Uppföljning av åtgärder

Transkript

1 Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs Fånga fosforn en temadag om fosforförluster från jordbruksmark

2 Trender i jordbruksåar Resultat från rapport 212* Fördjupad analys pågår Förlängning av tidsserier Utökad statistisk analys Fler stationer * Fölster, J., Kyllmar, K., Wallin, M., Hellgren, S Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. SLU, Institutionen för vatten och miljö.

3 Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) 1 år (21 21) Flödesnormaliserad transport

4 Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) 1 år (21-21) Flödesnormaliserad transport

5 Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) 2 år ( ) Flödesnormaliserad transport

6 Totalfosfor 2 år ( ) Halter

7 Totalfosfor 2 år ( ) Flödesnormaliserad transport

8 Förändringar inom jordbruket Mindre areal åker (-1 % på 3 år) Ändrad grödfördelning - mer vall och grönfoder - mindre vårspannmål och våroljeväxter - mer höstspannmål och höstoljeväxter Lägre djurtäthet i de flesta regioner Miljöersättning för - fånggröda - vårbearbetning - markkartering, växtnäringsbalanser, växtodlingsplan, stallgödselanalys - skyddszoner - våtmarker - ekologisk produktion Rådgivningsprojekt Greppa Näringen Regler - tidpunkt för spridning av stallgödsel - mängden P i stallgödselgivor Sverige vårkorn övrig vårspannmål + våroljeväxter höstvete övrig höstspannmål + höstojeväxter övrigt träda vall och grönfoder

9 Andel åker (%) Andel åker (%) Åtgärder med miljöersättning Fånggröda Vårbearbetning Miljöskyddsåtgärder,4,3 Skyddszoner 8,2 4, ,

10 Sverige Uppsala Västmanland Östergötland Gotland Jönköping V:a Götaland Halland Skåne Åkermark (kha) Andel åkermark (%) Rådgivningsprojektet Greppa Näringen ansluten areal 6 5 Sverige 6 5 Greppa Näringen Greppa Näringen, ansluten areal

11 Modellberäkning av läckage Kväve minskar med 1% Fosfor minskar med 7% SLU-SMED Figur från Holger Jonsson, Institutionen för mark och miljö, SLU

12 Minskad transport till havet Mätningar i flodmynningar Oorganiskt kväve Skagerak 25% Oorganiskt kväve Kattegatt 21% Totalfosfor Östersjön 11% Oorganiskt kväve Öresund 24% Oorganiskt kväve Östersjön

13 Förbättrad statistisk analys 216 Råån, Helsingborg Nitratkväve halter (logskala) df$(river.df$no2.no3) Signifikant trend Year Preliminära resultat, arbetsmaterial

14 Förbättrad statistisk analys 216 Råån, Helsingborg Totalfosfor halter (logskala) Signifikant trend df$(river.df$tot.p) Year Preliminära resultat, arbetsmaterial

15 Slutsatser trender Åtgärder inom jordbruket har minskat läckaget av kväve i sydvästra Sverige Kvävebelastningen till Västerhavet har minskat med > 2 % sedan 1995 Belastningen av fosfor till Östersjön har minskat med 11 % sedan 1995 Miljöövervakning med långa tidsserier är nödvändiga för att spåra förändringar

16 Pilotområden U8 U8 E23 E23 Pilotområde N33 E23 U8 Lera (%) Åkermark (%) Avrinning (mm) P (mg/l) P (kg/ha) N Kilometer SCB:s produktionsområden som bakgrund Produktionsområden Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Götalands skogsbygder Götalands södra slättbygder Svealands skogsbygder Svealands slättbygder

17 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 Pilotområde E23 Utlopp från området, preliminära resultat (mm) Nederbörd och avrinning N (kg/ha) 2 N (mg/l) b 43 41a 42 4b 22 1,2 1,,8 P (kg/ha),6,5,4 P (mg/l) 12 18,6,3 11,4,2,,2,1 Typ av vattendrag Huvudfåra, öppen 1 14 Huvudfåra, kulvert Biflöde, öppen Nederbörd (hel stapel) och avrinning (streckad). Halt av totalkväve ( ) och nitratkväve ( ). Transport av totalkväve (hel stapel) och nitratkväve (streckad). Halt av totalfosfor ( ) och fosfatfosfor ( ). Transport av totalfosfor (hel stapel) och fosfatfosfor (streckad). Beräkningar baserade på manuell vattenprovtagning (grå färg) resp. flödesproportionell provtagning (svart färg). Biflöde, kulvert Synoptiska provpunkter Delavrinningsområden,5 1 kilometer

18 Pilotområde E Kväve (mg/l) Tot_N NO3_N,2,4,6,8 1 1,2 1,4 1,6 1, Fosfor (mg/l) Tot_P Part_P PO4_Pf Flöde (l/s) Manuell vattenprovtagning, preliminära resultat

19 b 42* 41a 43 43a 43b 41b * 63a* 63b* Kond (ms/m) b 42* 41a 43 43a 43b 41b * 63a* 63b* Susp (mg/l) b 42* 41a 43 43a 43b 41b * 63a* 63b* Part-P (mg/l) P-PO 4 (mg/l) b 42* 41a 43 43a 43b 41b * 63a* 63b* P-tot (mg/l) b 42* 41a 43 43a 43b 41b * 63a* 63b* N-tot (mg/l) Pilotområde E23 12, 8, 4,, Huvudfåra Biflöde Synoptisk vattenprovtagning Preliminära resultat,8,6,4,2, Vattenflöde 1 april 214: 28 l/s 29 januari 216: 171 l/s, ,1, ,8,6,4,2, b 43 41a 42 4b Typ av vattendrag Huvudfåra, öppen Huvudfåra, kulvert Biflöde, öppen Biflöde, kulvert Synoptiska provpunkter Delavrinningsområden,5 1 kilometer

20 Pilotområde E23 Tvåstegsdike Vid anläggning (september och oktober 214) Januari 214 Samtliga foton: Anuschka Heeb

21 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 Pilotområde U8 Utlopp från området, preliminära resultat (mm) Nederbörd och avrinning N (kg/ha) 2 N (mg/l) , 1,5 1,,5 P (kg/ha),6,5,4,3,2,1 P (mg/l) 1 2 Typ av vattendrag Huvudfåra, öppen Biflöde, öppen, Biflöde, kulvert Synoptiska punkter Delavrinningsområde Nederbörd (hel stapel) och avrinning (streckad). Halt av totalkväve ( ) och nitratkväve ( ). Transport av totalkväve (hel stapel) och nitratkväve (streckad). Halt av totalfosfor ( ) och fosfatfosfor ( ). Transport av totalfosfor (hel stapel) och fosfatfosfor (streckad). Beräkningar baserade på manuell vattenprovtagning (grå färg) resp. flödesproportionell provtagning (svart färg)..5 1 Kilometer

22 Pilotområde U Kväve (mg/l) Manuell vattenprovtagning, preliminära resultat Tot_N NO3_N 2,5 2 1,5 Fosfor (mg/l) Tot_P PO4_Pf Part_P 1,5

23 Uppföljning av åtgärder - slutsatser För ett framgångsrikt och kostnadseffektivt åtgärdsarbete är det av största vikt att vi har kännedom om åtgärdernas effekt Just nu pågår ett storskaligt experiment där åtgärder inom jordbruket genomförs trots att kännedomen om effekterna på miljön är begränsad För att säkerställa att ett åtgärdsprogram är effektivt behöver vi ha god kännedom om åtgärdernas effekt på miljön, både på kort och lång sikt Vi behöver också kännedom om hur en åtgärd som är effektiv mot fosforförluster inverkar på andra faktorer, ex kväveförluster Ett nationellt uppföljningsprogram där åtgärder studeras långsiktigt för att säkerställa att de får den förväntade effekten på miljön bör vara av största angelägenhet