Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
|
|
- Alexandra Jonsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
2 Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport och markens förmåga att leda undan överskottsvatten. I förlängningen påverkas de flesta av markens processer Rottillväxten försämras
3 Ledningsförmågan ökar med pordiametern 4 Leder undan 1 liter vatten per dygn Leder undan liter vatten per dygn
4
5 Kontroll och packat Brahmehem. Packat med betupptagare 1995, provtagning 2009 Bild från Dorthe Wildenschild
6 Markens genomsläpplighet, 10 platser i Skåne och Uppland. Mätningar gjorda respektive 1997
7 Vad bestämmer om marken ska packas?
8 Tryck Hållfasthet Packning?
9 Tryck=kraft/ytenhet Kraften=hjulets tyngd (hjullasten) Ytan=däckets understödsyta 1 kp/cm 2 =1 bar=100 kpa Exempel: hjullast kg Understödsyta 0,5m 2 =5000cm 2 Tryck=10000kp/5000cm 2 =2kp/cm 2 =2 bar
10 Tumregel om tryck i marken 0-10 cm tryck bestäms främst av ringtryck >50 cm tryck bestäms mest av hjullast cm tryck bestäms av både ringtryck och hjullast
11 Exempel betupptagare Hjullast fram: 8320 kg Ringtryck: 90 och 220 kpa (0,9 och 2,2 bar)
12 Hur sprids då trycket nedåt i marken?
13
14
15 Beräknat vertikalt tryck i marken för olika hjullaster 9000 kg 2,2 bar ringtryck 1000 kg 2,2 bar ringtryck
16 Vilket tryck blir det då i verkligheten?
17 Sensor för att mäta marktryck och markens rörelse Vertikalt tryck Vertikal rörelse
18
19 Tryck (kpa) Tryck (kpa) för betupptagare, hjullast fram 8400 kg, bak 4000 kg Tryck för sexradig upptagare, 8400 kg hjullast, 220 kpa ringtryck Framhjul Bakhjul 0.30m 0.50m 0.70m Sek
20 Vertikal markrörelse, mm Markrörelse (mm) för betupptagare, Markrörelse för hjullast 8320 kg, 220 kpa hjullast fram 8400 ringtryck kg, bak 4000 kg cm 50 cm Bakhjul 30 cm -20 Framhjul Tid (s)
21 Djup, cm Tryck för hjullast 8320 kg, två ringtryck kpa 90 kpa -80 Tryck, uppmätt (kpa)
22 Hur mycket tål då marken egentligen?
23 Deformation som funktion av tryck Tryck (kpa) Gräns för deformation: 50 kpa eller 0,5 bar!
24 Vilket tryck får vi under stora traktorer och tröskor?
25 Exempel tröska New Holland 9090 Vikt tom 17 ton Tankrymd liter Antag max vikt på framaxel 18 ton Däck 1050/50 R32 Rek. ringtryck 1,6 bar
26 Traktor John Deere 9030 ( hk) Vikt kg Antag axelbelastning kg inkl. viktöverföring Däck 710/70 R42 Ringtryck för enkel och dubbelmontage?
27 Traktor John Deere 9030 ( hk) Vikt kg Antag axelbelastning kg inkl. viktöverföring Däck 710/70 R42 Enkla hjul: 1,6 bar Dubbla hjul: 0,6 bar
28 Avstånd från mitt (cm) Djup (cm) Djup (cm) Vertikalt tryck σ z (kpa) Tröska Traktor 9 tons dubbelmontage hjullast tons däck hjullast 710 1,6 däck bar 0,6 bar Traktor dubbelmontage 3 tons hjullast 710 däck 0,6 bar Avstånd från mitt (cm)
29 Djup (cm) Djup (cm) Vertikalt tryck σ z (kpa) 0.0 Traktor 6 tons hjullast 710 däck 1,6 bar Vertikalt tryck σ z (kpa) Avstånd från mitt (cm) 0.0 Traktor dubbelmontage 1,5 tons hjullast 580 däck 0,4 bar Avstånd från mitt (cm)
30 Hur känslig för packning är marken under olika tider på året?
31 Beräknad risk för packning på 50 cm djup vid körning med 8 tons hjullast % 90.00% 80.00% 70.00% 60.00% 50.00% 40.00% 30.00% 20.00% 10.00% 0.00% 1 maj 1 jun 1 jul 1 aug 1 sep 1 okt 1 nov 1 dec
32 Plöjt plöjningsfritt?
33
34 Band och bandställ?
35 Exempel på tidigare mätningar under ett långt band Bandtraktor 18,5 ton, 45 kpa nominellt marktryck
36 Tryck [kpa] Mätning av trycket på 10 cm djup under bandtraktor (totalvikt 18,5 ton) under plöjning Mitt under bandet 10 cm djup I kanten av bandet 10 cm djup Tid [s]
37 Tryck [kpa] Tryck under bandtraktor med sänkt dragpunkt Mitt under bandet 10 cm djup Tid [s]
38 Samarbete mellan mark och miljö, SLU, och JTI
39 Ringtryck Obelastat Belastat Dubbelmontage 0,4 bar 0,6 bar Enkla hjul 0,6 bar 1,2 bar Band 0,3 bar 0,3 bar För band gäller teoretiskt marktryck Band fram 508*1 803 mm Band bak 635*1 981 mm
40
41 Djup (m) Tryck (kpa) ,1 0,2 0,3 Enkelhjul 0,4 Dubbelmontage 0,5 Band 0,6
42 Sammanfattning möjliga lösningar Risk för alvpackning störst för tröskor, betupptagare och gödselspridare Kan ofta hanteras när det gäller traktorer Tekniska lösningar, exempel -begränsa hjullast (ex. 3 ton) -begränsa ringtryck (ex. 60 kpa) -begränsa beräknat tryck visst djup (ex. 50 kpa på 50 cm djup) -dubbelmontage, band -slangbaserad gödselspridning -fasta körspår Odlingsmässiga -reducerad bearbetning, direktsådd -grödval (höstsådd, fleråriga grödor) -anpassning till markens hållfasthet (jordtyp och vattenhalt) -strukturuppbyggande system (ex. avseende mullhalt)
43 Sammanfattning Bäst dragförmåga för band, följt av dubbelmontage Uppmätt tryck ungefär samma för band och dubbelmontage Relativt jämn tryckfördelning som kan rotera Ungefär samma packning för band och dubbelmontage (något lägre för band) Packning under traktorer kan ofta hanteras med dubbelmontage För tröskor är idag band egentligen enda lösningen (eller fasta körspår)
44 SLF finansierat projekt Dragförmåga Marktryck Identisk traktor (JD 6430 Premium) med samma axellast Eftermonterbara band (ST 600) Enkla hjul Dubbelhjul (520/70 R38) Fram kg Bak kg
45 Dragförmåga Kraft på kroken kontra slirning Höst 2009 Stubbearbetning stubb 3 meters TopDown
46 Slirning (%) Resultat dragkraft höst Enkla hjul Dubbelmontage Band Expon. (Band) Expon. (Enkla hjul) Expon. (Dubbla hjul) Dragkraft (kn)
47 Djup (cm) 0 Penetrationsmotstånd (kpa) 0 0,5 1 1,5 2 2, Band Dubbel Enkel Kontroll
48 Bearbetningssystem grundtyper Vändande bearbetning Icke-vändande bearbetning Direktsådd Vändskiveplog (ca 20 cm) Plöjningsfri odling 5+ cm 80 % 18 % 2 %
49 Vad utmärker mark som ej plöjs? Stor mängd skörderester på ytan Högre mullhalt i ytan Stabila aggregat Förtätat matjordsskikt Kontinuerliga porer
50 Relativ skörd (plöjning=100) Relativskörd plöjningsfritt som funktion av lerhalt (plöjning=100).resultat från 680 försöksår n= n=163 n= n= <15 % 15-25% 25-40% >40%
51 Bearbetningsdjup i plöjningsfri odling
52 Trender i plöjningsfri odling Kombination av redskap Kraftigare, stelare pinnar Ökat bearbetningsdjup Mera arbete i varje överfart Högre körhastighet Högt dragkraftsbehov, stora traktorer!
53 Försök med olika bearbetningsdjup Antal försök Kultivator cm Kultivator 5-10 cm Tallrik 5-10 cm 97 97
54 Fasta körspår - växer det bäst i den mest luckra jorden?
55 Fasta körspår CTF?
56 Packningsförsök av Inge Håkansson på 70-talet 1. Ingen packning 2. En överfart med lätt traktor (ca 2 ton) 0,7 bar ringtryck 3. En överfart med tung traktor (ca 3,5 ton), 1,4 bar ringtryck 4. Tre överfarter med tung traktor, 1,8 bar ringtryck
57 Skörd som funktion av packning
58 Nytt projekt startades 2010 Samarbete mellan jordbearbetning, Ultuna, odlingssystem, Alnarp (Lena Holm) och Lydinge gård (Jan Jönsson) - Två traditionella fältförsök (1 i Skåne, 1 i Mellansverige). Här jämförs * Djup plöjningsfri bearbetning (15-20 cm) med och utan CTF * Grund plöjningsfri bearbetning (5-10 cm) med och utan CTF * Direktsådd med och utan CTF * Grund plöjningsfri bearbetning (5-10 cm) i CTF system där ytan djupluckras innan man börjar med CTF första året Dubbelmontage i konventionell drift, enkla hjul i CTF - Storrutor med och utan CTF på Lydinge gård
59 Skörd av korn i försök med fasta körspår, Ultuna
60 Skörd och etablering på Ultuna och Lönnstorp, medeltal för led med och utan CTF Ultuna Lönnst. Ultuna Lönnstorp rel skörd plantor/kvm Medel konv Medel CTF opackat Medel CTF i spår
61 Avkastning på Lydinge i kg/ha Vete Vete Vete Korn Havre Medel Handskördat CTF i spår CTF mellan spår Konventionell bearb Skördekarterat CTF Konventionell
62 Fördelar med CTF Metod för att hantera packning i system med minimerad bearbetning Extra luckring kan begränsas till spår Utebliven körning möjliggör strukturuppbyggnad på sikt Utebliven packning skapar mer lättbearbetad jord Tyngsta körningen (alvpackning) begränsas till delar av fältet
63 Frågetecken med CTF Inte bäst tillväxt i den luckraste jorden Möjlig skördehöjning måste först kompensera förlust i spår Dubbelmontage passar inte CTF passar bäst ihop med band Kanske räcker att ha tyngsta körningen i fasta körspår?
64 Alvluckring?
65 Exempel på resultat från försök med alvluckring Försök i Skåne Försök i Skåne Försök med djupluckring till höstraps Försök med luckring i band, Adam Giertta Munsö Försök med ekoskär + stabilisering med kalk Försök med djupluckring till potatis
66 Äldre skånska försök
67 Äldre skånska försök platser, lerig mo, LL, ML Luckrat till cm, 1 m avstånd 47 försöksår Signifikanta skillnader 6 fall varav 4 positiva Relativtal mot oluckrat: platser Luckrat till cm, 50 cm avstånd 12 försöksår Signifikanta skillnader 2 fall, båda positiva Relativtal platser, 10 försöksår Luckring av plogsulan med järn fästade på plogen Inga signifikanta skillnader Relativtal 99
68 Skörd efter djupluckring till höstraps, försök försök varav 5 i Skåne Skörd A=Normalt plöjningsdjup= C=Ytlig bearbetning 100 G=Djupluckr. + ytlig bearb. 100
69 Djupluckring i band till höstraps på hela fält Undersöktes på ett fält/år hos Adam Giertta, Munsö Fältet djupluckras före sådd i 27 m breda band Fältet skördekarteras
70
71
72
73
74 Försök med ekoskär och kalk
75 Ekoskär och kalk. Medelskörd Ultuna A. Plöjning 5325 B. Plöj. m. Ekoskär år 1 99 E. Plöj. m. Ekoskär år 1 + kalk i fåran år F. Plöj. + kalk i fåran år 1 103
76 Djupluckring till potatis, Försök i stärkelsepotatis nordöstra Skåne Luckring med Agrisem efter sättning till ca 55 cm Olika bevattningsstrategier Resultat från Ekelöf, SLU Alnarp
77 Resultat skörd 2009
78 Slutsatser Luckring ger oftast förvånansvärt lite utslag på skörd, detta gäller både matjord och alv Alvluckring kan inte rekommenderas som en generell metod för att höja skörden Anledningar till utebliven skördeeffekt kan vara: 1) Luckringen misslyckades (ex i blöt jord) 2) Marken återpackades efter luckring 3) Luckringen lyckades men påverkade ej skörden Djupluckring har bäst chans att lyckas vid konstaterade problem, ex. Ogenomträngliga skikt Sandjord med dålig rotutveckling (Svårgenomsläpplig jord) Packningskänslig gröda (potatis) Djupluckring lyckas sällan på jordar med aggregatstruktur
Effekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merUndvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn
Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1
Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merTryck under band och hjul på stora traktorer och tröskor
Tryck under band och hjul på stora traktorer och tröskor SLF projekt nummer H1133209 Johan Arvidsson och Thomas Keller, SLU, Mikael Gilbertsson och Per-Anders Algerbo, JTI. Band har använts länge inom
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 131 2015 Johan Arvidsson, Mikael Gilbertsson, Thomas Keller, Per-Anders
Läs merPackningens påverkan på infiltration
Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat
Läs merSvenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
Läs merEtablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merVATTEN I BALANS. Fältarbete under våta förhållande Per-Anders Algerbo, RISE Jordbruk & Trädgård Research Institutes of Sweden
VATTEN I BALANS Fältarbete under våta förhållande Per-Anders Algerbo, RISE Jordbruk & Trädgård Research Institutes of Sweden RISE Jordbruk och Livsmedel Produktdesign och perception Process- och miljöteknik
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merTerrano och Partner. Kultivering utan kompromisser
Terrano och Partner Kultivering utan kompromisser HORSCH milstolpar Lantbruk utan plog Under HORSCH 30-åriga historia som tillverkare av lantbruksmaskiner, har de likt ingen annan tillverkare, gjort genombrott
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merMarkpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort
Besöksdatum SAM-nr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Markpackning, 12A Förutom försämrad markkvalitet, lägre skördepotential och ökat dragkraftsbehov innebär markpackning även en ökad risk för växtnäringsförlust
Läs merBoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs merMarken, Däcken och Diesel
Marken, Däcken och Diesel Martin Terning, Michelin Målsättning är att kursdeltagarna förstår: Att olika däck har olika egenskaper och prestandad Att man kan minska markpackningen med rätt däck Att bra
Läs merMarkstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson
Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Inst. f. markvetenskap, Avd. f. lantbrukets hydroteknik
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merEtableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Läs merBandtraktorer - något för framtiden?
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Bandtraktorer - något för framtiden? En ekonomisk jämförelse mellan hjul- och bandtraktorer Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds-
Läs merDRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER
DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merSäkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling
Slutrapport för projekt V0533151 Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling 2 Bakgrund För att skapa en uthållig spannmålsproduktion i Sverige måste den vara konkurrenskraftig. Maskinkostnaderna
Läs merTiger. Robust kultivatorteknologi för intensiv jordbearbetning
Tiger Robust kultivatorteknologi för intensiv jordbearbetning Tiger AS Det smarta alternativet till plöjning Tiger LT Kompakt med litet dragkraftsbehov Tiger En klass för sig själv! Kapacitetsstyrkor för
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merIntegrerad växtodling på Logården
Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merSlutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET
Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merREGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Läs merOPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien
Tallrikskultivatorer med individuellt upphängda tallrikar för stubbearbetning + OPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien www.kuhn.com be strong, be KUHN 2 OPTIMER+ 1000 103-, 103R- OCH 1003-SERIEN EFFEKTIV
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2014
Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14, 2014 Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat består marken av hälften partiklar (jord) och resterande
Läs merJordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker
Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen
Läs merHANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING
HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING Vid avdelningen för jordbearbetning, SLU, har utarbetats en modell för att beräkna skördesänkningar
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merStrukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merNya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Läs meranses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Läs merReglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Läs merDEL BE N S ME J R DEN F RBETNIN DELNIN EN. Institutionen för Markvetenskap Uppsala. Johan Arvidsson, Thomas Keller
Institutionen för Markvetenskap Uppsala ME J R DEL BE DEN F RBETNIN N S DELNIN EN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Division
Läs mer3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.4.3 Profilbeskrivningar Thomas Wildt-Persson, SBU Syfte Syftet med studien var att studera markstrukturen inom hela den jordvolym som betans rötter penetrerar ner till maximalt rotdjup. Om uppenbara
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2013
Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14, 2013 Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat består marken av hälften partiklar (jord) och resterande
Läs merPraktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Läs merPris SEK plus frakt, plus moms: Kort: 2012-09-12. ISO 24347 Passar på: McHale 550 CLAAS. Lantbruk JBM LANTTEK. ERWIN ALBERT RUFF Borgargatan 13
2012-09-12 JBM LANTTEK Erwin Albert Ruff Importör Från kuldrag K80 idé till färdigt resultat, innovativa SCHARMÜLLER lösningar som ger dig ett försprång! McHale 550 CLAAS ROLLAND 455 New Holland BR6000
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merProfessor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper
TEMA Vårda din åker - markpackning Professor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper Marken är växtodlingens viktigaste produktionsmedel vars skötsel är grunden för
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merBekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Läs merBruksanvisning. trailerline elvinsch. Bruksanvisning Elvinsch version 3 01.2007. trailerline
Bruksanvisning trailerline elvinsch Bruksanvisning Elvinsch version 3 01.2007 trailerline INLEDNING Tack för att du har valt en elvinsch från vårt företag. Vi ber dig att noga läsa igenom och sätta dig
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merKalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Läs merKadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö
Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i
Läs merEXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME.
EXAKTKOMBI JC EXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME. Kombisåmaskinernas vägvisare. Tume var den första tillverkaren som lanserade en kombisåmaskin utrustad med en hjulsektion bakom maskinen. Maskinen blev
Läs merJORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merJ DBE BETNIN S VDEL EN
I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN F N J DBE BETNIN S VDEL EN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S~750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Division of
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merRedskapsprogram för underhåll. anläggning av ytor
Redskapsprogram för underhåll och anläggning av ytor Introduktion AMAZONEs redskapsprogram har du råd att vara utan det vid anläggningsarbeten? AMAZONEs redskapsprogram löser nästan allt vad gäller nysådd
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merMajs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate
Läs mer+ = TRAKTORVIDEO SÄKERHET & EFFEKTIVITET. Utvecklat till lantbruket. Kamera - Anslutningskablar till fabriksmonterade terminaler
TRAKTORVIDEO KABLAR & TILLBEHÖR Utvecklat till lantbruket Nya och bättre produkter Kamera - Anslutningskablar till fabriksmonterade terminaler + = Nu kan du fortsätta med att använda våra kameror & utrustning
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merTeknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Läs merSvenska. Arbetsplattformar. Föregångaren - 125 Allt i ett - 135 Solid och stabil - 160. Member of AVANT Group
Svenska Arbetsplattformar Föregångaren - 125 Allt i ett - 135 Solid och stabil - 160 Member of AVANT Group Leguan arbetsplattformar är konstruerade för tunga professionella jobb och för uthyrning. Det
Läs merSiwa. Finsnittvagnar Ensilagevagnar. foderproduktion
Rapide Siwa Finsnittvagnar Ensilagevagnar foderproduktion Schuitemaker Machines BV etablerades 1919 som tillverkare av maskiner för lantbruk och industri. Tack vare många års erfarenhet har Schuitemaker
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merManual för simuleringsmodellen Terranimo light
Manual för simuleringsmodellen Terranimo light För att kunna få tillgång till programmet Terranimo behöver du öppna en webläsare (t.ex. Internet- Explorer, Firefox, Google Chrome eller Safari) och ange
Läs mer2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Läs merFÖRSÖK PÅ PERSBO GÅRD 1968 MED MINSKAD JORDPACKNING.
Lantbrukshögskolan, 750 07 Uppsala 7. Rapporter från jordbearbetningsavdelningen. Nr 20. 1969. Bengt Reimersson, Gunnar Falk: FÖRSÖK PÅ PERSBO GÅRD 1968 MED MINSKAD JORDPACKNING. Förord av Inge Håkansson
Läs merOmbyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification
Ombyggnad av greener Agenda USGA - Specifikationen. Greenområden Bevattning, dränering Val av gräs Sådd/torvning Skötsel av de nya greenytorna Kim Sintorn, Bankonsulent SGF USGA specifikation för greenmtrl
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merAnvisningar för grävning i allmän mark
APRIL 2010 (Utkommer årligen under april månad) Bilaga till Anvisningar för grävning i allmän mark Stadsmiljö Stadsmiljö 2(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning av anvisningar för grävning i allmän
Läs merSortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merOptimerad lagringstidpunkt vid sen leverans
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans 27 28 Slutrapport 27-1-4-65 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver
Läs merPlus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,
Läs merTYP 2001. Sopmaskiner. Prisvärda och extremt kraftfulla. För koppling till: - Hjullastare - Truckar - Unimog - Traktorer - Kompaktlastare
Sopmaskiner Robusta, tillförlitliga och med senaste teknik TYP 2001 För koppling till: - Hjullastare - Truckar - Unimog - Traktorer - Kompaktlastare Egenskaper hos MTS sopmaskiner * Stabil konstruktion
Läs merPotatissättare i GL 32 B-serien. Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment
Potatissättare i GL B-serien Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment Utformad för växande framgång: GL B-serien Perfekt för potatisodling med kvalitet: när den -radiga potatissättaren
Läs merÖkad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013
Ökad storlek Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Kenneth Olsson Affärsrådgivare Ängelholm SLA 1978 2005 LRF konsult 2006 Eget företag Styrelsearbete 1 Höstvete 1994-2002 2003-2010 förhållande
Läs mer5E-serien traktorer 5055E (55 hk/40 kw), 5065E (65 hk/48 kw), 5075E (75 hk/55 kw)
5E-serien traktorer 5055E (55 hk/40 kw), 5065E (65 hk/48 kw), 5075E (75 hk/55 kw) 2 5E-serien traktorer inledning Möt den lilla jätten Ägnar du dig åt djurhållning? Driver du en liten vinodling? Den nya
Läs merJordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Läs merFRONT TERRA DISC. Bruksanvisning
FRONT TERRA DISC S Bruksanvisning Innehåll Inledning......................... 3 Beteckningar...................... 3 Säkerhet......................... 4 Grundläggande säkerhetsregler........ 4 Harvens
Läs mer