Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Transkript

1 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214) identifierades att den årliga externa fosforbelastningen på Trummens huvudbassäng behöver minska med i storleksordningen ca 3 kg för att man långsiktigt skall kunna uppnå god näringsstatus i sjön. Som ett led i detta arbete planerar kommunen för åtgärder inom Skirsnäskanalens avrinningsområde, som utpekats som ett av de kraftigast påverkade områdena kring Trummen, med avseende på fosfor. Skirsnäskanalen avvattnar den avsänkta Skirsjön, drygt 1 km sydost om Trummen i Skirvikens förlängning, och rinner igenom ett våtmarksområde ner till Skirviken. Kanalen påverkas av lakvatten från den nerlagda deponin i Skir samt en del enskilda avlopp och gödselanläggningar. En betydande del av tillrinningsområdet består också av jordbruksmark. Skirsnäskanalen mynnar efter sammanflöde med Barnsjöns utlopp i Skirviken, som är en avsnörd vik i Trummens södra del. För att förbättra vattenkvaliteten i Skirsnäskanalen samt vidare i Skirviken och Trummen har Växjö kommun anlitat DHI i samarbete med Naturcentrum och ALcontrol för att titta på möjliga åtgärder inom Skirsnäskanalens avrinningsområde. I detta sammanhang vill man studera förutsättningarna för en 1,3 ha stor våtmark vid utloppet av den avsänkta Skirsjön samt eventuell plats för kalkfilter längre ner i kanalen. Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kronoberg. Vattenkvalitet Provtagning Vattenkemiska provtagningar har utförts i Skirsnäskanalen nedströms Skirs avfallsupplag (provpunkt Y1) under många år samt i en provpunkt något högre upp i kanalen direkt nedströms deponin fram till och med år 26 (provpunkt Y2). Prover har i regel tagits två gånger per år som en kontroll av påverkan från deponin. Från och med år 27 utökades analysomfattningen samtidigt som provpunkt Y2 utgick. Analyserna omfattar numera bl.a. ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, turbiditet, syre och TOC samt olika kväve- och fosforfraktioner. Från och med år 214 startade mer frekventa provtagningar (12 ggr/år) i provpunkt 481, som är samma provpunkt som Y1, och i Skirsjöns utlopp (provpunkt 48). Detta mot bakgrund av aktuellt åtgärdsarbete. Dessa provpunkter ingår i Mörrumsåns samordnade recipientkontroll. Utöver detta togs enstaka prover på några olika platser i kanalen i oktober 212 (provpunkterna 1, 2, 3 och Y1) inom ramen för arbetet med åtgärdsstrategin för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214), bl.a. för analys av olika fosforfraktioner. Samtliga resultat från provtagningarna inom Skirsnäskanalens avrinningsområde under perioden redovisas i Bilaga 1. Resultaten redovisas dels i form av rådatatabeller dels

2 2 i form av resultatsidor med bedömningar, medelvärden och diagram över säsongsvariation år 214 samt tidsserier och statistiska trender för åren Provpunkternas lägen redovisas på Karta Y1, 481 Y Karta 1. Karta över delar av Skirsnäskanalens avrinningsområde med aktuella provtagningspunkter för vattenkemiska undersökningar under perioden Fosfor År 214 (januari-oktober) varierade totalfosforhalterna i Skirsjöns utlopp (48) mellan 54 och 19 µg/l kring ett medelvärde på 19 µg/l. Detta är betydligt högre än i t.ex. Barnsjöns utlopp (ca 26 µg/l) eller vad som normalt uppmäts i Skirviken (ca 5 µg/l) och Trummens utlopp (ca 3 µg/l). Halterna i Skirsjöns utlopp bedöms vara extremt höga ur ett recipientperspektiv och statusen med avseende på fosfor bedöms vara dålig. Huvuddelen av fosforn bestod av organiskt partikulärt fosfor, men en betydande del utgjordes av fritt fosfatfosfor (ca 4 %). Sä-

3 3 songsvariationen visar att de högsta halterna av totalfosfor förekom sommartid i samband med höga vattentemperaturer och låga syrehalter. Fosfatfosforhalterna ökade också med temperaturen under våren, men under sommaren skedde ett visst upptag av fosfatfosfor till partikulära former. Den tydliga säsongsvariationen för fosfor beror sannolikt på den högre temperaturen sommartid som ger en ökad mineralisering av organiskt material och biologisk aktivitet i kombination med en hög avdunstning som leder till en koncentrering av halterna. Samtidigt leder de låga syrehalterna till att frisättningen av mark-/sedimentbundet fosfatfosfor ökar. Detta blir extra tydligt i de områden som använts för jordbruksändamål och/eller i områden som tidigare varit sjöbotten där upplagrat organiskt material och fosfor kan frigöras. Säsongsvariationen har tidigare inte kunnat påvisas i Skirsnäskanalen eftersom provtagning endast skett två gånger per år, vår och höst. I Skirsnäskanalen (481) längre nedströms varierade totalfosforhalterna mellan 52 och 32 µg/l kring ett medelvärde på 125 µg/l. Detta är något högre än i Skirsjöns utlopp, men vid en jämförelse av respektive provtagningstillfälle överensstämde halterna väl under året fram till provtagningen i september, då totalfosforhalten var markant högre i Skirsnäskanalen jämfört med vid Skirsjöns utlopp (Figur 1). Ökningen bestod dock framför allt av fosfatfosfor och liknande ökning av fosfatfosfor noterades i Skirsjöns utlopp vid samma tillfälle (Figur 2). Provtagningstillfället den 1/9, då fosfatfosforhalterna var som högst, föregicks av ett antal kraftiga regn och en flödestopp i mitten till slutet av augusti samt regn dagen före provtagning. Sannolikt har mineraliserad och/eller, vid låga syrehalter, frigjord fosfatfosfor sköljt ut i samband med den ökade avrinningen. Effekten kan dock ha förstärkts om gödsling skett i området. Vid provtagningen den 1/9 noterades, förutom förhöjda fosfatfosforhalter, också något förhöjda värden med avseende på konduktivitet (2 ms/m) och alkalinitet (1,2 mekv/l) samt phvärde (6,8) i Skirsjöns utlopp. Detta är sannolikt också en effekt av mineraliseringsprocesser, men kan även vara en effekt av ökat utflöde av grundvatten. Direkt öster om Skirsjöns norra del finns en utfyllnad. Vad denna utfyllnad består av är oklart i skrivande stund, men bör kontrolleras. Sett i ett längre perspektiv (21-214) har fosforhalterna i Skirsnäskanalen varken ökat eller minskat signifikant, men den långsiktiga tendensen är att fosforhalterna minskar (Bilaga 1), även om ett avvikande högt värde år 21 sätts inom parantes. Totalfosfor (µg/l) Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Figur 1. Totalfosforhalter under perioden januari 214 till oktober 214 i Skirsjöns utlopp vid provpunkt 48 och i Skirsnäskanalen vid provpunkt 481.

4 4 Fosfatfosfor (µg/l) Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Figur 2. Fosfatfosforhalter under perioden januari 214 till oktober 214 i Skirsjöns utlopp vid provpunkt 48 och i Skirsnäskanalen vid provpunkt 481. Kväve Kvävehalterna år 214 samvarierade mycket väl i de båda provpunkterna fram till provtagningen i augusti då framför allt ammoniumkvävehalten ökade kraftigt i Skirsnäskanalen (Figur 3). Totalkvävehalterna bedöms vara mycket höga i både provpunkterna. I Skirsjöns utlopp bestod huvuddelen (ca 7 %) av kvävet som organiskt kväve p.g.a. mycket höga halter av organiskt material, vilket är normalt i denna typen av områden. Nitrat- + nitritkvävehalterna och halterna av ammoniumkväve var låga i denna punkt. I Skirsnäskanalen var också huvuddelen av kvävet organiskt bundet under större delen av året, förutom under sensommaren och hösten, då ammoniumkvävehalten ökade drastiskt. Ammoniumkvävehalterna som uppmättes i Skirsnäskanalen bedöms vara mycket höga och tyder på en stark antropogen påverkan (se nästa avsnitt Provtagningstillfällena i augusti och september 214 ). Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium dels beroende på den syreförbrukning som sker vid nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat) dels beroende på att gifteffekter kan förekomma. Gifteffekten är kopplad till omvandlingen av ammonium till ammoniak. Miljökvalitetsnormen för ammonium i fiskvatten är <1 µg NH4/l (motsvarar ca 8 µg NH4-N/l, SFS 26:114). Som högst uppmättes 78 µg NH4-N/l i Skirsnäskanalen vid provtagningen i september. Ammonium är starkt syreförbrukande då 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre vid omvandling till nitratkväve. Normala syrehalter kring 7 mg/l kan därmed klara att oxidera ca 1,5 mg NH4-N/l (15 µg NH4-N/l) om ingen ytterligare syresättning eller syretäring sker. I området är syresättningen av vattnet mycket begränsad samtidigt som halterna av organiskt material är mycket höga. Uppmätta syrehalter visar syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i hela kanalen inklusive Skirsjöns utlopp, vilket orsakas av höga temperaturer, höga halter av organsikt material och dålig syresättning på vattnet. De naturligt låga syrehalterna gör att tillfört ammoniumkväve inte omvandlas vidare till nitratkväve. Vid syrebrist ökar också frisättningen av mark-/sedimentbundet fosfatfosfor. Sett i ett längre perspektiv (21-214) har kvävehalterna i Skirsnäskanalen varken ökat eller minskat signifikant, men den långsiktiga tendensen är att kvävehalterna minskar (Bilaga 1).

5 5 Provtagningstillfällena i augusti och september 214 I Skirsnäskanalen noterades, som tidigare nämnts, en stark påverkan med tydligt förhöjda halter/värden med avseende på totalkväve (6 3 och 11 µg/l), ammoniumkväve (4 och 7 8 μg/l), konduktivitet (23 och 35 ms/m) och alkalinitet (1,2 och 4,2 mekv/l) vid provtagningstillfällena den 8/8 och 1/9 214, med högst halter/värden den 1/9 (Figur 3). I mitten av juli 214 grävdes delar av Skirsnäskanalen ur, förbi Skirs avfallsupplag, för att minska näringstillförseln från Skirsjön till Trummen. Vid grävningarna påträffades en kulvert vars syfte varit att minska genomströmningen av vatten genom Skirs avfallsupplag. Med åren har kulverten vuxit igen och idag finns endast ett marginellt flöde genom den. Grävningarna genomfördes i mitten av juni, d.v.s. mellan provtagningstillfällena den 3/7 och den 8/8. Mellan dessa tillfällen skedde ingen förändring med avseende på grumlighet, fosforhalter eller halt av organsikt material, men vattnets alkalinitet, konduktivitet samt kvävehalter, främst ammoniumkväve, ökade drastiskt. Fram till provtagningstillfället den 1/9 ökade samma parametrar ytterligare. Den mest troliga förklaringen till påverkan är att grävarbetena orsakade ett tillfälligt förhöjt läckage av lakvatten från deponin. Deponin ligger i en genomsläpplig isälvsavlagring, varför en sänkning av grundvattennivån vid dikning kan dränera ut lakvattenpåverkat mark-/grundvatten från deponin. En normal dikesrensning i ett opåverkat område ger inte denna amplitud i påverkan även om förhöjda halter/värden av bl.a. ammoniumkväve, konduktivitet och ph har dokumenterats i rapporten Dikningsrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem (IVL 213). Påverkan klingade av fram till provtagningstillfället den 8/1, men var fortfarande väl synlig i resultaten. Vid provtagningen den 29/1 hade effekten avklingat av ytterligare till nära normala nivåer. Orsaken till påverkan går inte helt att fastställa. Fortsatta provtagningar kan förhoppningsvis visa om påverkan är återkommande eller om det sannolikt orsakades av ett tillfälligt förhöjt läckage efter grävningarna i ån. Totalkväve (µg/l) Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Figur 3. Ammoniumkvävehalter under perioden januari 214 till oktober 214 i Skirsjöns utlopp vid provpunkt 48 och i Skirsnäskanalen vid provpunkt 481. Övriga parametrar Utöver fosfor och kväve visar analysresultaten från Skirsjöns utlopp och Skirsnäskanalen på mycket höga halter av organiskt material, syrefritt eller nästa syrefritt tillstånd sommartid, starkt färgat och starkt grumligt vatten samt svagt till måttligt sura ph-värden och mycket god motståndskraft mot försurning. Förutom skillnaderna i analysresultat hösten 214, som har

6 6 beskrivits ovan, var vattenkvaliteten mycket likartad i de båda provpunkterna (nr 48 och 481). Även resultaten från provpunkt Y2, som provtogs fram till och med år 26 direkt nedströms deponin, överensstämmer väl med resultaten från övriga provpunkter. Några signifikanta trender syns inte i datamaterialet för perioden med avseende på TOC, syrehalt, färg, turbiditet, ph-värde, alkalinitet eller konduktivitet (Bilaga 1). Stora variationer har förekommit mellan olika provtagningstillfällen och år. Transporter och belastning på Skirviken Enligt tidigare modelleringar av vattenflöden i Trummens södra tillrinningsområde (ALcontrol och DHI 214) var medelflödet i Skirsnäskanalen ca,14 m 3 /s under åren Detta räknat på en tillrinningsareal på ca 123 ha. Med då antagna halter i kanalen på 127 µg P/l och ca 2 5 µg N/l blev den totala transporten från kanalen till Skirviken i storleksordningen 57 kg P/år och ca 1 1 kg N/år. Motsvarande beräkning för Skirsjöns utlopp med en tillrinningsareal på ca 8 ha blir i storleksordningen,1 m 3 /s samt ca 37 kg P/år och 73 kg N/år, om samma halter antas. Om vattenflödena i kanalen år 214 arealproportioneras fram utifrån vattenflöden beräknade enligt S-HYPE (SMHI) för ett närliggande sjöfattigt område (delavrinningsområdets AROID: ) och uppmätta halter från år 214 används (interpoleras på dygnsbasis mellan provtagningstillfällena) blir transporten i kanalen i storleksordningen 28 kg P (varav ca 12 kg PO4-P) och 1 kg N (varav 22 kg NO3- + NO2-N och 26 kg NH4-N) för år 214. Motsvarande siffror för Skirsjöns utlopp blir 16 kg P (varav ca 6 kg PO4-P) och 4 kg N (varav 13 kg NO3- + NO2-N och 32 kg NH4-N) för år 214. Vid dessa beräkningar har vattenflödet från den 18/11 antagits vara konstant året ut och halterna efter provtagningen i oktober har interpolerats fram mot halten i januari samma år. Denna beräkningsmodell underskattar vattenflödet jämfört med de beräkningar som ligger till grund för åtgärdsstrategin för Växjösjöarna med ca 3 % (jämförelseperiod ) samtidigt som beräknad flödesviktad fosforhalt år 214 (91 µg/l) blev lägre än tidigare antagen halt på 127 µg/l. Den antagna halten baserades på flera års mätningar, dock endast vår och höst. Resultaten från år 214 visar lägre halter under vintern och högra halter under sommaren, samt att stora variationer kan förekomma (52-32 µg/l). Föreslagna åtgärder Våtmark För en våtmarks kvävereningsförmåga är denitrifikationen den viktigaste processen, men även upptag och sedimentations-/filtreringsprocesser bidrar till reningen. Reningsresultatet är också beroende av vilka kvävehalter och -mängder som rinner in i våtmarken samt våtmarkens storlek, utformning och vegetation. Men det finns också läckagemekanismer för kväve som motverkar kvävereningen. Detta är bl.a. tillförsel av utlakat humus och mineralisering av organiskt material, vilket kan ge ett utflöde av ammonium. I aktuellt område kring Skirsjön finns stora mängder organiskt material. Nitrathalterna är förhållandevis låga och syrehalterna är ogynnsamma för nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat). Reningsgraden för nitrat i våtmarken bedöms därför bli begränsad. Våtmarken kommer sannolikt ge en ökad sedimentation av organiskt budet kväve, vilken är den dominerande fraktionen i området. Våtmarken kommer sannolikt också ge en ökad syresättning av

7 7 vattnet, vilket ökar förutsättningarna för nitrifikation, som följt av denitrifikation kan ge en ökad reningsgrad. I projektet räknar man med en reningsgrad för våtmarken vid Skirsjön på ca 2-4% för kväve. Mot bakgrund av de låga nitrathalterna samt den höga halten organiskt material har 2 % använts i fortsatta beräkningar. Våtmarken bör om möjligt, i första hand, utformas för optimal syresättning och reduktion av fosfor. Detta eftersom kväve i Trummen inte är ett primärt problem. Fosfordynamiken i en våtmark är mer komplicerad än för kväve. Fosforns kemiska egenskaper gör att processerna varierar kraftigt. Tillfällen med fastläggning i en våtmark kan snabbt övergå i läckage. På lång sikt är man dock överens om att våtmarker fungera bra för fosforrening, främst genom upptag och sedimentationsprocesser. Det finns dock stora osäkerheter kring mekanismerna bakom tillförsel av utlakat humus och mineralisering av organiskt material, vilket kan ge ett utflöde av löst organiskt fosfor och fosfatfosfor. Risken för läckage av fosfatfosfor förstärks av den kemiska mekanism som gör att fosfor kan läcka ut från sediment och jord vid låga syeförhållanden, särskilt sommartid. Denna mekanism är i nuläget sannolikt av stor betydelse för fosforhalterna i kanalen. Fosfatfosforn som tillförs vattnet sommartid tas till viss del upp av alger och bakterier, varvid den partikulära fosforfraktionen ökar. Skirsjön har sannolikt under vissa tider använts som gödslad åker, vall eller betesmark, och kan därmed ha upplagrad näring. Analysresultaten från Skirsjön och Skirsnäskanalen tyder på att fosfor frisläpps sommartid beroende på temperatur, sannolikt som en effekt av tillförsel av utlakat humus och mineralisering av organiskt material samt läckage av fosfor från sediment och jord vid låga syrgasförhållanden. I våtmarken vid Skirsjöns utlopp kommer sannolikt fosfatfosforhalterna minska tack vare ett ökat upptag och/eller en ökad bindning till olika partikulära strukturer. Fosfatfosforhalterna utgör en stor del av totalfosforhalten i dagsläget. En ökad uppehållstid på vattnet kommer sannolikt också ge en ökad sedimentation av partikulärt fosfor. Våtmarken kommer sannolikt också öka syresättning av vattnet, vilket minskar förutsättningarna för läckage av fosfor och/eller ökar förutsättningarna för komplexbindning och återsedimentering. Det finns dock stora osäker kring fosfordynamiken i våtmarker, särskilt i tidigare avvattnade områden med stora mängder organiskt material. I projektet räknar man med en reningsgrad för våtmarken vid Skirsjön på ca 2-4% för fosfor. Mot bakgrund av den höga halten organiskt material, låga vattenföringen och begränsade syresättningen, områdets historik (avvattnad sjö) och osäkerheter kring fosfordynamiken i aktuellt område har 2 % använts i fortsatta beräkningar. Kalkfilterbrunnar I projektet planeras eventuellt anläggning av kalkfilterbrunn i anslutning till kanalens nedre del. Resultat från projektet Åtgärder mot läckage av fosfor från jordbruksmark dikesdammar och dikesfilter Fas 2 (IVL & WEREC 214) visar att kalkfilterbrunnar avskiljer fosfor från avrinnande vatten från jordbruksmark och att reduktionsgraden för totalfosfor under en fyra år lång mätperiod har varit mellan 25 och 41 % och för fosfatfosfor mellan 2 och 43 %. Mängden avskilt fosfor är dock beroende av hur stor del av kanalens vattenflöde som kan ledas genom filtret. Mot bakgrund av förhållandvis höga fosforhalter och låga vattenflöden har en reduktion på ca 3 % med avseende på såväl totalfosfor som fosfatfosfor använts i fortsatta beräkningar.

8 8 Effekter på halter och transporter samt belastning på Skirviken Med utgångspunkt från antagen reduktion av fosfor och kväve i föreslagen våtmark (2 % för kväve och 2 % för fosfor) vid Skirsjön i kombination med kalkfilterbrunnen i nedre delen av kanalen (3 % för fosfor) har effekten på Skirsnäskanalens halter och transporter av fosfor och kväve beräknats utifrån såväl redovisade förutsättningar i åtgärdsstrategin för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214) som erhållna analysresultat år 214. Effekten av åtgärderna på fosforhalterna i Skirviken har också beräknats med hjälp av Vollenweiders belastningsmodell. Beräknade transporter och flödesviktade halter av fosfor och kväve vid Skirsjöns utlopp och i nedre delen av Skirsnäskanalen före och efter åtgärd redovisas i Tabell 1. Beräknat utifrån antaganden i åtgärdsstrategin för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214) kan föreslagna åtgärderna reducera den externa belastningen på Skirviken i Trummen med i storleksordningen 22 kg P/år och 15 kg N/år. Motsvarande siffror beräknade utifrån erhållna analysresultat år 214 är 11 kg P/år och 8 kg N/år. Detta motsvarar en total reduktionen av belastningen från Skirsnäskanalens avrinningsområde på i storleksordningen ca 4 % för fosfor och ca 1 % för kväve. För fosfor kan den minskade externa belastningen innebära en haltminskning i Skirviken på i storleksordningen mellan 4 och 1 µg/l, d.v.s. från halter kring 48 µg/l (21-212) till i storleksordningen µg/l (beräknat enligt Vollenweiders belastningsmodell). Kväve/fosforkvoten kommer sannolikt att påverkas positivt, d.v.s. kommer öka något efter åtgärd, vilket kan bidra till att minska riskerna för uppkomst av blågrönalgblomningar. Det är därför önskvärt att åtgärderna i första hand inriktas mot reduktion av fosfor. Åtgärdsmålet för Trummens huvudbassäng är att minska den externa belastningen med ca 3 kg/år för att man, enligt Vollenweiders belastningsmodell, långsiktigt skall kunna uppnå god näringsstatus i sjön. Detta förutsätter dock även åtgärder mot sjöns interna belastning. Det är osäkert hur stort och snabbt genomslag en minskad extern belastning på Skirviken får på Trummens huvudbassäng eftersom interna processer i Skirviken kan upprätthålla höga fosforhalter och därmed en likartad transport av fosfor till huvudbassängen. Erfarenhetsmässigt tar det ofta lång tid innan en minskad extern belastning till en sjö får fullt genomslag. Med tiden kommer dock sannolikt föreslagna åtgärder att få positiva effekter på vattenkvaliteten även på Trummens huvudbassäng. Tabell 1. Beräknade transporter och flödesviktade halter av fosfor och kväve vid Skirsjöns utlopp och i nedre delen av Skirsnäskanalen före och efter åtgärd (våtmark vid Skirsjön i kombination med kalkfilterbrunnen i nedre delen av kanalen). Transporter och halter är beräknade utifrån antaganden i LOVA-projektet för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214). Transporter och halter 214 är beräknade utifrån erhållna analysresultat år 214 och modellerade flöden i närliggande delavrinningsområde enligt S-HYPE (SMHI) Nuvarande transport Transport efter åtgärd Nuvarande halt Halt efter åtgärd kg/år kg/år kg/år kg/år µg/l µg/l µg/l µg/l Skirsjöns utlopp Fosfor Kväve Till Skirviken Fosfor Kväve

9 9 Referenser ALcontrol & DHI 214. Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna, Etapp 1 av 3, Undersökningar och beslutsunderlag. Växjö kommun. IVL 214. Dikesfilter. Utvidgning. Slutrapport. Maj 214. För Stiftelsen IVL, Baltic Sea 22, Segeåprojektet, Simrishamns kommun, Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund, Werec Water Ecosystem Recovery AB. IVL 213. DiVa - Dikningsrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem.

10 1 Bilaga 1 Provtagningspunkt NR DATUM Temp ph Alk Kond Färg Abs F Syre Turb Sulfat Klorid oc mekv/l ms/m mg Pt/l mg/l FNU mg/l mg/l Skirsjöns utlopp ,7 6,1,2 14 3,63 5,3 2,1 Skirsjöns utlopp ,7 6,, ,56 5,7 3,3 Skirsjöns utlopp , 6,4, ,44 5,5 4,5 Skirsjöns utlopp ,7 6,5, ,45 4,3 8,9 Skirsjöns utlopp ,1 6,7, ,39 3,3 2 Skirsjöns utlopp ,9 6,6, ,57 2,3 28 Skirsjöns utlopp ,7 6,6, ,6,9 28 Skirsjöns utlopp ,6 6,5, ,79,5 18 Skirsjöns utlopp ,4 6,8 1,2 2 52,68 2, 12 Skirsjöns utlopp ,8 6,6, ,89 1,6 16 Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,6 7, Skirsnäskanalen Y , 5, Skirsnäskanalen Y , 2 19 Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y ,5 5, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,2 6, Skirsnäskanalen Y ,9 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y ,6 7, Skirsnäskanalen Y , 5, Skirsnäskanalen Y , Skirsnäskanalen Y , Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,5 5, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,6 6, Skirsnäskanalen Y ,9 6, Skirsnäskanalen Y ,7 3, ,5 17 8,5 17 Skirsnäskanalen Y ,2 6,9, ,5 14 9,3 15 Skirsnäskanalen Y ,6, ,2 3,6 7,9 16 Skirsnäskanalen Y ,3, ,9 4, Skirsnäskanalen Y ,3, ,5 6,8 9,2 16 Skirsnäskanalen Y ,1, ,9 8, Skirsnäskanalen Y ,8 6,9, ,2 4, Skirsnäskanalen Y ,1 6,3,43 13 >5,1 19 8,3 12 Skirsnäskanalen Y ,4 6,5,44 12 >5 4,4 11 6,1 1 Skirsnäskanalen Y ,7 6,6, , 9,6 8,5 13 Skirsnäskanalen Y , 6,6, ,3 6,1 8,8 11 Skirsnäskanalen Y ,5 7,, , Skirsnäskanalen Y ,4 7,4, ,6 6,6 8,2 12 Skirsnäskanalen Y ,2 6,7, ,2 6, Skirsnäskanalen ,3 6,4, ,77 9,3 2,4 Skirsnäskanalen ,8 6,1, ,7 9,4 2,9 Skirsnäskanalen ,8 6,6, ,6 8,5 3,4 Skirsnäskanalen ,8 6,7, ,59 7,7 5,2 Skirsnäskanalen ,5 6,9, ,71 6,6 12 Skirsnäskanalen Y ,2 7,2, ,1 12, 1 14 Skirsnäskanalen , 6,8, ,85 3,8 12 Skirsnäskanalen ,2 6,9, ,92 3,5 26 Skirsnäskanalen ,4 6,8 1, ,98 1,3 22 Skirsnäskanalen ,3 7,1 4, ,17,9 14 Skirsnäskanalen ,2 7, 1, ,8 3,8 14 Skirsnäskanalen Y ,5 6,5,42 16 >5 2,4 11, Uppströms deponi ,3 Nedströms deponi Y ,7 Biflöde från deponidamm ,5 Före Barnsjöns utlopp ,2

11 Provtagningspunkt NR DATUM TOC Tot-N NH4N NO32N NO2N Tot-P PO4P Zn mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Y < Uppströms deponi < Nedströms deponi Y < Biflöde från deponidamm Före Barnsjöns utlopp <

12 12 48 Skirsjöns utlopp 214 sid 1 Säsongsvariation Parametrar för bedömning av status Årsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 19 Extremt hög halt 15,13 Dålig Andra parametrar Årsmedelvärde Tillstånd Årsmedelvärde Fosfatfosfor (µg/l) 41 Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 41 Totalkväve (µg/l) 191 Mycket hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 188 TOC (mg/l) 29 Mycket hög halt Nitritkväve (µg/l) - Syre, årsmin (mg/l),5 Syrefritt eller nästan syrefritt Konduktivitet (ms/m) 15 Färg (mg Pt/l) 368 Starkt färgat vatten Klorid (mg/l) - Turbiditet (FNU) 14 Starkt grumligt vatten Sulfat (mg/l) - ph 6,5 Måttligt surt Alkalinitet (mekv/l),64 Mycket god buffertkapacitet Säsongsvariation PO4P TOTP,4 2,4 NO32N TOTN 3,3,2, ,3,2,1 2 1, , ,4 NH4N 4,4 KOND 3,2 2,2 2 1, , ,4 TOC 6,4 TURB 3,3,2,1 4 2,2 2 1, TEMP,4 2, SYREH,4 8,3 15,3 6,2 1,2 4,1 5,1 2, ,4 PH 7,, ALK,4 1,5,2 6,5 6,,2 1,,5, ,5, ,

13 Skirsnäskanalen 214 sid 1 Säsongsvariation Parametrar för bedömning av status Årsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 125 Extremt hög halt 15,12 Dålig Andra parametrar Årsmedelvärde Tillstånd Årsmedelvärde Fosfatfosfor (µg/l) 54 Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 559 Totalkväve (µg/l) 37 Mycket hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 1622 TOC (mg/l) 33 Mycket hög halt Nitritkväve (µg/l) - Syre, årsmin (mg/l),9 Syrefritt eller nästan syrefritt Konduktivitet (ms/m) 19 Färg (mg Pt/l) 415 Starkt färgat vatten Klorid (mg/l) - Turbiditet (FNU) 11 Starkt grumligt vatten Sulfat (mg/l) - ph 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l) 1, Mycket god buffertkapacitet Säsongsvariation PO4P TOTP,6 4,6 NO32N TOTN 15,4, ,4,2 1 5, , ,6 NH4N 1,6 KOND 4,4,2 5,4,2 2, , ,6 TOC 6,6 TURB 3,4 4,4 2,2 2,2 1, TEMP,6 2, SYREH,6 1,4, ,4,2 5, ,6 PH 7,5, ALK,6 6,4 7,,4 4,2 6,5,2 2, ,,

14 14 481, Y1 Skirsnäskanalen Femårsmedelvärden sid 2 Tidsserier och trender Parametrar för bedömning av status Femårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 18 Extremt hög halt 14,13 Dålig Andra parametrar Femårsmedelvärde Tillstånd Femårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 282 Mycket hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 191 TOC (mg/l) 41 Mycket hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 826 Syre, årsmin (mg/l) 3, Syrefattigt tillstånd Nitritkväve (µg/l) 8,5 Färg (mg Pt/l) 32 Starkt färgat vatten Konduktivitet (ms/m) 16 Turbiditet (FNU) 5,9 Betydligt grumligt vatten Klorid (mg/l),38 ph 6,8 Svagt surt Sulfat (mg/l) 11 Alkalinitet (mekv/l),63 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 6 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 8 Årsmin Syrehalt (mg/l) inga data Färgtal (mg Pt/l) 1 Turbiditet (FNU) inga data ph-värde Alkalinitet (mekv/l) inga data inga data Statistik (medelvärden) 481 Startår Slutår n Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Färgtal (mg Pt/l) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Ammoniumkväve (µg/l) % Nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) % Signific. + p<,1 * p<,5 ** p<,1 *** p<,1 Förändring