Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Transkript

1 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2

2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken intervenerar inte på valutamarknaden. Från 9-talet har ekonomin omdanats från en planekonomisk fiskeriekonomi till en diversifierad marknadsekonomi. Kreditmarknaden och många produktmarknader har avreglerats och många företag privatiserats. Omläggningen av den ekonomiska politiken har medfört att förutsättningarna för arbete och produktion är utmärkta. Produktivitetsökningen har varit mycket god de senaste åren och de reala investeringarna har visat stark tillväxt vilket på längre sikt ger ökad produktionskapacitet. Islands befolkning är ung, välutbildad och jobbar väldigt mycket. islänningar jobbar som om ön hade en befolkning på. I en liten och öppen ekonomi kommer svängningarna i den ekonomiska aktiviteten att bli stora. Konjunktursvängningarna beror inte på ett systemfel, utan står för en naturlig anpassning till skiftande ekonomiska villkor. Den isländska finansmarknaden är liten och valutakursen därför på kort sikt känslig för transaktionerna med relativt få utländska investerare.

3 Valuta- och räntemarknaderna Den isländska kronan, som flyter fritt på valutamarknaden, har fallit ca procent sedan början av februari och ca 2 procent sedan början av november. Före valutakursfallet hade den isländska kronan stigit i värde. Kronkursen steg ca 2 procent mellan hösten 2 och hösten 2. Fallet utlöstes av utsikter om en nedgradering av den isländska statens kreditvärdighet. Till det kommer att några utländska mäklarhus publicerat starkt negativa makroanalyser. Marknaden för den isländska valutan är liten. Det innebär att rörelserna på kort sikt kan bli stora när enskilda aktörer byter positioner. Isländska räntor har rört sig lite. De långa räntorna är något lägre än i februari, men har stigit något under de senaste två veckorna. Styrräntan ligger på, procent. Inflationsskyddade obligationer har stor spridning på Island och de långa realräntorna har gått ned något under de senaste veckorna. ISK per EUR/USD Prosent Valutakurser års statsrente USD/ISK Renter 2 års realrente EUR/ISK mnd. interbankrente ISK per EUR/USD Prosent

4 Statsbudget och bytesbalans Statsbudgeten har ett överskott. För 2 var överskottet 1 procent av BNP och för 2 var det ca procent av BNP. Man räknar med ungefär samma överskott för 2. Lokala myndigheter är i finansiell balans. Bytesbalansen med utlandet uppvisar ett underskott, dvs. det investeras mer i ekonomin än islänningarna själva sparar. För 2 uppgick bytesbalansunderskottet till 1 procent av BNP. För en liten öppen ekonomi är stora svängningar i bytesbalansen helt naturliga. Bytesbalansen kommer normalt att visa underskott när stora investeringar görs i realkapital och överskott när investeringarna i realkapital är små. En ung och växande befolkning utgör dessutom en strukturell magnet för utländskt finanskapital. Nettoutlandsskulden har vuxit med bytesbalansunderskottet och uppgår till procent av BNP. Milliarder ISK per kvartal Millioner ISK Statsbudsjettet Månedlig overskudd på statsbudsjettet Driftsbalansen Driftsbalansen (v.s.) Driftsbalansen i % av BNP (h.s.) Millioner ISK Prosent av kvartalsvis BNP

5 Hög tillväxt med mycket höga investeringar och lågt sparande Tillväxten har de senaste två åren varit mycket hög. De två senaste åren ökade BNP med i genomsnitt,9 procent. De senaste åren har BNP ökat procent. Investeringarna i realkapital ligger på en mycket hög nivå. Mätt som andel av BNP ökade investeringarna från 1 procent 22 till 29 procent 2. Sparandet har fallit till en relativt låg nivå och låg 2 på 1 procent. Höga realinvesteringar är normalt ett tecken på höga produktivitetsökningar, procent för 2 och framtidstro inom näringslivet. Det är en hög privatkonsumtion som dragit ner sparandet. Normalt utgör högre privat konsumtion ett resultat av en tro på högre framtida inkomster. Mot bakgrund av den väntade BNP-tillväxten verkar den tron berättigad. Ökad andel investeringar och lägre sparande kan förklaras med en bättre politik och tro på framtida produktions- och inkomstmöjligheter Vekst, investering og sparing Investeringsandel (h.s.) BNP-vekst (v.s.) Produktivitet BNP per arbeidet time Kilde: Groningen Growth & Development Center 1-1 Prosent av BNP 1 Spareandelen (h.s.)

6 Penningpolitik och inflation 21 lades penningpolitiken om till inflationsmålstyrning. Centralbanken ska se till att inflationen ligger på 2, procent, ± 1, procentenheter. Islands KPI inkluderar bostadskostnader och en kraftig ökning av dessa har dragit upp KPI-ökningen för året. I mars låg inflationen på,2 procent. Ökningen för bostadskostnaderna, som utgör 2 procent av KPI, har nu börjat avta. Förväntningar om högre inflation har fått centralbanken att höja styrräntan. Den senaste höjningen gjordes den 2 januari, till, procent. Enligt Eurostats beräkningar var kärninflationen i februari,9 procent. Valutakursförändringar slår igenom relativt starkt på den isländska inflationen. Konjunkturuppgången har åtföljts av hög kredittillväxt och stark tillväxt av pengamängden. I länder med inflationsmål betyder detta erfarenhetsmässigt lite för den framtida inflationen. 12 Inflasjon og styringsrente 12 Styringsrente Inflasjon 2 2 Kjerneinflasjon ifølge Eurostat Pengemengden 2, 2, Årsvekst i M 22, 2, 1, 1, 12, 2, 2, 22, 2, 1, 1, 12,,,,,

7 Arbetslöshet och löneökningar Arbetslösheten föll kraftigt fram till hösten 2. I februari var den registrerade arbetslösheten 1, procent av arbetskraften. (arbetslöshet enligt AKU (arbetskraftsundersökningen) på 2, procent) De totala löneökningarna har krupit uppåt de senaste två åren och låg i början av 2 på över procent. Den höga produktivitetsökningen ger utrymme för höga löneökningar utan att det medför kostnadsökningar. Till exempel: med ett inflationsmål på 2, procent och en produktivitetsökning på ca. procent skulle löneökningar på, procent inte ge högre lönekostnader. Per invånare är sysselsättningen mätt i arbetade timmar mycket hög på Island. Så har det varit i många år. Island har flest arbetade timmar per invånare i sin ekonomi av alla OECD-länder. Timer per år per innbygger Prosent av arbeidstyrken Arbeidsledighet, Lønnsvekst (h.s.),,, 2, 2, 1, 1, Arbeidsledighet (v.s.), Arbeidstimer per innbygger Island 9 9 Danmark Sverige Norge Kilde: Groningen Growth and Development Center Prosent lønnsvekst per år Timer per år per innbygger

8 Hur ser det ut framöver? Den realekononomiska uppgången på Island kommer sannolikt att fortsätta i relativt högt tempo under 2 och in i 2, men vissa analytiker tror på en dämpning av tillväxten under 2, på grund av att vissa större investeringsprojekt blir klara. De grundläggande förutsättningarna i den isländska ekonomin är goda och uppgången nu är inte i sig något argument för att det måste bli en snar nedgång. Men naturligtvis vänder konjunkturen förr eller senare. Isolerat sett drar lägre ökningar av bostadskostnaderna under kommande månader ner de totala prisökningarna. Om inte den kraftiga deprecieringen av den isländska kronan vänds kommer den så småningom att dra åt andra hållet. Erfarenheter skulle peka mot att upp till procent av en depreciering slår igenom i högre inflation under loppet av ett år. Man bör ta med i beräkningen att den isländska kronan steg kraftigt under 2-2 och i dag ligger på ungefär nivån våren 2. Effekterna av den uppgången dämpar effekten av deprecieringen under senare tid. Mycket av valutans försvagning kommer att återtas. Vi tror att en del av valutamarknadens reaktion under senare tid grundats på felaktiga makroekonomiska analyser och förstärks av likviditetseffekter på grund av den begränsade marknaden för isländska kronor. Centralbanken kommer i april troligen att ytterligare höja styrräntan, till över 11,2 procent. Senare under 2 är ytterligare räntehöjningar sannolika om inflationen ökar mer än väntat. Samtidigt kommer en mycket hög nivå för styrräntan och en ny ränteuppgång troligen att stärka valutakursen och på längre sikt ge lägre inflation, med fallande långa räntor. Enligt vår bedömning skapar centralbanken onödig oro på finansmarknaden genom att styra efter ett KPI-mål som inkluderar huspriser. Ränteuppgången har under 2-2 varit onödigt kraftig, något som i första hand pressat upp valutakursen. Detta har bidragit till att lägga grunden för den depreciering vi sett under senare tid.