Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:
|
|
- Torbjörn Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dräneringsvatten på observationsfält 1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos dräneringsvatten att bestämma masstransportens storlek från åkermark till ytvatten och dess långsiktiga förändring att ge underlag för rekommendationer i syfte att minska växtnäringsläckaget från åkermark till ytvatten. Samordning Platsen för ett observationsfält bör väljas så att det faller inom något av de avrinningsområden som ingår inom delprogrammet Typområden, jordbruksmark för samordningsvinster. Strategi Med dräneringsvatten avses dels täckdikesvatten och dels ytavrinnande vatten. Beroende på dräneringssystemets utformning kan dessa två slag av vatten antingen undersökas var för sig eller samlat. I de flesta fall när det gäller åkerdränering samlas de båda slagen av vatten genom att ytavrinningen via ytvattenbrunnar inleds i täckdikessystemet varvid ett blandvatten (dräneringsvatten) erhålles. Det är viktigt att de geohydrologiska förhållandena såväl på som i landskapet runt fältet klarläggas för att utröna grundvattnets strömningsmönster. For att klara det sistnämda kan piezometrar behöva sättas ut. För närmare beskrivning av piezometerrör se handledning för grundvattenkemi, grundvattenkemi, strategier för övervakning Plats/stationsval Följande urvalskriterier bör användas för val av fält som skall ingå i programmet: att karta skall finnas där fältets täckdigningssystem klart framgår att allt vatten, såväl yt- som täckdikesvatten, som avrinner frän fältet skall naturligt
2 2 samlas till en mätpunkt Dräneringsvatten på observationsfält att utloppsstamledningen på fältets dräneringssystem skall ha sådant fall att möjlighet att mäta avrinningen genom Thomsonöverfall finns att inga avlopp från hushåll eller stallar får finnas kopplade till fältets dräneringssystem att brukaren är benägen att upplåta plats för mätstation samt att lämna uppgifter uppgifter rörande vidtagna odlingsåtgärder och erhållna skördar att fältet sannolikt kommer att brukas för växtproduktion under överskådlig tid Mätprogram Variabler ph Determinand Metodmoment Enhet Prioritet Frekvens och tidpunkter 1 Var 14:e dag, vid högflöde varje vecka analysmetod SS provtagnings eller observationsmetodik. phenheter Konduktivitet ms/m 1 " SS EN Fosfatfosfor mg/l 1 " SS EN 1189, mod Partikulärt mg/l 1 " Beräkning bunden fosfor Totalfosfor mg/l 1 " SS EN 1189, mod Nitrit- och nitratkväve Ammonium kväve mg/l 1 " SS , SS EN ISO 13395, mod mg/l 1 " SS EN ISO Totalkväve mg/l 1 " SS , mod Suspenderat material Totalt organiskt kol mg/l 1 " Egen metod, filter med 0,2 µm porstorlek mg/l 1 " SS EN 1484 Alkalinitet mmol/l 1 " SS Natrium mg/l 1 " SS EN ISO Kalium mg/l 1 " SS EN ISO 14911
3 Determinand Metodmoment Dräneringsvatten på observationsfält 3 Enhet Prioritet Frekvens och tidpunkter provtagnings eller observationsmetodik. analysmetod Kalcium mg/l 1 " SS EN ISO Magnesium mg/l 1 " SS EN ISO Klorid mg/l 1 " SS EN ISO Sulfat mg/l 1 " SS EN ISO Nivå cm 1 " Lodning OBSEVERA! Tabellen är ej avstämd mot begreppsbanken och DMN. SIS-standarder kan förändras eller bytas ut. Observations/provtagningsmetodik Odlingsåtgärder Årligen insamlas uppgifter rörande på fältet vidtagna odlingsåtgärder. Ett stödformulär kan lämpligen användas så att all för utvärderingen nödvändig information kommer med (bilaga 1). Vattenföring Vattenståndsmätning för beräkning av avrinning skall utföras kontinuerligt. Mekanisk skrivande pegel eller tryckgivare och datalogger kan vara lämpliga instrument Se även Handledning för vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen Nederbördsmätning Nederbörd skall samlas in i så nära anslutning som möjligt till fältet, gärna på fältet. Dygnsupplösning på nederbördsmätningen är önskvärd. Optionell provtagning Önskvärt är en regelbunden i jordprofilprovtagningar för analys av främst mineraliskt kväve i marken. Prov på skördeprodukterna för analys av växtnäringsämnen är likaledes angeläget att genomföra. Detta ökar nämligen precisionen i utvärderingsarbetet och ger möjlighet att göra en växtnäringsbudget för fältet. Tillvaratagande av prov, analysmetodik Förtydligande av Svensk Standards metodbeskrivning för fosfor Filtrering av fosforprover skall alltid ske före eventuell konservering. Vid filtrering skiljs partikulärt bunden fosfor ifrån löst fosfor. Om vattenprovet däremot konserveras före filtrering löses den bundna fosforn ut och övergår till löst fosfor. Halterna av löst fosfor blir därmed för höga samtidigt som halterna av partikulärt bunden fosfor blir för låga. Det är också viktigt att filtrering och analyser görs så fort som möjligt innan omvandling mellan olika fosforformer och fastläggning på flaskans väggar sker. Fastläggning av fosfor på
4 4 Dräneringsvatten på observationsfält flaskornas väggar ger lägre fosforhalter i provet men fastläggningen kan minskas om flaskor av glas användas för fosforproverna. Likaså är glasflaskor lättare att rengöra från fosfor. Fosfatfosfor skall redovisas som filtrerad lättlöslig fosfatfosfor. Partikelbunden fosfor utgör en differens mellan totalfosfor i icke-filtrerat och filtrerat prov. Modifiering av Svensk Standards metodbeskrivning för suspenderat material För analys av suspenderat material i ytvatten saknas standardmetod. Istället används en metod för avloppsvatten (SS-EN 872-1). Denna metod använder dock ett filter som är för grovt för analyser av ytvatten som innehåller lerpartiklar, varmed halterna av suspenderat material blir låga och ofta under detektionsgränsen. En mindre filterstorlek av membrantyp, 0,2 m, skall därför användas. Vattenprov för bestämning av suspenderat material får inte konserveras och skall helst analyseras inom 24 timmar. Bakgrundsinformation Sammanställning av bakgrundsinformation om observationsfältet såsom tidigare och nuvarande brukning. Höjdkarta med inlagd dränering för observationsfältet skall föreligga. Databehandling Alla insamlade data skall inlevereras till datavärden på överenskommet format. Feluppskattning av rådata skall göras före inleverans, gärna i samråd med datavärden. Dygnsvattenföring framräknas hos datavärd. Här beräknas också massflöden för olika ämnen. Fördjupad analys av resultaten görs med matematisk modellering där alla insamlade data utnyttjas. Den fördjupade analysen utförs vart femte år. Kvalitetssäkring För provtagningsdelen bör gälla att provtagaren bör vara ackrediterad för vattenprovtagning eller vara väl förtrogen med provtagningen sedan tidigare. Analyserna skall göras av härför ackrediterat laboratorium. Kvalitetssäkring görs på laboratoriet inom ramen för ordinarie kvalitetssystemgenomgång. Kemiska analyser bör utföras av datavärd på grund av den komplexitet som dräneringsvatten från åker normalt uppvisar. Rapportering, presentation Redovisning sker årligen och med fördel i samband med redovisning för undersökningstyperna grundvatten på observationsfält samt ytvatten i typområden. Diskreta koncentrationer för varje mättillfälle samt månads- och årstransporter av olika ämnen redovisas i en årlig publikation. Publicering både på svenska och i internationella publikationer eftersträvas Datalagring, datavärd Sveriges lantbruksuniversitet, avdelningen för Vattenvårdslära, Box 7072, Uppsala. Telefon
5 Dräneringsvatten på observationsfält 5 Kontaktperson: Holger Johnsson tel Utvärdering Långsiktig utvärdering görs med fördel med hjälp av ett modellverktyg. Som drivdata till modellen bör indata i form av nederbörd och temperatur insamlas med dygnsupplösning på fältet. Helst också humiditet, solinstrålning och vindhastighet. Textur, bindningskurva samt genomsläpplighet kan också mätas. En fördjupad utvärdering görs vart 5:e år. Eftersom mellanårsvariationema normalt är stora krävs en uthållighet i den här typen av studier för att kunna utläsa trender eller bestående förändringar. Kostnadsuppskattning Kostnad per observationsfält (2002): Analyser av 26 prover /år Provtagning samt porto och emballagekostnad Inventering av odling Kvalitetskontroll och beräkning av vattenföring samt transport Resultatsammanställning till årsrapport Arrende av mark för mätstation Fasta kostnader Kostnader för anläggning och drift av vattenföringsstation anges i Handledning för vattenföringsbestämningar inom miljöövervakningen. Avskrivning av mätstation tillkommer till de årliga kostnaderna likaså underhåll av mätstation Tidsåtgång Odlingsinventering: 0,5 veckor Kvalitetskontroll och beräkning av vattenföring samt transport: 1-2 veckor Resultatsammanställning till årsrapport: 0,5-1 vecka Administration, kontakt med brukare/provtagare: 0,5-1 vecka Kontaktpersoner Ansvarig handläggare på Naturvårdsverket att kontakta i policyfrågor: Lena Nerkegård Expert och institution som kan kontaktas för ytterligare upplysningar: SLU, Avdelningen för vattenvårdslära
6 6 Dräneringsvatten på observationsfält Arne Gustafson, Box 7072, Uppsala, Referenser Metodreferenslista Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för specialprogram. SNV rapport Rekommenderad litteratur Gustafson A., Gustavsson A. S. & Torstensson G Intensitet och varaktighet hos avrinning från åkermark. Ekohydrologi nr 16. Avd. för vattenvårdslära, SLU, Uppsala. Gustafsson A Water Discharge and Leaching of nitrate. Ekohydrologi nr 22. Avd. för vattenvårdslära, SLU, Uppsala. Hoffman, M. & Ellström Wal1, S Avrinning och växtnäringsförluster från JRK's staionsnät för agrohydrologiska året 91/92 samt en långtidsöversikt. Ekohydrologi nr 32. Avd. för vattenvårdslära, SLU, Uppsala. Uppdateringar, versionshantering Version 1:1: en är uppdaterad
7 Dräneringsvatten på observationsfält 7
Dräneringsvatten på observationsfält Version 1:3:
1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Bakgrund och syfte att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos dräneringsvatten att bestämma
Dränerningsvatten på observationsfält Arbetsmaterial : (För bilagor - se undersökningstyp Grundvatten på observationsfält )
1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält (För bilagor - se undersökningstyp Grundvatten på observationsfält ) Syfte - att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas
Grundvatten på Observationsfält Version 1:3:
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att ge underlag för rekommendationer
Grundvatten på Observationsfält Version 1:
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att
Ytvattenkemi, typområden Version 1:1 2002-10-21
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén och att följa dess långsiktiga
observationsfält Bakgrund och syfte Samordning Strategi Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:4:
Dräneringsvatten på observationsfält Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte att inom valda
Ytvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen - att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén samt att följa dess långsiktiga förändring - att inom
Undersökningstypen ingår i delprogrammet Typområden på jordbruksmark. I dokumentet för delprogrammet beskrivs övriga ingående undersökningstyper.
Ytvattenkemi, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen
integrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
integrerade typområden
Grundvattenkemi, integrerade typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen
Grundvattenkemi intensiv/integrerad Version 1:1:
1 Programområde: Skogsmark : Grundvattenkemi, Intensiv/integrerad Mål och syfte med undersökningstypen Provtagning och analys av grundvatten utförs enligt denna undersökningstyp för att registrera långsiktiga
Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
Regionalt delprogram. Typområden, jordbruksmark. Mål och syfte. Typområden, jordbruksmark Version 1: Programområde: Jordbruksmark
1 Regionalt delprogram Programområde: Jordbruksmark Typområden, jordbruksmark Mål och syfte Övergripande mål Att kartlägga och kvantifiera jordbrukets påverkan på yt- och grundvattnets kvalité på både
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104
Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk
Växtnäringsförluster från åkermark 2015/2016
Helena Linefur, Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 21/216 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Fält 6E
Växtnäringsförluster från åkermark 2017/2018
Växtnäringsförluster från åkermark 217/218 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Lisbet Norberg, Helena Linefur, Stefan Andersson och Maria Blomberg Ekohydrologi 162
Växtnäringsförluster från åkermark 2012/2013
Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 212/213 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Observationsfält 1D, oktober
Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning
Katarina Kyllmar Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning Jämförelse av vattenanalyser från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning i åtta
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:
Bekämpningsmedel, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Bekämpningsmedel, typområden Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda typområden studera halter av bekämpningsmedel i ytvatten,
Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Växtnäringsförluster från åkermark 2014/2015
Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 214/21 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Fält 7E i Östergötland,
Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010
Gunnar Torstensson och Göran Johansson Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 29/21 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Resultat
Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Ackrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007
Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 26/27. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Författare Kynkäänniemi P.,
Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
PRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 212/213 Lovisa Stjernman Forsberg, Stefan Andersson och Katarina Kyllmar Teknisk rapport 155 Institutionen för mark och miljö
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Instruktion för användning av mallen för skrivande av undersökningstyper
1 Instruktion för användning av mallen för skrivande av undersökningstyper Inledning Det här är en instruktion för mallen som används till undersökningstyperna i handledningen för miljöövervakning. Målgruppen
Växtnäringsförluster från åkermark 2013/2014
Lovisa Stjernman Forsberg, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster från åkermark 213/214 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Observationsfält 2E, juni
Pilotprojektet Greppa Fosforn
Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 27/28 Typområde E23 i juni 28. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 125 Uppsala 29 Sveriges Lantbruksuniversitet
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd
1(7) Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakningen i Sverige är indelad i
Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A
Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning
Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A
Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS
Pilotprojektet Greppa Fosforn
Lovisa Stjernman Forsberg och Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 28/29 Typområde E23 i september 26. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 136
Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045
Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN
Observationsfält på åkermark
Göran Johansson och Arne Gustafson Observationsfält på åkermark Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2005/06 samt en långtidsöversikt Teknisk rapport 115 Uppsala 2007 Avdelningen
månadsmedelvärden Programområde: Skog Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi
Föroreningar i luft, månadsmedelvärden 1 Programområde: Luft Skog : Föroreningar i luft, månadsmedelvärden Mål och syfte med undersökningstypen att få underlag till beräkningar av torrdepositionen av svavel
Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark
Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen
Kväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
luft, diffusionsprovtagare
1 Programområde: Luft : Svavel- och kväveföreningar i luft, diffusionsprovtagare Mål och syfte med undersökningstypen att få underlag till beräkningar av torrdepositionen av svavel och kväve att övervaka
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2010/2011
Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar och Stefan Andersson Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 21/211 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2015/2016
Helena Linefur, Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 215/216 Årsredovisning för
trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006
Katarina Kyllmar och Kristina Grill Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 25/26 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Typområde M2 i Skåne
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2008/2009
Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar och Stefan Andersson Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2/29 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
och odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2016/2017
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Helena Linefur, Lisbet Norberg, Katarina Kyllmar, Stefan Andersson
Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Uppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Typområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Observationsfält på åkermark
Göran Johansson och Arne Gustafson Observationsfält på åkermark Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2001/02 samt en långtidsöversikt Teknisk rapport 76 Uppsala 2003 Avdelningen
Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge
Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges lantbruksuniversitet Miljöenheten Skåne
diffusionsprovtagare Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi Ozon med diffusionsprovtagare Version 1 :
1 Programområde: Luft : Ozon med diffusionsprovtagare Mål och syfte med undersökningstypen geografisk kartläggning av ozonhalter regionalt eller nationellt att få kunskap om de haltnivåer av ozon som förekommer
BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!
BAGA Vattenfilter För ett renare vatten Dags att göra rent vatten, till din affär? Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter Jobba med oss! Gör rent vatten till din affär! Vi möjliggör för
Pilotprojektet Greppa Fosforn
Lovisa Stjernman Forsberg och Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 9/1 Pilotområde N33 Pilotområde E23 Pilotområde U Teknisk rapport 12 Uppsala 1
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2013/2014
Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 213/214 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet
Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 27/2 Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Ekohydrologi
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2014/2015
Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 214/215 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2011/2012
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 211/212 Lovisa Stjernman Forsberg Teknisk rapport 154 Institutionen för mark och miljö Sveriges lantbruksuniversitet Innehåll
månadsmedelvärden Programområde: Skog Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi Nederbördskemi, Version 2 : 1996-10-21
1 Programområde: Luft Skog :, månadsmedelvärden Mål och syfte med undersökningstypen Utgöra nödvändigt underlag till krondroppsmätningar Erhålla en bild av hur nederbördens koncentration och depositionen
Växtnäringsförluster från åkermark 2010/2011
Lovisa Stjernman Forsberg, Gunnar Torstensson och Göran Johansson Växtnäringsförluster från åkermark 21/211 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark Observationsfält
Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2012/2013
Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Göran Johansson, Maria Blomberg Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 212/213 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet
Västerhejde Annex 1:1, del av
Västerhejde Annex 1:1, del av PM Vatten Sammanställning 2017--20 ) Provpumpning av befintlig vattenbrunn Västerhejde Annex 1:1 Visby 2017-09-15 Provpumpningsprotokoll Uppdragsgivare Arkitektur&Film Carin
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017-2019 AVSEENDE ÅR 2017 Förslag april 2017 Mätstationer och provtagningspunkter 2017-2019 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Nederbördskemi, månadsmedelvärden. Undersökningstyp: Programområde: Skog. Bakgrund och syfte med undersökningstypen
1 Programområde: : Luft Skog Nederbördskemi, månadsmedelvärden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Resultat från undersökningstypen
Arbetsmaterial :
1 Programområde: Sötvatten : Mål och syfte med undersökningstypen Vattenkemisk undersökning av sjöar syftar till att beskriva tillstånd och förändringar med avseende på kemiska förhållanden (inkluderande
Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium
Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Ersatt. Undersökningstyp: Grundvattenkemi, Intensiv/integrerad
Grundvattenkemi, intensiv/integrerad 1 Programområde: Skogsmark : Grundvattenkemi, Intensiv/integrerad Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen
Typområden på jordbruksmark i Örebro län
Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar och Stefan Andersson Typområden på jordbruksmark i Örebro län Utvärdering av undersökningar utförda 1993-28 Område T9, september 29, Foto: Stefan Andersson Område
Grundvattenkemi, intensiv/integrerad Version 1:2:
1 Programområde: Skogsmark : Grundvattenkemi, Intensiv/integrerad Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Provtagning och analys av grundvatten
Ackrediteringens omfattning Flexibel ackreditering
Kemisk analys (fältmätningar) Konduktivitet SS-EN 27 888, utg. 1, 2, 3, 4 2 5 000 ms/m ph SS-EN ISO 10523:2012, 2, 3, 4 2 12 ph-enheter Syre SS-EN ISO 5814:2012 Elektrod, 2, 3, 4 0,2 20 mg/l Syremättnad
Undersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se