Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter
|
|
- Mattias Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA är mycket omfattande, både vad gäller ambitionsnivå, antalet områden som avtalet avser täcka och den andel av världens samlade handel och ekonomi som berörs. Ett avtal kan medföra förbättrade förutsättningar för EU:s och Sveriges handel med USA, inte bara på grund av sänkta tullar utan även till följd av minskade handelshinder av annat slag. Exempelvis kan exporten av bearbetade jordbruksprodukter och alkoholhaltiga drycker från Sverige gynnas. Innan ett avtal kan ingås återstår dock att finna lösningar på ett betydande antal frågor, varav vissa, som exempelvis skydd av geografiska ursprungsbeteckningar och graden av marknadstillträde för kött, är mycket känsliga för parterna. Bakgrund Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP) omfattar en större handelsvolym och en större andel av världsekonomin än någon annan frihandelsförhandling som EU någonsin har bedrivit med ett enskilt land eller en begränsad grupp av länder. Avtalet omfattar cirka en tredjedel av världshandeln och avtalsparterna står tillsammans för cirka 50 procent av världens samlade bruttonationalprodukt. Avtalet är tänkt att bli mycket ambitiöst och gå betydligt längre än att bara avskaffa tullarna på de flesta produkter. Inom ramen för avtalet ska även exempelvis frågor om regler, standarder, offentlig upphandling, handelshinder av annat slag än tullar, tjänstehandel och investeringar behandlas. På så sätt kan avtalet även bli normsättande på den internationella arenan. Avtalet har också betydelse för de politiska och säkerhetsmässiga relationerna mellan EU och USA. Det finns idag på många håll i Europa en önskan om starkare relationer mellan EU och USA, till följd av bland annat oroligheterna i Ukraina och USA:s ökade fokus på Stillahavsområdet. Specifikt på jordbruksområdet förväntas avtalet inkludera ett jordbrukskapitel som bland annat är avsett att bidra till mer samarbete och dialog mellan EU och USA. Förhandlingarna inleddes i juni 2013 och hittills har tio förhandlingsrundor hållits. Ytterligare förhandlingar kommer att äga rum under hösten Under stora delar av 2014 gick förhandlingarna trögt (bland annat på grund av att en ny EU-kommission tillträtt och att mellanårsval hållits i USA). EU:s nya handelskommissionär Cecilia Malmström har dock ambitionen att öka förhandlingstakten under Om förhandlingarna går i lås bedöms de största vinsterna inte komma från tullättnader. Tullnivåerna mellan EU och USA är i idag i de flesta fall redan låga. EU:s genomsnittliga tullnivå är dock något högre än USA:s och då framförallt på jordbruksområdet (13 procent för EU jämfört med 5 procent för USA 1 ). Istället bedöms 80 procent av den potentiella 1 World Tariff Profiles 2014, WTO, ITC och UNCTAD
2 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2(7) ekonomiska vinsten av avtalet komma från reduktion av andra handelsbarriärer än tullar 2. Det kan exempelvis röra sig om att gradvis samordna eller godkänna varandras regler och standarder, att förenkla godkännandeprocedurer eller att förenkla handelsprocedurer vid gräns, utan att sänka skyddsnivån. Sverige vill att avtalet ska ge långtgående lättnader för handeln, såväl när det gäller tullar som exempelvis krångliga regler, inte minst eftersom USA är en av Sveriges viktigaste handelspartners och att drygt sex procent av Sveriges varuexport går dit 3. Sverige investerar också mycket i USA och svenska företag finns verksamma i samtliga amerikanska delstater. För Sverige är det dock viktigt att möjligheten att stärka skyddet för miljön, människors och djurs hälsa samt löntagarnas intressen inte försämras 4. Stödet för en ökad liberalisering av handeln mellan EU och USA är också starkt bland de flesta övriga EU-medlemsländer. Sveriges och EU:s nuvarande handel med USA EU har ett betydande handelsöverskott gentemot USA, både totalt för alla varor och specifikt för jordbruksprodukter och livsmedel. EU har fler offensiva intressen än USA eftersom den amerikanska marknaden kan beskrivas som något mer stängd än EU:s. Generellt omfattar EU:s intressen i förhandlingarna därmed fler förhandlingsområden, medan USA framför allt fokuserar på borttagande av tullar och vill uppnå lättnader i handeln med jordbruksprodukter. USA är EU:s största exportdestination för jordbruksprodukter och livsmedel. Cirka 13 procent av EU:s export av jordbruksprodukter och livsmedel går dit 5. För Sverige är USA den näst största exportdestinationen för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU (efter Norge). Cirka 17 procent av Sveriges tredjelandsexport går till USA 6. Import av jordbruksprodukter och livsmedel från USA står för cirka nio procent 5 av EU:s totala import och fyra procent 6 av Sveriges import från länder utanför EU. Av EU:s export av jordbruksprodukter och livsmedel till USA är ungefär hälften redan idag tullfri 2. Motsvarande siffra för USA:s export till EU är 40 procent 2. Svenska import- och exportuppgifter för jordbruksprodukter och livsmedel påverkas dock kraftigt av den stora mängd norsk lax som passerar Sverige på väg mot andra avsättningsmarknader i EU. Om man bortser från denna transithandel så ökar USA:s relativa betydelse som handelspartner på området. EU:s jordbruks- och livsmedelsexport till USA domineras till stor del av alkoholhaltiga drycker och bearbetade jordbruksprodukter. EU:s import från USA består i större utsträckning av mindre bearbetade jordbruksprodukter som exempelvis sojabönor och nötter. Betydande produkter för Sveriges export till USA är vodka (redan tullfritt i utgångsläget), spannmål och spannmålsberedningar samt diverse bearbetade livsmedel. Betydande importprodukter från USA till Sverige är bland annat frukter, nötter, grönsaker samt drycker. 2 EU-kommissionen, 3 Statistiska centralbyrån 4 Regeringens deklaration vid 2015 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 11 februari Eurostat 6 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel , rapport 2014:19, Jordbruksverket
3 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 3(7) Förväntade effekter av ett avtal Ett frihandeslavtal mellan EU och USA förväntas underlätta handeln mellan parterna och leda till ökade handelsflöden såväl totalt för alla varor som specifikt för jordbruksprodukter och livsmedel. Övergripande nivå Ett framgångsrikt slutförande av TTIP-förhandlingarna skulle enligt en studie som genomförts av Kommerskollegium 7 kunna öka svensk export till USA med cirka 17 procent och importen från USA med 15 procent. Detta bygger på ett försiktigt scenario med ett begränsat utfall i avtalet. För EU som helhet skulle handeln öka med cirka 20 procent i vardera riktningen. Ett mer ambitiöst avtal skulle enligt Kommerskollegium i grova drag kunna leda till dubbelt så stora handelsökningar. Sveriges och EU:s BNP skulle också kunna öka med cirka 0,2 procent. Det bör dock nämnas att det från olika håll har gjorts ett antal försök att kvantifiera effekterna av ett avtal, vilket gett upphov till varierande resultat inte minst beroende på vilka antaganden som tillämpats. Således bör siffror av detta slag tolkas med försiktighet. Jordbruksprodukter och livsmedel Eftersom USA:s tullnivåer på jordbruksprodukter i utgångsläget är lägre än EU:s är det sannolikt att USA kommer att öka sin jordbruksexport mer än EU som en följd av tullsänkningar inom TTIP 8. EU brukar dock skydda känsliga sektorer i frihandelsavtal och det är troligt att bland annat nötkött, fjäderfäkött, griskött 9 samt ris kommer att höra till dessa. Marknadstillträdet för dessa produkter kommer dock sannolikt också att utökas, men då troligen genom nya eller utökade tullkvoter istället för generella tullsänkningar. Detta innebär att EU tillämpar en reducerad tull (eller tullfrihet) för en bestämd kvantitet (tullkvoten) av en produkt och att när den kvantiteten importerats så kommer resterande import det året att beläggas med den normala, högre tullen. Rätten att utnyttja dessa tullkvoter innebär en ekonomisk fördel och hur denna rätt fördelas är därför av stor betydelse. Att komma överens om volym på och administration av sådana tullkvoter för känsliga produkter brukar ofta lämnas till slutfasen i frihandelsförhandlingar och det kan vara ett område där det är svårt att nå samförstånd. Till EU:s mer offensiva intressen hör förbättrat marknadstillträde för mejeriprodukter (en sektor där USA:s tullnivåer är relativt höga) och bearbetade jordbruksprodukter. Ett annat stort offensivt intresse för EU är att USA ska förbinda sig till att skydda åtminstone ett urval av EU:s skyddade ursprungsbeteckningar. Inom EU, till skillnad från i USA, finns nämligen ett system som förhindrar vissa geografiska ursprungsbeteckningar, såsom exempelvis Roquefort, från att användas av producenter som inte befinner sig inom ett visst geografiskt område och/eller använder vissa på förhand definierade tillverkningsmetoder. Det finns dessutom i såväl EU som USA åtgärder av annat slag än tullar som försvårar handeln med jordbruksprodukter och livsmedel. USA har bland annat regler som påverkar 7 Potential Effects from an EU US Free Trade Agreement Sweden in Focus, Kommerskollegium, Även sänkningar av låga tullnivåer kan emellertid få ekonomisk betydelse när det rör sig om stora handelsvolymer. 9 För de olika köttprodukterna ställer EU dessutom krav som även fortsättningsvis kommer att begränsa importen (se avsnittet Uppmärksammade frågor i förhandlingarna nedan).
4 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 4(7) EU:s export av mjölk och mejeriprodukter (kopplat till inspektioner och godkännanden), alkoholhaltiga drycker (kopplat till avgifter och flaskstorlekar) och vissa typer av frukt (kopplat till godkännanden av nya sorter). Att reducera dessa handelshinder kan ha betydelse för Sveriges export av till exempel alkoholhaltiga drycker, som är en viktig exportkategori för Sverige till USA. På jordbruksområdet förutspår EU-kommissionen att framförallt EU:s export av bearbetade jordbruksprodukter kan komma att öka förhållandevis kraftigt om parterna lyckas nå ett avtal. Detta kan gynna Sverige, eftersom bearbetade jordbruksprodukter utgör en relativt stor andel av den svenska exporten av jordbruksprodukter och livsmedel. Också sänkta tullar och enklare procedurer vid import av insatsvaror från USA kan gynna till exempel den svenska livsmedelsindustrin. Handeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter påverkas i större utsträckning av andra åtgärder än tullar (till exempel tekniska regler, märkningsregler samt regler rörande livsmedelssäkerhet och djur- och växtsjukdomar) jämfört med produkter från många andra sektorer. Om parterna lyckas komma överens om att minska dessa reglers påverkan på handeln skulle det därför kunna leda till en relativt större ökning av handeln med jordbruksprodukter och livsmedel än av andra produkter. 10 På samma sätt skulle mindre företag, med mindre resurser att hantera krångliga handelsprocedurer, kunna ha mer att vinna på avtalet än större företag. De potentiella vinsterna av ett avtal för EU:s del ligger dock till stor del på andra områden än inom handel med jordbruksprodukter och livsmedel, som exempelvis inom offentlig upphandling. Uppmärksammade frågor i förhandlingarna Vissa frågor har rönt särskilt stor uppmärksamhet i debatten om TTIP. Här beskrivs några av dessa som specifikt rör jordbruksområdet och några av mer generell karaktär. Tillväxthormoner, genmodifierade organismer och desinfektion av kyckling Debatten i EU om hälsoskyddsregler i TTIP-förhandlingarna har kommit att kretsa framförallt kring olika regler i EU och USA när det gäller användning av tillväxthormoner och betaantagonister för att främja tillväxt inom köttproduktion, odling och saluföring av genmodifierade organismer (GMO) och desinfektion av kycklingslaktkroppar med klordioxidlösning. I många EU-medlemsländer är opinionen starkt emot användningen av hormoner i köttproduktionen, GMO och även behandling av kyckling med klorbaserad reningslösning. EU-kommissionen har dock varit tydlig med att TTIP inte kommer att föranleda några förändringar när det gäller de grundläggande regelverken för dessa frågor. EU-kommissionen brukar i sammanhanget referera till det nyligen färdigförhandlade avtalet med Kanada som inte innebar några förändringar av EU:s regelverk inom dessa områden. Dessutom måste ett slutligt avtal godkännas av både EU-parlamentet och de enskilda medlemsstaterna innan det kan träda ikraft. När det gäller GMO har USA främst drivit linjen att EU:s befintliga regelverk ska tillämpas mer effektivit och ändamålsenligt, snarare än att kräva förändringar i lagstiftningen. Till stor del rör kritiken EU:s långsamma process för att godkänna import av olika genmodifierade 10 Potential Effects from an EU US Free Trade Agreement Sweden in Focus, Kommerskollegium, 2012
5 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 5(7) varianter av vissa grödor. Under 2015 började nya regler gälla i EU, vilka medger nationella förbud mot odling av GMO som godkänts på EU nivå. Förslag om motsvarande regler för användning av GMO som livsmedel och foder har mötts av kritik från både GMOförespråkare och GMO-motståndare. Generellt sett har USA menat att EU i många frågor agerar inkonsekvent och utan vetenskapligt underlag (exempelvis rörande just hormoner, desinfektion av kycklingslaktkroppar och genmodifierad organismer). Skyddade geografiska ursprungsbeteckningar För USA är frågan om skyddade geografiska ursprungbeteckningar (som exempelvis Roquefort och Feta) mycket kontroversiell och känslig. Det beror bland annat på att vissa av de produkter som skyddas med geografiska urspungsbeteckningar inom EU sedan länge producerats inom USA och där saluförts under de beteckningar som EU önskar skydda. USA menar att landets varumärkeslagstiftning erbjuder tillräckligt gott skydd på området. EUkommissionen å sin sida brukar föra fram att det bara är en liten andel av EU:s geografiska urspungsbeteckningar som kan anses vara problematiska för USA att anamma och att det troligtvis går att finna kompromisser angående de berörda produkterna. I frihandelsförhandlingarna med Kanada visade det sig vara möjligt. Antibiotikaresistens För att motverka utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier verkar Sverige för att EU och USA, inom ramen för TTIP, ska enas om att samarbeta för att minska användningen av antibiotika i djurproduktionen. I USA används antibiotika i högre utsträckning än i EU i djurproduktionen och det är tillåtet att behandla hela djurbesättningar med antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Detta är förbjudet inom EU sedan 2006 och i Sverige sedan Insikten om behovet av ändrade produktionsmetoder och regler kring försäljning och marknadsföring av antibiotika växer dock också i USA. Under 2015 presenterade Obamaadministrationen en nationell handlingsplan för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier som bland annat inkluderar önskemål om att verka för ett gemensamt system för att dela uppgifter med EU om antibiotikaresistenta bakterier. Det kan också nämnas att delstaten Kalifornien har beslutat att förbjuda användningen av antibiotika i bland annat tillväxtbefrämjande syfte i djurproduktionen från och med Tvistlösningsmekanism mellan investerare och stater (ISDS) Sett till förhandlingarna som helhet är det kanske enskilt mest kontroversiella inslaget den så kallade Investor-State Dispute Settlement Mechanism (ISDS) som eventuellt kommer att ingå i avtalet. ISDS är en tvistlösningsmekanism mellan investerare och stater, som kritikerna menar kan medföra att stora amerikanska företag får makten att stämma europeiska stater om de till exempel genomför förändringar i tobaks- eller miljölagstiftningen som hotar amerikanska investerares intressen. Liknande mekanismer finns redan i många av EU:s (eller EU-medlemsländernas) befintliga investeringsavtal. Utmaningen för EU-kommissionen i TTIP-förhandlingarna är att få till stånd ett ISDS-avsnitt som skyddar investeringar utan att inskränka på staters rätt att lagstifta och reglera exempelvis på miljöområdet. EUkommissionen har arbetat hårt med att ta fram förslag på området som kan accepteras av EU:s medlemsländer och i slutänden även av USA. Generellt finns ett stöd bland EU:s
6 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 6(7) medlemsländer för att inkludera någon form av ISDS-mekanism i avtalet, men den mer exakta utformningen av mekanismen är en känslig fråga. Bristande transparens TTIP-förhandlingarna har också kritiserats kraftigt för bristande transparens. Handelskommissionär Cecilia Malmström har ökat insynen i förhandlingarna genom att offentliggöra EU:s förhandlingsmandat för TTIP samt etablera former där EU:s förslag till förhandlingstexter och ett stort antal andra dokument publiceras på EU-kommissionens hemsida. EU-kommissionen har även bland annat hållit offentliga konsultationer på ett antal områden som berörs av förhandlingarna. Tillgängligheten till amerikanska förhandlingsdokument är dock begränsad och detsamma gäller dokument som berör avveckling av tullar från båda sidor. Övriga frågor Andra områden som kan vara komplicerade att nå en överenskommelse om rör bland annat regulativt samarbete om finansiella tjänster, i vilken utsträckning de amerikanska delstaterna kan bindas av avtalet samt amerikanska krav på användandet av amerikanska insatsvaror och produkter i samband med vissa offentligt finansierade byggnationer och likartade projekt. För vissa EU-medlemsländer, med stort beroende av import av energiråvaror från Ryssland, är även bestämmelserna på energiområdet av stor betydelse i förhandlingarna, eftersom USA är restriktivt med att tillåta export av fossila bränslen. Fortsatta förhandlingar Många frågor kvarstår att lösa i förhandlingarna, men EU-kommissionen har ändå förhoppningen att förhandlingarna ska kunna avslutas under Många bedömare är tveksamma till hur realistisk denna målsättning är. USA avslutade i början av oktober 2015 förhandlingarna om ett frihandelsavtal med elva andra stater runt Stilla Havet (Trans-Pacific Partnership, TPP). Under den tid som TPP-förhandlingarna pågick kunde USA inte med full kraft engagera sig i TTIP-förhandlingarna. Nu när TPP är färdigförhandlat kan USA troligtvis i större utsträckning än tidigare fokusera på TTIP. Det kvarstår dock en krävande intern process för att få TPP-avtalet godkänt av den amerikanska kongressen. Under 2016 (och kanske även under senare delen av 2015) kommer också presidentvalskampanjen i USA att begränsa förhandlingsmöjligheterna avsevärt. Sammantaget medför detta att det är osäkert när TTIP kan tänkas vara färdigförhandlat. Denna typ av avtal brukar kräva förhandlingar under åtskilliga år. Det finns emellertid en betydande politisk vilja att uppnå ett avtal och ett misslyckande skulle kunna påverka parternas trovärdighet och internationella ställning negativt. Detta talar för att parterna kommer att göra sitt yttersta för att nå ett avslut. När väl förhandlingarna är avslutade ska avtalet granskas legalt, översättas till parternas samtliga officiella språk samt godkännas av Europaparlamentet, Europeiska rådet och i förlängningen av alla nationella parlament i EU och av USA. Det är en process som kommer att ta lång tid. Effekter på länder som står utanför avtalet Det har framförts farhågor om att de handelsliberaliseringar som EU och USA kan komma att genomföra gentemot varandra inom ramen för TTIP kan påverka länder som står utanför
7 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 7(7) avtalet negativt. Orsaken är att dessa länder, relativt sett, kommer att få sämre tillträde till EU:s respektive USA:s marknad. Dessutom kan det möjligen bli svårt för framförallt fattigare u-länder att leva upp till de produktstandarder som parterna inom TTIP eventuellt kan lyckas harmonisera. EU-kommissionen ser inga betydande risker rörande detta, utan anser att ökande handel och harmoniserade regler tvärtom även gynnar de länder som står utanför avtalet. Detta inte minst mot bakgrund av att många europeiska och amerikanska företag idag ingår i globala värdekedjor och utnyttjar exempelvis insatsvaror och komponenter som även härrör från länder utanför EU och USA i sin produktion. Dessutom är det inte otänkbart att avtalet i någon form kan komma att multilateraliseras med tiden, vilket i sådana fall skulle innebära att fler länder kan ansluta sig till det. Kontaktperson: Fabian Nilsson,
Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merTransatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium
Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merFrågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)
Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merExportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF
Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är
Läs merTidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006
Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag
Läs merFrihandelsavtal skapar affärsmöjligheter
Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen
Läs merKommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.
Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition
Läs merProtokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)
Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:
Läs merVAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb
VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb Det företag ser som handelshinder är ofta inget annat än demokratiskt utformade regler som ska garantera miljö,
Läs merNya aktörer på världsmarknaden
Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen
Läs merFickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse
Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
Läs merMötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014
1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merEventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina
2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och
Läs merTTIP och EU:s övriga frihandelsavtal
TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merNaturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014
Svenska kandidater till Europaparlamentet i valet 2014 Stockholm den 18 februari 2014 Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Naturskyddsföreningen bedriver ett omfattande
Läs merSlutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014
Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning
Läs mer2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se
Samhandelen Norge EU sett från Sverige Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige STÖD STÖD STÖD TULL TULL 212-2-2 Den svenska bilden av Norges produktion och handel med jordbruks- och livsmedels- produkter
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött
Läs merSTÖR VAR VÄNLIG TITTA BAKOM TTIP:S STÄNGDA DÖRRAR > FÖR MÅNGA FAGRA LÖFTEN OCH REELLA RISKER HANDEL SKA GÖRA VÄRLDEN BÄTTRE, INTE GYNNA STORFÖRETAG
Positionsdokument- FÖR MÅNGA FAGRA LÖFTEN OCH REELLA RISKER antaget av Europeiska Gröna Partiets valkonvent Februari 2014 VAR VÄNLIG STÖR TITTA BAKOM TTIP:S STÄNGDA DÖRRAR > FÖR MÅNGA FAGRA LÖFTEN OCH
Läs merKOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merSTOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.12.2001 KOM(2001) 759 slutlig 2001/0290 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och
Läs merUndsökning frihandel och TTIP
Undsökning frihandel och TTIP Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland företag som exporterar till eller importerar från USA. Syftet med undersökningen
Läs merFrågor och svar om TTIP
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and
Läs merStoppa GMO-potatisen Amflora
Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merGlobala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Läs merLäget i den svenska mjölknäringen
1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har
Läs merBryssel den 16 december 2002
,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merFrågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer
MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merTullfri handel med Sydkorea
Tullfri handel med Sydkorea 8 september 2011, Per Anders Lorentzon Spaghetti bowl Copyright Sydsvenska Industri- och Handelskammaren 2011 1 Vad är ett frihandelsavtal? Bilateralt avtal för att gynna handeln
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0312/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen
19.10.2017 A8-0312/5 5 Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,
Läs merRådets beslut (1999/753/EG) 6
Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merBilaga 8. Gränshandeln
Bilaga 8. Gränshandeln - 103 - GRÄNSHANDELN MELLAN NORGE OCH SVERIGE Allmänt Gränshandel definierar vi som: Privatpersoners direkta inköp av varor i ett grannland för konsumtion i hemlandet, i samband
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merSveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror
Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merVad har EU med vård och omsorg att göra?
Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet
Läs merSvensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2018-09-06 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka Det första halvåret 2018
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merBILAGA. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.1.2016 COM(2016) 18 final ANNEX 3 PART 1/4 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och
Läs merDen inre marknaden och företagen i Mälardalen
November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag
Läs merSvensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2014 COM(2014) 223 final 2014/0125 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens
Läs merSvensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-09-08 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln Det första halvåret 2017 ökade
Läs merEffekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA
Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merMarknadsråd ägg 2014-05-27
Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merI FRIHANDELNS GODA NAMN EN GENOMLYSNING AV DEBATTEN OCH FORSKNINGSLÄGET OM KONSEKVENSERNA AV TTIP
KORTVERSIONEN Rikard Allvin Markus Larsson I FRIHANDELNS GODA NAMN EN GENOMLYSNING AV DEBATTEN OCH FORSKNINGSLÄGET OM KONSEKVENSERNA AV TTIP COGITO & KATALYS www.katalys.org www.cogito.nu KORTVERSIONEN
Läs merTillsammans för en rättvisare värld
Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är
Läs merSvensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Näringsdepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 235 Förslag till rådets direktiv om genomförande av avtalet mellan
Läs merMer handel mer välstånd
europa fokus #1 2015 i detta nummer malmström förhandlar med usa damberg om utrikeshandeln näringslivet positivt till ttip en tidning från eu-kommissionen Mer handel mer välstånd LEDARE Vi som tror på
Läs merVisstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden
www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merLäkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket
Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.3.2015 COM(2015) 131 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Årlig rapport om genomförandet av del IV i associeringsavtalet mellan EU och
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2017/0259(NLE) 12.1.2018 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtal genom skriftväxling mellan Europeiska
Läs merTransport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist
2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0311/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen
19.10.2017 A8-0311/5 5 Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs meren urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.
Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...
Läs merLägre priser på världsmarknaden framöver
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort
Läs mer1999-04-14 Dnr 110-948-1999. Yvonne Gustafsson, UD-IH
Dnr 110-948-1999 För kännedom: Yvonne Gustafsson, UD-IH Per-Göran Öjeheim, JO Mats Ringborg, UD Arne Rodin, UD-IH Anders Ahnlid, UD-IH Karin Eckerdal, UD-IH Håkan Björklund, UD-IH Arne Karlsson, SJV Utrikesdepartementet
Läs merSveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Läs merUtlandsföddas företagande i Sverige
Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merStockholm 2010-02-28
Stockholm 2010-02-28 Naturvårdsverket 106 38 Stockholm Ang. underhandsremiss av SNV m fl myndigheters förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128. Föreningen Foder och
Läs merSTATSRÅDETS SKRIVELSE
EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2001 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (genetiskt modifierade livsmedel och foder samt spårbarhet och märkning
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs mer