Flyktingkrisen - en stor utmaning för arbetsmarknad och ekonomisk politik
|
|
- Emil Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nummer 6-7, december 2015 Flyktingkrisen - en stor utmaning för arbetsmarknad och ekonomisk politik Svensk arbetsmarknad har de senaste åren blivit alltmer tudelad. Det är en allt tydligare skillnad mellan de som redan har en god anknytning till arbetsmarknaden och de som står utanför. Trots allt fler lediga platser så minskar antalet arbetslösa som får reguljär sysselsättning. Det är inte en brist på jobb som är problemet utan snarare en brist på kvalifikationer hos de arbetslösa. Denna problematik riskerar att skärpas ytterligare av den stora flyktingvågen. Ändras inte dagens funktionssätt kan arbetsmarknaden komma att resultera i en hög arbetslöshet för de nyanlända samtidigt som arbetslösheten faller ytterligare från redan låga nivåer för personer som har de kvalifikationer som krävs för att ta de lediga jobben. Det medför också en växande utmaning för penningpolitiken. Möjligheten att samtidigt nå Riksbankens inflationsmål och regeringens arbetslöshetsmål ter sig idag mycket avlägsen. Svensk arbetsmarknad hade redan innan den stora flyktingvågen visat tydliga tecken på systemproblem. Gruppen utrikes födda har haft svårare att komma in på arbetsmarknaden än i andra länder i Europa. Och en större andel blir kvar i arbetslöshet under långa perioder i Sverige. Detta problem har blivit extra tydligt de senaste åren. Antalet nya lediga platser har vuxit kraftigt samtidigt som allt fler blir kvar som arbetssökande på arbetsförmedlingarna. Att integrera utomeuropeiska invandrare på arbetsmarknaden har varit ett extra stort och växande problem för Sverige. Det är inte bara så att skillnaden i arbetslöshet mellan utomeuropeiska medborgare och svenska medborgare idag är dubbelt så hög i Sverige jämfört med motsvarande EU-snitt. Även utvecklingen i Sverige sedan förra konjunkturtoppen har varit betydligt sämre än i jämförbara länder. Arbetslöshetsskillnaden för utomeuropeiska medborgare har stigit nästan 10 procentenheter i Sverige, till omkring 20 procent, medan den fallit lika mycket i Tyskland från cirka 17 till 7 procent. EU-genomsnittet har under motsvarande period gått upp 2-3 procentenheter. Att gapet vuxit mellan arbetslösheten för utomeuropeiska medborgare och svenska kan inte förklaras av utvecklingen av arbetsmarknadsläget i stort. Arbetslösheten för svenska medborgare är idag bara knappt en procentenhet högre än innan konjunkturnedgången medan den ökat med nästan 9 procentenheter för utomeuropeiska medborgare under samma period. Närmare hälften av de arbetslösa är idag utrikes födda trots att denna grupp bara utgör cirka en femtedel av arbetskraften. Att den grupp som hamnar i arbetslöshet och utanförskap växer kraftigt ytterligare är knappast hållbart på sikt. Det kommer att resultera i ökade spänningar i samhället och svåra avvägningsproblem för de som beslutar om våra gemensamma finanser. Ska offentliga utgifter ökas för att tillgodose växande försörjningsbehov eller ska höjda utgifter inom vissa områden matchas med nedskärningar inom andra? Och om utgifterna ökas kraftigt ska det finansieras med lån och en stadigt växande statsskuld eller ska skatterna höjas? För full ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan.
2 Hur svåra dessa avvägningar blir beror i hög grad på hur stor del av de nyanlända som kan få ett jobb och klara sin egen försörjning. Om denna process går snabbt blir belastningen på statsfinanserna tillfällig och kan finansieras med lån under en övergångsperiod. Men om det går trögt för denna grupp att komma i sysselsättning blir avvägningsproblematiken större och kommer att skapa mer politisk vånda. Om vi tar hänsyn till såväl ursprung som åldersfördelning, samt antar att arbetskraftsstatus för de nytillkommande blir likadan som i de befintliga grupperna på arbetsmarknaden, så väntar en dramatisk ökning av den totala arbetslösheten. Under en övergångsperiod är det inte bara finansdepartementet som behöver grubbla på hur man ska hantera situationen. Även Riksbanken måste fundera på vad som är en lämpligt avvägd politik. Underlättas omställningen av att räntan är låg och kronan svag? Eller ökar den nya situationen risken för en överhettning i ekonomin som kräver högre räntor och starkare krona? Om trenden från de senaste åren håller i sig, med en relativt större efterfrågeökning på kvalificerad arbetskraft, kommer matchningsproblematiken att kvarstå. Då kommer också arbetslösheten att sjunka mer för kategorin inrikes födda, på samma sätt som den gjort de senaste åren. De senaste 12 månaderna har arbetslöshetstalet för inrikes födda fallit 1,2 procentenheter medan det stigit 0,5 procentenheter för utrikes födda. Det finns tydliga lärdomar att dra av liknande skeenden på andra håll i Europa de senaste decennierna, till exempel den tyska återföreningen. Ett scenario för svensk arbetsmarknad Låt oss först titta på hur ett sannolikt scenario för den svenska arbetsmarknaden kan se ut för de närmaste åren. Vår utgångspunkt är Statistiska Centralbyråns prognos för invandringen och vi skissar på en sannolik utveckling av arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet för denna grupp och för resten av arbetsmarknaden. Effekten av flyktinginvandringen på arbetsmarknaden kommer knappast att bli märkbar under 2016 eftersom asylprövningen tar tid men den kommer att bli desto tydligare från 2017 och framåt. December 9,
3 Att matchningsproblemen fortsätter att växa de kommande åren är mycket sannolikt. Via effekterna på lönebildningen kommer inflationstrycket att öka. Samma effekt ger den ökade efterfrågan på varor och tjänster. Riksbanken konstaterade i inflationsrapporten i oktober att det var ännu för tidigt att säga hur effekterna av den ökade invandringen skulle slå på ekonomin. Vi håller inte med om det utan tror att resurserna blir mer ansträngda de närmaste åren eftersom det sannolikt kommer att dröja innan de nyanlända kommer i sysselsättning och kan bidra till produktionen. Samtidigt pressas arbetslösheten sannolikt ner en bra bit under tidigare högkonjunkturnivåer för de grupper som betyder mest för lönebildningen. Därmed borde slutsatserna för penningpolitiken vara ganska entydiga. Nedanstående tabell beskriver hur dessa storheter utvecklas de närmaste åren i vårt scenario. Arbetslösheten nedan avser år. Arbetslöshet Inrikes födda 6,1 5,4 4,6 4,8 5,1 Utrikes födda 16,1 15,7 15,2 16,5 17,6 Totalt 7,9 7,4 6,8 7,3 7,9 Tilltagande överhettning på arbetsmarknaden Arbetslösheten för gruppen vuxna (25-74 år) inrikes födda var så låg som 3,1 procent i oktober. Det är bara några få tiondelar högre än den lägsta noteringen från toppen av förra högkonjunkturen. Med den utveckling vi skissar på är det mycket sannolikt att arbetslösheten för denna kategori kommer att bli betydligt lägre än vid förra konjunkturtoppen. Det innebär att arbetsmarknaden för denna grupp blir mer överhettad den här konjunkturuppgången. Följden blir att löneökningarna tar rejäl fart. För löneutvecklingen har arbetsmarknadsläget för arbetsmarknadens så kallade insiders normalt större betydelse än hur läget är för de som är outsiders, det vill säga de som har svårt att få ett jobb även när det finns gott om lediga platser. Samtidigt som det redan är högkonjunktur för cirka 80 procent av arbetskraften råder det djup lågkonjunktur för de övriga. Sammanvägt tror vi att arbetslösheten faller 2016 men att den stiger igen 2017 då stora grupper nyanlända kommer att registreras som arbetssökande. Tilltagande högkonjunktur för insiders betyder att vi kan få bevittna ett förlopp där löneökningarna accelererar samtidigt som den totala arbetslösheten stiger. Det är konsekvensen av att den så kallade jämviktsarbetslösheten går upp. För att ytterligare förstå det skeende svensk ekonomi nu står inför kan vi se på två näraliggande exempel, den tyska återföreningen och den stora invandringsvågen till Spanien för drygt ett decennium sedan. Den tyska återföreningen Återföreningen mellan Öst- och Västtyskland innebar en stor chock för det ekonomiska systemet. Den fick stora konsekvenser de närmaste följande åren och innebar en väldig utmaning för den ekonomiska politiken. Effekterna på arbetsmarknaden var inte bara kortsiktiga utan höll i sig i mer än ett decennium med skyhög arbetslöshet i det forna Östtyskland samtidigt som den västtyska arbetslösheten var låg. Integrationen av den östtyska arbetskraften fungerade alltså inte. Det dröjde ända tills 2004, det vill säga 15 år efter återföreningen innan man hittade ett hållbart recept för arbetsmarknaden. Sedan dess har skillnaderna mellan arbetslöshet i öst och väst utjämnats. Vi kan också notera att reformerna gjort att tysk arbetsmarknad idag också är väsentligt bättre på att skapa sysselsättning för utomeuropeiska invandrare än för tio år sedan. Gissningsvis är det också förklaringen till att Tyskland idag är avsevärt bättre än Sverige på detta område. Roten till problemet med den stigande arbetslösheten i öst var beslutet att de östtyska arbetarna skulle få västtyska löner. Ett tag diskuterades möjligheten att slå samman de båda ekonomierna med beaktande av att produktiviteten i öst var betydligt lägre än i väst. Det skulle ha inneburit väsentligt lägre löner i öst än i väst men detta sågs som en politisk oacceptabel lösning. Följden blev att många lågproduktiva företag i öst inte kunde bära de alltför höga lönerna utan slogs ut. Därmed steg arbetslösheten dramatiskt trots att December 9,
4 det samtidigt pumpades in gigantiska belopp i öst för att förnya bostäder och infrastruktur. Skillnaden mellan arbetslösheten i öst och i väst ökade stadigt frän cirka 6 procentenheter 1994 till 10 procentenheter 10 år senare. Eftersom Tyskland behöll sina generösa skyddsnät för arbetslösa blev incitamenten att flytta dit jobben fanns svaga. Den höga arbetslösheten i öst blev därmed inte heller något som höll tillbaka lönerna. På ekonomspråk kallar man detta fenomen för en uppgång i jämviktsarbetslösheten. Enligt OECD hade Tyskland en uppgång i detta nyckeltal från strax över 6 procent i början av nittiotalet till cirka 9,5 procent ett decennium senare. åtgärderna bidrog sannolikt till att denna regering förlorade nästa val. Denna politiska kostnad visade sig emellertid vara en bra investering för den tyska arbetsmarknadens framtid. Sedan reformerna genomförts föll den arbetslösheten snabbt i öst och gapet till väst föll från 10 till 3 procent. Enligt OECDs uppskattning sjönk jämviktsarbetslösheten kraftigt från 2005 och framåt och ligger idag till och med under det tidiga nittiotalets nivå. Den tyska jämviktsarbetslösheten är därmed bara hälften så hög idag som i resten av euroområdet utan till och med jämförbar med nivån i USA, som anses ha en av de mest väl fungerande arbetsmarknaderna i västvärlden. Kan Sverige lära sig något av den tyska erfarenheten av återföreningen? Ja, vi tror det. Svensk arbetsmarknad år 2015 har stora likheter med den tyska arbetsmarknaden för ett decennium sedan. Skillnaden i arbetslöshet mellan olika grupper på arbetsmarknaden har ökat dramatiskt. Om vi bortser från den höga arbetslösheten bland ungdomar och begränsar analysen till de som är över 25 kan vi konstatera att det är ett dramatiskt gap mellan inrikes och utrikes födda. Detta gap har också fortsatt att öka under 2015 trots en kraftig förbättring av arbetsmarknadsläget i stort. Den höga arbetslösheten blev en börda inte bara för de personer och familjer som drabbades utan också för de tyska statsfinanserna. Att en stor del av arbetskraften inte kunde klara sin egen försörjning blev till slut ohållbart och ledde till en rad reformer med början åren Problemet med att de höga lönerna hindrade skapandet av jobb för många av de arbetslösa löstes med en drastisk sänkning av minimilönerna. Det ansågs positivt att få ut de arbetslösa i sysselsättning även om det skedde till löner som dittills betraktats som oacceptabelt låga. Eftersom en kombination av låga löner och höga arbetslöshetsersättningar riskerade att leda till att många hellre förblev arbetslösa än tog ett lågavlönat jobb så gjordes samtidigt drastiska sänkningar av miniminivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och andra delar av socialförsäkringssystemet. Allt detta genomfördes under stor politisk vånda av en socialdemokratisk regering. De impopulära Detta är en direkt parallell till åren efter återföreningen i Tyskland då arbetslösheten steg för befolkningen i det forna Östtyskland trots att konjunkturen samtidigt fick en kraftig skjuts uppåt. Vi har idag ett läge på svensk arbetskraft där antalet lediga platser fördubblats på ett och ett halvt år samtidigt som det tar allt längre tid för de inskrivna på arbetsförmedlingarna att få ett jobb. Det är ett tydligt tecken på dålig matchning mellan de jobbsökande och de lediga jobben i Sverige. December 9,
5 Matchningsproblematiken ser ut att ha ökat dramatiskt de senaste åren. Andelen inskrivna på arbetsförmedlingen som får ett jobb varje månad, den så kallade jobbchansen, har sjunkit dramatiskt till en nivå som faktiskt är lägre idag än när botten gick ur konjunkturen år lågkonjunktur för ungdomar födda utomlands. Gapet har ökat från knappa 7 till 19 procentenheter. Samtidigt har de lediga platserna nått en sådan höjd som borde göra att jobbchansen skulle vara på högkonjunkturnivå. Vad beror detta fenomen på? OECD visade i sin Sverigerapport i våras att vi ligger i topp när det gäller kunskapsjobb och förmågan att skapa sysselsättning för personer med högre utbildning. Samtidigt är vi betydligt sämre på att skapa jobb åt dem som har lägre utbildning. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan de högst och de lägst utbildade är cirka 35 procentenheter enligt OECD. Här har vi en del av förklaringen till att gruppen utrikes födda i betydligt större utsträckning än de inrikes födda drabbas av arbetslöshet. Det finns en stor skillnad i utbildningsbakgrund mellan dessa grupper. Skillnaden har ökat på senare år med en stigande flyktinginvandring från länder utanför Europa. Det är också i denna kategori som arbetslösheten är högst. De inomeuropeiska invandrarnas andel av den totala arbetslösheten är relativt låg och svagt sjunkande medan gruppen utomeuropeiska invandrare snart utgör varannan inskriven på arbetsförmedlingen. Samma tendens med ökade skillnader i arbetslöshet för vuxna finner vi också för ungdomsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten för inrikes födda är bara en procentenhet högre än vid förra konjunkturtoppen men det råder djup En OECD-studie över studieprestationer pekar på stora skillnader i skolresultat mellan olika grupper av ungdomar. Det är ingen större skillnad mellan ungdomar med invandrarbakgrund och svensk bakgrund förutsatt att man kom till Sverige innan skolstarten. Men bland de som invandrade efter skolstarten är studieresultaten betydligt sämre. Bara hälften i denna grupp har tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiestudier. Av de som kom hit de senaste fyra åren är det bara en dryg fjärdedel som klarar detta. Svag skolbakgrund är kanske den viktigaste anledningen till att ungdomsarbetslösheten bland utrikes födda ökat markant, relativt inrikes födda, från cirka 7 procentenheter till närmare 19 på bara 5-6 år. Givet den dramatiska ökningen av flyktingströmmen i år är det svårt att tro att dessa tendenser skulle avta snarare tvärtom. Det kommer visserligen att bli en fördröjning innan de nyanlända flyktingarna dyker upp i arbetsmarknadsstatistiken eftersom det tar tid att hantera asylansökningarna. Men det kommer också att vara angeläget att så snabbt som möjligt få ut de nyanlända på arbetsmarknaden för att förhindra ett permanent utanförskap. Senast om ett år eller så kommer den ökade flyktingströmmen att börja ge ett tydligt avtryck på arbetsmarknaden. Därför är det redan nu hög tid att fundera på hur man ska förbättra förutsättningarna för invandrare att integreras på arbetsmarknaden. Faktum är att Sverige har lyckats betydligt sämre med detta än de flesta andra europeiska länder. Gapet i arbetslöshet mellan inrikes födda och invandrad arbetskraft är störst i Sverige bland EUländerna. Det duger inte när man nu är det land som nu tar emot i särklass flest flyktingar i relativa tal. December 9,
6 Om inte integrationen på arbetsmarknaden kan förbättras kommer snart en mycket stor grupp av befolkningen att hamna i ett utanförskap som kan bli både socialt och ekonomiskt kostsamt. Ökade spänningar riskerar också att utlösa politiska scenarier som Sverige hittills varit förskonade från men som redan blivit en realitet i andra europeiska länder. Så hur kan man då komma till rätta med det faktum att svensk arbetsmarknad har svårt att få ner arbetslösheten för stora grupper på arbetsmarknaden trots att det skapas mängder med nya jobb? OECD-rapporten pekade i våras ut lönestrukturen i Sverige som en av anledningarna till detta fenomen. Vi har relativt höga löner för lågutbildade samtidigt som lönerna är relativt låga för personer med högre utbildning. Det ligger därför nära till hands att tro att en relativ sänkning av de lägsta lönerna skulle kunna skapa en bättre matchning mellan de som är jobbsökande och de tillgängliga jobben. Det är också den lärdom vi kan dra av hur man så småningom lyckades hantera de stora problem med växande skillnader i arbetslöshet som uppstod i Tyskland i kölvattnet av återföreningen. Dessa löstes till slut genom att man banade väg för en kraftigt ändrad lönestruktur samtidigt som man förändrade de sociala skyddsnäten. Men det dröjde alltså mer än ett decennium innan det politiska systemet i Tyskland var redo för dessa systemförändringar. Därmed steg den tyska D-marken kraftigt. Den reala växelkursen mot dagens euroländer apprecierades nästan 15 procent. På så sätt kunde Bundesbank inte bara kväsa inflationsimpulserna. Det gjorde även importen billigare och försvagade exportindustrin och därmed blev det mer resurser för att tillgodose den stora efterfrågeuppgången på hemmamarknaden. Handeln med omvärlden svängde om från överskott till underskott. Frågan i Sverige är hur stor beredskapen för kraftiga omprövningar i dagsläget är och hur stora problemen måste växa sig innan förändringar kan ske. Utmaningar för penningpolitiken Den tyska återföreningen kom inte bara att utgöra en utmaning för arbetsmarknaden. Den medförde också stora utmaningar för penningpolitiken. Den kraftiga ökning av konsumtion och investeringar som återföreningen ledde till kunde inte tillgodoses inom ramen för tillgängliga resurser. Kapacitetsutnyttjandet steg till bristningsgränsen och inflationstrycket steg. Det tvingade centralbanken till en rejäl åtstramning med nära nog en fördubbling av realräntan som följd. Bundesbanks politik blev en kraftig chock för de länder vars valutor var kopplade till den tyska valutan och ledde till en djup kris för dåtidens europeiska valutasystem. Många valutor devalverades kraftigt åren , däribland även den svenska kronan. En likartad episod inträffade i Spanien ett decennium senare. Dåtidens framgångar för den spanska ekonomin ledde till en stor invandring. Mellan år 2000 och 2008 steg befolkningen med 5 miljoner. Befolkning i arbetsföra åldrar gick från en ökningstakt på runt ¾ procent per år till det dubbla. Den enorma ökningen i arbetskraftsutbudet ledde emellertid inte till ökad arbetslöshet. Tvärtom steg sysselsättningen mer än i paritet med de nytillkommande på arbetsmarknaden. Lite förenklat December 9,
7 kan man säga att det skapades massor med nya jobb för att kunna tillgodose den växande efterfrågan. Byggsektorn stod för en stor andel av de nyskapade jobben. Bostadsbyggandet steg till ohållbara 12 procent av BNP och totalt växte bygginvesteringarna till närmare en fjärdedel av spansk BNP. Med fallande arbetslöshet och stigande efterfrågan blev den spanska ekonomin snabbt överhettad. Men till skillnad från tyska Bundesbank under återföreningen kunde den spanska centralbanken inget göra eftersom penningpolitiken lämnats över till ECB att sköta. Eftersom ECB-räntan låg still medan den spanska inflationen tog fart så föll realräntan i Spanien och satte ytterligare fart på ekonomin. Den nominella växelkursen låg förstås fast men den reala växelkursen steg eftersom pris- och lönehöjningar var snabbare i Spanien än bland dess handelspartners. Därmed försvagades exportsektorns konkurrenskraft och snabbt stigande import bidrog till att bytesbalansunderskottet växte dramatiskt. I just detta avseende var utvecklingen i Spanien snarlik vad som hände efter den tyska återföreningen. Denna utveckling blev helt ohållbar och när bubblan brast följde en snabb kollaps av ekonomin. Byggandet halverades och detaljhandeln minskade med en fjärdedel. Arbetslösheten nästan fyrdubblades under några få år. Bankerna var plötsligt på fallrepet och de tidigare så goda statsfinanserna raserades. Det spanska exemplet visar tydligt på faran med att inte kunna förhindra uppbyggandet av en bubbla. Utvecklingen kan se fantastisk ut under en period men om inte jobben skapas i sektorer som har en långsiktigt hållbar utveckling så rycks grunden undan för sysselsättning, statsfinanser och banker. Det tar lång tid innan ekonomin återhämtat sig. Hur ska Riksbanken agera? Hur relevanta är då dessa erfarenheter för utformningen av den svenska penningpolitiken de närmaste åren? I huvudsak står den svenska ekonomin inför ett skeende som starkt påminner om båda dessa exempel. Men där slutar likheterna. På grund av oförmågan att bedriva en självständig penningpolitik blev Spanien en bubbelekonomi med explosionsartad utveckling av fastighetspriser och skuldsättning hos hushåll och företag. Efterfrågan i form av privat och offentlig konsumtion stiger som ett resultat av den kraftigt ökade invandringen. Bostadsbyggandet måste öka kraftigt. De närmaste åren går ökningstakten i personer i arbetsföra åldrar upp från cirka ¾ procent per år till ungefär det dubbla. Det är jämförbart med vad som skedde i Spanien. Det är positivt under förutsättning att en stor del av dessa snabbt kan komma i sysselsättning, såsom i det spanska exemplet. Det finns ändå en risk för att en tilltagande överhettning skapar ett bubbelförlopp såvida inte räntorna höjs. Om utvecklingen på svensk arbetsmarknad följer det tyska exemplet, med växande grupper utan sysselsättning samtidigt som efterfrågan stiger, December 9,
8 POSTTIDNING A kommer en växande brist på kvalificerad arbetskraft att leda till stigande löneinflation. Att löneinflationen stiger i Sverige relativt exempelvis euroområdet innebär att den svenska kronan stiger mätt i reala termer. Det är en del av den nödvändiga anpassningen som de ovanstående exemplen visar. Men en appreciering av kronan medför också sämre förutsättningar för verksamheter som är utsatta för utländsk konkurrens. Detta oavsett om kronan stiger nominellt med bibehållen löneinflation eller om kronan stiger realt till följd av snabbare löneinflation än i omvärlden men ligger still i nominella termer. Mycket talar därför för att Riksbanken kommer att behöva acceptera en snabbare förstärkning av den handelsvägda kronan än man tidigare räknat med. Det råder redan stigande brist på arbetskraft i vissa sektorer och matchningsproblematiken har tilltagit under de senaste åren. Detta indikerar att jämviktsarbetslösheten är på väg upp snarare än ner. I frånvaro av genomgripande reformer på arbetsmarknaden lär den utvecklingen fortsätta. Enligt OECD ligger jämviktsarbetslösheten idag på cirka 7,5 procent och enligt Konjunkturinstitutets bedömning är den omkring 7 procent. Den faktiska arbetslösheten låg i oktober mittemellan dessa båda siffror. Svensk arbetsmarknad är alltså redan i utgångsläget mycket nära full sysselsättning. Den snabbt stigande matchningsproblematiken antyder att jämviktsarbetslösheten kan ha stigit betydligt mer än vad både OECDs och KIs analyser ger vid handen. Men det viktigaste är kanske att arbetslösheten för vuxna inrikes födda redan är nära nivån från förra konjunkturtoppen och att den sannolikt kommer att sjunka betydligt under denna nivå. Redan vid en förhållandevis hög total arbetslöshet kan Riksbanken därmed behöva agera för att förhindra en överhettning. Denna åtstramning kommer att innebära en kombination av stigande kronkurs och stigande räntor. Riksbanken kommer också att behöva snegla lite mer på bubbelriskerna än tidigare. Om man inte gör som Bundesbank och drar upp realräntan riskerar Sverige att hamna i den spanska lånefällan med betydligt högre arbetslöshet längre fram och ännu sämre förutsättningar att sysselsätta de nytillkommande på arbetsmarknaden. Konflikten mellan Riksbankens inflationsmål och regeringens mål för arbetslösheten kommer därför att växa. Jan Häggström, , jaha05@handelsbanken.se Ansvarig utgivare Jan Häggström jaha05@handelsbanken.se Aktuell Ekonomi Ekonomiska sekretariatet, Handelsbanken Stockholm Telefon Prenumeration 350 kr per år genom bankens kontor, bankgiro nr Eftertryck tillåts om källan anges. ISSN Nummer 6-7, december 2015 Denna publikation ges ut av Handelsbanken som en service åt dess kunder. Syftet är att ge allmän information och publikationen kan alltså inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Vi anser att de källor och bearbetningsmetoder vi använt oss av vid utarbetandet av analyser och prognoser är tillförlitliga. Vi påtar oss dock inget ansvar för riktigheten eller fullständigheten i prognoser eller analyser eller för eventuella brister i källmaterialet. Handelsbanken svarar inte för förluster som kan tänkas uppkomma genom att någon följer vad som sagts i denna publikation eller använder sig av däri lämnade uppgifter.
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merMorgondagens arbetsmarknad
Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision
Läs merÄldres deltagande på arbetsmarknaden
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merVälfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016
Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merArbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur
EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merLandrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 1.-2.mars 2012 i Århus
Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 1.-2.mars 2012 i Århus Nyckeltal för ISLAND mars 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,4 % Inflationstakt 4,2 % Arbetslöshet 6,4 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande
Läs merPressträff. Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december 2015. John Hassler: Ordförande
Pressträff Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december 215 John Hassler: Ordförande Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige på många år. Mina kommentarer: finanspolitiken på kort sikt
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merDet bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008
Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs merSverige inför 1980-talet
BO E KARLSSON: Sverige inför 1980-talet De stigande kostnaderna för oljeimporten minskar utrymmet för en ökning av konsumtionen. Vi måste öka exporten och begränsa den offentliga sektorn skriver civilekonom
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Läs merRapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser
Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merArbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren
Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs merKonjunkturindikatorer 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset
Läs mer= = = = = = = = = = =
e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merBefolkningsprognos 2016-2019
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merNettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD
Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs mer8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL
8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs mer56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?
56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde
Läs mer2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN
2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782
Läs mer70 procents sysselsättning år 2025
PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merUTVECKLING GÄVLEBORG
UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merRisk för cementering av dagens massarbetslöshet. Christer Persson
Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Christer Persson Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare: Christer Persson Författaren
Läs merIsland en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006
Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merSammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merRapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.
Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan
Läs merLägre priser på världsmarknaden framöver
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort
Läs merÄr full sysselsättning
Är full sysselsättning DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER möjlig? Roger Mörtvik Göran Zettergren Arbetslösheten i Sverige 14 12 1 8 6 4 2 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Anders Borg (januari
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merSvensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merMånadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merBibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)
Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013
8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merVälkommen in! Sju förslag för en bättre etablering
Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merStatsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem
Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merUtan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen
Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merTillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013
Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand
Läs mer