VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

Transkript

1 L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

2 Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med miljö att göra? Svaret på den frågan får du i den här foldern. Arbetar du med standardisering så kommer det svaret att påverka din vardag. Den som arbetar med standardisering påverkar miljön. Du blir kanske överraskad när du hör det, eftersom vi inte är vana att tala om standarder i samband med miljön. Att introducera detta tänkande är en av målsättningarna med den här broschyren. Många standarder har konsekvenser för miljön, både på kort och på lång sikt. Ett enkelt exempel är produktstandarder, som ofta påverkar flera led i en produkts livscykel. En ny sådan standard leder ofta till materialval och teknikval, som i sin tur påverkar miljön. På samma sätt kan standarder för test- och analysmetoder ge miljökonsekvenser av skilda slag. Inom några år kommer det att vara lika naturligt för dig att tänka på miljön när du utformar standarder som det är idag att tänka på hälsa, säkerhet och ekonomi. För dig som arbetar med standardisering kommer detta att medföra ett delvis förändrat arbetssätt. Även om du är väl insatt i miljöfrågor, är du säkert inte van att se dem som en integrerad del av standardiseringsarbetet. Den här foldern ger en första introduktion till det nya synsätt som nu växer fram. Broschyren vänder sig i första hand till alla projektdeltagare och experter som deltar i det svenska eller internationella standardiseringsarbetet. Den beskriver i lättillgänglig form vilken betydelse standarder har i miljöarbetet och presenterar de miljöinitiativ som har tagits inom ISO och CEN. Du får också praktiska tips och checklistor som hjälper dig att själv gå vidare. 2

3 LUFT Varför är standarder så viktiga för miljön? Alla produkter ger upphov till miljöpåverkan. Dagens strävan är att minska produkternas miljöbelastning i alla led, från råvaruuttag, produktion och användning till bortskaffande och återvinning. I det arbetet kan standarder spela en central roll. Det beror på att en standard påverkar många av de val som görs i samband med konstruktionen av en produkt. Det är till exempel en fördel om du anger funktionskrav i stället för materialkrav. Då behöver du inte riskera att standardens regelverk utgör ett hinder för alternativa och mer miljövänliga materialval. Standarderna inom ISO serien visar på vägar till ett systematiserat miljöarbete. De beskriver hur ett miljöledningssystem organiseras, kontrolleras och utvärderas. Dessa standarder visar även hur du med hjälp av livscykelanalyser kan beskriva miljöaspekter vid produktutveckling samt hur information om varors och tjänsters miljöpåverkan kan utformas. Många standarder behandlar test- och provningsmetoder för produkter. Även dessa standarder kan ha betydelse för miljön, då metoderna ofta är förenade med energi- och resursförbrukning eller ger upphov till utsläpp och avfall. PRODUKT ENERGI MARK VATTEN 3

4 Hur tar du miljöhänsyn i ditt projekt? När en ny standard utformas bör kraven ställas så att de möjliggör utveckling av nya och mer miljövänliga produkter och metoder. När detta inte är möjligt bör du göra en miljövärdering av möjliga ämnen och material och välja de minst miljöbelastande. För en del standarder kan det vara lämpligt att sätta gränser för utsläpp till luft, vatten eller mark, eller att upprätta klasser för utsläppen så att det blir lättare för användarna att välja de minst miljöbelastande. På motsvarande sätt kan du ställa krav på energieffektivitet och/eller upprätta klasser för energiförbrukning. Återanvändning eller återvinning är ett bra sätt att minska en produkts samlade miljöbelastning. Standarderna bör därför skrivas så att de inte lägger hinder i vägen för ett sådant arbete. Det bör också vara möjligt att föreskriva separerbarhet (det vill säga att produkten utformas så att den lätt kan delas upp i sina beståndsdelar) eller märkning av ingående material, så att produkten eller delar därav lätt kan komma till ny användning. Ytterligare exempel på hur du kan ta miljöhänsyn återfinner du i nedanstående generella checklista samt i miljöchecklistan på sid 7 i broschyren. Där kan du kontrollera vilka miljöaspekter som är relevanta i samtliga led av en produkts livscykel. I din roll som expert eller projektdeltagare är det viktigt att du är väl förtrogen med de här frågorna. Det hjälper dig att utforma standarder som tar miljöhänsyn och inte ger upphov till negativ miljöpåverkan. Att ändra en standard i efterhand leder ofta till merarbete och ökade kostnader. Checklista med generella rekommendationer: Utforma standarden så att miljöhänsyn tas redan vid utformningen av produkten Utforma test- och analysstandarder så att miljöpåverkan minimeras Undvik så långt som möjligt att föreskriva val av specifika ämnen och material Undvik att föreskriva användning av ämnen som är skadliga för miljön Undvik att föreskriva processer och produkter med onödigt stor energi- och materialförbrukning Ställ krav på energieffektivitet och/eller upprätta klasser för energiförbrukning Sätt gränser för utsläpp till luft, vatten och mark och/eller upprätta klasser för utsläpp Utforma standarden så att den inte lägger hinder i vägen för återanvändning och återvinning av produkter Ställ krav som underlättar separering och identifiering av produkter och ingående material Ställ krav på produkternas utformning så att risken för miljöolyckor minimeras 4

5 Internationella initiativ För att undvika att kraven i en produktstandard medför negativ miljöpåverkan, har den globala standardiseringsorganisationen, ISO, givit ut en vägledning om hur du tar hänsyn till miljön i produktstandarder (ISO Guide 64). Guiden vänder sig till alla som arbetar med standarder och innehåller en beskrivning av den miljöpåverkan som du bör beakta när du utformar en standard. Den presenterar också olika värderingsmetoder och rekommendationer för att undvika negativ miljöpåverkan. Den internationella elektrotekniska kommittén, IEC, har utarbetat en liknande vägledning speciellt för elektrotekniska standarder (IEC Guide 109). Denna guide innehåller fler konkreta anvisningar än ISO Guiden samt en vägledning i miljövänlig design av elektrotekniska produkter. Det finns också ett behov av att föra in produktfrågorna i miljöledningsarbetet. Därför presenterade ISO år 2002 en teknisk rapport (ISO/TR 14062), som ger rekommendationer för hur miljöaspekter kan integreras i produktutvecklingen. Rapporten visar bland annat hur du kopplar samman produkttekniska frågor med underlag från livscykelanalyser, samt hur du utvecklar kriterier som tillgodoser såväl krav på funktion som på minskad miljöbelastning. Råden kan tillämpas när det gäller val av miljöanpassade material, minskad energiförbrukning, livslängd, etc. 5

6 Initiativ i CEN Den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN, införde på hösten 1999 ett avsnitt om miljöhänsyn i standarder i CEN System Handbook. Här sägs att det är de tekniska kommittéerna och arbetsgrupperna som ansvarar för att miljöpåverkan minimeras i standarderna. Dessutom beskrivs en metod, som kommittéerna/arbetsgrupperna rekommenderas att använda vid värdering och optimering av en standards betydelse för miljön (CEN Guide No. 4) med tillhörande checklista (se nedan). Till stöd för arbetet med att ta miljöhänsyn i standarder har CEN upprättat en Environmental Help Desk (EHD), som de tekniska kommittéerna och arbetsgrupperna kan fråga till råds i miljöfrågor. EHD kan dessutom kommentera förslag till standarder innan de skickas på remiss. Till sin hjälp har EHD ett nätverk av experter. CENs miljöchecklista. CEN rekommenderar att miljövärderingen av den enskilda standarden dokumenteras i en checklista som bifogas förslaget till standard när detta skickas ut på remiss. Detta dokument ska inte ingå i den färdiga standarden. På sidan 7 visas ett exempel på hur miljöaspekter för hela livscykeln kan beaktas med hjälp av checklistan. Checklistan är i första hand avsedd för produktstandarder, men kan anpassas för andra typer av standarder. I till exempel standarder för provningsmetoder kan du använda ett alternativt schema, där samma miljöaspekter ingår men där produktens livscykel ersätts av de olika faserna i provningsmetoden. Om inget av de nämnda alternativen lämpar sig för den aktuella standarden, kan checklistan ersättas med en förklaring av problemställningen och de valda lösningarna. Så fyller du i checklistan: 1. Först identifieras de miljöaspekter som är relevanta för produkten (utan att ta hänsyn till om de går att åtgärda via standarden). Det skrivs ja, där det finns en betydelse för miljön och nej, där det inte finns. De identifierade miljöaspekterna kan beskrivas närmare i en ruta under schemat. Exempel på miljöaspekter som kan vara relevanta finns i Examples of issues which can minimize the impact of products on the environment, 2. För de fält som är ifyllda med ja identifieras därefter vilka miljöaspekter som kan beaktas i standarden. Dessa märks med tre stjärnor (***). 3. Därefter utarbetar kommittén/arbetsgruppen förslag till eventuella ändringar av standarden, så att miljöhänsynen blir optimal. Här är det viktigt att en miljöpåverkan inte endast flyttas från en livscykelfas till en annan, eller från ett medium till ett annat, utan att det sker en förbättring totalt sett. I schemat noteras de avsnitt där standarden behandlar de identifierade miljöaspekterna. 4. Övriga kommentarer skrivs i en ruta under schemat. Det står de enskilda kommittéerna/ arbetsgrupperna fritt att tillföra rader eller kolumner i schemat så att det bättre passar till den aktuella produkttypen eller standarden. 6

7 Exempel: Miljöchecklista för System och komponenter med gas som släckmedel Fysiska egenskaper och systemutförande (ISO/DIS 14520). PRODUKTENS LIVSCYKEL Miljöaspekter input och output Tillverkning inkl. utvinning av råvaror Transporter (inkl. emballage) Användning Bortskaffande A B C D 1 Resursförbrukning del 2-14 Ja Del 2-14 Del 1 sektion Energiförbrukning del 2-14 Ja del 2-14 Ja Del 1 sektion Utsläpp till luft del 2-14 Ja Del 1 sektion Utsläpp till vatten Nej Nej Nej Nej 5 Avfall Nej Nej Nej 6 Buller Nej Nej Del 1 sektion Nej 7 Spridning av farliga ämnen Nej Del 2-14 och del 1 sektion Förorening av mark Nej Nej Nej Nej 9 Risk för miljön vid olyckor och missbruk Del 2-14 och del 1 sektion Del 2-14 och del 1 sektion 2.2.4, 2.3, Arbetsmiljö* Del 2-14 Del 2-14 och del 1 sektion *Miljöaspekt 10. Arbetsmiljö ingår inte i CENs miljöchecklista, men är ett exempel på en relevant utökning av schemat. 7

8 Hur går du vidare? Se till att det finns tillräcklig miljökompetens i kommittén/arbetsgruppen. Diskutera miljöaspekter och möjligheter att minska miljöpåverkan i enskilda standarder eller i grupper av standarder/produkter, till exempel med hjälp av CENs vägledningar (se sidan 6). Ta initiativ i de europeiska och internationella kommittéerna/arbetsgrupperna till att miljömässigt förbättra standarder som är under utarbetande, eller ta initiativ till nya standarder som kan medverka till minskad miljöpåverkan. Delta i SIS/SIS Forums utbildning om miljöaspekter i standarder. Kursen är i första hand avsedd för projektledare och svenska experter som deltar i det europeiska och globala standardiseringsarbetet och syftar till att ge ökad förståelse för hur standarder kan påverka miljön, både kortsiktigt och långsiktigt. Utbildningen genomförs när behov uppstår. 8

9 SIS och miljön SIS, Swedish Standards Institute stödjer de svenska projekten i arbetet med att införa miljöhänsyn i det internationella standardiseringsarbetet. SIS har i första hand valt att informera och utbilda projektledare och experter inom områden där Sverige ansvarar för sekretariat eller där arbetet ännu inte kommit så långt. Bakgrunden till SIS engagemang är att standarder och miljö hör intimt samman. Att begränsa standardernas miljöpåverkan är därför en viktig fråga för SIS. SIS, Swedish Standards Institute är en fristående ideell förening med medlemmar från företag, myndigheter och andra organisationer. SIS är medlem i ISO den globala standardiseringsorganisationen, och CEN den europeiska. Det är medlemmarnas behov och önskemål som styr SIS verksamhet. Projektdeltagarna i samarbete med SIS utarbetar standarder inom de flesta områden, till exempel bygg och anläggning, hälso- och sjukvård, konsumentprodukter, lednings- och managementsystem, material- och mekanteknik samt miljö och säkerhet. Genom engagemang i det internationella standardiseringsarbetet kan medlemsföretag och organisationer påverka framtida standarder, det vill säga regler och krav för produkter/tjänster. Medlemmarna får samtidigt tidig information om vilka önskemål marknaden kan ha och vad till exempel myndigheter kan komma att kräva. 9

10 Naturvårdsverket och standarder Naturvårdsverket är central myndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande för ett stärkt och breddat miljöansvar i samhället. Verkets arbete syftar till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i en ekologisk grundsyn. Som en del i detta stödjer Naturvårdsverket initiativ som kan ha positiv miljöpåverkan, till exempel miljöanpassning av standarder. SIS och Naturvårdsverket i samarbete Standardiseringsorganisationer och myndigheter i Norden, däribland SIS och Naturvårdsverket, deltar i ett nordiskt projekt för Miljöhänsyn i standarder, som finansieras av Nordiska Ministerrådet. Ett av målen med det nordiska projektet är att stödja det arbete som pågår inom Europa (CEN) och globalt (ISO), och samtidigt aktivt arbeta med frågan inom de nordiska länderna. 10

11 Läs mer om standarder och miljö på:

12 L U F T STANDARDER OCH MILJÖ VATTEN M A R K ENERGI VISST HÖR DET IHOP! PRODUKT Vad har standardisering med miljö att göra? Svaret på den frågan får du i den här foldern. Genom att ta miljöhänsyn när en ny standard utformas kan stora miljövinster göras. Att introducera detta tänkande är en av målsättningarna med den här trycksaken. En annan målsättning är att broschyren ska kunna fungera som ett praktiskt verktyg. Därför innehåller den generella rekommendationer samt en checklista som hjälper dig att snabbt och enkelt kontrollera standardens miljöaspekter. Broschyren vänder sig i första hand till alla projektdeltagare och experter som deltar i det svenska eller internationella standardiseringsarbetet. Den beskriver i lättillgänglig form vilken betydelse standarder har i miljöarbetet och presenterar de miljöinitiativ som tagits inom ISO och CEN. SIS, Swedish Standards Institute STOCKHOLM, Naturvårdsverket Stockholm,