Etiska och sociala krav vid Upphandling

Transkript

1 Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt

2 Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit oklart prejudicerande domar saknas Under har Västra Götalandsregionen Stockholms Läns Landsting Region Skåne genomfört ett projekt kring temat Hållbar upphandling. Projektet har resulterat i ett dokument benämnt Uppförandekod för leverantörer. Dokumentet ställer krav på att upphandlade leverantörer ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Kraven är juridiskt säkrade så långt detta är möjligt Övriga landsting erbjöds ansluta till Uppförandekoden

3 Uppförandekod för leverantörer Uppförandekoden anger: Våra leverantörer (avtalspartners) ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Produkter som levereras till landstinget skall vara framställda under förhållanden som är förenliga med: ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182, FN:s barnkonvention, artikel 32, det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet, samt den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Uppförandekoden antogs av LTS

4 Uppförandekod - innehåll MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Leverantören ska respektera de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. PRINCIPER OCH ANSTÄLLDAS RÄTTIGHETER Nationell lagstiftning Lagstiftningen i de länder där leverantören är verksam ska efterlevas och utgör alltid en miniminivå för de anställdas villkor. Ställer nationell lagstiftning högre krav än ILO:s konventioner, eller FN:s förklaring om mänskliga rättigheter, ska alltid denna ha företräde. Ingen förekomst av barnarbete (ILO 138 och 182) Barnarbete, enligt definitionen i ILO-konventionen, får inte förekomma och företaget har ett ansvar för att utveckla socialt och ekonomiskt hållbara alternativ (t ex utbildning) till barnarbete i de fall det förekommer. Ingen förekomst av tvångsarbete (ILO 29 och 105) Att utnyttja någon form av tvångs- eller straffarbete accepteras inte.

5 Uppförandekod innehåll forts. Ingen förekomst av diskriminering (ILO 100 och 111) Diskriminering på grundval av etnisk tillhörighet, kön, religion, socialt ursprung, handikapp,politiska åsikter eller sexuell orientering får inte förekomma. Löner och arbetstider Lön ska betalas direkt till den anställde på överenskommen tid och till fullo. Den nationellt lagstadgade minimilönen är lägsta accepterad lönenivå. Veckoarbetstiden får inte överstiga den lagliga gränsen och övertid ska vara betald. Föreningsfrihet och organisationsrätt (ILO 87 och 98) I länder där föreningsrätten är begränsad eller under utveckling, ska leverantören medverka till att anställda får möta företagsledningen för att diskutera löne- och arbetsvillkor utan negativa konsekvenser.

6 Uppförandekod innehåll forts. MILJÖ Företaget ska sträva efter att minska såväl sin energi- och resursförbrukning som sitt avfall och utsläpp till mark, atmosfär och vatten. Kemikalier skall hanteras på ett för människan och naturen säkert sätt. HÄLSA OCH SÄKERHET Arbetsmiljön ska hålla en nivå som överensstämmer med internationella riktlinjer. Anställda ska informeras om de eventuella hälsorisker som arbetet kan medföra. Alla anställda ska ha tillgång till och använda relevant skyddsutrustning. INSPEKTIONER Genom att leverantören, VD/ansvarig firmatecknare, skriver under dokumentet intygas att leverantören, och eventuella underleverantörer, följer de krav som är formulerade i detta dokument. Underskriften ger oss rätt att genom inspektion, eller på annat sätt, undersöka att dokumentets krav efterlevs Företagets namn Signatur Datum Namnförtydligande

7 Upphandlingsmässiga förutsättningar En förutsättning för att kunna ställa etiska- och sociala krav, miljökrav samt vissa andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras är att kraven får inte vara diskriminerande (t.ex närproducerat) den upphandlande myndigheten måste kunna övervaka / kontrollera de krav som ställs

8 Uppföljningsmodell Nationell modell för uppföljning start 2010 Lt Kronoberg deltar fom 2010

9 Prioriterade avtalsområden för uppföljning Prioriterade produktområden för uppföljning Instrument och rostfria sjukvårdsartiklar Operationsartiklar engångs Handskar Sprutor och kanyler Förbandsartiklar Textilier Övriga avtalsområden Läkemedel IT

10 Aktuella upphandlingområden, Lt. Kronoberg Pågående/kommande upphandlingar där Uppförandekoden kommer att användas OP.artiklar engåns (2010) Handskar (2010) Förbandsartiklar (2010) Förbandsartiklar (2011) Läkemedel (2010 / ca 60 miljoner kronor)

11 Krav vid upphandling - ex Ställda krav i dagsläget Livsmedel - inriktningsmålet att 25 % av inköpen ska vara ekologiska senast år 2010 (uppnått 2009) Kost- och restauranger är kravcertifierade sedan 2008 Miljökrav generellt enligt landstingets policy, miljöstyrningsrådets riktlinjer/kriterier Textilier (Uppförandekoden) Fordon (bränsle, utsläpp mm / miljöfordon enl. EU-normer) Kollektivavtal bör-krav / kontraktsvillkor Yttrande-/meddelandefrihet bör-krav / kontraktsvillkor Följer övrigt arbete med att ta fram etiska regler ISO (ekonomiska-, sociala-, miljökrav) klar 2010 Miljöstyrningsverket (ej klara)

12 Ekologiska produkter Ekologiska produkter är produkter som odlats och förädlats med ekologiska metoder. I laglig mening skall ekologiska produkter blivit ekologiskt certifierade för att få säljas som ekologiska enligt EUs förordning för ekologiskt jordbruk I Sverige är KRAV-märkning vanligast Ekologisk mat är mat gjord på råvaror som räknas som ekologiska, det vill säga kommer från ekologiska odlingar där växtskyddsmedel, pestcider, GMO och konstgödsel inte används

13 Kravmärkning KRAV-märkningen står för: Bra Miljö KRAVs regler siktar mot en hållbar produktion. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO ) inte användas. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel bidrar till en ökad mångfald i naturen. En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka till åkern. Också för själva livsmedlen gäller försiktighetsprincipen. Först efter prövning får producenten använda någon av de få tillsatser som KRAV kan tillåta. God djuromsorg Det är också viktigt hur djuren har det. De ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att grisarna går ute hela året. De får beta, böka och ta sig gyttjebad. Likaså får hönsen vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret. God hälsa Hälsa är en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För god hälsa behövs bra miljö. Förutom den omedelbara hälsofördelen för lantbrukaren som slipper hantera kemiska bekämpningsmedel kan det öka välbefinnandet att veta att man gör en god sak för miljön genom att äta KRAV-märkt. Socialt ansvar En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållanden vid produktionsplatsen är undermåliga. I Syd blir många lantarbetare skadade av de stora mängder kemiska bekämpningsmedel som används där vid odling av exportgrödor. Ekologiska odlare slipper den risken.

14 Fair Trade kriterier Generella kriterier för rättvis handel Goda arbetsförhållanden, långsiktighet, en skälig lön/betalning och miljömedvetenhet. En öppen, demokratisk organisationsstruktur. En utvecklande, och tillmötesgående dialog mellan alla aktörer, där delaktigheten är grundläggande. Främja långsiktiga och stabila handelsrelationer. Arbetet ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention och ILO:s grundläggande konventioner. Främja jämställdhet mellan män och kvinnor. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer i utbildnings- och upplysningssyfte. Prioritera produkter som i så hög grad som möjligt förädlats i ursprungslandet.