IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

Transkript

1 Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

2 GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm KONTAKTPERSONER Kvalitetsschef Katarina Ahlmén Tel Regelutveckling Slakt Alisa Toivonen Tel Regelhandboken, checklistan och övrigt material kan laddas ner från Svenskt Sigills webbplats, Anslutning, fakturaärenden Irene Eriksson Tel

3 INNEHÅLL STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRING...4 REGLERNA OCH TILLÄMPNINGEN AV DEM...4 EGENREVISION...4 EXTERN REVISION AV FÖRETAGET...5 VAD KRÄVS FÖR EN GODKÄND REVISION?...5 ÖVERKLAGAN...5 ÖPPENHET...5 STÖD OCH HJÄLP...5 SLAKTREGLER PLAN FÖR DJURSKYDD...6 DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIET...6 DJUROMSORG...7 SKÖTSEL AV DJUR PÅ SLAKTERIET...8 BEDÖVNING...8 SLAKT...10 KUNSKAPSKRAV...10 SPÅRBARHET...10

4 Standard för kvalitetssäkrad slakt Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard som erbjuds av Sigill Kvalitetssystem AB. IP SIGILL omfattar idag primärproduktion av lantbruks- och trädgårdsprodukter och livsmedelsförädling men utökas nu med slakttransport och slakt. IP Slakt är en ny inriktning i IP SIGILLstandarden. Standarden revideras av certifieringsorgan som är ackrediterade av myndigheten SWEDAC. En godkänd revision innebär att en oberoende kontroll av produktionen har genomförts och att standardens krav är uppfyllda. IP Slakt innehåller 8 avsnitt: Plan för djurskydd, Djurutrymmen på slakteriet, Djuromsorg, Skötsel av djur på slakteriet, Bedövning, Slakt, Kunskapskrav, Spårbarhet. Reglerna är allmänt hållna och standarden kan användas av både stora och små företag. Det kan finnas regler som inte är tillämpbara på alla företag och det totala antalet regler kan därför variera mellan enskilda företag. Företaget avgör själv vilken del av verksamheten (nöt eller grisslakt) ska certifieras. Reglerna gäller för all slakt av nöt och/eller gris som utförs av det certifierade företaget. Reglerna och tillämpningen av dem Reglerna har sin grund i den svenska lagstiftningen (föreskrifterna L5 och L22) samt i EU förordningen EG 1/2005 och syftar till att säkra efterlevnaden av den svenska lagstiftningen, när det gäller djuromsorg och smittskydd. I enstaka fall, där lagstiftningen saknar detaljkrav, går regelkraven högre än vad som krävs i den svenska lagstiftningen. Syftet med reglerna har varit att skapa ett praktiskt tillämpbart regelverk. Egenrevision Varje företag ska genomföra en årlig egenrevision utifrån checklistan för IP Slakt. Efter egenrevisionen ska den ifyllda checklistan skickas till certifieringsorganet. 4 (12)

5 Utgåva 1:2010 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad slakt Extern revision av företaget Revisionen är viktig eftersom den visar att reglerna följs och att förtroendet för IP Slakt kan upprätthållas. Revisionen avgör om företaget lever upp till kraven i standarden. Vartannat år genomförs en föranmäld revision på plats. Revisorn går då tillsammans med företaget igenom dokumentationen, kontrollerar produktionen och intervjuar slakteriets representant och/eller anställda. Efterlevnaden av alla produktionsregler kontrolleras och eventuella avvikelser noteras. Under året mellan de ordinarie revisionerna revideras dessutom 10 % slumpmässigt utvalda företag, även dessa är föranmälda. Om företaget valt att certifiera endast en del av verksamheten (nöt eller grisslakt) ska minst en slaktlinje för det aktuella djurslaget vara igång vid revisionstillfället. Om revisionen ska omfatta både nöt- och grisslakten ska minst en produktionslinje för gris och en produktionslinje för nöt vara igång vid revisionstillfället för att revisionen ska kunna genomföras. Om det inte är möjligt att slakta båda djurslagen samtidigt (av tekniska skäl/platsbrist/personalbrist) ska revisionen kompletteras med ett senare revisionsbesök så att revisorn har varit närvarande vid både nöt- och grisslakt. Vad krävs för en godkänd revision? För godkänd revision krävs: - Att alla kritiska punkter som är tillämpliga på verksamheten är uppfyllda - Att minst 90% av övriga punkter är uppfyllda. Vid godkänd revision får det alltså finnas kvar ett antal avvikelser, men max 10%. Dessa ska åtgärdas så snart som möjligt. Om det finns avvikelser som måste åtgärdas har företaget 28 kalenderdagar på sig att korrigera dessa. Om avvikelserna inte kan åtgärdas, kan det leda till att certifikatet inte utfärdas på utsatt tid, alternativt måste dras tillbaka under kortare eller längre tid. I vissa fall krävs då en ny revision för att åter bli godkänd. Överklagan Revisionsresultatet kan överklagas. Begäran om prövning av certifieringsorganets beslut behandlas av en certifieringskommitté. Den som genomför revisionen är skyldig att informera om denna möjlighet. Öppenhet De godkända företagens namn- och adressuppgifter publiceras på Svenskt Sigills hemsida Uppgifter kan även komma att användas av Sigill Kvalitetssystem som underlag för statistik och marknadsföring men avidentifieras givetvis. Stöd och hjälp IP Report är ett digitalt hjälpmedel på Internet som innehåller regler och checklistor. Via IP Report kan du bland annat fylla i dina checklistor och skicka in dem digitalt till ditt certifieringsorgan. KRITISKA PUNKTER är markerade med en röd oval. Det är krav som är avgörande för trovärdigheten och som därför måste uppfyllas för att revisionen ska bli godkänd. Avvikelse från de kritiska punkterna kan leda till avstängning eller uteslutning. 5 (12)

6 Standard för kvalitetssäkrad slakt Utgåva 1:2010 Giltig från Plan för djurskydd Varje slakteri ska ha en plan för hur djurskyddet ska upprätthållas. Djuromsorgsansvarig ska vara anställd av slakteriet och bistå ledningen med att se till att rutiner och regler som påverkar djurskyddet följs på anläggningen. Regel - kontrollpunkt 1.1 Slakteriet ska ha en plan för hur djurskyddet ska upprätthållas som delges till alla som berörs av den. Vad ska uppfyllas - verifieringskrav a) Planen ska beskriva hur ett gott djurskydd ska upprätthållas i alla led av den dagliga hanteringen. Planen ska ta hänsyn till risken för tekniska fel och andra omständigheter som fördröjer eller stoppar slaktarbetet eller på annat sätt påverkar djurskyddet negativt. 1.2 Slakteriet ska ha en djuromsorgsansvarig med den kompetens och befogenheter som krävs för uppgiften. 2 Djurutrymmen på slakteriet I slaktstallet utsätts djur för många stressfaktorer. Buller, främmande omgivning och främmande djur har stressande påverkan på djur. Ett välfungerande slakteristall som är anpassat efter djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och ger en säkrare arbetsmiljö. Det är viktigt att utlastningsplatsen, fållor och drivgångar är byggda och används på ett sätt som minimerar risken att djur skadas eller utsätts för onödigt lidande. Djur ska ha tillräckligt mycket utrymme på uppstallningsplatsen för att undvika stress och skador. Regel - kontrollpunkt 2.1 Slakterier ska vara lämpligt utformade och ha lämplig utrustning för mottagning av djur. 2.2 Drivgångar ska vara konstruerade så att djurens flockinstinkt och naturliga beteende ska utnyttjas vid drivning. Vad ska uppfyllas - verifieringskrav a) Underlaget ska vara halkfritt och vid behov vara försedd med tvärgående ribbor. b) Broar och ramper ska vara utrustade med sidoväggar. c) Ändamålsenliga grindar ska finnas för att ansluta bilens ramp mot mottagningsutrymmet. Grindarna ska gå att sätta fast och vara anpassade för djurslaget. d) Lutningsvinkel på lastningsrampen ska vara max 20 grader. a) Drivgångar ska vara utformade på ett sådant sätt att blindgångar, där slutet syns tydligt och skarpa krökar undviks. b) Ljuset i drivgångar ska inte blända djuren och vara inrättat så att djuren rör sig från ett mörkare till ett ljusare område. c) Vid drivning med mekanisk drivanordning ska denna ha en sådan utformning att djuren inte riskerar att skadas. Övervakning ska ske under maskinell drivning. 2.3 Ett slakteri ska ha stallutrymmen i tillräcklig utsträckning. a) Djur ska ha tillräckligt mycket utrymme på uppstallningsplatsen. Se bilaga Stallutrymmen ska vara utformade på ett sådant sätt att djuren inte riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras. 2.5 Vid uppstallning ska djuren ha ett klimat som är anpassat till deras behov av termisk komfort. 2.6 I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dba. 2.7 Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter. 2.8 Utrymmen och utrustning på slakteriet ska vara lätta att rengöra och desinfektera. Golven ska vara halkfria och väl dränerade. a) Stallutrymmet ska ha en tillräcklig ventilation. a) Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning vara tänd. 6 (12)