Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Transkript

1 Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland livsmedelsaktörerna. Remisserna är avgörande för att få fram bra regler hjälp oss i det arbetet och ge oss dina synpunkter på förslaget. Med den bredd av erfarenhet, kunskap och engagemang som finns bland KRAVs anslutna, medlemmar och konsumenter landar vi i de bästa reglerna. Målet för KRAV är att ha regler som går att tillämpa praktiskt, som skapar hög djurvälfärd och ger det mervärde som konsumenter efterfrågar. En referensgrupp har tagit fram det nya förslaget till regler för kapitel 5, Djurhållning. Remissen består av detta brev samt fem dokument med regeltexter, som du hittar på vår hemsida När remisstiden är slut ser referensgruppen över förslaget utifrån de svar som kommit in. KRAVs regelkommitté går därefter igenom förslaget och lämnar det till KRAVs styrelse för beslut. Nya regler publiceras på vår hemsida omkring 1 juli 2015 och börjar gälla från 1 januari Varför? Vi ser över KRAVs Djurregler - kapitel 5, i syfte att: Dela upp reglerna djurslagsvis. Ta vara på de förbättringsförslag som framförts sedan förra översynen av djurreglerna. Utvärdera och komplettera flaggningen av regler som leder till större avvikelse, om de inte uppfylls. Mer information finns i en utredning som du hittar via länken ovan. Förenkla och förtydliga regeltexten. Få så många som möjligt att engagera sig i översynen. Som ett viktigt led i detta skickas enkäter ut till KRAV-certifierade djurhållare. Översikt med de viktigaste förslagen till ändringar av kapitel 5 Här nedan sammanfattar vi de viktigaste förändringarna som föreslås i remissen, med motiveringar till förslagen. Det fullständiga förslaget till regler hittar du på vår hemsida 1) Ny struktur och tydligare regeltext a) Kapitlet indelas efter djurslag Kapitel 5 har delats in i separata avsnitt för varje djurslag, efter en inledande del med gemensamma regler som gäller för alla djurslag. Delavsnitten är Nötkreatur, Får och Get, Gris samt Fjäderfän.

2 Motivering: En uppdelning i djurslag har länge framförts som ett önskemål från djurhållare, revisorer och rådgivare. För att slippa upprepa regler som är samma för alla djurslag har dessa lagts i en gemensam inledning. Detta förenklar för den som har flera djurslag på gården samt för revisorer. b) Tydligare texter, förflyttning av information samt uppdelning av regler För att förenkla läsningen så föreslås ett antal ändringar: - Inledande informationstexter som är av karaktären målsättning eller ger beskrivande bakgrund till regler flyttas till kapitel 1 Introduktion till KRAVs regler. - Ett krav per regel vi föreslår uppdelning i flera regler, när flera olika krav finns i samma regel. - Flera regler har skrivits om i punktform. - Texter har flyttas för att ge en sammanhållen struktur för regler inom samma ämnesområde. - Upprepningar i texten har tagits bort på flera ställen. - Allt text som inte är regelkrav har blivit kursiv. - Krav på dokumentation har samlats till en regel (5.2.2 Dokumentation). - Genomgående har vi förtydligat vilka regler som medför Större avvikelse när de inte uppfylls. Motivering: Ovanstående punkter föreslås för att ge en bättre överblick och en mer sammanhållen text, så att reglerna blir tydligare och lättare att läsa. c) Hjortreglerna har tagits bort Vi föreslår att alla regler som rör KRAV-certifierad hjortproduktion tas bort. Motivering: Vi saknar certifierade producenter i dagsläget, och intresset för certifiering av hjort har varit väldigt lågt genom åren. 2) Viktigaste förslagen till ändrade regler för Nötkreatur I delavsnittet för Nötkreatur finns ett antal förslag till ändringar i form av förtydliganden och förflyttning av texter. Det är få förslag till nya regler och i princip inga skärpningar som föreslås. a) Mjölkkornas bete - De tidigare reglerna och om mjölkkornas vistelsetid och intag av bete har lagts ihop till en samlad regel. Texten föreslås att ändras till Du ska aktivt arbeta för att mjölkkor ska vistas ute under större delen av dygnet, för att ge tydlig vägledning om att betesgången ska främjas. - Definitionen för tiden på bete för nötkreatur över 6 månader, som uttrycks som större delen av dygnet, föreslås skrivas om till mer än 12 timmar, istället för detaljangivelsen minst 12,5 timmar. Detta föreslås för att ge en enklare läsning av texten och ska inte ses som ett förslag om förändrade minimikrav. - Ingen ändring föreslås när det gäller kravet på dagligt betesintag (minst 6 kg ts) för mjölkkorna.

3 Motivering: Reglerna om mjölkkornas betesgång har länge varit föremål för diskussioner, och i översynen av kapitel 5 under 2011 gjordes en större utredning av dessa regler. Slutsatsen var att både betesintag och tid på bete är avgörande för mjölkkornas välbefinnande och hälsa, och de många positiva hälsoaspekterna gav starka motiv för att behålla kraven på minsta vistelsetid på bete och ett lägsta dagligt intag. Bedömningen nu är att detta står sig alltjämt och vi har därför valt att inte göra ändringar i grundkravet om mer än 12 timmar på bete samt minst 6 kg ts i betesintag. Det finns dock en del svårigheter när det gäller betesreglerna. Förutsättningarna för betesdriften skiljer sig mycket mellan olika gårdar, exempelvis beroende på geografiskt läge, typ av marker, arrondering, besättningsstorlek, mjölkningssystem och bevattningsmöjligheter. Det kan också många gånger vara svårt att bedöma betets avkastning eller att fastställa hur mycket enskilda djur betar. Många producenter, revisorer och rådgivare har framfört att det råder osäkerhet om hur reglerna ska tolkas, och att det finns behov av mer stöd och hjälpmedel för hur reglerna ska tillämpas och kontrolleras. Därför genomfördes en utredning under hösten 2014, där vi intervjuade mjölkproducenter och lantbruksrevisorer i syfte att identifiera svårigheter och behov samt lösningar och förslag till regelförbättringar. Utredningen visade att reglerna kan förtydligas och det framkom önskemål om att se över om det går att anpassa tillämpningen av reglerna till olika gårdars varierande förutsättningar. Ett nytt regelförslag testades därefter i en förremiss som skickades ut under december 2014, till ett begränsat antal producenter, rådgivare och certifieringsbolag. Av svaren förstod vi att det remissade förslaget inte ska läggas till i reglerna i nuläget, utan istället bearbetas vidare. Under 2015 fortsätter arbetet med detta, bland annat genom att arbeta med tillämpning av reglerna i fält och att i samarbete med rådgivare ta fram stöd såsom rådgivningsmaterial och checklistor. För mer info- läs gärna Lägesrapport om bete: b) Mjölkkor ändring i uppföljning av nyckeltal för hälsa Vi föreslår ändringar i reglerna om förebyggande hälsoarbete för mjölkkor. Förslaget innebär uppföljning av färre nyckeltal i Signaler Djurvälfärd för dem som är med i Kokontrollen. Samma nyckeltal ska också följas upp av dem som inte är anslutna till Kokontrollen, och kritiska nivåer föreslås som ska visa när åtgärder ska vidtas för att förbättra hälsoläget. Motivering: Förslaget syftar till att fokusera på de nyckeltal som är viktigast för att beskriva hälsoläget. Kritiska nivåer, för nyckeltalen, för besättningar som inte är med i Kokontrollen är en förutsättning för att göra en rättvis bedömning av olika gårdar. c) Förtydligande angående mått i stall/ligghall och rastgård Tabellerna som finns i nuvarande regler för djurhållning, främst Tabell 1 B Utrymme för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse, har länge gett upphov till frågetecken om vad som gäller för olika system. För att förtydliga reglerna föreslås följande:

4 - Bara en tabell med måttangivelser kvarstår. - Ny regel som förklarar vad som räknas till inomhus respektive utomhus. - Regler som beskriver skillnad mellan vinterperiod (stallperiod) respektive utevistelseperiod för beräkning av ytor. - Regel för djur med ligghall ersätter tidigare tabell 1 B. - Ny regel för resningsutrymme. Motivering: Dessa ändringar ger ett mer likvärdigt krav på utrymme mellan olika system. Reglerna har förtydligats om vad som gäller för ytor inomhus respektive utomhus. Som underlag för förslaget finns en utredning som du hittar här: 3) Viktigaste förslagen till ändrade regler för Får och Get Utöver att det blir ett eget delkapitel så föreslås endast några få mindre ändringar för Får och Get. a) Förtydligande angående mått i stall/ligghall och rastgård - Tabellen för krav om utrymme utomhus och inomhus för får och get förtydligas med en kompletterande regel angående ligghallsyta, och tabellen har därför minskats ned. - En ny regel införs som förtydligar när rastgård ska finnas. Motivering: Tabellerna som finns i nuvarande regler för djurhållning har varit komplexa och av många upplevts som svåra att förstå. Förslaget innebär en förenkling i syfte att ge större tydlighet om vad som gäller. b) Ny regel om avskildhet i samband med lamning/killning Ny regel om avskildhet vid lamning/killning införs. Motivering: Avskildhet i samband med födsel är viktigt för alla djur. Regeln har funnits länge för kor och grisar, och många har frågat sig varför detta inte omnämnts i reglerna för lammproduktion. Även om detta är praxis i lammproduktion så bör det stå i regeltexten. 4) Viktigaste förslagen till ändrade regler för Grisar I stort sett är det få ändringar i förslaget som innebär ändrade krav på produktionen. För grisproduktionen finns förslag på några mindre ändringar som påverkar utevistelsen under sommarhalvåret. a) Innevistelse vid grisning förlängd till högst 3 veckor Vi föreslår att sugga med smågrisar kan hållas inomhus under tre veckor efter grisning, vilket innebär en veckas förlängd möjlig vistelsetid för suggan med sina smågrisar i grisningsboxen. Motivering: Omgångsuppfödning och grupphållning av suggor är det vanligaste sättet att föda upp smågrisar idag. Grupphållning av suggor inför betäckning och grisning är en naturlig och mycket fördelaktig åtgärd i smågrisproduktionen, eftersom suggor naturligt stimulerar varandra till

5 brunst. På så sätt kan gruppens suggor betäckas och bli dräktiga samtidigt, så att gruppen kan hållas intakt, vilket främjar smittskydd och därmed bra djurhälsa. Under själva grisningen och under de första veckornas digivning behöver suggan och kullen vara i fred, så att smågrisarna får präglas på sin mor, får mat och värme och rangordnar sig inom kullen platsen vid juvret. Om utflyttningen till gruppen måste ske senast två veckor efter att sista kullen fötts innebär det att några kullar är för unga för att ha hunnit med präglingen och rangordningen inom kullen. Detta kan bland annat förhöja risken för ökad dödlighet hos smågrisarna. Regeländringen syftar till att ge en högre djurvälfärd. b) Grisars bete ändrad betesperiod i nordligaste Sverige Vi föreslår att reglerna för grisars vistelse på bete i de nordligaste länen kan förkortas från 4 till 3 månader. Önskemål har framförts om att göra beteskravet för grisar mer likt reglerna för nötkreatur, där betesperiodens längd beror på vegetationsperiodens längd. Motivering: Grisar ska ha tillgång till utevistelse hela året. Men under sommarhalvåret ska de vistas på betesmark eller liknande. I nuvarande regler finns krav på 4 månaders betestid för grisar oavsett var i landet produktionen sker. Eftersom detta kan vara en begränsande faktor för att bedriva grisproduktion i de norra delarna av landet föreslås att perioden kan förkortas, och anpassas mer till de klimatförhållanden som råder längst upp i norr. Förslaget följer inte helt önskemålet om att göra beteskravet för grisar mer likt kravet för nötkreatur, där indelning i tre zoner gäller. Skälet till detta är att grisar primärt inte är grovfoderätare och därför inte hålls på bete av foderskäl i första hand. Betestillväxt och vegetationsperiodens längd blir därför inte lika styrande. Genom förslaget skulle grisproducenter i norr ges en bättre möjlighet att anpassa utsläpp och intag av grisar från betesmark på vår och höst. Även om det i dagsläget i princip inte finns KRAV-certifierad grisproduktion i de nordliga länen så kan regeln bidra till ökad omläggning i framtiden. Vi har också andra regler som möjliggör att djur tas in från betet vid olämpligt väder. Därför har vi inte sett behov av kortare betesperiod för grisar i fler län än de föreslagna. Som underlag för förslaget finns en utredning som du hittar här: 5) Viktigaste förslagen till nya regler för fjäderfän Vi föreslår ändringar i flera av reglerna för bete och utevistelse. Syftet är att göra reglerna tydligare, att stimulera till mera utevistelse och bättre utnyttjande av betet/rastgården. Nuvarande regler är mest inriktade på äggproduktion, och i förslaget har vi gjort det tydligare att reglerna även gäller andra fjäderfän. a) Utevistelse och bete för fjäderfä - Regel om utevistelse och bete har förtydligats och samlar alla krav om när fjäderfän ska hållas utomhus under olika delar av året.

6 - Texten ändras till Du ska aktivt arbeta för att fjäderfän ska vistas ute i rastgården, istället för Alla fjäderfän ska kunna vistas ute för att ge tydlig vägledning om att betesgången ska främjas. - Kravet om att fjäderfän ska kunna vistas ute från tidig vår till sen höst har tydliggjorts. - En ny regel föreslås om att utevistelse ska erbjudas tidigt efter insättning av nya unghöns. - Regel om rastgårdens utformning har gjorts om till punktform. I regeln förtydligas också att flaskhalsar (trånga passager) inte får finnas. - Regel har formulerats om för att göra det tydligt att värphönsen ska kunna utnyttja rastgården i hela dess utsträckning, genom nya lydelsen Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av hönsen. - Ett förtydligande som anger att rastgårdsytan för hönsen får vara mindre, vid utevistelsen tidig vår och sen höst. - För slaktkycklingar har en ny regel om rastgårdens utformning lagts till, vilken motsvarar regel för värphöns. - Ändrad regel om att sandbad och grovfoder kan finnas enbart utomhus under sommaren och får ersättas av markunderlag respektive växtlighet. Motivering: Reglerna för fjäderfä behövde ses över av flera skäl. Bland annat var de i princip bara inriktade på äggproduktion och en anpassning till framför allt slaktkycklingproduktion behövdes. I KRAVs pågående projekt om hönsens utevistelse har det också framkommit att det finns behov av klarare regler som säkerställer att hönsen går ut och att hela rastgården nyttjas i största möjliga utsträckning. Utevistelsen för höns är ett viktigt mervärde och en bärande princip i den KRAVcertifierade äggproduktionen. Rastgårdar som inte nyttjas fullt ut på grund av felaktig utformning ger inte hönsen stimulans att gå ut och vistas i det fria, och därför förtydligas reglerna ytterligare om hur rastgården får utformas. Det viktiga är att arbeta med utformningen av rastgården för att på så sätt kunna säkerställa att den nyttjas fullt ut. Därför föreslås även att sandbad och grovfoder kan placeras utomhus. b) Andra ändringar av regler för fjäderfän - Några regler har lagts till för slaktkyckling. - Regler förtydligas gällande krav vid nybyggnation och nyanslutning av stallar, till exempel ljusinsläpp, veranda. - Tydligare regel om vad som gäller för att ge djuren en bra dygnsrytm med ljus och nattvila. Till exempel att stallet ska vara mörklagt respektive att veranda ska förses med ljus om den utnyttjas som minimiyta. - Ny regel för nybyggnation och nyanslutning av stallar som anger att avstånd till närmaste utgångshål till betet får vara max 15 meter. Motivering: En ökad efterfrågan och stigande intresse för KRAV-certifierad slaktkyckling medför behov av att förtydliga vad som gäller denna produktion, i de fall reglerna skiljer sig från regler för värphöns eller andra fjäderfän. Förslaget syftar också till att förenkla läsningen och ge bättre överblick. Flera av de mindre ändringarna rörande ljusinsläpp, mörkläggning nattetid och belysningskrav på verandan för värphöns syftar till att tydliggöra vad KRAV menar med bra djuromsorg. I förslaget till ny EU-förordning (2017) finns krav på att det högst får vara 15 meter till närmaste

7 utgångshål. Syftet är att öka tillgängligheten till rastgården. Denna regel främjar att stallar byggs som möjliggör goda förutsättningar för utevistelsen. Därför föreslår vi en ändring redan nu. Hela förslaget till nya regler Du kan hämta hela remissförslaget för Djurhållning, bakgrund och mer information på Om du vill läsa om de övriga remissförslagen, Import/Införsel och Restaurang, som just nu finns ute för synpunkter, så finns dessa på: Hur du svarar Vi vill gärna ha dina synpunkter på: Reglernas innehåll leder de till att syftet med översynen nås, är kraven rimliga, går reglerna att uppfylla? Språk går det att förstå vad vi menar? Går reglerna att kontrollera? Var konkret och hänvisa till den eller de regler du vill kommentera. Beskriv gärna konsekvenserna av en regel eller av de ändringar du föreslår. Maila ditt svar till Ange ditt namn och kontaktuppgifter så att vi kan nå dig om vi behöver fråga dig om något. Det är värdefullt för oss om du talar om ifall du har egen KRAVgodkänd produktion och i så fall vilken, om du är konsument, finns i livsmedelsbranschen eller till exempel är lantbruksrådgivare. OBS! Vi behöver ditt svar senast 31 mars Du som inte har tillgång till dator - hör av dig per telefon eller brev så skickar vi remissförslaget och eventuellt bakgrundsmaterial till dig med vanlig post. Postadress: KRAV, Box 1037, UPPSALA. Vi publicerar de remissvar vi får in på vår hemsida, och anger ditt namn. Du som är djurhållare svara på vår webbenkät! För dig som är KRAV-certifierad djurhållare finns det möjlighet att lämna synpunkter via vår webbenkät. Enkäten skickas till alla djurhållare som vi har mejladress till. Om du inte fått enkäten men skulle vilja lämna dina synpunkter via den så hör av dig till regler@krav.se, så skickar vi den. Sista datum för att besvara webbenkäten är den 15 mars.

8 Om remissen Svar som kommer från föreningar eller organisationer har större tyngd än remissvar från enskilda. Har du möjlighet att samverka med kollegor eller inom en förening för att diskutera och lämna ett gemensamt svar är det extra värdefullt för oss. Men vi är tacksamma också för svar från enskilda personer. Vilka har varit med och tagit fram förslaget? Referensgruppen som har arbetat fram remissförslaget, har bestått av: Carina Anderson, KRAVs Regelkommitté Katarina Lingehag-Ekholm, KRAVs Regelkommitté Louise Winblad von Walter, Djurvälfärd Mjölk, Växa Sverige Jan-Olov Emilsson, AgriCoach/fd KRAV-certifierad mjölkproducent Adam Arnesson, Lammproducent KRAV Holger Linnebjörke, Äggproducent KRAV (endast fjäderfä) Erik Emanuelsson, Äggproducent KRAV (endast fjäderfä) Åsa Odelros, Rådgivare Fjäderfä, Ekologisk Fjäderfäföreningen (endast fjäderfä) Lotta Berg, Veterinärforskare Fjärderfä, Slakt och djurskydd SLU (endast fjäderfä) Marianne Hellbe, Enhetschef Lantbruk och Revisor, Kiwa Anna Grundberg, Revisor Lantbruk, HS Certifiering Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund/Djurskyddet Sverige Anders Carlborg, regelutvecklare KRAV Paula Quintana Fernández, regelutvecklare KRAV Välkommen att höra av dig om du har frågor! Paula Quintana Fernández Regelutvecklare KRAV Tel: