Instruktion för användning av mallen för skrivande av undersökningstyper

Transkript

1 1 Instruktion för användning av mallen för skrivande av undersökningstyper Inledning Det här är en instruktion för mallen som används till undersökningstyperna i handledningen för miljöövervakning. Målgruppen för undersökningstyper är utförare samt tjänstemän på länsstyrelserna, kommunerna, sektorsmyndigheter etc. som kommer i kontakt med miljöövervakning i någon form. Syftet med undersökningstyperna är bl.a. att underlätta vid planering och beställning av en undersökning. en ska vara lättförståelig och konkret och det ska vara möjligt att definiera en beställning utan att det krävs ett mycket ingående arbete eller sakkompetens inom området. Hierarkisk struktur och syfte Hierarkiskt kan man beskriva undersökningstypernas position som nedan: Programområde Delprogram Delprogram Delprogram Undersökning Undersökning Metod Metod En undersökningstyp kan således peka på en eller flera olika metoder och är också en övergripande praktisk formulering av hur undersökningar ska utföras. Målet är att alla undersökningstyper ska hänvisa till en eller flera definierade metoder Instruktionen ska öka förståelsen för och underlätta arbetet med att ta fram nya undersökningstyper med gemensam, enhetlig struktur och form. Mallen tjänar också som en checklista för att alla delar av en undersökningstyp kommer med. Inledningsvis presenteras de typsnitt och rubrikdefinitioner som ska användas i alla undersökningstyper. Efter det följer en disposition som ska följas. Skapa en ny undersökningstyp Det enklaste sättet att använda mallen är att spara detta dokument som ett nytt dokument. Då importeras de erforderliga rubrikdefinitionerna (formatmallarna) samt dispositionen automatiskt. Radera den förklarande texten och författa undersökningstypen i dokumentet

2 2 [Mallen] Allmänt om rubriker och underrubriker. Nedan finns förhandsbestämda Rubriker och Underrubriker, motsvarande formatmallarna Rubrik 1 och Rubrik 2 i Word (rullgardinsmenyn längst t v på format verktygsraden). Dessa standardrubriker ska användas, om inte "synnerliga skäl" kräver en avvikande disposition. Det är fritt fram att vid behov skapa egna Underrubriker (formatmall Rubrik 2), där sådana inte finns, och att vid behov lägga in Underunderrubriker (formatmall Rubrik 3). Tänk dock på att huvudtexten bör hållas kort och koncis. Fältprotokoll, noggrannare metodbeskrivningar, alltför långa utrustningslistor m.m., bör placeras i bilagor. Du påbörjar en ny bilaga genom att ställa dig sist i dokumentet (eller sist i en existerande bilaga om du vill inskjuta en ny bilaga efter den du står i) och välja formatmallen Bilaga 1. Bilagerubrik. Formatmallar Rubriker i Arial 14 pkt fetstil Exempel Rubriker Underrubriker i Arial kursiv 12 pkt fetstil Skriv löptexten i Times New Roman 12 pkt Underrubriker Löptext Under-underrubriker i Arial 12 pkt Under-underrubriker Marginaler: höger, vänster, topp, botten 2,5 cm, från sidhuvud och sidfot 1,25 cm. Lägg in som centrerad huvudtext, kursiv, Times New Roman, 12 pkt: Namn på undersökningstypen Version x:x datum Lägg in som centrerad fottext, kursiv, Times New Roman, 12 pkt: Handledning för Miljöövervakning Lägg in till vänster längst ned i fottexten autotext, Filnamn i 10 pkt Times, versaler, kursiv. Sidnummer högst upp/överst på sidan: "utsida" (Word). Den här mallen är anpassad för att underlätta en eventuell överföring till webbformat. Därför skapar man nytt stycke med en enda tryckning på returtangenten (inställning: Format Stycke Avstånd Före 0 pt, Efter 6 pt). Vill man bara börja på ny rad går det bra att trycka på skift retur. Versionsnumrering Versionsnumreringen 1:0, 1:1, 1:2 o.s.v. är avsedd för nya versioner på Internet. Arbetsversioner bör numreras på avvikande sätt (exempelvis 0:1, 0:2, 1:5:1, 1:5:2 eller liknande).

3 3 Programområde: Programområdet (ett eller flera) : ens namn Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Uppgiften är frivillig och får inte utgöra ett hinder för Naturvårdsverket att göra ändringar. Ibland kan det passa bättre att ge eventuella personhänvisningar i annat lämpligt avsnitt, t.ex. Uppdateringar, versionshantering. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Vad kan undersökningstypen användas till och vad kan man visa med hjälp av den? Vilka hotbilder, miljömål och skyddsobjekt är den applicerbar på? Samordning Varje undersökningstyp ska, i tillämpliga fall, förses med förslag på specifika vinster genom samordning med andra undersökningstyper. Samordningsvinsten, som bör specificeras, skulle exempelvis kunna vara att användbarhet och kvalitet hos data ökar, att stödvariabler kan erhållas från andra undersökningstyper eller att provtagningskostnaderna minskar. Strategi En översiktlig beskrivning av undersökningen presenteras här. Vilka variabler om tillståndet i miljön får man fram? Finns det olika ambitionsnivåer? Vad kan man få för resultat (vad kan man visa) vid respektive ambitionsnivå (om sådana finns)? Basnivån utgörs av färre variabler som sedan kan utökas beroende på syftet med undersökningen. Basnivån kan koordineras med krav i miljökvalitetsmål EG-förordningar EG-direktiv EG-beslut konventioner bedömningsgrunder för miljökvalitet

4 4 Statistiska aspekter [Mallen] Hur väljs stickproven? Hur stort antal provpunkter krävs och vilken provfrekvens är nödvändig för att ge ett statistiskt underlag av tillräcklig precision? Hur ska man gå tillväga för att få representativitet i provtagningen då mätstationer valts ut? Var ska mätningar göras vid de utvalda stationerna? Varför? För att välja lämplig statistisk bearbetning eller metoder rekommenderas den handledning i Dataanalys och hypotesprövning för statistikanvändare (pdf 1,3 MB), som finns på Naturvårdsverkets webbplats samt på en fristående webbplats med vägledning i miljöstatistik Plats/stationsval Här beskrivs aspekter på stationsval etc. som inte är beroende av delprogramtyp. Exempel kan vara att platsen ska uppfylla vissa villkor beträffande topografi, vegetation, infrastruktur etc. eller att stickproven ska tas på ett visst sätt (som inte är beroende av delprogrammet). Stationens interna struktur, om den innehåller flera mätpunkter eller -ytor, och hur dessa i så fall ska undersökas beskrivs också. Mätprogram Variabler Här beskrivs de variabler som mäts i undersökningstypen. En viktig del av beskrivningen är nedanstående tabell, vars syfte är att tydligt definiera de data som ska insamlas. Tabellen är anpassad till Referensmodellen, en nationell standard för hur miljödata kan lagras. Att lista allt som mäts på ett enda ställe är viktigt för ett kvalitetssäkrat arbete och underlättar också jämförelser mellan undersökningstyper. Som beskrivs nedan (under avsnittet Datalagring, datavärd) fungerar tabellen dessutom som en koppling till datavärden och ska av detta skäl inriktas speciellt på grunddata. En tanke bakom de använda begreppen är att de ska möjliggöra en entydig registrering. Tabellen är konstruerad för att kunna omfatta alla tänkbara undersökningstyper, vilket ibland orsakar svårigheter. Naturvårdsverket anser dock att det är mycket viktigt att tabellen används. Då tveksamheter finns om hur tabellen ska fyllas i bör samråd ske med ansvarig för handledningen eller kontaktpersonen på Naturvårdsverket. Orden "Företeelse" och "Determinand" kräver en speciell förklaring. Begreppen följer Naturvårdsverkets Referensmodell (Naturvårdsverket 1996a och 1996b). "Determinand" svarar på frågan Vad som mäts och är i de flesta fall liktydigt med Mätvariabel. Någon gång kan dock en "determinand" utgöras av en beräknad variabel. "Företeelse" svarar på frågan Av vad förekomsten består. En företeelse kan exempelvis vara den organism eller det material man valt att undersöka. Begreppen är beroende av hur data registreras och lagras. Metodmoment påverkar resultatet vid bestämning av en determinand. Momenten kan exempelvis bestå av förbehandlingsmetoder eller slutbestämningsmetoder. Exempel kan vara

5 filtrering av vattenprovet före analys av metaller (där är "filtrering" metodmomentet). Metodmoment anges främst när det är svårt att skilja två variabler åt inom en undersökningstyp. I vissa fall kan det finnas olika ambitionsnivåer i en undersökningstyp. Beroende på vad som är syftet med undersökningen kommer olika variabler att krävas. För varje variabel ska anges om den är obligatorisk (prioritet 1) eller frivillig (prioritet 2-3) i en undersökning på basnivå. Tabell infogas på lämplig plats under rubriken Mätprogram (kolumner som ej är tillämpbara i det specifika fallet kan utgå). Här följer exempel på tabellinnehåll. Område Företeelse Determinand 1 Lokal Sjö eller del av sjö Gädda, Muskel Uppslutning i HNO3- H2SO4 Fladdermöss (Lista med arter) Hg-halt, Våtvikt Förekomst - Enhet / klassade värden Statistisk värdetyp Metodmoment Prioritet Frekvens och tidpunkter mg/kg 1 Årligen, hösten Klassat (ja/nej) Luft NO2-halt ug/m3 Månadsmedelvärde Lunglav Mark Yttäckning (klassindelat) Uppskattat värde Markfuktighet Uppskattat värde Vatten Siktdjup Mätning med siktdjupsskiva 25 cm Vattendrag Vattenhastighet Flytbladsväxter area Area per (Totalt samt om möjligt uppdelat i arter) Provruta Under- vattens- Klassat 2 1 Intervall 3 månader - 3 år, året runt Referens till Referens till provtagnings- analysmetod eller observationsmetodik (alt (alt bifoga som bilaga) bifoga som bilaga) Ref. 1 Ref. 2 1 Årligen Bilaga 1 Ref. 4 2 Ref. 5 Ref. 6 Ref. 3 Klassat 1 Fältinstruktion för ståndortskartering av permanenta provytor vid riksskogstaxeringen m 1 Ref. 7 m/s 1 Biotopkartering - vattendrag m2/ha 1 Minst vart tolfte år, dock ej oftare än vart sjätte år Antal 1 Sensommar - höst Bilaga 1. Ref Flygbildsanalys, Ref. 8 1 I de flesta fall liktydigt med Mätvariabel, se sid * Klasserna bör normalt framgå av fältprotokollet men kan i annat fall infogas i tabellen eller i fotnot till denna. Exempel på klasser: 0 = saknas; 1 = mindre än 5 % av yttäckningen; 2 = 5-50 % av yttäckningen; 3 = mer än 50 % av yttäckningen

6 6 växter (Lista över arter) [Mallen] vid lågt vattenstånd Frekvens och tidpunkter När (under året) ska man ta prov? Varför? Skiljer det sig åt mellan olika regioner eller biotoper? Hur ofta ska man ta prov? Hur påverkar mätfrekvensen resultatet? Hur stor förbättring ger olika tidsintervall, t.ex. månadsprover, jämfört med årssprover? Observations/provtagningsmetodik Här presenteras kommentarer till och klargöranden om rutiner vid datafångsten. (I normalfallet i fält, men även vid t ex datafångst från karta, flygbild etc.). - När det gäller provtagning bör viktiga aspekter av praktiskt förfarande fram till någon typ av permanent bearbetningseller lagringsplats beskrivas. Fältprotokoll, noggrannare metodbeskrivningar, alltför långa utrustningslistor m.m., bör placeras i bilagor. Utrustningslista En utrustningslista ska ingå, om det inte finns fullödiga beskrivningar i referenser i tabellen. Tillvaratagande av prov, analysmetodik Här presenteras kommentarer till och klargöranden om behandling av prov när de nått permanent bearbetnings- eller lagringsplats (lab., provbank etc.). Vidare kommentarer kring kemisk analysmetodik, metodik för artbestämning etc. Fältprotokoll Utveckla fältprotokoll till undersökningstyperna samt i vilket format rapporteringen ska ske till datavärdarna (datalagraren). Fältprotokoll samt ev. andra rapporteringsdokument ska vara bilagor till undersökningstypen. Tabellens begrepp, som anger hur data ska lagras på ett entydigt sätt, bör helst användas också i fältprotokollet. Bakgrundsinformation Vilken bakgrundsinformation och vilka stödvariabler behövs för att man ska kunna tolka resultaten? Kvalitetssäkring Vad bör man tänka på vid provtagning? Praktiska råd! Förutom instruktionerna i en medföljande metodbeskrivning kan undersökningstypsförfattaren här komplettera med praktiska råd som kan underlätta genomförandet. Fältarbete: Kompetenskrav på personal, stickprovsvisa kontrollmätningar, rutiner vid provtagning och transporter av prov till laboratorium eller provbank.

7 Laboratorieanalyser: Kompetenskrav på personal, användning av ackrediterat laboratorium, interkalibreringar Rapporteringen: Krav på kvalitetssäkring i rapporteringsskedet vilket bl.a. kan innehålla kontroll av orimliga värden, dubbelkontroll etc. 7 Databehandling, datavärd Innan en undersökning påbörjas ska man ta ställning till hur data ska lagras, av vem och för hur lång tid. I första hand förordar Naturvårdsverket lagring hos någon datavärd. En förteckning över datavärdar finns att hitta på Naturvårdsverkets webbplats under adressen I andra hand kan lagring ske på annat lämpligt sätt. Vid oklarheter kan datavärdsansvarig på Naturvårdsverket kontaktas. Det är viktigt att data ej förloras vid bearbetningar oavsett om dessa sker hos utföraren eller hos datavärden. Som regel är det grunddata som ska föras över till datavärd. I de fall undersökningstypen kräver att bearbetningar av data görs är det lämpligt att beskriva detta här. I de fall grunddata ej ska behållas ska detta motiveras. Av den ovan beskrivna tabellen ska det framgå vad datavärden ska registrera. Tabellen innehåller dessutom standardiserade begrepp för entydig och jämförbar dataregistrering och ger tips om en struktur för hur lagringen kan ske. Rapportering, utvärdering Vart ska resultaten rapporteras? Förslag på lämplig form för presentation av resultaten. Ge gärna exempel. Hur ska data utvärderas? Råd om statistisk bearbetning? Hur ska resultaten tolkas? Vad vill man visa? I vilken form bör data redovisas? Kopplingar till miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer, kritiska belastningsgränser, bedömningsgrunder etc. Tids- och kostnadsuppskattning Eftersom en beräkning av kostnaden för undersökningen snabbt blir förlegad ska kostnadsberäkningar kompletteras med tidsåtgång. Det ska finnas en separat redogörelse för analyskostnader. Fasta kostnader Eventuella kostnader för material och utrustning m.m. hänförs till det år de beräknas. Analyskostnader Kostnadsuppskattning för olika prioriteringsnivåer med angivet beräkningsår.

8 8 [Mallen] Tidsåtgång Utifrån tidsåtgången (antal personveckor) och syftet ska man sedan kunna beräkna kostnaden. Övrigt Finns det utvecklingsprojekt som kan komma att påverka undersökningstypen? Annat av vikt för undersökningens genomförande? Vad ska man speciellt tänka på när man lägger upp och planerar undersökningen? Vad kan gå fel? Vad är speciellt viktigt för att det ska fungera? Författare och övriga kontaktpersoner Här presenteras ansvarig handläggare på Naturvårdsverket att kontakta i policyfrågor samt författare och/eller expert samt institution som kan kontaktas för ytterligare upplysningar. Programansvarig, Naturvårdsverket: Förnamn Efternamn Enheten för Naturvårdsverket Stockholm Tel: E-post: förnamn.efternamn@naturvardsverket.se Författare: Expert, Institutionen för... Referenser Numrera referenserna och ange författarnamn och fullständig titel. Det ger möjlighet till att referera med nummer i tabeller och med namn i den löpande texten. Är referenslistan mycket omfattande kan listan läggas i ett eget dokument. Metodreferenslista En metodreferenslista, nödvändig litteratur för att utföra själva undersökningen. Rekommenderad litteratur En separat förteckning över rekommenderad litteratur i ämnet. Numrera referenserna och ange författarnamn och fullständig titel. Observera nedanstående exempel på hur hänvisning sker till den rapportserie som ges ut av Naturvårdsverket.

9 Här följer ett exempel på referenslista samt tips om hur man i texten kan hänvisa med hjälp av författarnamn och årtal 9 Referenslista 4. Hultengren, S., Martinsson, P.-O., Stenström, J Lavar och luftföroreningar : känslighetsklassning och indexberäkning av epifytiska lavar. - Solna : Statens naturvårdsverk, s. (Rapport / Naturvårdsverket ; 3967). ISBN Naturvårdsverket 1996a. Referensmodellen : en datamodell för undersökningsverksamhet inom miljövården : översiktlig del : version Stockholm : Naturvårdsverket, s. (Rapport / Naturvårdsverket ; 4618). ISBN Naturvårdsverket 1996b. Referensmodellen : en datamodell för undersökningsverksamhet inom miljövården : detaljerad del : version Stockholm : Naturvårdsverket, s. (Rapport / Naturvårdsverket ; 4635). ISBN Hänvisning i texten (Hultengren et al. 1991) eller (Ref. 4) (Naturvårdsverket 1996b) eller (Ref. 6) Uppdateringar, versionshantering Version X:Y, åååå-mm-dd. Omfattning av uppdateringar. Exempel: Version 1:2, Ett flertal ändringar, däribland innehållet i tabellen. Version 1:3, Ändrade rubriker. Flera andra ändringar, särskilt i avsnitt om variabler och datavärd. Version 1:4, och version 1:5, Möjlighet att ange författare. Version 1:6, Stycke om versionsnumrering infogat.