trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård"

Transkript

1 Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av sallat Kortfattad resultatredovisning från ett observationsfält på Bjärehalvön (Öllöv), perioden Gunnar Torstensson, Avd. för vattenvårdslära, SLU Håkan Sandin, JBV, Alnarp (Numera SLU) Finansierat av SLF, SLU och Sydgrönt (Ekohydrologi nr 95, avd. för vattenvårdslära, SLU) Hässleholm, 29 Gunnar Torstensson, 26 Observationsfältet Skiss över dikningen på fältet Avrinningen mäts från en yta på ca,85 ha Ca 1 m Fältgräns N Gräns för avrinningsområde Ca 1 m Mätstation Ca 3 m Ca 125 m Bild: Gunnar Torstensson, juni 24 Gunnar Torstensson, 26 1

2 Flödesmätning: V-format överfall. En deplacementkropp hänger i en lastcell (våg). Vattenprovtagning: Flödesproportionellt samlingsprov över 14 dagar. Vikten på hängkroppen ändras när vattennivån stiger eller sjunker omkring den, vilket registreras av en logger (dator). Gunnar Torstensson, 26 Gunnar Torstensson, 26 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Jordens sammansättning och egenskaper Grus >2, mm Grovsand,6-2, Mellansand,2-,6 Matjord 3-6 cm 6-9 cm Mo,2-,2 Mjäla,2-,2 Ler <,2 mm Mullhalten är ca 3% i matjorden Matjorden beräknas kunna hålla ca 16 mm rel. lättillgängligt vatten Skiktet 3-6 cm kan hålla knappt 1 mm Gunnar Torstensson, 26 Kultur Odling (Årsmedeltal) Skörd (ton/ha) N-skörd (kg/ha) N-gödsling (kg/ha) 1: Planterad sallat : Sådd babyleaf* Summa *Första året var en provodling, skördades bara 1 gång. Normalt skördades den 2-3 gånger. Gunnar Torstensson, 26 2

3 8 7 6 Månadsavrinning (Jun 3 Maj 6) 12 1 Kvävehalter i dräneringsvattnet Juni 23 Maj 26 (mg N/liter) Nitrat-N Total-N 5 8 mm mg/l jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 feb-4 apr-4 jun-4 aug-4 okt-4 dec-4 feb-5 apr-5 jun-5 aug-5 okt-5 dec-5 feb-6 apr-6 jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 feb-4 apr-4 jun-4 aug-4 okt-4 dec-4 feb-5 apr-5 jun-5 aug-5 okt-5 dec-5 feb-6 apr-6 jun-6 Gunnar Torstensson, 26 Gunnar Torstensson, 26 Kväveutlakning (Jun-3 Maj-6) (Total-N, kg/ha och månad) Årsvis utlakning 23/4 128 kg 35 24/5 115 kg 3 25/6 42 kg jun-3 aug-3 okt-3 dec-3 feb-4 apr-4 jun-4 aug-4 okt-4 dec-4 feb-5 apr-5 jun-5 aug-5 okt-5 dec-5 feb-6 apr-6 Utlakningsmätningarna fortsatte på vår egen bekostnad fram till Feb-Mar 29 (utan detaljerad registrering av odlingsåtgärder mm). Från november 27 analyserades även fosfor i dräneringsvattnet. Gunnar Torstensson, 26 Gunnar Torstensson, 29 3

4 Månadsavrinning (Jun 3 Feb 9) 4 mm jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 Gunnar Torstensson, Kvävehalter i dräneringsvattnet Juni 23 Mars 29 (mg N/liter) Nitrat-N Total-N mg/l jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar Kväveutlakning (Jun-3 Feb-9) (Total Total-N, kg/ha och månad) Årsvis utlakning 23/4 128 kg 24/5 115 kg 25/6 42 kg 26/7 4 kg 27/8 41 kg 28/9 (Feb 9) 39 kg Gunnar Torstensson, 29 jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 Gunnar Torstensson, Fosforhalter i dräneringsvattnet Nov 27 Mar 29 (mg P/liter) P-utlakning ca.2 kg/ha Total-P PO4-P nov-7 dec-7 jan-8 feb-8 mar-8 apr-8 maj-8 jun-8 jul-8 aug-8 sep-8 okt-8 nov-8 dec-8 jan-9 feb-9 mar-9 Gunnar Torstensson, 29

5 Balansräkning för kväve vid sallatsodling Exemplet är baserade på medeltal från den ovan presenterade treåriga observationsstudien (23-25). (Ekohydrologi nr 95) ( p Exemplets förutsättningar (1) Odlingen helt skött av lantbrukaren. Plantering/sådd, gödsling g och skörd skedde i 3-6 omgångar per kultur. Två kulturer per år, planterad sallat, följd av sådd babyleaf. Fånggröda (havre) 2 år av 3. Odling på bädd (4-5 rader per bädd av planterad sallat). Grundgödsling med NPK vid plantering/ sådd, fördelad över hela bäddytan. Gunnar Torstensson, 27 Gunnar Torstensson, 27 Exemplets förutsättningar (2) Jordprovtagning -25 cm 3 veckor efter plantering. Snabbanalys med Nitracheck (mäter nitrat-n). Tillämpat börvärde i båda kulturerna: 16 kg N/ha. Jordprov (min-n) vår och sen höst (-9 cm). N i bortförd skörd skattad till ca 4% av totala innehållet. Fånggröda provtagen sen höst. Uppmätt N-utlakning via dräneringssystemet. Kväve (kg/ha) Balansräkning för kväve vid sallatsodling Odlingssäsongen (April Oktober) Mineralisering 75 kg Gödsling 264 kg Min-N vår N-tillgång Utlakning 45 kg Övriga förlust. 24 kg Fånggröda 5 kg Skörderester 13 kg Skördat 92 kg Min-N sen höst 56 kg N-förbrukning Gunnar Torstensson, 27 Gunnar Torstensson, 27 5

6 Kväve (kg/ha) Balansräkning för kväve vid sallatsodling Vinterperioden (November till Mars) N-tillgång Utlakning 5 kg Min-N nästa vår N-förbrukning Kväve (kg/ha) Balansräkning för kväve vid sallatsodling Summerat för hela odlingsåret (vår-vår) Mineralisering 52 kg Min-N sen höst 56 kg Mineralisering 127 kg Gödsling 264 kg Min-N vår 1 N-tillgång Övriga förlust. 24 kg Utlakning 95 kg Fånggröda 5 kg Skörderester 13 kg Skördat 92 kg Min-N vår 2 N-förbrukning Gunnar Torstensson, 27 Gunnar Torstensson, 27 6

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt

Läs mer

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år 216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik

Läs mer

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Kväve-fosfortrender från observationsfälten Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet

Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid

Läs mer

Växtnäringsförluster från åkermark 2015/2016

Växtnäringsförluster från åkermark 2015/2016 Helena Linefur, Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 21/216 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Fält 6E

Läs mer

SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för vattenvårdslära ISSN , ISRN SLU-VV-EKOHYD--95--SE

SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för vattenvårdslära ISSN , ISRN SLU-VV-EKOHYD--95--SE Bibliografiska uppgifter för Utlakning av kväve i fältmässig frilandsodling av sallat Författare Torstensson G., Sandin H. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Ekohydrologi Nr/avsnitt 95 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Växtnäringsförluster från åkermark 2012/2013

Växtnäringsförluster från åkermark 2012/2013 Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 212/213 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Observationsfält 1D, oktober

Läs mer

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt

Läs mer

Växtnäringsförluster från åkermark 2013/2014

Växtnäringsförluster från åkermark 2013/2014 Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 213/214 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Observationsfält 2E, juni

Läs mer

Växtnäringsförluster från åkermark 2014/2015

Växtnäringsförluster från åkermark 2014/2015 Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 214/21 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Fält 7E i Östergötland,

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7

Läs mer

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Nyhetsbrev nr 2 25 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Hej! I årets andra brev kommer nu de första bearbetade resultaten från växtnäringsprovtagningen i projektets demonstrationsvåtmark i Södra Stene.

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:

Läs mer

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm) Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3

Läs mer

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2011/2012

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2011/2012 Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 211/212 Lovisa Stjernman Forsberg Teknisk rapport 154 Institutionen för mark och miljö Sveriges lantbruksuniversitet Innehåll

Läs mer

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av

Läs mer

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol

Läs mer

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson 11/12/214 Institutionen för mrk och miljö Utlkning efter olik spridningstidpunkter v flytgödsel till vll Sofi Delin, Gunnr Torstensson och Helen Aronsson Resultt från två projekt finnsierde v Jordbruksverket

Läs mer

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av

Läs mer

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13

Läs mer

Växtnäringsförluster från åkermark 2010/2011

Växtnäringsförluster från åkermark 2010/2011 Lovisa Stjernman Forsberg, Gunnar Torstensson och Göran Johansson Växtnäringsförluster från åkermark 21/211 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Observationsfält

Läs mer

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007 Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 26/27. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Författare Kynkäänniemi P.,

Läs mer

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker ! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler

Läs mer

LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN

LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN Barbro Ulén, Mark och Miljö, SLU Inledning I de nya förslagen på åtgärdsprogram

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013 Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 212/213 Lovisa Stjernman Forsberg, Stefan Andersson och Katarina Kyllmar Teknisk rapport 155 Institutionen för mark och miljö

Läs mer

Dränerningsvatten på observationsfält Arbetsmaterial : (För bilagor - se undersökningstyp Grundvatten på observationsfält )

Dränerningsvatten på observationsfält Arbetsmaterial : (För bilagor - se undersökningstyp Grundvatten på observationsfält ) 1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält (För bilagor - se undersökningstyp Grundvatten på observationsfält ) Syfte - att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas

Läs mer

Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling

Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling Kväveutnyttjande i potatis- och grönsaksodling Rönne å i starkt flöde i juli. Vattnet innehåller mycket växtnäring, både kväve och fosfor. Rönne å transporterar årligen ut cirka 2 200 ton kväve och 50

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Grundvatten på Observationsfält Version 1:

Grundvatten på Observationsfält Version 1: 1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att

Läs mer

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17 januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22

Läs mer

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A Mellbyförsöken 2-25 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770

Läs mer

Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk

Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk Barbro Ulén, och Lennart Mattsson, Mark och Miljö, SLU Sammandrag. Vid två års odling av grönträda vid Lanna var kväveläckaget, och ibland också

Läs mer

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Bilaga 2 Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Metod: Spade Mätning: XRF Referensyta: 0.5 m över vattenytan Övrigt (t.ex. väder): Uppehåll, 12 C Provtagare: Veronika Landin Norr om bruket: 3.5

Läs mer

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18

Läs mer

Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök

Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5

Läs mer

Grundvatten på Observationsfält Version 1:3:

Grundvatten på Observationsfält Version 1:3: 1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att ge underlag för rekommendationer

Läs mer

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Pilotprojektet Greppa Fosforn Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 27/28 Typområde E23 i juni 28. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 125 Uppsala 29 Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa

Läs mer

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.

Läs mer

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015 Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Utnyttja restkvävet i marken

Utnyttja restkvävet i marken Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Kväveutlakning i frilandsodling av sallat på sandig mojord med reducerade N- börvärdesnivåer

Kväveutlakning i frilandsodling av sallat på sandig mojord med reducerade N- börvärdesnivåer Gunnar Torstensson Kväveutlakning i frilandsodling av sallat på sandig mojord med reducerade N- börvärdesnivåer Resultat från södra Halland, perioden 1999-21 Gunnar Torstensson och Göran Ekbladh Kväveutlakning

Läs mer

Mellbyförsöken

Mellbyförsöken Mellbyförsöken 19902000 Mellbyförsöken Mellbyförsöken utgörs av ett antal samarbetsprojekt med Hushållningssällskapet och avdelningen för Vattenvårdslära vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som huvudmän.

Läs mer

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Avkastning Premiepension Bas sedan starten Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel Jenny Kreuger Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Växjö Möte 2016 2016 12 06 Växjö Frågeställningar Hur stort är problemet

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Växtnäringsförluster från åkermark 2017/2018

Växtnäringsförluster från åkermark 2017/2018 Växtnäringsförluster från åkermark 217/218 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Lisbet Norberg, Helena Linefur, Stefan Andersson och Maria Blomberg Ekohydrologi 162

Läs mer

Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010

Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010 Gunnar Torstensson och Göran Johansson Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 29/21 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Resultat

Läs mer

Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:

Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1: Dräneringsvatten på observationsfält 1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb

A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 40 4 4 4 44 45 46 47 48 49 50 5 5 5 54 55 56 57 58 59 60 6 6 6 64 65 66 67 68 69 70 7 7 7 74 75 76 A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget

Läs mer

Introduktionskurs i Greppa Näringen

Introduktionskurs i Greppa Näringen Miljötillstånd i hav, och grundvatten och Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF Källfördelning N och P till omgivande hav Kväve Fosfor

Läs mer

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010 FÄLTKORT 2003 OS3-926A E-90-2001 03D010 Försöksserie: N-gödsling till ängssvingelfrövall Försöksvärd: Per-Erik Gustafsson Björketorpet, Skänninge Försöksled Kg kväve per hektar F-led Höst Vår, tidigt Vår,

Läs mer

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering

Läs mer

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering

Läs mer

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste

Läs mer

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Pilotprojektet Greppa Fosforn Lovisa Stjernman Forsberg och Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 28/29 Typområde E23 i september 26. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 136

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

Jordfel från år 1963 [eg 1955]

Jordfel från år 1963 [eg 1955] Årsstatistik Jordfel från år 1963 [eg 1955] ANTAL JORDFEL Skador Kostnader i kkr/skada medeltal/år under antal kostnad i kkr antal medeltal/år i Årtal aktuellt föreg. period om aktuellt aktuellt medelv./år

Läs mer

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)

Läs mer

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder

Läs mer