Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Transkript

1 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, tel om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas. Kontakta Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland, tel , mobil om du vill ha feedback på beräkningar, hjälp att lägga in data eller med tolkningar. Innehållsförteckning Komma igång... 3 Produkter in... 3 Avgränsningar... 4 Huvudgrupp... 4 Energi... 5 Diesel... 5 Transport... 6 Fodermedel... 6 Mineralgödsel... 6 Organisk Gödsel... 7 Produktgrupp... 7 Produkt... 8 Mängd/år... 8 Koncentration kväve och NH4-N... 8 Utsläpp per enhet... 9 Summa Noteringar Produkter Ut Huvudgrupp Animalier Energi Organisk Gödsel Strömedel Vegetabilier Produktgrupp Produkt Mängd/år Från växtodling till djur Egenproducerad energi Utsläpp per enhet Djurhållning Djupströgödsel Fastgödsel och Urin Flytgödsel Speciella data Genomsnittsvikt Vikt vid 6 månader eller vid insättning... 12

2 Sida 2(16) Försäljningsvikt Grovfoderandel Råprotein Överutfodring Andel gödsel i stall vid bete Vikt vid insättning eller vid 6 månader Vikt vid försäljning/inkalvning Lagringsteknik Andel av gödseltypen (%) Spridningsteknik Produkt Mängd Kväve/ton produkt (kg N/ton) NH4-N/ton produkt (kg N/ton) Spridningsförlust NH4-N (kg) Spridningsförlust (%) Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid Utlakning Kväveutlakning Areal Tillförd handelsgödsel Förluster vid spridning Totala spridningsförluster Markkol Åkermark på bete Vall Ettåriga grödor Radsådda grödor (hackgrödor) Beräknad kolförändring i mark Odling Liggtid... 16

3 Sida 3(16) Komma igång När du startar programmet Cofoten kommer du till startfönstret för Stank in Mind, där du sedan väljer att bearbeta en viss kund och alternativ (eller skapar nya kunder/ alternativ). När du sedan kommer till fönstret för vägval kan klimatberäkningar väljas på knappen längst nere. Då öppnas ett separat fönster där klimatberäkningarna görs. Pga uppbyggnaden av Stank in Mind måste vissa delar av beräkningarna fortfarande ifyllas i Stank varför man kan behöva växla mellan fönstren för Stank och Cofoten. Produkter in Här läggs data in för beräkning av växthusgasutsläppen från produktion av de inköpta varor som används på gården samt från energianvändningen på gården. Mata in mängden inköpta varor till gården under "inköpt/år". Klicka på plusset nedan för att lägga till en ny produkt.

4 Sida 4(16) Genom att peka på informations- och varningsikoner kan du få hjälp och information. Om en produkt saknas i listan matar du in den som en egen produkt i Växtnäringsbalansen i Stank in Mind. Om du har egna värden på växthusgasutsläpp från produktion av insatsvaran skriver du över det ev. databasvärde som är angett i rutan Utsläpp per enhet. Avgränsningar * Inköpta tjänster (t ex gödselkörning, bärgning av halm) ska tas med. * Det är enbart insatsvaror till jordbruksföretaget som ska läggas in. Ej skog, entreprenad eller privat. * Kaptialvaror (maskiner, byggnader), plast, ensileringsmedel, kem och inköpta strömedel behöver inte läggas in. De står generellt för en liten andel av gårdens totala växthusgasutsläpp. Huvudgrupp Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården. Animalier: Alla animalieprodukter som importeras till gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna mängden produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion.

5 Sida 5(16) Energi: Mata in alla energiprodukter inklusive energiinsatsen vid inköpta tjänster (t ex beräknad dieselförbrukning för maskinstation). Räkna ej in entreprenad (dvs dra av förbrukning av diesel vid externt arbete). Om du behöver hjälp för att beräkna dieselförbrukning för gården, kan du använda det underformulär som kan öppnas när du väljer diesel som produkt. Diesel I Dieselformuläret anges mängden diesel inköpt till gården i rutan längst uppe till höger i tabellen (kolumnen Diesel [lit] ). För att lägga till ett arbetsmoment trycker du på gröna plusset längst uppe till vänster. En ny rad för arbetsmoment dyker upp och man får fylla i arbetsmoment från rullistor under kolumnerna Huvudgrupp, Undergrupp, maskin tex: Sådd, sättning>såmaskin>universalsåmaskin kombi. Härefter skrivs data in efter behov, antingen egna värden eller från databasen. Kapacitet i ha/tim, maskinens effekt eller effektbehov i kw, förbrukning i liter per timme, belastning i liter per timme och kw (se nedan för mer info), Dieselförbrukning per ha beräknas fram när det finns tillräckligt underlag, Areal i ha, summa Diesel i liter för arbetsmomentet. Belastning (liter/tim*kw) är ett mått för hur hårt arbete maskinen utför. Se exempel i tabellen. Belastningen för samma redskap kan variera beroende på tex jordart och arbetsdjup m.m. Traktor - Lätt arbete 0,12 l/tim och per kw Traktor - blandad 0,15 l/tim och per kw arbete Traktor - Hårt arbete 0,18 l/tim och per kw Skördetröska 0,22 l/tim och per kw Ytterligare hjälp finns att hitta i modulmaterialet på

6 Sida 6(16) Transport För att beräkna effekten av transporter för produkter eller tjänster kan distributionsformuläret användas. För att beräkna CO 2 e från transport börja med att lägga till en rad genom att trycka på gröna plusset längst uppe till vänster. Välj transportsslag, skriv in mängd produkt som transporteras i kg, fyllnadsgraden i %, Avståndet i km (enkel väg) och om bilen går tom retur (oftast fallet). Transportarbetet anges i enheten ton km. Transportens totala klimatpåverkan beräknas liksom ton km och kg CO 2 e per ton km. Tryck på knappen Överför summa till huvudkort för att överföra antalet ton km och kg CO 2 e per ton km. Fodermedel: Alla fodermedel som importeras till gården. Egenproducerat foder matas in under Produkter Ut. Mineralgödsel: Diverse N-, P- & K-produkter. OBS! Om produkterna är "CO 2 certifierade", t ex Yara, måste eget värde läggas in. Några exempel: Axan 1,080 kg CO2e/kg NPK ,121 kg CO 2 e/kg NPK ,181 kg CO 2 e/kg NPK ,964 kg CO 2 e/kg NP ,166 kg CO 2 e/kg MAP ,241 kg CO 2 e/kg

7 Sida 7(16) Organisk Gödsel: Import av organiska produkter som används som gödsel. T ex stallgödsel, slaktavfall, slam och övriga organiska restprodukter. Oftast räcker det med att ta med utsläpp från transport av gödseln (använd underformuläret distribution som kan öppnas när du väljer ett organiskt gödselmedel) om djurgården/producenten bär utsläppen av själva restprodukten. I distributionsformuläret anges produktens kg CO 2 e per enhet (normalt kg) för produkten längst uppe till höger (är oftast noll för restprodukter). För att beräkna CO 2 e från distribution av produkten börja med att lägga till en rad genom att trycka på gröna plusset längst uppe till vänster. Välj transportsslag, mängd produkt som transporteras i kg, fyllnadsgraden i %, Avståndet i km (enkel väg), om bilen går tom retur (oftast fallet). Distributionens klimatpåverkan beräknas (om summan blir INF har du glömt mata in en produktmängd på huvudkortet). Tryck på knappen Överför summa till huvudkort för att överföra kg CO 2 e per kg produkt inkl. den beräknade distributionen. Produktgrupp Här väljer du produktgruppen som insatsvaran tillhör. Valmöjligheten beror på vald huvudgrupp.

8 Sida 8(16) Produkt I denna lista väljer du själva produkten. När produkten är vald returneras ett värde på växthusgasutsläppen vid produktion/användning av produkten, ev. med en kommentar om värdet. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans). Om du väljer en produkt som inte generar ett värde för växthusgasutsläpp måste du skriva in ett eget värde (om värdet är noll skrivs 0 ). Det går även att justera värdet på växthusgasutsläppen från databasen. Mängd/år Ange den inköpta mängden av produkten. Kontrollera enheten. Koncentration kväve och NH4-N Ange varans innehåll av kväve i % och ammoniumkväve i kg/ton. Värdet för ammoniumkväve behövs för senare beräkning av spridningsförluster. Det behöver alltså bara fyllas i för organiska gödselmedel. Om det finns egna djur på gården kan Stank in Mind använda ett schablonvärde för den importerade stallgödselns innehåll av NH4-N och det behöver då inte anges.

9 Sida 9(16) Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen per produktenhet hämtat från databasen. Data i databasen kan vara schablonvärde för hela produktgrupper - se ev. kommentar till värdet på CO 2 e i infotexten (peka på ). Är rutan tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du skriva in ett eget värde (som kg CO 2 e/enhet). I vissa fall kan du få hjälp av info där tex ett normalt spann på växthusgasutsläppen anges för vissa produktgrupper. En del fodermedel är t ex klimatdeklarerade och har uppgift om kg CO 2 e/enhet produkt. Om man matar in ett eget värde på växthusgasutsläppen (som kg CO 2 e) förloras dock ev. information om hur stor andel av utsläppen som utgörs av CO 2, N 2 O respektive CH 4. Tryck på pilen för återföring av databasvärde för att få tillbaka defaultvärdet.

10 Sida 10(16) Summa Summering av totala växthusgasutsläpp för produkten. Noteringar Ev. noteringar om inmatad produkt eller data (t ex var du hämtat egna värden). Produkter Ut Här anges de produkter som säljs eller avyttras på annat sätt, mängderna egenproducerat foder som används i djurhållningen samt användningen av egenproducerad energi. Mata in mängden avyttrade varor (normalt inkl. lager) från gården för perioden under "Mängd UT". Egenproducerat foder (från växtodlingen till den egna djurhållningen) anges under Mängd från växtodling till djur. Förbränning av egenproducerad energi anges under "Användning av egenproducerad energi. Huvudgrupp Välj huvudgrupp från rullistan. Export från gården samt egenproducerat foder och användning av egenproducerad energi.

11 Sida 11(16) Animalier: Alla animalieprodukter som exporteras från gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion. Energi: Mata in alla energiprodukter som exporteras eller egenproducerad energi som används på gården (t ex halm). Organisk Gödsel: Export av organiska produkter som används som gödsel på annan enhet. T ex stallgödsel (kom ihåg även att ange andelen avyttrat gödsel under spridningsteknik). Strömedel: Strömedel som exporteras från gården eller som exporteras från växtodlingen till djurhållningen. T ex halm. Vegetabilier: Vegetabilier som exporteras från gården t ex spannmål. Produktgrupp Här väljs produktgruppen som produkten tillhör. Valmöjligheten beror på vald produkthuvudgrupp. Produkt Här väljs själva produkten. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans). Mängd/år Här ska mängden produkt som har exporterats från gården (avsalu/avyttrat) skrivas i. Från växtodling till djur Här skrivs den mängd av produkten (foder eller strömedel) som exporteras från den egna växtodlingen till den egna djurhållningen in. Egenproducerad energi Skriv in den mängd av produkten (Energiinsats) som exporteras från växtodlingen till egen användning (förbränning). Lustgas och metanförluster av användningen beräknas. Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen för energianvändningen per produktenhet hämtat från databasen. Om rutan är tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du mata in det här (som kg CO2e/enhet). Djurhållning Här beräknas växthusgasutsläppen som sker från ev. djurhållning. I beräkningarna ingår metan från djurens fodersmältning, metan- och lustgasavgång från lager samt ammoniakförluster från stall och lager som kan bilda lustgas i andra delar av ekosystemet.

12 Sida 12(16) Lager och stall För att beräkna utsläppen från stallgödselhanteringen behövs uppgifter om djurhållningens storlek, stallgödselslag m.m. Uppgifter om antalet djurplatser på respektive stallgödselslag, data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar, stallperiodens längd etc. matas in i Stank in Mind. Använd t ex knappen Gå till STANK nere till höger för att komma till Stank in Mind. Fodersmältningen För att kunna beräkna metanavgången från nötkreaturens fodersmältning behövs det kompletterande information om djurens vikt, utfodringen och fodrets sammansättning. Dessa uppgifter matas in för respektive djurslag. Djupströgödsel Antal djurplatser med djupströhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Fastgödsel och Urin Antal djurplatser med fastgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Flytgödsel Antal djurplatser med flytgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Speciella data Data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar per etc. Matas in och redigeras i Stank in Mind. Genomsnittsvikt Ange djurslagets genomsnittsvikt. Vikt vid 6 månader eller vid insättning Ange djurets ungefärliga vikt vid 6 månaders ålder. Om djuret är äldre än 6 månader vid insättning anges vikt vid insättning. (Metanavgången från nötdjuren räknas från 6 månaders ålder i denna modell) Försäljningsvikt Ange vikt vid försäljning eller inkalvning. Grovfoderandel Ange hur stor andel av fodret som består av grovfoder (ensilage, bete, etc.). För ungnöt avses grovfoderandelen efter avvänjning. Normalt: Konventionella mjölkkor: 50 % Bör ej vara under 40 % och inte över 70 %. Ekologiska mjölkkor: 60 % Bör ej vara under 50 % och inte över 80 %. Mjölkraskvigor: Mellan 70 % och 95 %.

13 Sida 13(16) Stutar: Mellan 70 % och 95 %. Ungtjurar: Mellan 30 % och 75 %. Råprotein Ange andel råprotein i fodret (normalt mellan %). Överutfodring Ange hur stor överutfodringen är (Normalvärde ligger runt %, medan t ex 0 % är osannolik). Andel gödsel i stall vid bete Ange andelen av träck och urin som hamnar i stall under betesperioden. Tänk på att ändra även här om du gör förändringar i Betesdrift i Stank in Mind och tvärtom. Tänk också på att alla värden inte uppdateras i Stank in Mind om man bockar i Uppdatera inte betesdata under Betesdrift. Vikt vid insättning eller vid 6 månader Ange djurets ungefärliga vikt vid insättning. Om djuret är yngre än 6 månader vid insättning anges istället vikten vid 6 månaders ålder. Vikt vid försäljning/inkalvning Ange vikt vid försäljning eller inkalvning Lagringsteknik Lagringsinformationen används för beräkning av ammoniakförluster från stallgödsel vilket leder till indirekt lustgasavgång. Men även direkta lustgas-och metanavgångar påverkas av hur stallgödseln lagras. Andel av gödseltypen (%) Värdena hämtas från Stank in Mind. Annars anges andelen (%) urin eller flytgödsel som lagras med de olika lagringsteknikerna. Anges inga värden antas att all lagring sker utan täckning, om mindre än 100 % anges för urin resp. flytgödsel antas att den kvarvarande delen lagras utan täckning. Spridningsteknik Här beräknas indirekta lustgasemissioner orsakade av ammoniakavgång. Ange spridningsförlust för ev. importerad organisk gödsel samt spridningsteknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid för gårdens stallgödsel. Produkt Importerad organisk gödsel hämtas från Produkter in. Importerad stallgödsel hamnar inte här om det finns djur på gården. Då summeras den till befintlig stallgödsel.

14 Sida 14(16) Mängd Mängd våtvikt för produkten i ton. Hämtas från Produkter in. Kväve/ton produkt (kg N/ton) Totalkvävehalt i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produktlistan, N-innehållet kan justeras under Produkter in, både i Cofoten och Stank in Mind. NH4-N/ton produkt (kg N/ton) Mängd växttillgängligt kväve (ammoniumkväve) i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produkter in. Spridningsförlust NH4-N (kg) Spridningsförlusten beräknas utifrån ammoniumkväveinnehåll och spridningsförlust i %. Spridningsförlust (%) För att kunna beräkna ett rimligt värde för ammoniakförlusterna vid spridning av importerade organiska gödselmedel behövs information om vilken form gödselmedlet är i (fast, flytande, djupströ) och om teknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid. Som hjälp kan knappen Exempel spridningsförlust användas. Då visas en tabell med de spridningsförluster programmet räknar med vid spridning av stallgödsel vid olika tidpunkter och med olika tekniker. Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid Fördelningen för gårdens stallgödsel hämtas från Stallgödselberäkningarna i Stank in Mind. Annars, klicka på gröna pluset för att lägga till rad och sedan välj teknik och tidpunkt för spridning och nedbrukning av respektive gödselslag från rullistan. Spridningen ska anges i andel av den totala mängden av gödselslaget. Summan i varje kolumn ska bli 100%. Om gården avyttrar gödsel är det viktigt att ange andelen i översta raden då detta värdet används till att beräkna totala spridningsförlusterna och lustgasavgången från mark. Utlakning Till höger om kväveutlakning Kväveutlakningens klimatpåverkan beräknas. Framför allt handlar det om indirekta kväveförluster som lustgas genom denitrifikation och ammoniakavgång.

15 Sida 15(16) Kväveutlakning Värdet hämtas från Stank in Mind. Om SIM-beräkning saknas ange annat värde från t ex utlakningsberäkning enligt excelfilen Uppskatta kväveutlakning på Greppa Näringens hemsida. Areal Arealen som kväveutlakningen är beräknad för. Tillförd handelsgödsel Värdet hämtas från Produkter in. Förluster vid spridning 2 % kväveförlust är schablonvärde för ammoniumnitrat. I produkter med högre ammoniumkvävehalt kan förlustvärdet vara högre (t ex många NPK-produkter och inte minst urea och ammoniak). Värdet bör vara lägre för produkter som innehåller lägre andel ammoniumkväve som t ex kalksalpeter. Totala spridningsförluster Kvävespridningsförlusterna (kg kväve) för gården summeras utifrån kväveutlakning per ha, areal och förluster från tillfört handelsgödselkväve. Markkol Beräkning av lustgas från mark till atmosfär och förlust av nitrat och ammoniak (bildar lustgas i andra delar av ekosystemet). Upptag/avgång av koldioxid orsakat av ändrat kolförråd i marken. Allt beräknat för den totala arealen jordbruksmark (inkl. träda & naturbete). Åkermark på bete Ange arealen av bete på åkermark på mulljord (20% mullhalt) Vall Ange arealen av vall på mulljord (20% mullhalt) Ettåriga grödor Ange arealen av ettåriga grödor på mulljord (20% mullhalt) Radsådda grödor (hackgrödor) Ange arealen av radsådda grödor på mulljord (20% mullhalt) Beräknad kolförändring i mark Ange kolinlagning i mark d v s nettotillförsel av kol till mark. Positivt värde: Innebär kolinlagring, d v s att kolförrådet (mullhalten) ökar. Marken binder mera kol än den avger, det innebär negativ CO2 avgång, vilket är positivt för klimatet.

16 Sida 16(16) Negativt värde: Innebär att kolförrådet (mullhalten) minskar. Marken friger kol, det innebär CO2 avgång vilket är negativt för klimatet. Värdet kan beräknas t ex i växtföljdsmodulen. Odling Uppgifterna härifrån används för att beräkna den direkta lustgasavgången från växtodlingen. Gröda, areal, skörd och eventuell mängd bortförda skörderester läggs in i Gödslingsplan för växtföljd i Stank in Mind (använd knappen Gå till STANK ). Naturbete ska inte läggas in i gödslingsplanen. Arealen naturbete anges i Stank in Mind under Växtnäringsbalans som Ogödslat naturbete. Liggtid Liggtiden anges för fleråriga grödor (antal helår mellan jordbearbetningarna).