Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transkript

1 Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium

2 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen, lämnar förslag till prioriteringar, följer och granskar förhandlingar på uppdrag av UD Verkar för global frihandel inom ramen för ett stark och öppet multilateralt handelssystem

3 Bakgrund läget i den globala handelspolitiken WTO:s Doharunda har kört fast Allt fler länder sluter allt fler frihandelsavtal EU för en offensiv politik på frihandelsavtalsområdet Ännu ingen förhandling med den största handelspartnern, USA

4 Bakgrund läget i den globala handelspolitiken WTO:s Doharunda har kört fast Allt fler länder sluter allt fler frihandelsavtal EU för en offensiv politik på frihandelsavtalsområdet Ännu ingen förhandling med den största handelspartnern, USA

5 Den handelspolitiska relationen EU - USA Transatlantiska ekonomiska rådet aktörsdialoger och regulativa samarbeten Begränsade framgångar som ett resultat av svaga åtaganden

6 Den transatlantiska handeln USA är Sveriges sjätte största varuexportdestination, störst utanför EES (5,5 % av total export) elfte viktigaste varuimportland, tredje störst utanför EES (3,6 % av total import) viktigaste tjänsteexportdestination

7 Den transatlantiska handeln USA är EU:s viktigaste varuexportdestination - 18,7% av total export USA:s varuexport till EU minskar och utgör 11,3% av total import Kina större varuimportland sedan 2006 EU och USA varandras viktigaste tjänstehandelspartners

8 Tullar på transatlantisk handel Tullarna mellan EU och USA är överlag låga (genomsnittstullar omkring 5-7) EU:s genomsnittliga tillämpade tull ligger omkring 6,7 procent. 25 procent av alla tullpositioner tullfria USA:s genomsnittliga tillämpade tullsats ligger omkring 4,8 procent. 37 procent av tullpositionerna tullfria

9 Tullar på transatlantisk handel Stor skillnad industrivaror - jordbruk. Medan industrivarutullarna ligger omkring 4 procent i både USA och EU har USA en genomsnittligt tillämpad tullsats om 8,9 procent på jordbruksprodukter och EU 17,9 procent.

10 Tullfrihet potentiella vinster Storleken på handelsflödena innebär stora potentiella vinster: Varuhandeln skulle förväntas öka med 18 procent för såväl EU som USA. BNP-ökningar om 0,32-0,47 procent av BNP i EU (ca: 50 miljarder USD) och 0,99-1,33 procent (ca: 150 miljarder USD) i USA (Erixon. F. 2010) Risk för BNP-förluster i tredje land - handelsomfördelningseffekter

11 Tullfrihet realistisk möjlighet eller utopi? Tullar har spelat ut sin roll: Allt mer globala värdekedjor Sannolikt relativt okontroversiellt att förhandla bort flertalet tullar

12 Tullfrihet realistisk möjlighet eller utopi? Vad blir inverkan på WTO och det globala handelssystemet? Konkurrerande projek Politisk vilja helt avgörande Tullar inte det största handelshindret

13 Hinder mot tjänstehandeln Tjänstehandeln avsevärt mindre fri än varuhandeln Likväl, tjänstehandeln motsvarar hälften av varuhandeln och ökar kraftigt i betydelse. Stor potential! USA kommer inom ett fåtal år sälja mer tjänster än varor till EÚ Sveriges handel med USA dock mer varudominerad än EU som helhet

14 Hinder mot tjänstehandeln Störst handelshinder inom transport, telekommunikation, elektricitet Yrkeskvalifikationer Investeringar gränser för utländskt ägande Ex. Svenska krav på att firmatecknare och halva styrelsen skall vara bosatta i EES Fortfarande stora hinder på medlemsstats- och delstatsnivå

15 Möjliga vägar att förhandla tjänster Utgångspunkt i marknadsöppningar i tidigare avtal Öppenhetspresumtion Krav på konsultation vid uppställande av nya hinder Transatlantiska yrkeskvalifikationer Sektorsavtal om regelnärmning Utmaning: Inskränkningar i nationellt beslutsfattande Utmaning: Begränsad kompetens, delstater, medlemsstater och yrkesorganisationer

16 Tekniska handelshinder Behind the border-frågor: regulativa olikheter, divergerande standarder, disparata legislativa kulturer Supplier s declaration of conformity i EU - krav på testning i USA Skillnaderna fördyrar och försenar marknadssättningen av produkter. En halvering av existerande icke-tariffära handelshinder skulle innebära BNP ökningar om 0,7 procent av BNP i EU och 0,3 procent i USA

17 Möjliga vägar att förhandla tekniska handelshinder Regulativ harmonisering Svårt mellan jämbördiga parter, Ömsesidiga erkännanden, ex. MRA:s om testresultat svåra att förhandla och att implementera Informationsutbytesprocedurer Överenskommelser om målsättningar, säkerhetsnivåer (jmf. lojalitetsprincipen i EU och EU-direktivs indirekta effekt)

18 Det politiska läget Visst politisk efterfrågan i EU Konkurrerande agendor Frihandel mer kontroversiellt i USA än i EU Besvärlig process att förankra Inverkan på WTO