Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012
Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Efter Japans parlamentsval hur påverkas ekonomin? Den japanska befolkningen har snarare valt bort DPJ än valt in LPD. Med stödpartiet Nya Komeito får LPD en
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 4 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - x - Den svenska konjunkturdatan
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merMånadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
Läs merBoverkets indikatorer
Boverkets indikatorer November 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Osäkerhet och bolånetak bromsar bostadsbyggandet Återigen minskar bostadsbyggandet. Efter finanskrisen
Läs merTio år efter finanskrisen
Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merPM 8 - Internationella erfarenheter av faktorer som påverkat hushållens skuldsättning i Sverige
PROMEMORIA Datum 2013-10-15 FI Dnr 13-11430 Författare Sten Hansen PM 8 - Internationella erfarenheter av faktorer som påverkat hushållens skuldsättning i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merLjusning i alla regioner
REGIONALA UTSIKTER F E B R U A R I 2 0 1 4 Ljusning i alla regioner Universitetsorterna lokala sning tillväxtmotorer Inflyttningen till storstadsregionerna fortsätter men det sker även en lokal urbanisering
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merMarknadsinsikt. Kvartal 2 2016
Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare
Läs merOffentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2013
Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport december 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar
Läs merBristen på bostäder mer påtaglig än någonsin
Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 2 2015 Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Uppgång väntas under de kommande månaderna Högre tempo på bomarknaden jämfört
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merLandrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013
Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013 Nyckeltal för Island 2013. Folkmängd 321.857 Förväntad BNP-utveckling 1,9 % Inflationstakt 4,2 % Arbetslöshet 4,9 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merIsland en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006
Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merRåoljeprisets betydelse för konsumentpriserna
Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med
Läs merÄr hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03
Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 1 Har hushållen realistiska förväntningar på bostadsmarknaden? Ekonomipristagaren Robert Shiller: Jag tror att människor här i Sverige
Läs merMakrokommentar. Mars 2016
Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012
Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Till skillnad från i många andra länder föll bostadspriserna i Sverige inte nämnvärt under finanskrisen och flera bedömare anser att de svenska huspriserna nu är övervärderade.
Läs merDen inhemska ekonomin är akilleshälen
Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat
Läs merNordeas Trygghetsindex 2012
Nordeas Trygghetsindex 20 Ingela Gabrielsson, privatekonom 20-02-22 Sammanfattning För tredje året i rad har Nordea mätt i vilken mån vi oroar oss för ekonomin och vilka åtgärder för vår privatekonomi
Läs merMäklarinsikt 2013:4 Stockholms län
Stockholms län Mäklarinsikt 2013:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merInnehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se
Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 2 n april 2 Konjunkturbrevet i korthet n Internationell tillväxt ger brett stöd till svensk ekonomi. n Gradvis dämpning av USA-konjunkturen sätter in i år.
Läs merTJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR
TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs mer4 Den makroekonomiska utvecklingen
4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga
Läs merBANKAKTIVITETER SVERIGE. Nettoränteintäkter 2 628 2 246 117 Provisionsnetto 815 761 107 Handelsintäkter 120 88 136 Övriga intäkter 73 59 124
Pressinformation Resultatrapport Helår 2007 DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRSOMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merJulklappspengarna 2015
Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016 Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingens prognos Två prognoser per år, vår och höst Privata näringslivet - 460 arbetsställen Offentlig sektor
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merVem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter
Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt
Läs merSpecial. Lågt utbud och ränta tyngst av påverkansfaktorerna. Stabil utveckling av pris och utbud men ökad efterfrågan väntas
Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 1 2016 Lågt utbud och ränta tyngst av påverkansfaktorerna Stabil utveckling av pris och utbud men ökad efterfrågan väntas Special
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merExtern medelsförvaltning årsrapport 2012
1(5) Extern medelsförvaltning årsrapport 2012 Ärendet Marknadsvärdet av den externa medelsförvaltningen ökade totalt med 10,53 miljoner kronor under år 2012 vilket motsvarar 6,7 % på det förvaltade kapitalet.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs mer