Ekologisk djurproduktion
|
|
- Linda Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, Alnarp
2 Mjölk loket i den ekologiska produktionen
3 Utvecklingen av den ekologiska mjölkproduktionen i Sverige
4 Mjölkpriset de senaste 12 år
5 EKO-merpris i procent av konventionell mjölkpris
6 Mjölk minus foder Källa: LRF mjölkrapport dec 2015
7 Ekologisk mjölk i förhållande till den totala mjölkproduktionen 2014 Konv + ekologisk Ekologisk % ekologisk Avkastning, kokontroll (kg ECM) % Antal kor % Total mjölkmängd (ton) % Levererad mjölk per ko % Genomsnittsbesättning (kor) 78,4 85,6 + 9 %
8 Ekologisk mjölkproduktion - knäckfrågor Areal foderförsörjning Mindre än 1 ha åkermark per ko och ungdjur => problem Arrondering - tillgång till bete till mjölkande kor Minst 0,15 ha per ko (max 6 kor/ha) Stallförhållande Nyare lösdriftsstallar oftast OK i EKO Uppbundna kor (högst 45 platser) => ombyggnad Heltspaltboxar till ungdjur => ombyggnad Kalvavdelning större? 12 veckor med mjölk Grovfoderlagar, + 25 % efter omläggning vanligt Parasitfria beten till kalvar
9 Lathund foderförbrukning på årsbasis för en mjölkko Vallfoder + helsäd: kg ts Bete: kg ts Spannmål: ~1500 kg Proteinfoder: ~ 500 kg Årlig konsumtion 6 ton ts, ca 4260 kg ts grovfoder/bete och 1740 kg ts kraftfoder. Grovfoderandel ~71 %. OBS spill på grovfoder, räkna med minst 10 %. Variation i betesintag beroende av geografisk läge. Betesperiod (minsta beteskonsumtion): Sydsverige 120 dagar (6 kg ts * 120 = 720 kg ts) Mellansverige 90 dagar (6 kg ts * 90 dagar = 540 kg ts) Norra Sverige 60 dagar (6 kg ts * 60 dagar = 360 kg ts)
10 Foderförbrukning ungdjur 1 års kalvar/kvigor/stuter mjölkras 450 kg mjölk (60 kg ts) 600 kg ts ensilage 300 kg ts bete (åkermark, 120 dagar) 300 kg kraftfoder Total konsumtion ca 1200 kg ts (3,5 kg ts/dag) 2 års kvigor/stuter mjölkras 1700 kg ts ensilage 1300 kg ts bete (naturbetesmark, 150 dagar) Ev 120 kg spannmål. Total konsumtion 3000 kg ts (8 kg ts/dag) BLANDAT UNGDJURSFLOCK 6 kg ts/dag
11 Grisar stor efterfråga nu!
12 Ekologiska grisar - knäckfrågor Byggnader kan oftast inte användas i ekologisk produktion utan reella ombyggnationer för utevistelse Nybyggnation? Mobila sytem? Areal för foderproduktion största begränsningen på många gårdar Proteinkvalitet i utfodringen en utmaning speciellt för den avvanda smågrisen Fluktuationerna i foderpriser och notering har varit stora och medfört tveksamheter för omläggning. Men nu är marknadssignalerna mycket klara - BRIST. EU eller KRAV-grisar. Det djurslag där det är störst skillnad på regelverket.
13 Lathund foderbrukning grisproduktion Smågrisproduktion: Sugga, 2 kullar per år, 40 dagars digivning, 20 avvanda smågrisar per år: 1300 kg spannmål, 200 kg proteinfoder, 400 kg ts bete/vallfoder Smågris (avvänj 25 kg): 30 kg spannmål, 15 kg proteinfoder Slaktsvinsproduktion: Slaktsvin (25 kg 110 kg, 800 g tillväxt/dag, 20 % högre energiintag än norm): 215 kg spannmål, 65 kg proteinfoder, 25 kg ts bete/vallfoder
14 Lathund arealbehov grisar Total foderförbrukning per producerad slaktgris i integrerat produktion ca: 300kg spannmål, 90 kg proteinfoder, 45 kg ts vallfoder/bete. Vid hög självförsörjning med foder i ekologisk grisproduktion: räkna med en hektar åkermark per kull i integrerad produktion. (9 grisar á 390 kg foder = 3500 kg) Vid självförsörjningsgrad på 50% => högst 2 kullar per hektar i integrerad produktion Tumregeln är att arealgrundlaget bör minst lägga på 1 ha per sugga i integrerad produktion.
15 Nötköttsproduktion stor ekologisk produktion men når den marknaden?
16 Dikor enkel i EKO 1/3 av alla dikor är ekologiska. Fri tillgång på grovfoder kan bli ett problem, sent skördat grovfoder eller tidigarelagd kalvning kan vara lösningen. Säkra försörjningen av strömedel Många avvanda kalvar säljs konventionellt Minst 2 ton ts grovfoder konsumerar en diko. Räkna med att det behövs ca 1500 kg ts bete.
17 Ungnöt Säkra avsättningen och prisförhandla. Grovfoderkvaliteten är avgörande för resultatet, viktigast för tjurar och djur av tunga köttraser. Säkra proteinet för mjölkraskalvarna från avvänjning till ca 6 månaders ålder. Säkra försörjning av strömedel Strategi mot parasiter för mjölkraskalvarna Foderåtgången varierar med uppfödningsmodell.
18 Lamm bra marknadskanaler behövs då finns det stor ökningspotential
19 Lamm 21 % av alla får är ekologiska inte alla säljs ekologiska Säkra avsättningen Bra grovfoder är avgörande för lönsamheten Bra betesdrift med en strategi mot parasiterna är helt centralt för att lyckas 70 kg kraftfoder, 300 kg ts grovfoder och 400 kg ts bete är riktmärke för en tacka som lammar på våren med lamm som slaktas på hösten.
20 Fjäderfä ägg etablerad, slaktkyckling under uppstart
21 Värphöns 14 % av värphönsen är ekologiska De vanligaste hybriderna fungerar. Vanligast att köpa ekologiskt uppfödda unghöns (speciell regelverk för den uppfödningen). Planering av utevistelse Hur ska grovfodret utfodras? Färdigfoder vanligt men egen spannmål och koncentrat är fullt möjligt. Största utmaningen i utfodringen är att täcka hönans metioninbehov En värphöna äter g foder per dag. Gödseln är en resurs som ska användas i ekologisk odling
22 Slaktkyckling Säkra avsättningen! Det mesta är legouppfödning. Långsamväxande hybrider rekommenderas och finns nu på marknaden. Utevistelsen kräver planering, mycket är fortfarande under utveckling inom detta område Hur ska grovfodret utfodras? Gödseln är en resurs som ska användas i ekologisk odling En slaktkyckling äter ca 6,5 kg foder varav ca 5 kg är spannmål
23 Två ersättningar inom ekologisk produktion Ersättning för ekologisk produktion 5 årigt åtagande Ersättning för omställning till ekologisk produktion 2-årigt åtagande Djurens/skiftets status på ansökningsdagen för SAM avgör vilken ersättning brukaren ska söka Produktionen ska vara certifierad och anmält till ett kontrollorgan Två ersättningar har skapat inkörningsproblem 2015, men ett krav från EU
24 Samma ersättning för båda Gröda eller djurslag Spannmål/oljeväxter/proteingrödor med mera (inte vallodling på åkermark) Potatis och grönsaker Frukt och bär Djurersättning åkermark, där 1 ha åkermark motsvarar 1 djurenhet Djurersättning betesmark, där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet Ersättning kr per hektar kr per hektar kr per hektar kr per hektar 800 kr per hektar
25 Ekologisk djurhållning förutsättningar för att lyckas Intresse och engagemang (glöm inte familj och medarbetare)! Förutsättningar på gården Arealgrundlag och arrondering Investeringar i befintliga byggnader och maskiner Förändring på gång på gården, ex. stallbyggeri överväg EKO Lönsamhet Beror på gårdens förutsättningar och avsättningskanaler I många fall är EKO lönsamt, speciellt om lantbrukaren är bra på det han/hon gör i dag! Se upp om gården blir beroende av stora foderinköp Regelverk Grundläggande motstånd mot regler problematisk
Ekologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merGris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött
Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna
Läs merGrannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?
Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal
Läs merSTÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merBilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.
Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merHjälp oss att göra våra regler bättre!
Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland
Läs merFördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning
Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad
Läs merResultat och kostnader i ekologisk grisproduktion
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merRegelverket inom ekologisk produktion
Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merGårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan
Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merFODER i ekologisk produktion
FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merHur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?
Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut
Läs merEkologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Läs merNötköttsproduktion i Frankrike
Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Lamm
Jordbruksinformation 4 2015 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merJordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merEnergikollen Modul 21C
kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000
Läs merPRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merDanmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merVad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merNaturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen
Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27
Läs merInternationella rapporten 2012
Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merJordbruksinformation Starta eko. gris
Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan
Läs merEkonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merBete i ekologisk mjölkproduktion
Rapport nr 7042-P 2004-11-15 Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004 Katarina Häll-Larsson och Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merKravgrisproduktionen på 90-talet
100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,
Läs merSlaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Läs merLantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Läs merFaktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter
Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merEnergikollen modul 21C
Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merpå Gotland Några goda råd
på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet
Läs mer8 Produktionsmedel inom jordbruket
8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter
Läs merSeminarium: Nyheter inom Foder
Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon
Läs merDjurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs merMineraler. och lite annat
Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler
Läs merEkologiska påståenden på serveringar och i butiker
Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på
Läs merSlakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merNyheter och översikt 2011
Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd
Läs merEkonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen
Läs mereko-nytt Nr 10 2006 augusti
Nr 10 2006 augusti GMO-debatt 24 augusti. Det finns redan en försöksodling med GMOmajs på Öland och många känner att de vill debattera för- och nackdelar med GMO-grödor. Vad kommer att hända om pollen
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs mer2016-01-28 DATALAGRET OCH LANTBRUKETS LÖNSAMHET
HUR SER DET UT I MJÖLKFÖRETAGEN I SVERIGE? HUR KAN ÄGARSKIFTE SKE, VILKA MODELLER? INVESTERA SMART! Konkurrenskraftig Mjölkproduktion Skara Vrigstad 19 20 januari Helena Börjesson Chef Affärsrådgivning
Läs merResultat av enkät Lantbrukare
Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs mer