Energimyndighetens krav på energimärkta fönster 2008

Transkript

1 , rev Avdelningen för hållbar energianvändning Enheten för teknik och marknad Arne Andersson, Energimyndighetens krav på energimärkta fönster Grundläggande prestandakrav 1.1 U-värdesbestämning i. Prova minst två olika typer av fönster enl. hot box metoden EN- ISO Endast fönster som testats och beräknats i enlighet med aktuell internationell standard EN ISO inklusive EN ISO av nationellt, oberoende och ackrediterat institut, exempelvis Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB eller motsvarande, kan märkas enligt projektets regler. Två fönster ska således provas och beräknas för att deltagare ska kunna energimärka produkt. Formatet vid provning eller beräkning för U-värdesbestämning är 1200 x 1200 mm. ii. När två fönster provats och beräknats kan deltagare efter eget tycke hos institut enl. ovan beräkna fritt antal fönster (unika till typ och utförande) för märkning. Deltagande företag förser varje enskild produkt med unik märkning och beteckning. Detta unika nummer eller namn ska förhindra förväxling. Beteckningen följer produkten från färdigställande till kund, som då enkelt kan få sin produkt verifierad. 1.2 Lufttäthet Prova enligt EN Krav; lägst klass 4 enl. EN vid provning till lägst 450 Pa. Enligt EN och klass 4 sker provning med tryckskillnad upp till 600 Pa. 1.3 Regntäthet Prova enligt EN 1027, metod A eller B. Krav; Lägst klass 8 enl. EN Säkerhet mot vindlast Prova enligt EN Krav; Utböjningsklass C ( >1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt EN Bestämning av motstånd mot nedhängning och vridning Prova enligt EN och EN Krav; Lägst klass 2 enl. EN Manövrerbarhet Prova enligt EN Krav; Lägst klass 1 enl. EN Upprepad öppning och stängning Prova enligt EN Krav; Lägst klass 2 enl. EN Glasrutor och glasning 1(5)

2 Glasets U-värde ska vara beräknad enligt EN-673. Dagsljustransmittansen ska vara beräknad enligt EN 410. Solvärmetransmittansen, g-värdet, ska vara framräknat enligt EN 410. Förseglade glasrutor ska vara P-märkta eller uppfylla motsvarande krav för P-märkning, det vill säga tillverkningen ska vara underställd tillverkningskontroll från oberoende institut. Isolerrutorna ska vara monterade enligt MTK:s anvisningar; Montering av isolerrutor, september 2001 eller senare version, eller enligt motsvarande anvisningar i nationella godkännanderegler. 1.9 Garantitid Garantitiden för hela fönstret samt för isolerrutor är tio (10) år. Garantin gäller samtliga funktionskrav samt punktering av isolerruta Dokumentation Varje fönsterleverans förses med - dokumentation om emballering, transport, lagring och hantering på leveransadressen - fullständiga anvisningar för ändamålsenligt montage - skötselanvisningar för miljövänlig vård och underhåll - i fönster med spaltventiler, instruktioner om hur spaltventiler ska användas för att inte orsaka onödigt energiläckage. 2. Tilläggskrav 2.1 Tilläggskrav för fönster i trä eller trä-metall Träprofiler ska uppfylla fordringar enligt EN 14220, Tabell A 15. Fuktkvot, se EN 14220, Tabell A 15. Beständighet, se EN 14220, Tabell A 15. Tillverkaren ska lämna uppgift om vilken träskyddsmetod som använts. Aluminiumprofiler ska ha legering 6060-T6 och vara förbehandlade enligt Quality Coat. Pulverlackerade profiler ska ha ett färgskikt på minst 80 my alternativt anodiserade 20 my. 2.2 Tilläggskrav för fönster av PVC eller kompositmaterial Tekniska krav PVC-profiler provas enligt EN Klassificering, krav och provningsmetoder enligt EN 479, EN 513, EN- ISO 178 samt EN- ISO En arbetsgrupp bildas för att överenskomma vilka övriga krav som kan antas inom ramen för standarden EN Arbetet ska vara färdigt senast Se även EN avsnitt och Miljökrav Plastmaterialet får inte innehålla bly, kadmium, halogenerade paraffiner, organiska tennföreningar, ftalater eller halogenerade flamskyddsmedel. Dessa krav gäller både ny och återvunnen plast. Med återvunnen plast menas här både spill från egen produktion och spill från annans PVC-U profilproduktion. För återvunnet material, vilka återvunna material samt hur och var dessa ska användas, ska villkoren 2(5)

3 i standard EN 12608:2003 uppfyllas. Testresultat som visar att kravet uppfylls ska kunna presenteras om det efterfrågas. 2.3 Tilläggskrav för fönster och fönsterbågar i metall samt för beklädnader i metall Aluminiumprofiler ska uppfylla kraven i standarden EN :2008 EN : Ytbeklädnad Metallprofiler och fästelement ska vara utförda av korrosionsbeständigt eller korrosionsskyddat material. Ståldetaljer ska vara rostfria, förzinkade och isolerade från aluminiumprofiler. Nedanstående tekniska egenskapskrav är frivilliga men vi kommer att arbeta med dem i olika arbetsgrupper för att på sikt föra in utökade krav i energimärkningen. 3. Frivilliga krav 3.1 Limning Limprocessen för limmade fönsterprofiler ska uppfylla fordringar enligt EN Beslag Beslags ytbehandling ska motsvara minst klass 3 enligt EN Krav på bärgångjärn; beakta krav och klassning enligt EN Barnsäkerhet enligt BBR 8: Tätningslister Tätlister ska uppfylla klass Y enligt ISO Tätlist synlig och exponerad mot utsidan ska uppfylla Y Krav och klassning enl. EN , dvs. tätlister till fönster ska uppfylla följande krav; Arbetsområde, högst klass 4 Kompression/stängningsmotstånd, högst klass 2 Temperaturstabilitet, lägst klass 2 Sättningsegenskaper, lägst klass 2 Sättningsegenskaper efter åldring, lägst klass Industriell ytbehandling Ytbehandlingssystem Ytbehandlingssystem ska uppfylla kraven enl. a (väderexponerade) och b (ej väderexponerade) enligt definition i EN Annex B. 3(5)

4 3.4.2 Missfärgning vid kvistar Missfärgning på grund av kvist, ska inte överstiga = 1 (insida) respektive = 2 (utsida) enligt ISO Kravet gäller för täckande behandling (T) med vit kulör hos fönstrets framträdande delar. Missfärgning mäts enligt metod A (i laboratorium) och metod B (i fält). Beakta även ställda krav enl. EN Kvalitetsledningssystem Samtliga deltagande företag upprättar rutiner för säkerställande av att samtliga prestandakrav följs och uppfylls. Detta integreras i befintliga kvalitetssystemet som finns på företaget eller i ett nytt kvalitetsledningssystem med egenkontroll. På sikt bör kvalitetsarbetet omfatta deltagande företags samtliga produkter samt de detaljer som ingår i produktionen från råvara till leverans av produkt till köparen. Egenkontrollen ska dokumenteras på lämpligt sätt. Detta genomförs lämpligen genom upprättande av en kvalitetsmanual som tydligt pekar ut dokumentation och rutiner. För detta ändamål kan ställda krav på fönsters tillverkningskontroll som finns formulerad i EN , avsnitt 7.3 utgöra föredöme och mall. 3.6 Miljöledningssystem Samtliga företag bör på sikt ha ett miljöledningssystem och vara miljöcertifierade. Certifieringen kan vara enligt EMAS eller ISO eller specialanpassad för fönstertillverkande industrin. De företag som redan har miljöledningssystem kan utöka detta med ett Energiledningssystem. 3.7 Energiledningssystem De företag som saknar ett miljöledningssystem inför ett energiledningssystem. Ett energiledningssystem bidrar till att företag lättare kan kontrollera samt följa upp sin energianvändning och att användningen mer medvetet planeras och struktureras. Genom medveten planering, bättre drift och underhållsrutiner och rutiner för inköp och leveranser, kan företagen minska sin energianvändning och därmed sina produktionskostnader. Även framtagning av energieffektivare produkter kan ingå som en del i energiledningssytemet. De företag som har ett Miljöledningssystem kan integrera energiledningssystemet i detta. Företagen kommer att erbjudas hjälp med att införa dessa system. 4(5)

5 5(5)