Nötköttsproduktion i Frankrike

Transkript

1 Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige 61.5 milj inv. 9.2 milj inv. Yta: km km 2 varav: varav: 0.26 % vatten 8.67 % vatten 27 % skog 68 % skog 33 % åkermark 6 % åkermark 18 % betesmark 0.8 % betesmark ca 3.8 milj mjölkkor ca 4.1 milj dikor Konsumtion Nötkött : ca 25 kg/person & år ca mjölkkor ca dikor ca 25 kg/person & år December 2008 Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige Kalv och Nötkött Produktion: ton ton export som levande djur: 13 % Användbar prod.: ton (varav 1 % importeras som levande djur) Export av produktion: 17% 14% Import (% av försäljning): 24 % 52% Självförsörsörjningsgrad: 105 % 56% Köttkonsumtion 75%: Kor och kvigor (3 6 år) rött, moget och relativt magert kött föredras Importerar kött från Tyskland, Italien och England Exporterar milj. livkalvar (7 10 mån) till Italien, Spanien och Tyskland. Huvudsakligen från Massif Central 50% av diko prod. är i Massif Central Jaques de Capdeville från Institut de l Elevage (The French Livestock Institut) var vår guide under resan The French Livestock Institut arbetar med nötkreatur, får, getter och hästar. är 240 anställda har 12 försöksgårdar. uppgift är tillämpad forskning och att utveckla och förse rådgivare med kunskap. Områden med mycket slutgödning av stutar och ungtjur Gårdsbesök Områden med mycket dikor Vi besökte: -området (Pays de la Loire) Puy de Dôme (Auvergue) Saône et Loire () 1

2 Allmän fakta Besättningstorleken varierade från dikor (medel: ca. 30 dikor) De flesta gårdarna vi besökte hade byggt nya stall under de senaste åren (gynnsamt statligt investeringsstöd senaste 5 års perioden) Oisolerade byggnader Ljusa och luftiga Öppen långsida, glespanel, perforerad plåt eller vindnät Djupströbädd eller lutande ströbädd med foderpall Väl tilltagna utrymmen för personal och teknik Allmän fakta Slaktpriser (2008): Tjurkalv avvand: /kg Ungtjur: 3.25 /kg slaktad vikt Ko till slakt: /kg slaktad vikt Slakterier har regler om hygien, men inga avdrag förekommer. Bidragstöd (2008): Dikostöd /diko Slaktpremie 32 /för djur uppfödda till slakt 87 /ha odlat med spannmål och för majsensilage Ej kopplat stöd /ha Betesstöd 75 /ha (begränsat djur/ha, max 6500 ) Produktion Hälften av köttet som produceras kommer från mjölkproduktionen. Flesta företagen är kombinationsföretag. Av mjölkföretagen föder 17% upp ungtjurar och 20 % har dikalvsproduktion. Vanligaste köttraserna är Charolais (51%), Limousin (24%), Blonde d Aquitane (14%). Betes period från mars/april okt/nov. Kvigor kalvar in vid 2 3 års ålder. Kalvar säljs i samband med avvänjning 6 7 mån (ex.320 kg, Charolais) Eller tjurkalvar senare vid 10 månaders ålder till tex Italien för vidareuppfödning (ex. 400 kg, Charolais) Ungtjur slaktas vid mån (ex. 750 kg, Charolais) Vanligt att kvigor slaktas vid 3 års ålder. Ungtjur 1800 /tjur Diko Från 900 till 5400 /diko Byggkostnader De billigaste byggnaderna var tunnelbyggnader med ogjuten grund och djupströbädd Det dyraste alternativet var liggbåssystem med spaltgolv och gödselkällare inkl. lager för betmassa. Hög mekaniseringsgrad Fördelar med djupströbädd inget krav med gödselplatta. Pågående forskning: Är det alltid lönsamt med fullfoder till dikor? - Arbetstid - Energi Krävs dock mycket halm som var dyrt i vissa områden. 2

3 85-90 dikor Charolais, säljer kalvarna 6-7 mån 120 gödkalvar/år (Spanien) 120 dikor + kvigor, tjurar Vanligt med majsensilage -försöksgård Dikostal l (2000) Ungtjursstallarna 70 dikor med slutgödning av alla kalvar (Tjurar i annat stall) Specialiserad ungtjursuppfödare (200 tjurar/år) 450 kg slaktvikt mån Vanligtvis ej kulliga djur Vanligt med hanteringsgångar och fållor i anslutning till stall 80 mjölkkor (Holstein) 80 ungtjurar (Holstein + Charolais) Lutande ströbädd 6% mot mitten av stallet 3

4 Puy de Dôme Puy de Dôme 53 dikor Charolais och Aubrac Byggnadsår dikostall: 2006/2007 Liggbås (67 st) med spaltgolv 950 möh Byggår: Charolaiskor Tunnelhallar från 04/05 6 hallar (9*15 m) för 80 dikor Djupströ på grund av grus Vanligt att låsa korna vid foderbordet Totalt 170 kalvningar / år I detta stall 36 dikor Ombyggnation från 2003 av äldre stall för uppbundna dikor Kalvgömma 4

5 120 kalvningar / år Nytt stall (2006) för 64 dikor Båspall rengörs ej Stora utrymmen för hantering och behandlig Försöksgård 160 dikor 80 kvigor, ca 150 ungtjurar för försök samt tjurprövning Sammanfattning Stort antal dikoproducenter jämfört med Sverige Stor marknad (export) Bättre lönsamhet? Högre bidrag? Högre slaktvikter Högre avräkningspriser (slakt och livdjur) Lägre markpriser Fler anställda per gård? Sammanfattning Hög inkalvningsålder (3 år) Flera kalvningsperioder (vår, höst) Hög mekaniseringsgrad (lite manuellt arbete) Stora ytor för hantering av foder, strö, djur Hygien och djurvälfärd d (större (tö djurtäthet t i vissa system), lägre smittskydd, långa transporter, sen avhorning) Att fundera över Arbeta vidare med? Höst och vår kalvning Säkerhet passagegångar, hanteringsfållor Teknikutveckling arbetssäkerhet, arbetseffektivitet. Uppföljning, när är det lönsamt, tex med fullfoder? Enkla byggnader Slaktpriser Ökad marknad Mindre vaccinering i svensk produktion? 5

6 Att fundera över Arbeta vidare med? Tack! Uppföljning: Hur hårt är det lönsamt att driva kalvarna (tillväxt) hur dyrt får fodret vara? Högre slaktvikter hur ser bidragskalkylen ut? Kviguppfödning till 3år? Permanenta åkermarksbeten: har de möjlighet att gödsla? hur gör vi? Organisation forskning rådgivning, hur fungerar den? 6