Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Transkript

1 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)? Hantering lagring Hantering spridning Växthusgaser och rötning (pågående projekt) Hur utnyttja fördelar och minska nackdelarna? Egenskaper ej rötad stallgödsel kontra rötad stallgödsel Fysikaliskt: Viskositet/fluiditet mer lättflytande Fysikaliskt: Organiskt material bryts ned mer finfördelat organiskt material, lägre ts-halt Kemiskt: Organiskt material bryts ned kväve blir mer lättillgängligt (N-org -> NH 4 -N) Kemiskt: ph ökar Hygieniskt: Viss hygienisering, effekt beroende av temp och garanterad uppehållstid (tar ej upp här) Vad innebär förändringarna? (tänkbara för- och nackdelar) Ökat NH 4 -N innehåll Högre N-utnyttjande om rätt hanterat Lättflytande snabbare infiltration i mark vid spridning => lägre NH 3 - avgång, lukt Mindre stopp, bättre precision t.ex. fördelning + Sämre svämtäcksbildning => ökad risk NH 3 Ökat ph gynna NH 3 - avgång Ökat NH 4 -N innehåll ökar risken för N-förlust om hanterat fel Separationsrisk? - Exempel, vad händer med nötgödsel vid rötning (Ergebnisse des Biogas Messprogram, 2) TS = Torrsubstans TKN = Totala kväveinnehållet Anläggning 9 Anläggning 33 Rötkammare 2 m 3 Uppehållstid dagar Rötningstemp o C Andel nötgödsel 9% 94% av rötat material Nötg. Rötrest Nötg. Rötrest TS-halt 8,3 4,8 12 6,8 % av våtvikt NH 4 -N 2, 2,3 1,9 2,4 kg/ton TKN 4,2 4, 4,8 4,4 kg/ton Spridningsbild släpslangsramp % ts-halt 8% ts-halt 1

2 Hantering lagring Fastgödsel Hur hantera stallgödseln/rötrest för att minimera NH 3 och växthusgasavgång? Risken för ammoniakförluster högre än för flytgödsel Täckning Vilken täckning? Uppsamling metan? Flytgödsel NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Sötåsen Start temperaturmätningar 2 apr 21 Tömning logger sept 211 ph 8,-8,8 Lagring Demonstrationsgård De Merke, Nederländerna Hantering - spridning 2

3 Kumulerad NH3-förlust (kg N/ha) Spridningsteknik flytgödsel, 28/9 (26/7) Andel av grödarealen Källa :SCB Faktorer som styr ammoniakavgången Meteorologiska faktorer temp vind luftfuktighet Hela riket 49% (4) bredspridning 46% (41) släpslang 3% (4) myllningsaggr. 1% (1) annan metod Götalands s:a slättbygder 86% (77) släpslang 13% (18) bredspridning 1 % (4) myllningsaggr. Giva Mark Spridarteknik Gödsel struktur, gröda, jordart, ph... ph ts flytegenskaper halt ammoniumkväve i kg per ton Tidpunkt under dagen (Flytgödsel till slåttervall; Frick & Menzi, 1997) 3 VALLEN Öppen ytmyllning, V-ställda skivor Morgen 6 Uhr Mittag 13 Uhr Abend 2 Uhr : 12: : 12: : 12: : Klockslag N losses as NH3, % of applied NH 4-N Öppen ytmyllning: Ammoniakavgång, medelvärden för 3 år ab b Hydrauliskt Pressurisedtryck Shallow V-formad injection skiva 1 Shallow Öppen ytmyllning injection 2 Bandspridning spreading injection V-ställda skivor Spridningsteknik Spreading techniques teknik a b Slutsatser öppen ytmyllning jämfört med bandspridning (24) Endast billen med två vinkelställda skivor placerade gödseln på önskat djup i tre olika vallar. Ammoniakavgången halverades Den minskade NH 3 avgången resulterade inte i en högre ts-skörd eller N-skörd (andra skörd) Ensilagekvaliteten förbättrades Ytmyllning är mindre lönsam upp till 14 ton / år Markfuktigheten påverkade arbetsdjupet men inte gödselns infiltrationshastighet 3

4 Placering av gödseln i marksektion Double disc tine Tubulator Width 21 mm Width 2 mm Depth - mm Depth 13-4 mm Ytterligare växthusgaser: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn,3%, täckt ytmyllning 1,1% Kväveeffektivisering gödsling vall studie under 3 år År Årsmån, kvävestege Kvävegiva (totalt, NH 4 - N) Kombination handelsgödsel flytgödsel Spridningsteknik Ammoniakmätning Ekonomi Finansiering SLF Växtnäringsvärde i VÅRSÄD (korn/havre) Fältförsök i Jönköpings län, år Rötat hushållsavfall (flytande och fast fas) till vårsäd Nötflytgödsel Mineralgödsel som jämförelse Ca 9 kg total-n/ha Rötrest till spannmål (hushållsavfall) Rötrest jämfört med mineralgödsel (9 kg total-n/ha) Giva ca 28 ton/ha Direkt efter spridning av rötrest (1,9% ts) Direkt efter spridning av nötflytgödsel (6,3% ts) 4

5 Kväveutnyttjande (N E ), % Merutlakning (N L ), ton N/år Temperatur, C Slutsatser fältförsök med rötrest Skörden motsvarade 7-1 % av skörd med mineralgödsel Svåra väderförhållanden som kyla, torka eller hög fuktighet hade större negativ effekt på skörden med rötrest än med mineralgödsel Kväveöverskott i fältbalansen för rötrest jämfört med mineralkväve Underskott av fosfor vid normalskördar när bara rötrest användes (beror på rötrestens ursprung) Spridningstiden kan förlängas in i växtsäsongen om grödan får en startgiva med mineralgödsel (Åkerhielm & Richert Stintzing, 24) Gårdsbaserad rötning av svinflytgödsel - kväveutnyttjande och risk för utlakning Danska förhållanden, sandjord Svinflytgödsel Lager Spridning Svinflytgödsel Rötning Lager Spridning Svinflytgödsel Rötad svinflyt Våtvikt ton Tot-N kg NH4-N kg P kg K kg Ts-mängd kg Organiskt material (VS) kg Andel VS av 8 % % Ts-mängd 8% av tot-n Frandsen m.f., 211; På uppdrag av Baltic Sea 22 (År 21-11) 1 Rötningens betydelse för kväveutnyttjande och risk för utlakning Danska förhållanden, sandjord Växthusgaser Andel höstspridning, % NE svinflyt NE rötad svinflyt NL svinflyt NL rötad svinflyt Påverkande faktorer, metan från flytgödsellager Väderlek Temperatur Sötåsen 2 Sötåsen, m från ytan 2 Sötåsen 1, m från ytan 1 1 Gödselns egenskaper Temperatur Uppehållstid Ymp 6-okt -nov -dec 4-jan 3-feb -mar 4-apr 4-maj 3-jun 3-jul 2-aug 1-sep Datum

6 Växthusgaser, kg CO2e. gris Lustgasbildning flytgödsellager Flytgödsel med svämtäcke (syretillgång) kan ge lustgasemissioner (stark växthusgas) Både vid nitrifiering (syretillgång) och denitrifiering (syrebrist) Halmsvämtäcke i svinflyt gav lustgaser som överskred metanets påverkan på klimatet Lagring och vårspridning av svinflytgödsel: kg CO 2ekv per gris Lustgas från utspridd flytgödsel Metan från spridning Lustgas från lager Metan från lager 1 BA BA+HA BA BA+HA BA BA+HA Ingen täckning Ingen täckning Halmsvämtäcke Halmsvämtäcke Plastduk Plastduk Sammanfattning växthusgaser från flytgödsel Låg temperatur i lager minskar metanbildning och emissioner (fördel Sverige) Halmsvämtäcke i svinflyt gav lustgaser Täckning av flytgödsel (nöt/svin) med plastduk gav lägre metangasförluster än halmsvämtäcke eller utan täckning. Goda råd för att minska utlakning gäller även för att minimera lustgasemissioner från mark dvs. lite lättlösligt N i mark på hösten Undvik att skapa wet spots i marken Vid rötning samlas metangasen upp och bioenergin ersätter andra bränslen..men rötresten? Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel År Även studier av NH 3 och Stall Biogasanläggning Lagring kväveutnyttjande Spridning + harvning hos Vår- gröda! och höstbruk Med och utan täckning Finansiär: SLF Mjölkprogrammet Rötad gödsel Sommar/vinter Orötad gödsel Sommar/vinter Rötad nötflytgödsel till spannmål Emissioner av växthusgaser (lustgas) och ammoniak Skörd och växtnäringsupptag Slutsatser teknikbehov rötrest för högt kväveutnyttjande Rötning av gödsel förutsätter: - tillräcklig lagringskapacitet ( vår/spridning till gröda) i kombination med - metoder som ger låga emissioner (främst NH 3 ) under lagring och efter spridning, samt - precisionsteknik spridning Vid fasseparering: Undvik längre tids lagring av fast fas, eftersom risk för ammoniakavgång och även lustgas 6

7 Tack! Ännu en dag på jobbet 7