P-märket är SPs kvalitetsmärke

Transkript

1 KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda certifieringsregler. P-märkning säkrar kvalitet hos fönster och fasader Av hans brolin, civilingenjör, SP, och lennart månsson, chef, SP Certifiering Fig 1. Kvalitetsmärkning för glas- och metallpartier. P-märket är SPs kvalitetsmärke och introducerades år Märket har funnits en längre tid på enstaka produktområden, exempelvis fabrikstillverkade småhus, pelletsbrännare, fjärrvärmecentraler och brandsäkra skåp, men utvidgas nu till en bredare användning, främst inom byggområdet. Kvaliteten säkerställs genom att provningar alltid ska utföras vid oberoende laboratorier och att tillverkningen och tillverkningskontrollen av produkterna övervakas löpande av SP. Även produkter som släppts ut på marknaden kan kontrolleras. För varje produktområde där P-märke kan användas finns särskilda certifieringsregler fastställda. Fastställandet sker i SPs certifieringsstyrelse, där representanter från industrin och intressenter sitter. P-märke kan nu också erhållas från SPs dotterbolag SITAC. Blir stor förändring En väl etablerad redovisning över produkters uppfyllande av krav i den svenska bygglagstiftningen, främst BBR och BKR, försvinner när nu produkter som kan CE-märkas inte längre kan typgodkännas. Enligt Boverkets föreskrifter får typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll för en viss produkt inte meddelas och upphör att gälla när det för den aktuella produkten finns en harmoniserad standard eller riktlinje för europeiskt tekniskt godkännande. Syftet med CE-märkningen av byggprodukter är att standardisera redovisningen av produktens egenskaper och att vara en bekräftelse på att produkten har de deklarerade egenskaperna. Byggherren måste själv ta reda på om nivån på de deklarerade egenskaperna är tillräcklig och om alla de egenskaper som krävs för den avsedda användningen är deklarerade. P-märkning kan ersätta Leverantörer och köpare efterfrågar även fortsatt en trovärdig dokumentation av att byggreglernas krav vid avsedd användning är uppfyllda. P-märkningen innebär att motsvarande viktig dokumentation ges i godkännandebeviset. Man behöver dock inte vänta på att gaffelmärkningen och typgodkännande upphör. Redan nu kommer alla som söker om typgodkännande även att få P-märkning. Innehavare av bevis kan då själv välja vilket märke som man vill använda. FÖRFATTAREN Hans Brolin är civilingenjör vid SP Byggnadsfysik med mångårig erfarenhet från kvalitetssäkring och provning av fönster, dörrar, glas och fasader. Han är tekniskt ansvarig för P-märkningen inom området. FÖRFATTAREN Lennart Månsson är civilingenjör med mångårig erfarenhet från SPs brandlaboratorium. Han är sedan år 1992 chef för SP Certifiering. Kompletterar CE-märke CE-märkningen utförs av tillverkare, baserat på dokumentation som krävs vilket i vissa fall innebär provning, kontroll eller certifiering av ett anmält organ. Resultatet av CE-märkningen är en deklaration, som tillverkaren utfärdar, av värden på vissa egenskaper. P-märkningen kompletterar CE-märkningen genom att knyta resultaten till svensk lagstiftning, att ge möjlighet till deklaration av flera egenskaper och kvalitetssäkring genom en övervakande kontroll. Fönster av trä och trä/metall På P-märkta fönster ställs minimikrav i alla avseenden som bedöms viktiga för de 42 husbyggaren nr 3 B 2006

2 flesta brukare. Det innebär krav på god funktion hos fönstret och på god beständighet hos ingående material och komponenter. Funktionsegenskaper som ingår är bland annat luft- och regntäthet, säkerhet mot vindlast, U-värde, mekanisk hållfasthet och manövreringskrafter. Fönstrets U-värde Värmeisoleringsförmågan anges genom fönstrets U-värde. Krav vid P-märkning är att tillverkaren uppger korrekta värden baserade på provning eller beräkning som avser hela fönstret inklusive karm och båge. Underlag och beräkningsmodeller som tillverkaren använder granskas och godkänns av SP och ska ligga till grund för de värden som man uppger. Härigenom ska U-värden för olika P- märkta fönster bli helt jämförbara, något som tyvärr annars inte alltid är fallet. Klassning av egenskaper Brandskydd, ljudisolering och inbrottsskydd är exempel på funktioner som är särskilt viktiga i vissa användningssituationer. För fönster med goda egenskaper i dessa avseenden kan tillverkaren komplettera P-märkningen med en frivillig klassning. Aktuell klass för brand, ljud eller inbrottsskydd ska då framgå av P- märkningsetiketten på fönstret. Upprepad kontroll Vissa av fönstrets egenskaper är känsliga för variationer i tillverkningen. Fönstrets luft- och regntäthet och manövrerbarhet är exempel på egenskaper som riskerar att försämras kraftigt även av små avvikelser. Fönsterkonstruktionen har visserligen bedömts uppfylla kraven vid en inledande typprovning, men långt viktigare för fönsterproduktionens kvalitet i praktiken är att tillverkaren har en välfungerande egenkontroll. Vid P-märkning övervakas den av SP vid återkommande kontroller på tillverkningsstället. Då tar vi också ut stickprov för provningar av: Fönstrets luft- och regntäthet Fönstrets manövrerbarhet Limfogskvalitet hos limmade träämnen Impregneringsresultat i impregnerat virke Nya EN-standarder P-märkningsreglerna har nyligen uppdaterats med de nya EN-standarder för provning och klassificering av egenskaper som också kommer att ligga till grund för CE-märkning. Mer än hälften av alla svensktillverkade trä- och trä/metallfönster är idag P-märkta. Övergång till de nya reglerna pågår och ska vara klar senast i slutet av år P-märkning startade år 1987 och antalet certifierade tillverkare är idag 15 stycken. Fönster av glas och metall P-märkning finns också för fönster, dörrar, vägg- och takelement av glas- och metallpartier. Materialkraven har anpassats till metallprofilerna men annars påminner reglerna inom detta område om dem för trä- och trä/metall-fönster. Funktionskraven på färdig produkt är de samma oavsett material. Fönster ska släppa in dagsljus och medge utsikt. Men i övrigt ska bra fönster helst inte märkas på annat sätt än genom sin P-märkning. Foto: Annika Ekstrand-Tobin Montaget ingår I åtagandet för tillverkarna av glas- och metallpartier ligger ofta att också utföra montaget. Det är då naturligt att P-märkningen följer med ut på montageplatsen, inte minst eftersom det är allmänt omvittnat att fel oftare uppstår där än vid tillverkningen av själva partiet. Viktiga krav vid P-märkt montage är: Monterings- och anslutningsinstruktioner ska utarbetas för varje objekt Montagepersonal ska ha utbildning motsvarande MTK-auktorisation Fortsättning s. 44 P nr 3 B 2006 husbyggaren 43

3 P-märkning och MTK-auktorisation ger kvalitetssäkring från konstruktion till montage. Foto: Glasbranschföreningen P Egenkontroll av utfört montage ska ske Auktorisation för montage MTK-auktorisation är Glasbranschföreningens system för auktorisation av montageföretag. Grundläggande krav för auktorisation är att montagepersonalen ska ha MTK-behörighet baserad på såväl teoretisk som praktisk utbildning och genomgångna prov. För att omfatta hela kedjan från konstruktion och tillverkning till montage har systemen för P-märkning och MTKauktorisation slagits ihop. Det innebär bland annat ett gemensamt etikettssystem för godkännandemärkning och att SP och MTK i samverkan utför stickprovskontroller av utförda montage. Montagekontrollen har de senaste åren omfattat 20 objekt per år. Märkning av produkter Montaget ska normalt alltid ingå i P- märkningen. Det gäller både då montaget utförs av ett MTK-auktoriserat företag och då det ingår i tillverkarens åtagande, vare sig arbetet utförs av egna eller externa montörer. I det förra fallet är märkningsalternativ A aktuellt och i det senare alternativ B, se figur 1. I båda fallen är tanken att det nedre montagemärket ska sättas på plats först efter godkänd egenkontroll av det färdiga montaget. Ersätter typgodkännande Typgodkännanden är idag viktiga, särskilt för att verifiera produkternas brandmotstånd. Men när CE-märkning framöver blir möjlig inom området, får typgodkännanden inte längre utfärdas. P- märkning kan då ta över deras roll. En P- märkt brandklass har exakt samma tekniska innebörd som en typgodkänd. P- märket innebär dessutom att andra viktiga produktegenskaper och montaget ingår i kvalitetssäkringen. P-märkning startade år 1992 och idag finns det 19 certifierade tillverkare. MTK-auktoriserade montageföretag är 103 stycken. Renovering av beklädnad Att renovera fönster med beklädnadssystem av metall kan ibland vara ett alternativ till fönsterbyte eller fortsatt målningsunderhåll. Beklädnaden kan ofta kombineras med åtgärder för att minska energiförbrukning och buller. Också dessa renoveringssystem kan nu kvalitetssäkras genom P-märkning. Före godkännande inspekteras tidigare utförda renoveringsarbeten och provas renoveringssystemet genom slagregnsprov i SPs regnkammare. Dessutom ska tillverkaren ha väl fungerande rutiner för bedömning av renoveringsbehov och styrning av montaget. P-märkningen startade år 2004 och det finns en certifierad tillverkare. Isolerrutor Grundläggande för en isolerrutas funktion är att den är hermetiskt tillsluten så att vattenånga förhindras från att tränga in. Kondens uppstår annars mellan glasen vilket på sikt förstör glaset och gör det ogenomskinligt. I början på 1980-talet började man uppmärksamma att ett stort antal isolerrutor tillverkade under 1970-talet inte höll måttet. Förseglingsmassans vidhäftning till glaset gick förlorad efter endast Fortsättning s. 46 P 44 husbyggaren nr 3 B 2006

4 några få år vilket ledde till att rutorna skadades av kondens. Skadorna fick stor uppmärksamhet då de ofta var systematiska och kunde drabba hela bostadsområden. Krav på beständighet För att höja isolerrutornas kvalitet tog branschens förening, nuvarande Svensk Planglasförening, i mitten av 1980-talet initiativ till att genom P-märkning införa hårdare krav på tillverkning och kontroll. Huvudsyftet med kraven var att tillförsäkra P-märkta rutor en lång livslängd. Färdiga rutor får genomgå accelererade åldringsprov och med en särskild metod bestäms kantförseglingens täthet. Stickprovsvis provas egenskaperna hos använda förseglingsmassor. Tillverkarna gör regelbundna förebyggande kvalitetsinspektioner i produktionen, kontrollerar Provfönster tas ut hos P-märkta tillverkare för laboratorieprovning av bland annat regntäthet. Godkännande kan ske i olika klasser anpassade till fönster i utsatta eller mera skyddade lägen. Foto: SP Befintliga fönsters kondition måste bedömas före beslut om åtgärd. Foto: Hans Brolin 46 husbyggaren nr 3 B 2006

5 material och komponenter innan de används och utsätter färdiga rutor för slutkontroll innan de levereras. Kvaliteten förbättrad Branschföreningen införde redan från början P-märkning som ett krav för sina medlemsföretag. Det har fört med sig att 95 procent av produktionen beräknas vara P-märkt. Nu 20 år efter det att P-märkningen av isolerrutor inleddes kan vi konstatera att vi lyckligtvis har förskonats från omfattande skador av det slag som förekommit tidigare. Kvaliteten har i själva verket förbättrats avsevärt och reklamationer som avser kondens mellan glasen har blivit ytterst sällsynta. Uppdaterade regler P-märkningsreglerna kommer att anpassas till nyligen fastställda EN-standarder och regler för CE-märkning. Men en skillnad mellan märkningarna kommer att vara att övervakande kontroll alltid ingår i P-märkningen. Dessutom kommer P-märkningen att ha kvar våra nuvarande krav på kantförseglingens täthet som är betydligt tuffare än motsvarande krav enligt EN-standarderna. P-märkning startade år 1986 och antalet certifierade tillverkare är 25 stycken. Härdat säkerhetsglas Tillsammans med Svensk Planglasförening utarbetar SP för närvarande P- märkningsregler för termiskt härdat säkerhetsglas. De viktigaste punkterna i reglerna blir inledande provning av glasens hållfasthet och metoder i tillverkarens egenkontroll för att fortlöpande kontrollera produktionen. SP kommer att utföra övervakande kontroll men i övrigt kommer P-märkningen att ansluta till motsvarande regler för CE-märkning. P-märkning planeras starta år Dörrar För att kunna erbjuda dörrtillverkare ett system för kvalitets- och godkännandemärkning när typgodkännanden inte längre får utfärdas, planerar vi ett P- märkningssystem även för dörrar. Godkännande ska kunna ske vid olika kravnivåer så att allt ifrån innerdörrar till fabriksdörrar ska kunna P-märkas. P-märkning planeras starta år D nr 3 B 2006 husbyggaren 47