För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Transkript

1 Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem som är ett dotterbolag till Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Kraven i IP är till stor del baserade på svensk lag men går i vissa fall längre. Ca 4000 primärproducenter och livsmedelsföretag är för närvarande certifierade enligt IP. Regelbunden revision Företag anslutna till IP får regelbundet, minst vart annat år, revisionsbesök av ett oberoende certifieringsorgan. Alla krav i standarden kontrolleras vid varje revision, och eventuella avvikelser måste rätas till för fortsatt certifiering. Certifiering på två nivåer IP har två nivåer för certifiering.företag som är certifierade enligt den högre nivån, IP SIGILL, uppfyller en rad krav inom områdena livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö. Företag som är certifierade enligt den lägre nivån, IP Grundcertifiering, uppfyller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg. Behovet av tillsyn bör vara mindre hos IPcertifierade företag, än hos motsvarande företag som inte är certifierade, inom de områden som omfattas av certifieringen. Tillsynsfrekvensen bör anpassas till behovet av tillsyn SKL anger i sin rekommendation om kommunens tillsyn att tillsynsfrekvensen bör planeras utifrån en risk- och erfarenhetsbedömning, samt att tillsynsavgiften bör baseras på den tid som faktiskt läggs ner på företaget, se bilaga 2 A. Kriterier för låg riskklass. Mot den bakgrunden bör IP certifierade företag hamna i en lägre riskklass vid bedömning av tillsynsbehovet, och som en följd av det bör också tillsynsavgiften vara lägre. I tabellen nedan beskrivs hur IP SIGILL lever upp till SKL:s rekommendationer. SKL:s kriterier för bedömning av riskklass Företaget med god egenkontroll har en lägre risk. Se bilaga 2: B Risk- och erfarenhetsbedömning Utsläpp av kväve och fosfor till vatten eller kväveoxider och partiklar till luft ges riskpoäng IP SIGILL IP SIGILL innehåller krav på årlig egenkontroll av alla IP SIGILLs regler samt Miljöhusesyn. Att egenkontrollen genomförs kontrolleras av ett oberoende certifieringsorgan. Inom IP SIGILL finns det flera regler som berör hantering, lagring och spridning av stallgödsel. Det finns också ett antal regler som ger extra skydd mot förorening av vatten med krav på skyddsavstånd mot 1

2 Se bilaga 2: B.1 Påverkar miljökvalitetsnorm faktor 1c Beroende på hur verksamheten hanterar sina kemikalier och produkter kan risker för miljön uppstå Se bilaga 2: B.2 Kemiska produkter - faktor 2 vattendrag och i vissa områden krav på permanent gräsbevuxna skyddszoner mot vattendrag. Inom IP SIGILL finns regler inom området integrerat växtskydd. Krav finns på att bekämpning bara ska göras när det finns behov och att all bekämpning ska ske med rätt dos och utföras av utbildad personal. Produkter som innehåller isoproturon är förbjudet inom IP SIGILL p.g.a. att det är ett bekämpningsmedel/växtskyddsmedel som pekats ut som både rörligt och extra giftigt. Inom produktionen av frukt och grönt finns krav på extra karenstid innan skörd. Att dokumentation sköts enligt lagstiftningen vid all bekämpning kontrolleras liksom att sprutförare har den kunskap som krävs. Bekämpningsmedelsförrådet granskas vid revision. Det finns regler som förbjuder spridning av ogräsmedel på hösten för att förhindra läckage vid en riskabel spridningstidpunkt. Tillsynsmyndigheterna ska göra iakttagelser kring hållbar utveckling och hushållning med energi Se bilaga 2: B.2 Använder ej förnybar energi- faktor 3b Inom de flesta av IP SIGILL:s regelverk finns krav på att en energikartläggning ska göras. Inom IP SIGILL:s tilläggsregler för klimatcertifiering ska en uppföljning av energianvändning och effektivitet per producerad enhet ske. En plan över hur energianvändningen ska effektiviseras ska göras. Företagets el ska till 100 % komma från förnybara källor och det ska finnas en plan över hur den fossila energi som används på företaget kan ersättas med förnybar. För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se 2

3 Bilaga 1 IP IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan, från primärproduktion till förädling. Standarden ägs och utvecklas av, ett dotterbolag till LRF. De regler för produktion, som standarden utgörs av, har sin grund i svensk och europeisk lagstiftning. Därutöver finns regler för miljöansvar och resurshushållning, djurskydd och djurvälfärd samt livsmedelssäkerhet, som grundar sig på höga krav, goda rutiner, spårbarhet och dokumentation som producenter, konsumenter och handel har på svensk livsmedelsproduktion. Certifieringen strävar mot att nå alla Sveriges miljömål. IP har två nivåer för certifiering. Företag som är certifierade enligt den högre nivån, IP SIGILL, uppfyller en rad krav inom områdena livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö. Företag som är certifierade enligt den lägre nivån, IP Grundcertifiering, uppfyller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg. Livsmedel som producerats av IP SIGILL-certifierade råvaror kan märkas med Svenskt Sigill. Svenskt Sigill är en kontrollmärkning för svensk mat och blommor som står för: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar 4. Öppna landskap Kriterier för olika produktionsinriktningar Idag finns produktionsregler på Sigillnivån för frukt, bär, växthus- och frilandsgrönsaker, potatis, svamp, spannmål, oljeväxter, mjölk, nötkött, naturbeteskött, griskött, lammkött, ägg och kyckling. På grundcertifieringsnivån finns regler för nötkött, griskött, slakttransport, slakt samt livsmedelsförädling/hantering. Kontroll av att reglerna följs De företag som följer standarden IP för att bli certifierade, är föremål för återkommande granskning och kontroll, dvs. revision. Det är en oberoende kontroll som utförs av ackrediterade certifieringsorgan. För närvarande finns det sex fristående certifieringsbolag som reviderar IP; SMAK, Intertek, KIWA, HS-Certifiering, Control Cert Scandinavia och Prosanitas. Kriterier inom IP SIGILL Exempel på krav som finns i IP SIGILL är; Allmänt Miljöhusesyn ska årligen genomföras (innehåller aktuell lagstiftning) Att allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras Ordning och reda ska råda. Energikartläggning ska göras (gäller i de produktionsinriktningar där energin har en stor klimatpåverkan) Skriftliga rutiner ska finnas vid ev. nöd- eller olycksfall Livsmedel och foder ska kunna spåras, dokumentation ska finnas tillgängligt Ett aktivt förebyggande arbete mot skadedjur ska finnas och skriftlig dokumentation angående hur, var och av vem ev. skadedjursbekämpning har gjorts 3

4 Genmodifierat utsäde, foder etc. får ej användas Användning av rötslam/avloppsslam från reningsverk är inte tillåten Andra restprodukter får endast användas om de uppfyller specifika krav på kvalitet och hygien. Växtnäring All mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras Kväveinnehållet i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år. En växtodlings- och gödslingsplan ska finnas. All spridning av gödsel på odlingsmark ska noteras i journal. Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. Jordbruksverkets riktlinjer för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor där riktlinjer finns Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. Gällande lagstiftning för spridning och hantering av gödselmedel ska följas. Växtnäringsbalans för företaget ska beräknas vart femte år. Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas (6 m till sjöar och vattendrag) Permanent skyddszon utmed öppet vatten ska anläggas i känsliga områden, av en 6 meter bred väletablerad gräsvall. Hantering av kemikalier Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar och gödselspridning ska hållas Förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt och i originalförpackningar. Integrerat växtskydd ska tillämpas avseende växtföljder. Integrerat växtskydd ska tillämpas på så sätt att alla insatser ska kunna motiveras och utföras vid optimal tidpunkt. Enbart växtskyddsmedel som är godkända inom Sverige får användas. Den som utför behandling med växtskyddsmedel på företaget ska ha giltigt tillstånds- /kunskapsbevis. Detta gäller även om någon hyrs in för tjänsten. Påfyllning av växtskyddsmedel samt ut- och invändig rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt. Utförda växtskyddsbehandlingar ska journalföras och journalen ska innehålla uppgifter enligt krav. Kemisk ogräsbekämpning får inte ske sent på hösten. Växtskyddsmedel som innehåller isoproturon får inte användas eftersom det är lättrörligt ämne. Sprutan ska vara testad och godkänd. 4

5 Bilaga 2 Text hämtad från SKL:s handbok Taxa inom miljöbalkens område, utifrån risk- och erfarenhetsbedömning A. Kriterier för låg riskklass Avgiften ska motsvara det arbete som läggs ner och en strävan ska finnas för att inga företag blir överdebiterade. Enligt 9 kap. 23 förordningen om avgifter för myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken kan en statlig myndighet med hänsyn till prövningens omfattning, tillsynsbehovet eller annan omständighet sätta ned eller efterskänka avgift som beslutats med stöd av förordningen. Vi föreslår att man även på den kommunala sidan inför en generell möjlighet att vid särskilda skäl sätta ned eller efterskänka avgiften. Nedsättning kan ske med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid, egenkontroll eller andra omständigheter. 23 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift i ett enskilt fall enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Inom både miljö- och hälsoskyddet och kemikalieområdet kan en aktiv egenkontroll t.ex. genom EMAS-registrering, ISO certifiering eller Husesyn resultera i att tillsynsbehovet blir mindre och kommunens tillsyn kan minska. Enligt erfarenheter från några kommuner kan tillsynsavgiften sänkas vid en väl fungerande egenkontroll. Detta kan vara en omständighet som motiverar nedsättning av avgiften. En bedömning måste dock göras i varje enskilt ärende. En minskning av tillsynsbehovet av detta skäl finns med i erfarenhetsbedömningen i vårt förslag. I erfarenhetsbedömningen har en verksamhets egenkontroll stor betydelse. Ju bättre man sköter sitt miljö- och hälsoskyddsarbete, utan att myndigheten behöver ingripa, desto färre tillsynstimmar behövs och tvärtom. B. Risk- och erfarenhetsbedömning Tillsynen ska utgå från varje verksamhets förutsättningar och risker vilket i princip utgör grunden för bedömning av tillsynsbehovet. Verksamheter med stora risker måste besökas oftare än de med lägre risker. Varje verksamhet ska bedömas var för sig utifrån riskbedömning av just den verksamheten och inte enbart grundat på branschtillhörighet eller annan gruppindelning. Den ska dessutom ta hänsyn till de miljömål som samhället ställt upp och förhoppningsvis bidra till att dessa nås. Modellen försöker att knyta ihop den mera vardagliga tillsynen med de övergripande nationella miljö- och folkhälsomålen, främst vad gäller växthusgasernas påverkan och kemikalieanvändningen. Att en verksamhet arbetar utifrån dessa samt har klart uttalade policies och en dokumenterad målmedvetenhet vad gäller hållbar utveckling, ger utslag i det resultat som riskbedömningen ger. Projektet har också haft som ambition att låta hållbarhetsaspekter ge utslag i modellen. Detta återfinns i såväl riskbedömningen som i erfarenhetsbedömningen. Vid bedömningen av 5

6 tillsynsbehovet tar myndigheten hänsyn till i vilken utsträckning verksamhetsutövaren känner till sina miljörisker och hur denne arbetar med att minimera och förebygga dem. I riskbedömningen ingår olika faktorer som kan ge riskpoäng för en verksamhet, några av dessa är; B.1 Påverkar miljökvalitetsnorm - faktor 1c Om en verksamhet påverkar någon eller några av miljökvalitetsnormerna, exempelvis genom utsläpp av kväve och fosfor till vatten eller kväveoxider eller partiklar till luft ges riskpoäng. B.2 Kemiska produkter - faktor 2 Här beaktas samtliga kemikalier som används eller är ett resultat av verksamheten (produkt). Beroende på hur verksamheten hanterar sina kemikalier och produkter kan risker för miljön uppstå. B.2 Använder ej förnybar energi- faktor 3b Enligt miljöbalkens inledningsparagraf 1 kap. 1 syftar balken bl.a. till.att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö samt.återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. I miljöbalkens 26 kap. 1 anges tillsynens omfattning Tillsynen skall säkerställa syftet med denna balk. Det innebär att tillsynsmyndigheterna i sitt arbete även ska göra iakttagelser kring hållbar utveckling och hushållning med energi vid sin tillsyn vilket är inkluderat i modellens beräkning av tillsynstid. (sidan 41) 6