FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Transkript

1 FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden har exportvärdet av tjänster mer än fördubblats (135 %) jämfört med dryga 50 % för varuexporten. En hårdare internationell konkurrens bidrar till en allt tuffare prispress på varor, inte minst bland standardiserade produkter. Nischade exporttjänster med ett högt förädlingsvärde är mindre priskänsliga. Att vidareförädla och öka kunskapsinnehållet i företagens export kommer att bli en allt viktigare uppgift för att kunna möta den ökade globala konkurrensen. Den växande tjänsteexporten från Sverige kommer i allt större utsträckning från företagstjänster. Här finns alltjämt en stor exportpotential för svenska företag. Att öka internationaliseringsgraden bland tjänsteföretagen, inte minst bland småföretagen, är en utmaning. Exporten av varor och tjänster svarar för en allt större del av den svenska ekonomin. Sedan år 1990 har exportandelen i löpande priser vuxit från knappt en tredjedel till närmare 50 procent av BNP. Det är få länder i Europa som kan uppvisa en lika stor andelsförskjutning på så kort tid. Trots detta tappar Sverige världsmarknadsandelar. År 2004 var Sveriges världsmarknadsandel drygt 1,5 procent jämfört med omkring 2 procent i början av 1970-talet, räknat i USD. Sverige är dock inget undantag. Fallande världsmarknadsandelar är en trend som gäller för flertalet andra OECD-länder. Tyskland, som är världens största varuex- Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 portör, har trots detta minskat sin världsmarknadsandel från 12 procent i början av 1990-talet till 10 procent. En hårdare konkurrens och fler aktörer på den globala världsmarknaden inte minst från Asien är sannolikt de främsta orsakerna till Sveriges och andra industriländers lägre positionering i världshandeln. Ett annat skäl är att svensk exportindustri inte får lika mycket betalt för sin varuexport jämfört med tidigare. Exportvärde för varor och tjänster, 1995= Tjänster Index 125 Varor Source: FöreningsSparbanken De svenska exportföretagen får istället mer betalt för sina exporttjänster, i kronor räknat. Sedan 1995 har exportvärdet på tjänster mer än fördubblats (135 procent) jämfört med dryga 50 procent för varuexporten. Det är en trend som har tilltagit under de senaste åren. Det är framför allt verkstadsvaror såsom maskiner, apparater och transportmedel som uppvisat en måttlig exportvärdeökning. Exportvärdet på livsmedel och kemiska produkter har däremot ökat betydligt snabbare. Exportvärdet för tjänster ökar snabbare än för varor Exportens värdeutveckling till och med år 2004, 2000=100 Totalt 112 Livsmedel 145 Kemiska produkter 139 Halvfabrikat 115 Maskiner och transportmedel 102 Övriga färdiga varor 125 Källa: SCB 2 FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

3 Den svenska exportsammansättningen med en stor andel av tele- och transportmedelsprodukter där prispressen är knivskarp förklarar delvis varuexportens relativt måttliga exportvärdeökning jämfört med tjänster. En snabb teknisk utveckling och en ökad global konkurrens, inte minst från låglöneländerna, är andra faktorer som påverkar värdet på den svenska varuexporten. Den ökade prispressen för en stor del av Sveriges viktigaste exportvaror innebär ett ökat tryck på företagen att genomföra rationaliseringar och effektiviseringar, för att kunna möta den hårdare internationella konkurrensen. I en sådan miljö är det inte så märkligt att exportföretagen i Sverige inte har nyanställt eller planerar att anställa i någon större omfattning under den närmaste framtiden, trots flera år med en god exportvolymtillväxt. Tjänsteexporten förefaller inte vara lika utsatt för utländsk priskonkurrens som handeln med varor, vilket tydligt framgår i nedanstående diagram. Sedan mitten av 1990-talet har prisökningstakten på exporterade tjänster varit högre än motsvarande för varor. Den snabba exportvärdeökningen på tjänster förklaras också av att fler nischade exporttjänster har vuxit fram under de senaste åren, och som i allmänhet ger ett högre förädlingsvärde jämfört med standardiserade produkter. Det är en positiv utveckling och på sikt allt viktigare för att stärka den svenska exportbasen. Framöver kommer dock även konkurrensen på tjänstemarknaden att tillta, inte minst för så kallade standardiserade tjänster. Globaliseringen innebär ett ökat tryck att stärka den svenska exportbasen Exportprisutvecklingen för varor och tjänster, 1995= Implicitprisindex för export av varor och tjänster Exportprisindex för tjänster Exportprisindex för varor Source: EcoWin FöreningsSparbanken Analys Nr november

4 Den ökande tjänsteexporten, inte minst av företagsrelaterade tjänster 1, har lett till ett högre tjänsteberoende i svensk utrikeshandel. I relation till BNP har tjänsteexportandelen närmare fördubblats, från 6 procent 1995 till 11 procent Det är internationellt sett en hög siffra och ett tecken på att Sverige har dragit nytta av den växande tjänstehandeln. Även exportvärdeökningen under är en bra bit högre i Sverige jämfört med många andra europeiska länder, med undantag för Irland där tillväxten är betydligt högre. Danmark uppvisar också en stadigt stigande tjänsteexport medan i Finland är trenden inte lika tydlig. Det är dock naturligt att små öppna ekonomier uppvisar ett stort utrikeshandelsberoende. USA, Storbritannien och Tyskland är dock alltjämt världens största exportörer och importörer av kommersiella tjänster räknat i absoluta tal. Tjänsteexportens betydelse i svensk ekonomi ökar Varu- och tjänsteexportens andelar av respektive lands BNP år 2004 samt exportvärdeutvecklingen under i USD, procentuell förändring Varor, % av BNP Tjänster, % av BNP Värdeökning Varor, % Irland 51,2 28, Danmark 30,7 14, Nederländerna 54,4 15, Sverige 35,3 11, UK 17,1 8, Tyskland 33,1 5, Frankrike 20,9 5, Finland 35,7 4, Italien 21,3 4, USA 7,0 3, Värdeökning, Tjänster, % Källa: Eurostat och WTO 1 Omfattar bland annat kommunikation, byggnadstjänster, försäkringar, finansiella tjänster, trading, forskning och utveckling och andra företagsorienterade tjänster 4 FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

5 Sveriges tjänsteexport, miljarder kronor 300 Miljarder Transporter Övriga tjänster Resevaluta Totalt Källa: Riksbanken Potential för ökad tjänstehandel Den globala exportmarknaden för tjänster växer allt snabbare. Tillgången till ny teknik såsom datorer och Internet har på kort tid skapat nya exportmöjligheter. Den växande varuhandeln med ett allt större tjänsteinnehåll och en tilltagande specialisering skapar också en ökad efterfrågan på tjänster. Gränsen för vad som betraktas som ett tillverkande och ett tjänsteproducerande företag blir därmed allt svårare att avgöra. En ökad specialisering och företagens fokus på kärnverksamhet skapar också en växande marknad för företagstjänster. Tjänster, som tidigare sköttes inom företagen, köps in i allt större utsträckning externt. Den totala handeln av tjänster är dock alltjämt i sin linda. Under 2004 omfattade den globala handeln med kommersiella tjänster endast en femtedel av världens varuhandel, trots att tjänstesektorn svarar för merparten av BNP-tillväxten. Trenden i handelsutbytet är emellertid klart uppåtriktad! Ett flertal handelshinder kvarstår dock som begränsar exporten och importen av tjänster, inte minst inom EU. I de pågående WTO-förhandlingarna Doha-rundan diskuteras bland annat behovet av att underlätta handeln med tjänster. Det gäller bland annat ett ökat tillträde för utländska tjänsteleverantörer inom sektorerna finansiella tjänster, telekommunikationstjänster, tranporttjänster, bygg och miljötjänster. Gränsen mellan ett tillverkande och ett tjänsteproducerande företag blir allt svårare att avgöra Handeln med tjänster är alltjämt i sin linda FöreningsSparbanken Analys Nr november

6 Potentialen för en mer omfattande global tjänstehandel torde vara betydligt större än vad dagens handelsstatistik visar. En snabb teknisk utveckling och en hårdnande konkurrens på varusidan kommer med största sannolikhet att öka kraven på mer sofistikerade produkter och tjänster för att stärka landets men också det enskilda företagets framtida konkurrenskraft. En förbättrad köpkraft i flera av dagens snabbväxande ekonomier kommer också att gradvis leda till en ökad efterfrågan på tjänster, något som svenska företag kan dra fördel av. Tjänster som en framtida och växande exportmarknad avspeglas också i de globala direktinvesteringarna. Sedan 1990 har de samlade investeringarna till tjänstesektorn ökat från 950 miljoner USD till drygt 4 biljoner USD år Beräkningar från Världsbanken visar att 60 procent av världens samlade direktinvesteringar går till tjänstesektorn jämfört med 50 procent 1990 och endast 25 procent i början av 1970-talet. Sannolikt underskattas investeringarna i tjänsteföretagen på grund av statistiska mätproblem. Den dominerande delen av världens samlade utländska direktinvesteringar går idag till tjänsteföretag Det är framför allt finansiella och företagsnära tjänster som svarar för de största investeringsflödena. Ett ökat tjänsteinnehåll i varuproduktionen och en framväxande tjänstehandel har lett till en allt större förskjutning i direktinvesteringarna, från enklare tillverkning till mer avancerad tjänsteproducerande verksamhet. Det är en trend som blir allt tydligare även i flera tillväxtekonomier, till exempel i de baltiska länderna. Sverige har goda möjligheter att kunna dra nytta av en ökad global tjänstehandel. Det kräver dock att fler svenska små och medelstora företag vågar satsa på export. Att öka internationaliseringsgraden bland Sveriges tjänsteföretag är ett viktigt steg för att stärka landets framtida exportbas Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 6 FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005