SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN TILLFÖRLITLIGHETEN AV MÄTNINGAR INOM HANDELN

Transkript

1 SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN TILLFÖRLITLIGHETEN AV MÄTNINGAR INOM HANDELN 1

2 TILLFÖRLITLIGHETEN AV MÄTNINGAR INOM HANDELN 1. Mätinstrument 2. Varför övervakas mätinstrument? 3. Vilka mätinstrument omfattas av bestämmelserna? 4. Vilka krav ställs på mätinstrument? 4.1. Under vilka förutsättningar gäller justeringen? 4.2. Mätinstrument inom handeln Torghandel Servicestationer och bilverkstäder Utskänkningsmått för alkohol Färdigförpackningar Vatten- och värmeenergimätare 5. Märkningar 6. Vem ansvarar för att ett mätinstrument uppfyller bestämmelserna? 7. Vad händer om man bryter mot bestämmelserna? 8. Vem utför justeringen? 9. Underhållsförsegling 10. Internationellt samarbete 11. EU:s mätinstrumentdirektiv (MID) 2 2

3 1. Mätinstrument Ömsesidigt förtroende och jämlika konkurrensförhållanden är viktiga inom handeln. Eftersom en vara prissätts enligt mängden, är det viktigt att köpare och säljare kan lita på att mängden mäts upp korrekt. För att fastställa rätt mängd och rätt pris används mätinstrument, vars tillförlitlighet säkerställs genom lagstiftning. Mätinstrument som används vid prissättning av en vara skall justeras, dvs. kontrolleras (krönas), för att säkerställa att konsumenten får just så mycket av varan som han betalar för och att handelsmannen får rätt ersättning för den vara han säljer. Vid justeringen (kröningen) kontrolleras att mätinstrumentet lämpar sig för handel och fungerar tillräckligt tillförlitligt. Endast justerade mätinstrument godkänns för användning inom handeln. 2. Varför övervakas mätinstrument? Kontrollen av mätinstrument har till syfte att för sin del säkerställa en pålitlig och hederlig handel. Konsumenterna måste kunna lita på att de får avtalad mängd av den vara de köper. Det ligger i handelsmännens intresse att reglerna för handel är lika för alla och att konkurrensen inte snedvrids på grund av felaktiga mätvärden. 3. Vilka mätinstrument omfattas av bestämmelserna? Mätinstrument som används inom allmän handel för bestämmande av ekonomisk fördel skall justeras. Exempel på mätinstrument som skall justeras är butiksvågar, bränslemätare på servicestationer, restaurangernas utskänkningsmått och fasta mått som används vid torghandel. Handel mellan två parter där varans pris avtalas från fall till fall omfattas inte av den offentliga övervakningen. Likaså har tillsvidare elenergimätare, gasmätare och tidtagningsutrustning lämnats utanför justeringslagen. Mätinstrument som myndigheterna använder vid mätningar på tjänstens vägnar behöver inte typgodkännas eller justeras, om instrumentets noggrannhet och funktionssäkerhet tillräckligt väl säkrats på annat sätt. 3 3

4 4. Vilka krav ställs på mätinstrument? Huvudregeln är att typgodkännande skall inhämtas för sådana typer av mätinstrument som används inom handeln. I allmänhet skall mätinstrumenten genomgå första justering innan de tas i bruk. Efter ibruktagningen görs periodisk justering, vanligen med tre års intervaller. Vid typbesiktningen säkerställer man att det tillverkade mätinstrumentets modell och konstruktion överensstämmer med föreskrifterna. Mätinstrumentet skall lämpa sig för det avsedda ändamålet och mätnoggrannheten skall vara tillräcklig. Målet är att säkerställa att mätinstrumentet fungerar tillförlitligt under tiden mellan justeringarna. Instrumenttyper som godkänts vid typbesiktningen beviljas typgodkännande. Vid den första justeringen kontrollerar man att mätinstrumentet motsvarar den godkända typen och att det fungerar tillförlitligt. Mätvärdena skall hålla sig inom tillåtna toleranser. I samband med justeringen kan man försegla de delar av instrumentet som inte får ändras efter justeringen, t.ex. delar där det är möjligt att ändra visningen. De flesta mätinstrument omjusteras regelbundet efter ibruktagningen, för att de säkert skall fungera tillförlitligt även under användningen Under vilka förutsättningar gäller justeringen Justeringen (kröningen) är i kraft, om mätinstrumentet har en tydlig justeringsstämpel tidsfristen för nästa justering inte har gått ut förseglingarna är hela mätinstrumentet är oskadat det inte finns skäl att betvivla mätinstrumentets tillförlitlighet. För t.ex. fasta måttkärl och mätstockar räcker det med en enda justering, om mätredskapet är oskadat och förseglingarna är hela. Ett mätinstrument skall alltid justeras om det finns skäl att betvivla dess tillförlitlighet. Mätinstrumentet får inte användas, om det blir skadat eller dess mätfel överskrider de tillåtna toleranserna. Instrumentet skall repareras, ställas in och omjusteras. Justeringen behöver inte förnyas, om mätinstrumentet servas av en reparatör som har underhållsförseglingsrätt. Mätinstrumentet skall placeras så att även kunden kan följa med mätningen och försäkra sig om att instrumentets visning återgår till noll mellan mätningarna. 4 4

5 4.2. Mätinstrument inom handeln Inom detaljhandeln och vid direktförsäljning skall justerade mätinstrument alltid användas då varans pris vid köpet bestäms enligt vikt, volym eller längd. Vågar som används inom handeln och vid direktförsäljning skall vara typbesiktade och justerade. Vågarna skall omjusteras vart tredje år. Vågarna skall placeras direkt på ett vibrationsfritt underlag. En betjäningsvåg bör placeras så att kunden ser vägningen och resultatet. Av t.ex. hygieniska skäl kan man väga en liten bit papper eller annat förpackningsmaterial tillsammans med varan, men förpackningens vikt måste subtraheras från vägningsresultatet. Detta går att göra automatiskt genom att tarera vågen. Vågarnas funktion påverkas av jordens dragningskraft. Tyngdaccelerationen varierar på olika delar av jordklotet. Därför skall en våg justeras på användningsplatsen och får inte fritt flyttas särskilt långa sträckor. Vågen kan vara försedd med en etikett som anger användningsplatsen och hur långt vågen kan flyttas i nord-sydlig riktning. Längdmått används t.ex. i tygaffärer, järnaffärer och bl.a. båttillbehörsaffärer som säljer produkter i metervara. För måttband och mätstockar räcker det med en enda justering, bara justeringsstämpeln är tydlig och redskapet är oskadat. Kabelmått, mattmått, tapetmått och andra längdmått skall justeras vart tredje år. Torghandel Torghandel och därmed jämförbar handel, t.ex. försäljning vid vägkanten, skiljer sig litet från vanlig handel. Som torghandel anses tillfälliga försäljningsplatser utomhus. Tillfälliga försäljningsplatser inomhus räknas inte till torgförsäljning. Vid torghandel kan fasta produkter mätas med besman eller fasta volymmått, t.ex. cylinderformade bärmått eller potatiskappar. Dessa traditionella mätredskap inom torghandeln är inte lika tillförlitliga som vågar, men får användas eftersom torgförsäljning är småskalig och kortvarig. Besman skall justeras vart tredje år. För fasta volymmått, såsom kappar och måttkärl av metall, vars volym är högst 5 liter, räcker det med en enda justering, bara justeringsstämpeln är tydlig och redskapet är oskadat. 5 5

6 Servicestationer och bilverkstäder För att säkerställa att bränslemätningarna är tillförlitliga skall servicestationernas bränslemätare justeras vartannat år. Det förekommer också att smörjolja, spolarvätska och andra bilkemikalier säljs enligt volym som uppmätts med fasta måttkärl eller mätare. Om oljan vid oljebyte faktureras enligt mängd, skall den mätas med ett justerat mätinstrument. Mätinstrument för vätska såsom smörjolja och spolarvätska skall justeras vart tredje år. För fasta volymmått vars volym är högst 5 liter, räcker det med en enda justering. Oljor, spolarvätskor och andra bilkemikalier kan också säljas i färdigförpackningar. Då behövs inga särskilda mätinstrument som skall justeras, eftersom varan mätts upp redan på fabriken. Utskänkningsmått för alkohol Alkoholdrycker skall alltid mätas upp före serveringen. Vid utskänkningen skall användas justerade mätinstrument. Fasta, cylinderformade måttbägare för sprit behöver bara justeras en gång. De måttstorlekar som måste finnas är grundmåtten 2 cl, 4 cl och 8 cl. Även andra storlekar kan finnas, t.ex. 1 cl, 1,5 cl, 2,5 cl, 6 cl och 12 cl. Vätskemätare, såsom spritpistoler, vindosörer och flaskmynningsmätare skall justeras vart tredje år. Ett bra alternativ till öl- och ciderdosörer som kräver justering är att servera dryckerna ur godkända standardglas, dvs. glas med måttstreck. Glaset skall fyllas med dryck åtminstone upp till strecket, eftersom själva glaset är ett godkänt mått. Om de glas som används saknar streck för såld volym, skall öl- och ciderkranarna justeras vart tredje år. Om alkoholdryckerna säljs färdigt buteljerade behövs inga justerade mätinstrument, eftersom den buteljerade drycken mätts upp redan på fabriken. 6 6

7 Färdigförpackningar I färdigförpackningar har varorna på förhand förpackats i en förpackning av en viss storlek och innehållets mängd anges på förpackningen. Det går inte att ändra på innehållets mängd utan att öppna förpackningen. Exempel på färdigförpackningar är mjölkburkar, kosmetikaburkar, ölflaskor, färdigt vägda ostbitar eller gödselsäckar. Innehållets mängd skall alltid anges på förpackningen. Vid tillverkningen av färdigförpackningar måste man använda justerade mätinstrument för att säkerställa att det faktiska innehållet motsvarar den mängd som anges på förpackningen. Vissa färdigförpackningar har ett litet e bredvid uppgiften om innehållets mängd. Märket betyder att förpackningen i genomsnitt innehåller den nominella mängden, och att innehållets mängd i ingen enskild förpackning underskrider de gränsvärden som anges i direktivet. Besiktningsorganet övervakar att e-märkta förpackningar tillverkas i enlighet med EU-direktivet och ger instruktioner för hur man bygger upp hanteringssystem och dokumentation för förpackningsprocesserna. Syftet är att betjäna förpackningsindustrin genom att undanröja tekniska hinder för handeln inom EES-området. Innehållets mängd i e-märkta färdigförpackningar kontrolleras bara en enda gång inom EES-området, och därefter får varan fritt röra sig på den inre marknaden utan vidare kontroller. En förpackare eller importör kan börja använda e-märket på färdigförpackningar sedan han anmält om saken till besiktningsorganet. Införandet av märket förutsätter också att innehållet i varje förpackning mäts eller att en annan godkänd metod används för mätning av innehållets mängd. Senast sex månader efter det att anmälan lämnats gör besiktningsorganet kontrollbesöken hos förpackaren eller importören. Vatten- och värmeenergimätare Mätinstrument för vatten- och fjärrvärmeförbrukningen i fastigheter omfattas även av justeringslagen. Vatten- och värmeenergimätare skall vara typgodkända. Justering krävs inte ännu, även om det rekommenderas att man använder mätare som genomgått första justering. Instrument som mäter förbrukningen i enskilda lägenheter omfattas inte av justeringslagen. Inom EU gäller två frivilliga direktiv för vattenmätare. Marknadsföring och försäljning av mätare som stämmer överens med direktiven och som är försedda med EEG-märkning för typgodkännande och första justering får inte hindras, förbjudas eller begränsas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EEG-märken kan fästas på mekaniska vatten- och värmeenergimätare, om mätarna är EEG-typgodkända och har genomgått EEG:s första justering enligt direktiven 75/33/EEG (kallvattenmätare) eller 79/ 830/EEG (varmvattenmätare). 7 7

8 5. Märkningar Justerade mätinstrument är försedda med en justeringsstämpel. Vanligast är den en etikett enligt figur 1, men stämpeln kan också präglas, etsas eller brännas in på mätinstrumentet. Justeringsstämpeln består av en krona samt uppgiften om tidpunkten för justeringen. Etikett som består endast av en krona används vid försegling av mätinstrument. Den egentliga justeringsstämpeln på typskylten är många gånger svår att få syn på, eftersom den ofta sitter baktill eller på sidan av mätinstrumentet. Därför har mätinstrument ofta utöver justeringsstämpeln även en etikett enligt figur 2 som visar tidpunkten för nästa periodiska justering. Fig. 1. Den finländska justeringsstämpeln och förseglingsetiketten. Ett försäljningsställe får inte ha ett ojusterat mätinstrument om det inte är uppenbart att instrumentet inte används för prissättning. I så fall skall instrumentet förses med en varningsetikett enligt figur 3. Ett typgodkänt mätinstrument är försett med en typskylt med symbolen för typgodkännande. På typskylten finns dessutom uppgifter om det användningsändamål som instrumentet är godkänt för eller om miljökrav, t.ex. mätnoggrannhetsområde och användningstemperatur. På nya vågar motsvaras den första justeringen av en kombination enligt figur 4, som består av ett CE-märke med årtalet och det anmälda besiktningsorganets nummer. Härtill hör också bokstaven M på grön botten som visar att instrumentet är i överensstämmelse med kraven. Fig. 2. Etikett som visar tidpunkten för nästa periodiska justering. Ojusterad tilläggsutrustning kan anslutas till en justerad våg, om den inte stör vågens funktion. Tilläggsutrustningen skall dock förses med en röd etikett med ett överkorsat M för att visa att justeringen inte gäller de uppgifter som denna utrustning visar. Inom EU gäller ett flertal direktiv som följer det gamla förfaringssättet. Dessa direktiv gäller bl.a. vikter, flödesmätare samt längdmått. På dessa instrument kan utföras EEG-typgodkännande och första justering. Ett mätinstrument som genomgått första justering enligt EEG:s förfaranden förses med justeringsmärken enligt figur 6. Det ena märket är ett litet e som upptill innehåller symbolen för land och område, nedtill symbolen för den som utfört justeringen. Det andra märket anger justeringsåret. EEG-märkningen är frivillig. Marknadsföring och försäljning av EEG-märkta mätinstrument får inte vägras, förbjudas eller begränsas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Fig. 3. Varningsetikett som visar att instrumentet är ojusterat. Fig. 4. Märkning som visar att vågen stämmer överens med kraven. Fig. 5. Märke som begränsar användningen. Justeringen gäller inte denna utrustnings visning. Fig. 6. Märket för EEG- justering. 8 8

9 6. Vem ansvarar för att ett mätinstrument uppfyller bestämmelserna? Mätinstrumentets ägare, innehavare eller användare ansvarar för att instrumentet är justerat på behörigt sätt och uppfyller bestämmelserna. Ägaren, innehavaren eller användaren bär ansvaret för att en justerare beställs för att kontrollera mätinstrumentet. För justeringen debiteras en avgift och eventuella resekostnader enligt besiktningsorganets taxa. 7. Vad händer om man bryter mot bestämmelserna? Säkerhetsteknikcentralen och länsstyrelserna övervakar att mätinstrumenten inom handeln är tillförlitliga. Besiktningsmännen gör årligen tusentals kontrollbesök i affärerna för att kontrollera att mätningarna inom handeln görs enligt bestämmelserna. Om ett mätinstrument inte uppfyller kraven, ger myndigheten en justeringsuppmaning, begränsar instrumentets användning eller förbjuder användningen helt. Om begränsningarna eller förbuden inte följs, kan myndigheten förelägga vite. Användning av ett olagligt mätinstrument kan ge böter. 8. Vem utför justeringen? Mätinstrument justeras av besiktningsorgan som godkänts av TUKES. Den första justeringen av en icke-automatisk våg kan också skötas av en tillverkare som övervakas av ett besiktningsorgan. 9. Underhållsförsegling Den som servar mätinstrumentet kan vara tvungen att bryta förseglingen vid service. I så fall gäller inte längre mätinstrumentets justering. Underhållsföretag kan dock ha en av ett besiktningsorgan beviljad rätt att försegla mätinstrumentet på nytt. Om ett sådant företag servar instrumentet, behöver justeringen inte utföras separat. Justeringen av ett mätinstrument som servats och förseglats gäller fram till nästa periodiska justering. 9 9

10 10. Internationellt samarbete TUKES deltar aktivt i det internationella samarbetet inom legal metrologi och i utvecklandet av den europeiska lagstiftningen. De europeiska myndigheternas samarbetsorganisation WELMEC (European Cooperation in Legal Metrology) har som mål att samordna de europeiska förfarandena och lagstiftningen inom branschen. OIML (Organisation Internationale de Métrologie Légale) är en internationell samarbetsorganisation för legal metrologi, som har som mål att samordna förfarandena inom branschen i hela världen. OIML utarbetar bl.a. rekommendationer för vilka krav som ska ställas på olika mätinstrument och hur dessa skall verifieras. Medlemsländerna har förbundit sig att följa OIML:s rekommendationer

11 11. EU:s mätinstrumentdirektiv (MID) År 2000 lade EG-kommissionen fram ett förslag till mätinstrumentdirektiv (Measuring Instrument Directive, MID). Förslaget gäller de vanligaste mätinstrument som används inom handeln och vid myndigheters verksamhet, såsom bränslemätare, vattenmätare, taxametrar i taxibilar samt avgasanalysatorer. För en del av instrumenten gäller detaljerade direktiv i gammal form, men de har inte uppdaterats för att motsvara de krav som ställs på moderna elektroniska mätinstrument. När det gäller de här instrumenten följer man i praktiken fortfarande huvudsakligen de icke-harmoniserade nationella bestämmelserna i respektive land och i allmänhet krävs typgodkännande separat i varje medlemsland. Mätinstrumentdirektivet kommer att förenhetliga kraven på mätinstrument och leda till att de separata typgodkännandena inom EESområdet upphör. Mätinstrumentdirektivet som företräder de s.k. New Approach-direktiven gäller utsläppande på marknaden av produkter, deras överensstämmelse med kraven och påvisande av överensstämmelse. I direktivet upptas bara de s.k. väsentliga tekniska krav som ställs på instrumentgrupper. Tillverkarna kan använda enhetliga EN-standarder eller s.k. normativa handlingar som är baserade på OIML:s rekommendationer eller direkt de väsentliga kraven då de visar att deras produkter stämmer överens med direktivets krav. Mätinstrumentdirektivet gäller dock inte övervakningen av mätinstrument under den tid de används och inte heller periodiska justeringar, utan varje land föreskriver om dessa i sina nationella författningar. Förslaget innehåller en övergångsperiod på 10 år. Under denna tid kan även mätinstrument som uppfyller de krav som gällde innan direktivet trädde i kraft släppas ut på marknaden

12 TUKES SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN PB 123 (Lönnrotsgatan 37), HELSINGFORS Telefon: (09) Fax: (09)