Tel: E-post:

Transkript

1 VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: E-post: [email protected] Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Carlsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Caroline Svärd Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel: E-post: [email protected] Omslagsfoto: Tryckt: Vy över Vättern från Vadstena (Foto: Sven Thunéll, ALcontrol AB)

3 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR 1 BAKGRUND. 19 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR. 22 REFERENSER BILAGA 1. Kontrollprogram BILAGA 2. Metodik BILAGA 3. Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år BILAGA 4. Resultat från undersökning av vattenkemi år BILAGA 5. Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealförlust år BILAGA 6. Uppgifter om utsläpp från punktkällor år BILAGA 7. Statusklassning av vattenkemi BILAGA 8. Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år BILAGA 9. Resultat från undersökning av växtplankton år BILAGA 1. Resultat från undersökning av bottenfauna år BILAGA 11. Resultat från provfiske år

4

5 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Jönköpings kommun har ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB utfört 211 års undersökningar av vattenmiljön, inom ramen för den samordnade recipientkontrollen, i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. Årets undersökningar omfattade vattenkemi, metaller i vattenmossa, växtplankton, bottenfauna och provfiske. Årets rapport finns i en version där samtliga bilagor finns på en CD-skiva som sitter i en ficka på insidan av omslagets baksida. Dessutom finns en populärversion i vikt A3-format. Efter några inledande avsnitt om väderförhållanden, vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust, kommenteras resultaten delområdesvis. I Figur 9 (näringsstatus fosfor), Figur 1 (näringsstatus växtplankton), Figur 11 (näringsstatus bottenfauna) och Figur 12 (färgtal) redovisas några vattenkvalitetsaspekter på färgkartor. Lufttemperatur och nederbörd 19-talets mildaste aprilmånad År 211 var ett av de 15 år som sedan 1995 haft en årsmedeltemperatur över den normala (7, jämfört med 5,2 C för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station vid Jönköpings flygplats. Bara två år (1996 och 21) hade lägre årsmedeltemperaturer jämfört med normalvärdet. Alla månader utom februari hade temperaturer över de normala. Särskilt milt var det i april som var 19-talets mildaste aprilmånad. Blött i juni och december, torrt i april och november År 211 var årsnederbörden något större än vanligt (7 %, 846 jämfört med 787 mm för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station i Jönköping. De största nederbördsmängderna kom i juni och december (Figur 1). Särskilt lite nederbörd föll det i april och november (Figur 1). Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Figur 1. Månadsnederbörd vid SMHI:s väderstation vid Jönköpings flygplats. (station 7446) år 211 samt normalvärden för perioden Streckade linjer visar min- och maxvärden under 199-talet. Vattenföring och ämnestransport Högre vattenföring än normalt i hela området Att 211 var ett något mer nederbördsrikt år än normalåret avspeglades även i vattenföringen. För året som helhet var vattenföringen högre än vanligt i hela området (se exemplet Huskvarnaån i Figur 2). Störst var skillnaden i Lillån (Bankeryd), där 211 års medelvattenföring var 39 % högre än medelvärdet för perioden Minst var skillnaden i Tabergsån, där flödet bara var 8 % högre jämfört med medelvärdet för perioden

6 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Kväve (ton/år) Kväve Flöde Flöde (m 3 /s) 1 21 Figur 2. Ämnestransport av kväve och årsmedelflöde i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern (station 3) åren Högsta vattenföringen i april och december Generellt var vattenföringen högre än normalt i april, juni och december. I april var orsaken sannolikt främst snösmältning på grund av det milda vädret. I juni och december bidrog istället mycket nederbörd. Lägre vattenföring än vanligt noterades främst i januari, maj och november. Större transporter av främst organiskt material och fosfor i flera vattendrag Den högre vattenföringen bidrog till att 211 års transporter av främst syreförbrukande organiskt material (TOC) och fosfor var högre än medelvärdet för perioden I Lyckåsån och Huskvarnaån (Figur 2) var däremot kvävetransporten lägre än vanligt. Högst kväveförluster i de vattendrag som påverkas mest av utsläpp från reningsverk Årstransporten av kväve respektive fosfor dividerad med avrinningsområdets yta ger den arealspecifika förlusten. I Nässjöån, där genomslaget från Nässjö reningsverk är kraftigt, uppmättes extremt hög kväveförlust (51 kg/ha, år) med mycket stor avvikelse från jämförvärdet. Även i Tabergsån och Lillån (Bankeryd) vid respektive utlopp i Vättern uppmättes mycket höga kväveförluster (16 respektive 18 kg/ha, år) med stor avvikelse från jämförvärdet. Vidare hade Lyckåsån, Stensjöån, Huskvarnaån, Lillån (Tabergsån), Tabergsån (inlopp i Munksjön) och Hökesån höga kväveförluster (4-6 kg/ha, år) med tydlig till stor avvikelse från jämförvärdet. Av nämnda vattendrag påverkas särskilt Tabergsån och Lillån av reningsverken i Jönköping respektive Bankeryd, medan övriga vattendrag sannolikt främst påverkas av omgivande jordbruksmark. Övriga vattendrag (Kierydsån och Knipån) hade måttligt höga kväveförluster med tydlig avvikelse från jämförvärdet. Mycket höga fosforförluster i Lyckåsån och Nässjöån I Nässjöån noterades även mycket höga fosforförluster (,33 kg/ha, år) med stor avvikelse från jämförvärdet. Mycket höga fosforförluster (,43 kg/ha, år) uppmättes även i Lyckåsån, där avvikelsen från jämförvärdet var extremt stor. Höga fosforförluster uppmättes dessutom i Tabergsån och Lillån vid Bankeryd (,19 respektive,29 kg/ha, år) vid respektive utlopp i Vättern, och avvikelsen från jämförvärdet klassades som stor respektive mycket stor. Övriga vattendrag hade låga eller oftast måttligt höga fosforförluster med tydlig till stor avvikelse från jämförvärdet. Röttleåns avrinningsområde God näringsstatus i Kierydsån och Ören och måttlig i Bunn och Röttleån Medelhalten av näringsämnet fosfor var måttligt hög i Kierydsån år 211. Halten var måttligt hög även nedströms i sjön Bunn (augusti), men bedömdes som låg i Ören. Röttleån hade mycket hög medelhalt av fosfor till följd av påverkan från jordbruk och enskilda avlopp. Halterna av näringsämnet kväve var lägre i sjöarna Ören och Bunn (måttligt höga halter) jämfört med Kierydsån (höga halter) och Röttleån (mycket höga halter). I Röttleån var knappt 7 % av total- 2

7 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar kvävet nitrit- och nitratkväve. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) gav god status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i Kierydsån och Ören respektive måttlig status i Bunn och Röttleån. Långsiktigt minskande medelhalter av fosfor i Bunn och Röttleån I Bunn minskade fosformedelhalterna från huvudsakligen måttligt höga halter under 199-talet till på gränsen mellan låga och måttligt höga halter under 2-talet. Motsvarande minskning är inte lika tydlig i Ören. I Röttleån minskade medelhalterna av fosfor svagt från extremt höga halter på 197-talet till därefter oftast mycket höga halter. Orsaker till minskningen kan bland annat vara utbyggnad av reningsverk, minskad befolkningstäthet i glesbygd och förändrad inriktning på jordbruket. Viss minskning även av kvävemedelhalter i Röttleån, men fortsatt mycket höga halter I Röttleån syns en viss minskning även för kväve, även om halterna huvudsakligen har varierat inom klassen mycket höga halter under den senaste 35-årsperioden. Undantaget var år 29, då det för första gången noterades en hög medelhalt av kväve i Röttleån, men denna bedömdes åren 21 och 211 åter som mycket hög. Hög status för både siktdjup och klorofyll i Ören och Bunn Klorofyllhalten (mått på algmängd) var i augusti 211 mycket låg i Ören och låg i Bunn. Detta står i överensstämmelse med de relativt låga fosforhalterna. Liten algmängd, svagt färgat och svagt grumligt vatten (måttligt i Bunn) gav större siktdjup jämfört med övriga undersökta sjöar. Siktdjupet bedömdes som stort i Ören (6,1 m) och måttligt stort i Bunn (4,1 m). Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) gav hög status avseende kvalitetsfaktorerna Siktdjup och Klorofyll i båda sjöarna. Växtplankton påvisade näringsfattigdom i Ören och måttlig näringsrikedom i Bunn Växtplanktonundersökningen i augusti 211 visade på näringsfattiga förhållanden i Ören och måttligt näringsrika förhållanden i Bunn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen hög i Ören och god i Bunn, men klassades enligt Medins expertbedömning ned en klass till god i Ören och måttlig i Bunn. Risken för långvariga blomningar av potentiellt giftbildande blågrönalger bedömdes som liten för båda sjöarna. Orsaker till generellt ökande halter av organiskt material inte klarlagda Vid alla provplatser i delområdet finns tendenser till svagt ökande halter av organiskt material sedan 199-talet (mätt som TOC och syns i än högre grad på färgtal), som inte bara orsakats av ökande vattenföring. I Kierydsån noterades mycket hög TOC-halt (17 mg/l) för första gången sedan Samma fenomen är känt från stora delar av södra och mellersta Sverige, men forskarna är inte är helt överens om orsakerna. En teori är att klimatförändringar spelar in, till exempel genom att ökande temperatur (främst vintertid) medför att nedbrytning av organiskt material i marken med påföljande utlakning av humusämnen till vattendragen, i högre grad är möjlig även vintertid. En annan teori kopplar utvecklingen till minskande försurning såtillvida att humusämnen som tidigare var bundna till sulfat i marken nu frigörs. Återkommande syrebrist i Bunn Syreförhållandena var tillfredsställande i Kierydsån, Ören och Röttleån år 211. I Bunn rådde emellertid syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd mellan 8 och 18 meters djup vid provtagningen 23 augusti 211. I Bunn har det varit syrebrist i bottenvattnet (-,6 mg/l) vid samtliga provtagningar under perioden

8 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Edeskvarnaåns avrinningsområde Jordbruk bidrog till dålig näringsstatus i både Lyckåsån och Landsjön I den jordbrukspåverkade Lyckåsån bedömdes medelhalterna av fosfor som extremt höga (126 µg/l) och kväve som mycket höga (1783 µg/l) år 211. Årets högsta fosforhalter sammanföll ofta med starkt grumligt vatten, vilket påvisar erosion från jordbruksmark, troligen i samband med regn. I Landsjön var fosforhalten extremt hög i både yt- (14 µg/l) och bottenvattnet (12 µg/l) vid provtagningen 24 augusti, varav cirka 6-75 % var fosfatfosfor. Bedömt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen dålig i både Lyckåsån och Landsjön. Ofta extremt höga fosforhalter i både Lyckåsån och Landsjön I Lyckåsån ökade medelhalterna av kväve inom klassen mycket höga halter under perioden Under de senaste fem åren har halterna emellertid åter varit lägre. I Landsjön ökade av okänd orsak fosforhalterna i ytvattnet dramatiskt vid millennieskiftet till extremt höga halter från att ha varit mycket höga under 199-talet, men minskade sedan lika drastiskt mellan åren 22 och 23. Därefter har halterna oftast varit lägre, men fortfarande inom klassen extremt höga halter. Kvävehalterna i Landsjön minskade från höga till måttligt höga under 2-talet, men har under de senaste fyra åren åter klassats som höga. Landsjön hade den lägsta kväve/fosfor-kvoten av samtliga undersökta sjöar Landsjön hade den lägsta kvoten mellan näringsämnena kväve och fosfor (N/P-kvot 5) av alla undersökta sjöar i augusti 211. Detta bedöms som stort kväveunderskott, vilket påvisar stor risk för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger. Klorofyllhalten (mått på algmängd) var måttligt hög. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) uppnåddes inte god status för klorofyll. Expertbedömning av växtplankton gav otillfredsställande näringsstatus i Landsjön Undersökningen av växtplankton bekräftade näringsrika förhållanden i Landsjön i augusti 211. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) klassades näringsstatusen som måttlig, men vid Medins expertbedömning klassades denna ned till otillfredsställande. Risken för långvarig blomning av potentiellt giftiga alger bedömdes som liten. Starkt grumligt och färgat vatten i Lyckåsån Vattnet i Lyckåsån bedömdes år 211 som starkt grumligt (medel: 16 FNU) till följd av erosion från omgivande jordbruksmark. Särskilt höga värden noterades i juni (27 FNU), vilket kan bero på kraftigt regn och ökad vattenföring dagarna innan provtagningen. Stor tillförsel av organiskt material (främst humusämnen) medförde även mycket hög halt av organiskt material (TOC: 27 mg/l) samt starkt färgat vatten (13 mg Pt/l) i juni. Liksom vid många andra provplatser ökade TOC-halterna mer än vattenföringen under 199- och 2-talet och 211 års medelhalt var den högsta i tidsserien med startår 1989 (Figur 3). TOC (mg/l) Figur 3. Årsmedelhalter av organiskt material (mätt som TOC) i Lyckåsån (station 22) åren Linjer anger gränser mellan mycket låg, låg, måttligt hög, hög och mycket hög halt. 4

9 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Syrerikt tillstånd i både Lyckåsån och Landsjön Lyckåsån hade tillfredsställande syreförhållanden vid samtliga provtagningar under år 211. Syrehalten i bottenvattnet i Landsjön varierade under perioden från syrerikt till syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Vid årets provtagning var det syrerikt tillstånd i bottenvattnet på 9,5 meters djup. I samband med syrebrist har det tidigare år ofta noterats förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (utlösning av fosfat som annars är bundet till järn i sedimentet), men detta var inte fallet i augusti 211. Huskvarnaåns avrinningsområde Dålig näringsstatus i Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån, Lilla Nätaren och Lillån vid Huskvarna Fosformedelhalterna bedömdes som måttligt höga till höga vid flertalet provplatser i delområdet år 211. I Huluån och Lilla Nätaren var fosforhalterna mycket höga, medan de i Ryssbysjön och Lillån vid Huskvarna till och med klassades som extremt höga. Jämfört med referensvärdet 19 µg/l i Lanån var avvikelsen stor i Nässjöån och Lilla Nätaren, mycket stor i Huluån samt extremt stor i Ryssbysjön och Lillån vid Huskvarna. De lägsta halterna (måttligt höga halter) uppmättes i Ällingabäcken, Fredriksdalaån, Lanån, Huskvarnaån vid Ylens, Stensjöån och Stensjön. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) gav god eller måttlig näringstatus vid flertalet provplatser. Runnerydssjöns utlopp hade otillfredsställande status medan statusen var dålig i Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån, Lilla Nätaren och Lillån vid Huskvarna. Bottenfaunan bekräftade högre näringsstatus i Ryssbysjön och Huluån Den högre näringsstatusen i Ryssbysjön och Huluån bekräftades av undersökningarna av bottenfauna, vilka påvisade otillfredsställande status i Ryssbysjöns djupområde samt måttlig status i Ryssbysjöns strandzon och Huluån. Jordbrukspåverkan och fosforläckage De förhöjda fosforhalterna torde främst bero på jordbrukspåverkan. I Ryssbysjön samt den strax nedströms belägna Huluån och sjön Lilla Nätaren bidrog sannolikt fosforläckage från sjösediment. Extremt hög kvävehalt i Nässjöån Flertalet provplatser hade höga medelhalter av kväve. I Ällingabäcken, Ryssbysjön, Huluån och Lillån vid Huskvarna var 211 års kvävehalter mycket höga, medan det i Nässjöån uppmättes extremt hög kvävehalt (767 µg/l). Jämfört med referensvärdet 663 µg/l i Lanån klassades avvikelsen som extremt stor i Nässjöån och mycket stor i Lillån. Vid övriga nämnda provplatser klassades avvikelsen som tydlig till stor. Nässjöån kraftigt påverkad av reningsverket Haltförhöjningen av kväve i Nässjöån orsakades främst av utsläpp från Nässjö reningsverk. För år 211 redovisades utsläpp av 557 kg fosfor och 86 ton kväve, att jämföra med transporten i Nässjöån vid utloppet i Ryssbysjön som för år 211 beräknades till 733 kg fosfor och 111 ton kväve. Av siffrorna framgår att Nässjöån var kraftigt påverkad av reningsverket som bidrog med 75-8 % av både kväve- och fosfortransporten. Ökande och minskande näringsämneshalter Vid flertalet provplatser uppvisar tidsserierna för kväve varken ökande eller minskande halter. I Lilla och Stora Nätaren samt Huskvarnaåns utlopp i Vättern (Figur 4) syns emellertid minskande kvävehalter (i viss mån även fosfor). I Huskvarnaåns utlopp var 211 års kvävemedelhalt den 5

10 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Totalkväve (µg/l) 7 Vattenföring (m 3 /s) 1 Totalfosfor (µg/l) 2 Vattenföring (m 3 /s), ,5,4,3,2, , Kväve Vattenföring Fosfor Vattenföring Figur 4. Årsmedelhalter av kväve och årsmedelvattenföring i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern (station 3) åren Figur 5. Årsmedelhalter av fosfor och årsmedelvattenföring i Lillån vid Huskvarna (station 315) åren lägsta i mätserien med startår I Ällingabäcken och Lillån vid Huskvarna har kvävehalterna istället ökat något. I Lillån vid Huskvarna var 211 års kvävemedelhalt den högsta i mätserien med startår 24. Tidsserierna för fosfor uppvisar i flera fall svagt minskande tendenser. I Ällingabäcken, Fredriksdalaån, Stensjöån och Lillån vid Huskvarna (Figur 5) ökade däremot fosforhalterna något. I Lillån vid Huskvarna var 211 års fosformedelhalt, i likhet med kvävemedelhalten, den högsta i mätserien med startår 24. Vattenföringen uppvisar generellt en svagt ökande tendens under den senaste 2-årsperioden. Ökande halter av näringsämnen kan därför bero på ökat markläckage, medan minskande halter kan förklaras med minskat genomslag från punktkällor, antingen som en spädningseffekt eller på grund av minskade utsläppsmängder. God status endast för siktdjup i Stensjön I augusti 211 klassades klorofyllhalterna (mått på algmängd) som höga i Ryssbysjön (33 µg/l), Lilla (27 µg/l) och Stora Nätaren (22 µg/l) samt måttligt höga i Stensjön (14 µg/l). Särskilt Ryssbysjön och Lilla Nätaren hade högre klorofyllhalter än övriga undersökta sjöar, vilket återspeglades i siktdjupet som bara var cirka 1 m. Klorofyllstatusen uppnådde inte god status i någon av de fyra sjöarna i delområdet. Statusen för siktdjup bedömdes som god i Stensjön, måttlig i Lilla och Stora Nätaren samt otillfredsställande i Ryssbysjön. Växtplankton påvisade näringsrikt tillstånd i Ryssbysjön samt Lilla och Stora Nätaren Undersökningar av växtplankton påvisade näringsrika förhållanden i Ryssbysjön samt Lilla och Stora Nätaren i augusti 211. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen måttlig i de tre nämnda sjöarna. Enligt Medins expertbedömning nedklassades dock näringsstatusen till otillfredställande i Ryssbysjön och Lilla Nätaren. Risken för långvarig blomning av potentiellt giftiga alger bedöms som mycket stor i dessa tre sjöar. Växtplanktonsamhället i Stensjön påvisade måttligt näringsrika förhållanden. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen god, men klassas enligt Medins egen bedömning ned till måttlig. Risken för långvarig blomning av blågrönalger bedöms som liten. 6

11 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Generellt betydligt grumligt vatten Minst grumligt (måttligt grumligt) var vattnet vid referensstationen i Lanån samt Huskvarnaån vid Ylens utlopp. Vid flertalet övriga provplatser bedömdes vattnet som betydligt grumligt. Undantagen var Ällingabäcken, Ryssbysjön, Huluån, Lilla Nätaren och Lillån (Huskvarna), där vattnet var starkt grumligt (medelvärden 7,2-23 FNU). Det generellt grumliga vattnet beror huvudsakligen på erosion från jordbruksmark, vilket bekräftas av att provplatserna med det grumligaste vattnet hade de högsta fosforhalterna. Till den starka grumlingen i Ryssbysjön och Lilla Nätaren bidrog även riklig algproduktion. I bottenvattnet i Lilla Nätaren kan eventuellt även efterfällning av järn i provflaskan beroende på syrebrist ha bidragit. Oftast mycket höga halter av organiskt material Flertalet provplatser i Huskvarnaåns avrinningsområde hade höga eller mycket höga medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) år 211. De lägsta halterna noterades vid Runnerydssjöns utlopp, vilket var den enda stationen som hade måttligt höga halter. Halterna var generellt något högre längre uppströms i avrinningsområdet, vilket förklaras av större tillförsel av humus från skogs- och myrmark. Längre ned passerar vattnet stora sjöar där det organiska materialet kan sedimentera och nedbrytningen påbörjas. Halterna minskar även på grund av utspädning från mindre humösa vattendrag. Ökande TOC-halter kan vara en följd av klimatförändring eller minskad försurning Vid flertalet provplatser finns tendenser till ökande medelhalter av organiskt material (TOC), och 211 års halter var vid flera stationer de högsta i mätserien. Utvecklingen kan delvis kopplas till nederbörd och avrinning. Mer nederbörd och därmed större avrinning ger större utlakning av humusämnen. TOC-halterna har dock ofta varit högre än förväntat i relation till vattenföringen, vilket kan vara en följd av klimatförändringar och/eller minskad försurning (se sidan 3). Tillfredsställande syretillstånd förutom vid Runnerydssjöns utlopp och Lilla Nätaren Under år 211 var syretillståndet tillfredsställande vid samtliga provplatser i rinnande vatten förutom vid Runnerydssjöns utlopp, där svagt syretillstånd noterades i februari. I Lilla Nätaren var det syrefattigt i bottenvattnet vid provtagningen 24 augusti. Den främsta orsaken till den dåliga syretillgången var troligen stor tillförsel av organiskt material från omgivande mark samt stor algproduktion i sjön i kombination med en begränsad djuphåla. (Tillgänglig mängd syre under språngskiktet räcker inte till för nedbrytning av det organiska materialet.) I Ryssbysjön och Stensjön var syretillgången god, vilket även gällde Stora Nätaren. I Stora Nätaren togs emellertid provet tyvärr på en avsevärt grundare provplats än vanligt. Förbättrad syretillgång i främst Nässjöån Vid flertalet provplatser i vattendrag har syretillståndet varit tillfredsställande under hela perioden Undantagen är Runnerydssjöns utlopp, Nässjöån och Lanån, där det vissa år varit syrefattigt eller svagt syretillstånd. I Nässjöån ökade syrehalterna från syrefattigt till oftast måttligt syrerikt tillstånd från mitten av 199-talet till mitten av 2-talet. I Ryssbysjön, Lilla och Stora Nätaren samt Stensjön har det ofta varit dålig syretillgång i bottenvattnet under perioden I Ryssbysjön har det dock sedan år 24 varit god syretillgång vid sensommarprovtagningen. (Tidigare provtogs sjöarna även på vårvintern). Huvudsakligen låga, och dessutom minskande, metallhalter i vatten Uppmätta medelhalter av metaller i vatten var huvudsakligen låga eller till och med mycket låga år 211. I Huskvarnaån uppströms Kåvasjön uppmättes dock en tillfälligt hög blyhalt i augusti. Vid samma provplats noterades även måttligt höga halter av koppar i juni och augusti. Tillfälligt måttligt höga halter av koppar och zink förekom även vid Runnerydssjöns utlopp i februari. Flertalet tidsserier går mot minskande metallhalter under 2-talet, vilket åtminstone delvis kan 7

12 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar kopplas till ökande vattenföring som medfört utspädning av utsläpp från punktkällor (dagvatten, bräddvatten, avloppsvatten). Måttligt höga kopparhalter i vattenmossa i Lanån och Stensjöån Även metallhalterna i vattenmossa var huvudsakligen låga år 211. I Lanån uppmättes en måttligt hög kopparhalt år 211. Vid denna station har koppar frekvent förekommit i måttligt höga halter sedan I Lanån noterades måttligt höga metallhalter även åren 25 (krom), 26 (kvicksilver och krom), 27 (krom och kvicksilver), 28 (kvicksilver) och 29 (kobolt). Eftersom stationen i Lanån är en referenspunkt, opåverkad av punktkällor, har de förhöjda metallhalterna troligen geologiska orsaker. Även i Stensjöån uppmättes måttligt höga halter av koppar år 211. Måttligt höga metallhalter har noterats i Stensjöån även tidigare. Måttligt höga kobolthalter noterades i Stensjöbäcken under perioden samt 29. Under 2-talet har måttligt höga halter även registrerats för koppar (29, 21) och krom (29, 21) samt kvicksilver (29). Förvånansvärt låg öringtäthet i Stensjöån Vid elprovfisket i Stensjöån (station 33) påträffades två arter: öring och bergsimpa. Antalet öringar har varierat mellan åren, men tätheten har alltid varit relativt låg. Eftersom lokalen bedöms vara en mycket lämplig öringbiotop är det förvånande att öringtätheten inte är högre. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var den ekologiska statusen god vid samtliga fisken (klassning gjord sedan 24). Kraftigt grumlat vatten medförde sannolikt en underskattning av öringtätheten i Lillån Sedan 24 års provfiske har förekomsten av öring i Lillån (station 315) varit relativt oförändrad. Årets fångst var den näst lägsta sedan år 24. Det kan inte uteslutas att den låga fångsten vid årets undersökning i hög grad berodde på att vattnet var mycket kraftigt grumlat. Detta minskade fångstbarheten och bidrog med stor säkerhet till en viss underskattning av beståndstätheten. Dominansen av öring är den viktigaste orsaken till att lokalens fiskbestånd bedöms indikera en god ekologisk status. Tabergsåns avrinningsområde Måttlig till god näringsstatus Flertalet provplatser i delområdet hade måttligt höga medelhalter av fosfor år 211. Tabergsån vid Bårarp, Lillån vid inloppet i Tabergsån, Tabergsån vid inloppet i Munksjön, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern hade alla höga halter med tydlig till stor avvikelse från jämförvärdet 15 µg/l i Vederydssjöns utlopp. Vid klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen måttlig i Munksjön och Lillån vid inloppet i Tabergsån. Vid övriga provplatser klassades näringsstatusen som god. Bottenfauna påvisade måttlig näringsstatus i Munksjöns strandzon och otillfredsställande status i djupområdet Undersökning av bottenfauna bekräftade måttlig näringsstatus i Munksjöns strandzon. I djupområdet i samma sjö klassades näringsstatusen som otillfredsställande. Vid övriga bottenfaunalokaler i Lillån vid Råslätt, Tabergsån vid Bårarp och Sandserydsån var näringsstatusen hög. Mycket höga kvävehalter i Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån före Vättern I Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern var 211 års kvävemedelhalter mycket höga. Samtliga övriga provplatser hade höga halter med undantag för Vederydssjöns utlopp och Rocksjön, där halterna var måttligt höga. Jämfört med referensvärdet 577 µg/l vid Ve- 8

13 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar derydssjöns utlopp bedömdes avvikelsen som stor i Kallebäcken samt mycket stor i Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern. Haltförhöjningen i Munksjön och Tabergsån förklaras främst av utsläpp från Simsholmens reningsverk och i Kallebäcken av jordbrukspåverkan. Halterna av ammoniumkväve i Munksjön kan vara skadliga för fisk I februari till och med september uppmättes ammoniumkvävehalter >15 µg/l i Munksjöns bottenvatten, vilket bedöms som mycket höga halter. I oktober var halterna höga, vilket även gällde ytvattnet i februari till och med maj samt oktober. Vid halter över 15 µg/l anses ammonium vara giftigt för vanliga fiskarter som abborre och gädda. Halter över denna nivå förekom i Munksjöns bottenvatten. Ammonium är även kraftigt syreförbrukande och bidrar därför till syrebristen i Munksjön. Interngödning i Munksjön Vid enstaka provtagningar (september) var fosforhalten i Munksjöns bottenvatten mer än dubbelt så hög som i ytvattnet. Bidragande till detta var sannolikt interngödning (utlösning av fosfor från sedimentet) vid syrebrist. Kvävehalten i Tabergsån ökade med 15 % efter att ha passerat Munksjön I Munksjön sker ett stort tillskott av kväve och fosfor från främst Simsholmens reningsverk och till mindre del Munksjö pappersbruk. År 211 ökade medelhalten av kväve med 15 % mellan inloppet i Munksjön (station 42) och utloppet i Vättern (station 4) medan fosforhalten bara ökade med cirka 8 %. Reningsverket tillför Munksjön mer kväve än vad som transporteras med Tabergsån. Ökande kvävehalter i Munksjöns bottenvatten och utlopp Under perioden minskade medelhalterna av fosfor i Rocksjön och Munksjön, i Rocksjön även kvävehalterna, i ytvattnet. Detsamma gällde bottenvattnet, frånsett ökande kvävehalter i Munksjön. År 211 var emellertid halterna av fosfor och kväve i Munksjöns bottenvatten, de lägsta uppmätta sedan mätningarna började år I Munksjöns utlopp minskade fosforhalterna svagt, medan kvävehalterna ökade. Under samma period ( ) uppvisade vattenföringen i Tabergsån ingen tydlig upp- eller nedgående trend, varför haltvariationerna troligen främst förklaras av varierande utsläppsmängder. Kraftig erosion gav fördubblad fosforhalt jämfört med tidigare år i Tabergsån vid Bårarp I Tabergsån vid Bårarp var 211 års fosformedelhalt den absolut högsta i mätserien, och ungefär dubbelt så hög som tidigare. Eftersom även värdena för turbiditet (grumlighet) och halten organiskt material (TOC) var ovanligt höga, så var orsaken sannolikt kraftig erosion från omgivande mark och/eller bottensediment i samband med mycket regn och hög vattenföring under sommarmånaderna. God klorofyllstatus i Rocksjön, men inte i Munksjön Klorofyllhalten (mått på algmängd) bedömdes som låg i Rocksjön och måttligt hög i Munksjön i augusti 211. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var klorofyllstatusen god i Rocksjön, men uppnådde ej god status i Munksjön. Växtplankton påvisade något högre näringsgrad i Munksjön jämfört med Rocksjön Undersökningarna av växtplankton påvisade näringsfattiga förhållanden i Rocksjön och måttligt näringsrika förhållanden i Munksjön i augusti 211. Både enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) och Medins expertbedömning klassades näringsstatusen som god i Munksjön. I Rocksjön sänkte emellertid Medins statusbedömningen från hög till god. Risken för långvarig blomning av giftiga blågrönalger klassades som ingen eller obetydlig i Rocksjön och liten i Munksjön. 9

14 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Minst grumligt i Rocksjön och mest grumligt i Tabergsån vid Bårarp Minst grumligt (måttligt grumligt) var vattnet i Rocksjön. Vattnet vid flertalet övriga provplatser klassades som betydligt grumligt. I Tabergsån vid Bårarp (7,6 FNU) och Lillån vid inloppet i Tabergsån (7,1 FNU) bedömdes vattnet dock som starkt grumligt. Rocksjöns klara vatten beror på att sjön via pumpning tillförs vatten från Vättern, vilket även kan förklara att siktdjupet bedömdes som måttligt i Rocksjön och litet i Munksjön (augusti). Mätseriernas högsta turbiditet vid flera provplatser år 211 Under perioden ökade grumligheten vid några provplatser. Detta gällde särskilt Vederydssjöns utlopp (Figur 6), Lillån vid inloppet i Tabergsån, Tabergsån vid inloppet i Munksjön och Munksjön. Vid dessa provplatser, samt i Tabergsån vid Bårarp, var 211 års medelvärde för turbiditet det högsta i mätserien. I samtliga fall noterades 211 års största grumling i oktober (se exempel i Figur 7). Detta torde bero på att mycket regn, med påföljande stor ytavrinning och hög vattenföring, medförde kraftig erosion från omgivande mark och/eller bottensediment, möjligen kombinerat med höstplöjning. TOC (mg/l) TOC Turbiditet (FNU) 3, Turbiditet 2,5 2, 1,5 1,,5, Figur 6. Årsmedelvärden för organiskt material (mätt som TOC) och turbiditet (grumlighet) i Vederydssjöns utlopp (station 49) åren Turbiditet (FNU) J F M A M J J A S O N D Turbiditet Fosfor (µg/l) 7 Fosfor Figur 7. Värden för turbiditet (grumlighet) och fosforhalter i Tabergsån vid inloppet i Munksjön (station 42) år Från mycket låg halt till mycket hög halt av organiskt material Påverkan av humusämnen från skogs- och myrmark gav högst medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) i de övre delarna av avrinningsområdet. Mycket höga halter uppmättes i Sandserydsån (29 mg/l), Vederydssjöns utlopp (21 mg/l), Tabergsån vid Bårarp (19 mg/l), Lillån vid inloppet i Tabergsån (17 mg/l) och Tabergsån vid inloppet i Munksjön. Rocksjön hade mycket låg TOC-halt, medan halterna vid övriga provplatser var höga (Kallebäcken och Munksjön) eller måttligt höga (Munksjöns utlopp). Mätseriernas högsta TOC-halter vid flertalet provplatser år 211 För nästan alla provplatser syns en trend mot ökande medelhalter av organiskt material (TOC) under perioden (se exempel i Figur 6). I nästan samtliga fall var 211 års medelhalt den högsta i mätserien. De senaste årens TOC-halter har varit högre än förväntat relaterat till vattenföringen, vilket kan bero på klimatförändringar och/eller minskad försurning (se sidan 3). 1

15 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Frekvent syrebrist i Munksjön och Rocksjön I Munksjön, som provtogs varje månad, var det syrebrist mellan cirka 1 och 18 meters djup under perioden juni till och med september. I januari, februari, mars och maj var det syrefattigt i bottenvattnet. Under årets sista tre månader var hela vattenmassan däremot väl syresatt. I både Munksjön och Rocksjön har det varit frekvent syrebrist under hela perioden , medan syretillgången varit god vid provplatserna i rinnande vatten. (I Rocksjön gjordes tyvärr provtagningen i augusti 211 på fel provplats, där det var avsevärt grundare än annars.) Den dåliga syretillgången i främst Munksjön kan åtminstone delvis förklaras av stora utsläpp av syreförbrukande ämnen från Simsholmens reningsverk (ammonium och organiskt material) och Munksjö pappersbruk (organiskt material). Större delen av belastningen härrör från reningsverkets utsläpp av ammonium. Omvandling av ammonium till nitrat är starkt syrekrävande (1 kg ammonium kräver 4,6 kg syre). Surstötar har bara förekommit i Sandserydsån Motstånskraften mot försurning (buffertkapaciteten mätt som alkalinitet) har vid samtliga provplatser utom en, varit god eller mycket god under hela undersökningsperioden. I Sandserydsån har dock surstötar noterats i samband med höga flöden. Så var fallet även år 211, då surstötar förekom i juni (ph-värde: 5,6, alkalinitet:,2 mekv/l) och december (ph-värde: 5,9, alkalinitet:,4 mekv/l). Även undersökningen av bottenfauna år 211 indikerade måttligt sura förhållanden. Kalkningsinsatser sker i de övre delarna av Tabergsåns avrinningsområde. Effekt av förhöjda blyhalter i Tabergsån vid inloppet i Munksjön begränsades av mycket humus I Tabergsån vid inloppet i Munksjön noterades hög blyhalt (3,3 µg/l) i juni och måttligt hög blyhalt (1,4 µg/l) i september 211. Vid dessa tillfällen innehöll vattnet mycket humus, vilket syntes som starkt färgat vatten (14 respektive 3 mg Pt/l) och mycket höga TOC-halter (25 respektive 36 mg/l). Blyets eventuella giftverkan på biologin var därför sannolikt liten, eftersom blyet var bundet till organiskt material. Lägre metallhalter i vattenmossa i Tabergsån än närmast föregående år I Tabergsån (station 48) uppmättes år 211 måttligt hög halt av koppar i vattenmossa. I övrigt var metallhalterna låga. År 21 noterades måttligt höga halter av flera metaller (koppar, kadmium, bly och arsenik). År 21 var dessutom kobolthalten hög (46 mg/kg TS), vilket även var den högsta halten i tidsserien med startår Kallebäcken bra öringbiotop för både ensomrig och äldre öring Vid 211 års provfiske i Kallebäcken påträffades öring och stensimpa. Lokalen utgör en god öringbiotop för både ensomrig och äldre öring. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) har den ekologiska statusen varit god vid alla tidigare fisken, förutom år 21, då den klassades som måttlig på grund av förekomst av abborre. Lillåns och Domneåns avrinningsområden Från god till dålig näringsstatus i Lillån nedströms Bankeryd I Lillån ökade medelhalterna av näringsämnet fosfor från måttligt hög halt (god näringsstatus) vid referensstationen Toveryd (station 62, ny sedan 24) till mycket hög halt (dålig näringsstatus) vid utloppet i Vättern (station 6). Medelhalterna av kväve ökade inom klassen mycket höga halter. Avvikelsen bedömdes som mycket stor för fosfor och. stor för kväve. Mycket höga kvävehalter, varav knappt 9 % nitrat-+nitritkväve, samt låga halter av organiskt material och låg temperatur, avslöjar att provplatsen vid Toveryd var frekvent grundvattenpå- 11

16 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar verkad. Detta gör den mindre lämplig som referens. Vid undersökningen av bottenfauna i Lillån bedömdes näringsstatusen som otillfredsställande. Vid de båda provplatserna i Domneån (71, ny sedan 24, respektive 7) var fosfor- och kvävehalterna lägre (höga halter). Näringsstatusen bedömdes som god för båda dessa stationer. I Lillån vid utloppet i Vättern minskade kvävemedelhalterna från extremt höga till mycket höga under perioden Bankeryds reningsverk bidrog med 15-3 % av näringsämnestransporten i Lillån Haltökningen av näringsämnen nedströms i Lillån beror på inverkan från jordbruk och utsläpp från reningsverket i Bankeryd. Reningsverket bidrog år 211 med 16 % av fosfortransporten och 28 % av kvävetransporten med Lillån till Vättern. Starkt grumligt vatten vid Lillåns och Domneåns utlopp i Vättern I Lillån ökade turbiditeten från måttligt grumligt vatten vid referensstationen Toveryd (62) till starkt grumligt (9,6 FNU) vid utloppet i Vättern (6). I Domneån ökade turbiditeten från betydligt grumligt vid station 71 till starkt grumligt (7,3 FNU) vid station 7. Grumlingen orsakades sannolikt främst av erosion från åkermark. Vid station 62 var 211 års medelvärde för turbiditet det högsta i mätserien med startår 24. Humuspåverkan från myrmark gav mycket hög halt av organiskt material i Domneån Medelhalten syreförbrukande organiskt material (TOC) ökade från låg vid referensstationen Toveryd (62) till måttlig vid Lillåns utlopp i Vättern (6). Domneån med sitt myrrika avrinningsområde hade mycket höga halter vid båda stationerna (71 och 7). Att de höga halterna främst beror på tillförsel av humusämnen var särskilt tydligt vid station 7, där värdena för TOC och färg följde varandra väl under året. Vid båda dessa provplatser var 211 års medelhalter av TOC de högsta uppmätta i respektive tidsserie. Måttligt höga medelhalter av koppar och bly i Lillåns vatten vissa år I Lillån vid utloppet i Vättern (6) var flertalet undersökta metallhalter i vatten mycket låga eller låga år 211. Det enda undantaget gällde koppar, som noterades i en måttligt hög halt i juni. Under perioden var medelhalterna av samtliga undersökta metaller mycket låga eller låga med undantag för koppar och bly, som vissa år varit måttligt höga. År 1998 var medelhalten av koppar till och med hög. Medelhalterna av flera metaller uppvisar minskande tendens, men 211 års halter var något högre än de senaste åren. Måttligt höga halter av kadmium, koppar och krom i vattenmossa i Lillån I vattenmossa utplacerad i Lillån uppströms Bankeryd (61) var halterna av kadmium, koppar och krom måttligt höga medan övriga metallhalter var låga år 211. Mellan åren 1992 och 211 har som högst måttligt höga halter uppmätts av arsenik, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Vissa år med dålig föryngring av öring i Lillån Vid elprovfiske i Lillån nedströms den numera utrivna Sjöåkradammen (6) visade antalet fångade öringar en positiv utveckling till och med år 27, där framförallt flerårig öring ökade i antal. Vid 28 års fiske var emellertid den totala individtätheten låg och i nivå med resultaten från perioden innan dammen revs ut, vilket kopplades till dålig vattenkvalitet nedströms reningsverket i Bankeryd. Därför var det glädjande att 29 och 21 års resultat visade på en förbättrad föryngring av öring. Antalet ensomriga individer (+) var dessa båda år de högsta som noterats på lokalen, men år 211 var föryngringen av okänd anledning åter liten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) har den ekologiska statusen oftast varit god eller hög, vilket även gällde år 211, då statusen klassades som god. Undantaget var år 28, då statusen bedömdes som måttlig. 12

17 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Avrinningsområden inom Habo kommun Jordbruk gav förhöjda näringsämneshalter i Pirkåsabäcken, Malmabäcken och Hökesån Delområdets högsta fosformedelhalter uppmättes i Pirkåsabäcken vid Furusjö (station 16), som hade mycket höga halter av både fosfor och kväve. Mycket höga kvävehalter förekom även i Malmabäcken, Pirkåsabäcken vid Habo (station 15) och Hökesån vid Habo (station 1). Vid dessa provplatser var vattnet även betydligt eller starkt grumligt, vilket påvisar erosion från jordbruksmark Bedömt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) hade tre av dessa provplatser även den sämsta näringsstatusen otillfredsställande i Pirkåsabäcken vid Furusjö och Malmabäcken samt måttlig i Pirkåsabäcken vid Habo. Bottenfaunaundersökningar i Pirkåsabäcken (station 15), Hökesån (station 15) och Gagnån (station 165) indikerade dock hög status med avseende på näringsämnespåverkan. Extremt höga kvävehalter och förhöjd konduktivitet indikerade genomslag från punktkälla Allra högst var kvävehalten i Fiskebäcken, där extremt höga halter uppmättes under större delen av året (5-42 µg/l). Drygt 9 % av kväve förelåg som nitrit- + nitratkväve. Samtidigt förhöjd konduktivitet, särskilt i början av året, indikerade genomslag från punktkälla. Både ökande och minskande näringsämneshalter under 2-talet I delområdet finns flera exempel på både ökande och minskande näringsämneshalter under 2-talet. I Malmabäcken, Knipån (station 122) och Krikån har halterna av både fosfor och kväve minskat. Eftersom även vattenföringen minskat något, så kan de minskande näringsämneshalterna åtminstone delvis förklaras med minskad diffus påverkan (minskat markläckage från främst jordbruksmark). Pirkåsabäcken vid Furusjö (station 16) uppvisar tydligt ökande fosforoch kvävehalter, och 211 års medelhalt var mätseriernas högsta. Även i Hökesån vid Habo (station 11) har fosfor- och kvävehalterna ökat något. I Pirkåsabäcken vid Habo (15) ökade fosforhalterna tydligt, och 211 års medelhalt var den högsta i mätserien. I Knipån (station 12) var 211 års fosformedelhalt den högsta sedan Även vid dessa stationer uppvisar vattenföringen en huvudsakligen minskande tendens, varför haltökningarna troligare kan kopplas till ökat genomslag från punktkällor än till ökad jordbrukspåverkan. Vid Furusjö ökade dock turbiditeten parallellt med fosfor- och kvävehalterna, vilket antyder ökad jordbrukspåverkan. Jämförelsevis hög kvävehalt i Hökesån år 211 I Hökesån vid utloppet i Vättern (1) fördubblades kvävehalterna under senare hälften av 199-talet från höga till mycket höga halter. Det var främst halten ammoniumkväve som ökade från <1 µg/l till maximalt 874 µg/l år 22. Vid halter över ca 2 µg/l kan ammonium vara giftigt för bland annat öring. Under de åtta senaste åren har dock kvävehalterna åter varit på samma nivå som tidigare på grund av att utsläppet från Habo reningsverk flyttats till en våtmark med avrinning till Vättern. År 211 var emellertid kvävehalten den högsta sedan år 23, och bedömdes åter som mycket hög. Små avrinningsområden med liten andel sjöar ger mycket humösa vatten Vid flertalet platser var medelhalterna av organiskt material (TOC) höga eller mycket höga och vattnet starkt färgat (Figur 8) år 211. Något lägre värden (måttligt höga TOC-halter) uppmättes i Malmabäcken och Svedån. Vattendragen som mynnar i den sydvästra delen av Vättern har små avrinningsområden med mycket liten sjöprocent, varför förutsättningarna för självrening av det organiska materialet (främst humusämnen från omgivande mark) genom sedimentation och utspädning är små. 13

18 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Färg (mg/l) Fiskebäcken 9. Malmabäcken 11. Hökesån, Habo 16. Pirkåsab., Furusjö 15. Pirkåsab., Habo 1. Hökesån (Vä.v.f.) 122. Knipån, bergtäkt 12. Knipån (Vä.v.f.) 165. Gagnån (Vä.v.f.) 175. Svedån (nat. ref.) 2. Krikån Figur 8. Årsmedelvärden för färgtal (omräknat från absorbans 42/5 vid stationer markerade med Vä.v.f. = Vätternvårdsförbundet) vid provplatser i delområdet Avrinningsområden inom Habo kommun år 211. Den tunnaste linjen markerar övergången mellan måttligt och betydligt färgat vatten. Mellantjock linje anger gränsen till betydligt färgat vatten. Över den tjockaste linjen är vattnet starkt färgat. God syretillgång trots hög humushalt Trots den stora tillförseln av syreförbrukande organiskt material hade flertalet provplatser tillfredsställande syreförhållanden under år 211. De två undantagen var Malmabäcken och Pirkåsabäcken vid Furusjö, där syrefattigt respektive svagt syretillstånd uppmättes i februari. Tidigare är den enda provplats som inte haft tillfredsställande syreförhållanden Malmabäcken, där syretillståndet bedömdes som syrefattigt år 21 och svagt år 26. Liksom vid många andra provplatser i hela området, finns många trender mot ökande humushalter (se sidan 3). Vid stationerna i det aktuella delområdet tar sig detta främst uttryck som ökande färgtal/absorbans, och i några fall även TOC. Vid de båda stationerna i Hökesån (11 och 1), Knipån (12) och Svedån (175) var 211 års medelvärden de högsta i respektive tidsserie. Minskande metallhalter i Malmabäcken, men måttligt höga kopparhalter Medelhalterna av flertalet metaller i vatten år 211 var låga i Malmabäcken. Kopparhalterna var dock oftast måttligt höga. Under 2-talet har främst medelhalterna av koppar minskat (från höga till huvudsakligen måttligt höga halter), men även flera andra metaller. Förutom koppar, har även zink och bly förekommit i måttligt höga halter. Minskande metallhalter kan eventuellt bero på miljöåtgärder vid uppströms liggande ytbehandlingsföretag. Betydligt högre öringtäthet i Hökesån jämfört med Pirkåsabäcken Vid lokal 12 (mynningen) och 15 (Kråkeryd) i Hökesån fångas främst ensomrig öring. Detta är normalt för en reproduktionslokal med sjövandrande bestånd från Vättern. Noterbart är dock att fångsten av ensomrig öring var betydligt lägre än vad som kan betraktas som normalt för de båda lokalerna. Möjligen visar resultaten att öringleken under hösten 21 av någon anledning inte var särskilt framgångsrik. I Pirkåsabäcken vid Mostugan påträffas öring i betydlig lägre tätheter jämfört med Hökesån. Troligen når inte lekfisken upp till dessa delar av avrinningsområdet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var den ekologiska statusen god vid alla tre lokalerna. 14

19 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Figur 9. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i sjöar och Näringsämnen i vattendrag (29-211,,5 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Medgivande I212/35. 15

20 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Figur 1. Klassning av näringsstatus utifrån växtplankton enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) och baserat på expertbedömningar vid provplatser i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län (211). För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Medgivande I212/35. 16

21 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Figur 11. Klassning av näringsstatus utifrån bottenfauna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) och baserat på expertbedömningar vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län (211). För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Medgivande I212/35. 17

22 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Textkommentar Figur 12. Tillståndsbedömning för färgtal (årsmedelvärden,,5 m) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 211 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Medgivande I212/35. 18

23 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bakgrund BAKGRUND Uppdraget Den som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 i miljöbalken (SFS 1998:88) skyldig att utföra kontroll såväl av utsläpp (utsläppskontroll) som av utsläppens inverkan på miljön (recipientkontroll). Utsläpp till sjöar och vattendrag är en sådan form av miljöfarlig verksamhet som avses i skrivningen. Samordnad recipientkontroll (SRK) syftar till att belysa utsläppens inverkan på vattenmiljön i ett avrinningsområde. Förutom miljöbalken regleras svensk vattenförvaltning framförallt av vattenförvaltningsförordningen (förordning 24:66 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) och länsstyrelseinstruktionen (förordning 22:864). Företag och kommuner med utsläpp till vatten inom de avrinningsområden som berör Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, bekostar löpande undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen för att bedöma eventuell miljöpåverkan. Undersökningar har bedrivits sedan år Uppdragsgivaren, Jönköpings kommun, som är huvudman, gav ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB, uppdraget att utföra 211 års undersökningar inom ramen för det kontrollprogram som fastställdes av Länsstyrelsen i Jönköpings län den 16 januari 24 och reviderades bland annat den 15 juni 27. Förutom fysikaliska-kemiska vattenundersökningar omfattar kontrollprogrammet även undersökningar av metaller i vattenmossa, metaller och miljögifter i fisk och sediment samt biologiska variabler (växtplankton, bottenfauna och fisk). År 211 omfattade undersökningarna samtliga moment utom metaller och miljögifter i fisk och sediment. Även resultat från annan regional och nationell miljöövervakning redovisas i rapporten, främst undersökningar i Vätternvårdsförbundets regi. I enlighet med gällande kontrollprogram är årets rapport en så kallad förenklad rapport. För perioden 22 till och med 26 finns en fördjupad rapport med en utförlig utvärdering av de fem årens undersökningar. Följande personer medverkade vid 211 års undersökningar: Magnus Bergström, Reijo Nygård och Björn Thiberg, ALcontrol Linköping (provtagning av vatten, vattenmossa, och växtplankton), Ingrid Hårding, Medins Biologi (artbestämning och utvärdering av växtplankton), Annika Liungman, Ylva Meissner och Jenny Palmkvist, Medins Biologi (provtagning av bottenfauna), Anders Boström, Medins Biologi (artbestämning och utvärdering av bottenfauna), Robert Rådén, Medins Biologi (fältarbete och utvärdering av provfiske), Måns Lindell, Länsstyrelsen i Jönköpings län (utsläppsdata, vissa uppgifter om vattenföring samt bakgrundsuppgifter för statusklassning), Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framtagande av GIS-kartor), 19

24 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bakgrund Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad (projektansvarig, utvärdering av vattenkemi och metaller i vattenmossa samt rapportskrivning), Caroline Svärd, ALcontrol Linköping (kvalitetsgranskning av årsrapport). Målsättning Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen (vattenundersökningar). Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några motsvarande, nya direktiv har ännu ej kommit ut, varför intentionerna i Allmänna råd kan behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen är enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrundshalt och bedömningsgrunder för miljökvalitet, belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt sexton övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). År 21 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de sexton miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. I stället ska den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Det av regeringen tidigare inrättade Miljömålsrådet (år 22) är avskaffat. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 2

25 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bakgrund Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2/6/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 215 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 29 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormerna uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 21

26 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR Beskrivning av området Kontrollprogrammet omfattar samtliga viktigare tillflöden till Vättern, belägna inom Jönköpings län. Avrinningsområdena är huvudsakligen belägna inom Jönköpings kommun, men berör också Aneby kommun (Röttleåns och Huskvarnaåns övre lopp), Nässjö kommun (övre delen av Huskvarnaåns avrinningsområde) och Vaggeryds kommun (övre delen av Tabergsåns avrinningsområde). I kontrollprogrammet ingår även ett antal vattendrag inom Habo kommun, som sedan 1998 tillhör Jönköpings län (Domneån, Hökesån, Krikån med flera). Områdets utsträckning samt punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartor i Figur 13 och Figur 14. Redovisningen av undersökningsresultaten är uppdelad på sex delområden enligt följande: Röttleåns avrinningsområde, Edeskvarnaåns avrinningsområde, Huskvarnaåns avrinningsområde, Tabergsåns avrinningsområde, Lillåns och Domneåns avrinningsområden, vattendrag inom Habo kommun. Föroreningskällor Inom delområdena sker utsläpp från kommunala reningsverk och industrier. Aktuella verksamheter samt deras ungefärliga läge framgår av Figur 13. I bilaga 6 redovisas utsläppsmängder för år 211. De kommunala avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsföretagen sker utsläpp av främst metaller. Cellulosaindustrin Munksjö Paper AB och SCA Hygiene Products AB (Munksjön) bidrar med syreförbrukande organiskt material, näringsämnen (fosfor och kväve), metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Jönköpings flygplats (Sandserydsån) har visst utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), kväve, metaller och lite olja. Några företag, som är verksamma inom avrinningsområdet, leder sitt spillvatten till kommunens reningsverk och har således inga egna utsläpp till recipient (sjö eller vattendrag) förutom eventuellt via dagvatten. Detta gäller bland annat Proton Finishing Bankeryd (Bankeryds re- 22

27 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening ningsverk), Jönköpings mejeri (Simsholmens reningsverk), Hult avfallsupplag (Huskvarna reningsverk) samt Nässjö kraftvärmeverk (Nässjö reningsverk). Inom området sker också betydande påverkan från jordbruk. Denna verksamhet bidrar främst med fosfor och kväve (växtnäringsämnen), organiskt material (ger syreförbrukning) och suspenderat material (ger grumlighet). Från fastigheter med bristfälliga enskilda avlopp kan utsläpp ske av främst fosfor och syretärande organiskt material. Påverkan sker även från skogsbruk. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiskt material (humus) och näringsämnen. Avrinningsområdena är även påverkade av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar livsbetingelserna för djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, till exempel genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Främst sker detta genom nedfall av försurande och/eller övergödande svavel- och kväveföreningar. De övre delarna av Huskvarnaåns och Tabergsåns avrinningsområden samt bland annat Hökesån inom delområdet Vattendrag inom Habo kommun är föremål för kalkningsinsatser. 23

28 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening # HK7 HK6 # GRÄNNA Bunn Ören HK3 # d HK4 Domneån HK5 # #Y HK2 #Y HK1 LD4 #Y # LD3 #Y LD2 #Y LD1 BANKERYD Lillån Vättern Landsjön KAXHOLMEN Röttleån Ylen Kierydsån # R1 St Nätaren Sandserydsån Dunkehallaån $ T1 T3 T4 %a Ñ T2 # T5 #Y JÖNKÖPING H9 # HUSKVARNA r H8 H4 # Stensjön # H7 H3 # Hästsjön Tabergsån Lillån TENHULT H6 # < H5 FORSERUM Stensjöån Ryssbysjön Fredriksdalaån H2 # H1 ÿ NÄSSJÖ Vederydssjön Fredriksdalasjön Ñ Avfallshantering # Avloppsreningsverk d Deponi $ Flygplats %a Pappersbruk ÿ r < Tillverkning av elektrisk utrustning Tillverkning av gräsklippare Tillverkning av möbelstoppning #Y Ytbehandling Figur 13. Punktkällor i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punktkällorna se bilaga 6. 24

29 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening BRANDSTORP 2 # 16 # Gagnån Knipån 15 # Domneån Hornån 122 # # HABO Svedån FAGERHULT # # # Lillån # # # # # # BANKERYD 6 Vättern Landsjön # KAXHOLMEN # Röttleån # GRÄNNA Bunn Ören 1 35 # # # # 14 Kierydsån Ylen St Nätaren 62 Sandserydsån # # Dunkehallaån 45 # # # # Tabergsån # # # # 42 # JÖNKÖPING Lillån 415 # ## # 315 HUSKVARNA 3 # # # # Stensjön TENHULT FORSERUM Stensjöån # 355 # Ryssbysjön 38 Fredriksdalaån 356 # 36 # # # 378 # 37 ## 39 Hästsjön 365 NÄSSJÖ 374 Vederydssjön Fredriksdalasjön Figur 14. Provtagningsplatser i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punkterna se bilaga 2. 25

30 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening Röttleåns avrinningsområde Avrinningsområdet omfattar 216 km 2 (SMHI:s Vattenwebb, ) och är beläget i norra länsdelen inom Jönköpings och Anebys kommuner. Röttleån har sitt källområde söder om sjön Ören och mynnar i Vättern cirka två kilometer söder om Gränna. Ån har även ett utlopp via en kraftverkstub från sjön Bunn, i vilken merparten av vattnet passerar. Jordbruk (22%) Sankmark (,1%) Sjö (1%) Övr. (,9%) Tätort (,1%) Skog (67%) Sjön Ören är av riksintresse för naturvård på grund av sitt öringbestånd och Bunn är en viktig sjö för friluftslivet. Röttleåns dalgång utnyttjas till stor del som jordbruksmark. Till Kierydsån sker utsläpp från Vireda kommunala avloppsanläggning. Till detta kommer påverkan från enskilda avlopp, skogsbruk och nedfall från luften. Röttleån 216 km 2 Figur 15. Markanvändning inom Röttleåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). Utsläppspunktens belägenhet framgår av Figur 13. Provtagningsplatser återfinns i Figur 14. Edeskvarnaåns avrinningsområde Edeskvarnaåns avrinningsområde, som omfattar 54 km 2 (SMHI:s Vattenwebb, ), ligger helt inom Jönköpings kommun. Källområdet finns i skogs- och jordbruksmarker cirka sju kilometer nordost om Landsjön. Ån mynnar i Vättern cirka åtta kilometer norr om Huskvarna. Övrigt (2%) Skog (46%) Såväl Lyckåsån som Landsjön är föremål för påverkan från omkringliggande jordbruksmark. Till detta kommer påverkan från eventuella enskilda avlopp samt nedfall från luften. I området sker inga utsläpp från punktkällor. Avloppsvattnet från Skärstad och Kaxviken samt tvätteriet i Lyckås leds till reningsverket i Huskvarna. Provplatser framgår av Figur 14. Jordbruk (42%) Sjö (1%) Edeskvarnaån 54 km 2 Figur 16. Markanvändning inom Edeskvarnaåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). 26

31 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaåns avrinningsområde, som omfattar 665 km 2 (SMHI:s VattenWebb, ), ligger inom Jönköpings och Nässjö kommuner. Huskvarnaån har sina källområden cirka tio kilometer söder om Nässjö och mynnar i Vättern inom Huskvarna tätort. Sankmark (1%) Jordbruk (2%) Övr. (3%) Tätort (,5%) Skog (69%) Landskapet präglas av skog och myr, men i de större dalgångarna samt kring sjön Ylen dominerar jordbruksmarken. Markanvändningens fördelning framgår av Figur 17. Befolkningen i området uppgår till 42 8 personer (SCB 23). Av dessa bor drygt 4 5 utanför tätort. Drygt 93 % av glesbygdsbefolkningen är ansluten till enskilda avlopp. Flera av de undersökta sjöarna och vattendragen är av riksintresse för naturvård (Ryssbysjön, Huluån, Stora Nätaren och Stensjön). Sjö (6%) Huskvarnaån 665 km 2 Figur 17. Markanvändning inom Huskvarnaåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Nässjö ARV (Nässjöån), Sunds ARV (Stora Nätaren), Lekeryds ARV (Huskvarnaån), FIAB Forserum (Stensjöån), Forserums ARV (Stensjöån), Öggestorps ARV (Stensjön), Huskvarna AB (Huskvarnaån) Huskvarna ARV (Huskvarnaån). Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt en del metaller. För FIAB Forserum AB, som tillverkar möbelstoppning, redovisas små utsläpp av syreförbrukande organiskt material och zink. Huskvarna AB redovisar utsläpp av metaller. Till detta kommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av karta i Figur 13. Provtagningsplatser i området framgår av Figur

32 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening Tabergsåns avrinningsområde Tabergsåns avrinningsområde, som omfattar 245 km 2, ligger inom Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Tabergsån rinner upp i de myrrika trakterna kring Vederydssjön söder om Månsarp. De största tillflödena är Sandserydsån och Lillån. Tabergsån mynnar i Vättern i Jönköpings tätort. Markslagsfördelningen framgår av Figur 18. Avrinningsområdet domineras av skog och myr. Andelen jordbruksmark (åker- och betesmark) är 14 %. Andelen tätortsmark är förhållandevis stor (5 %) medan sjöprocenten är liten (1 %). Befolkningsmängden är 24 personer, varav 5 % bor i glesbygd (SCB 23). Merparten av glesbygdsbefolkningen är ansluten till enskilda avlopp. Jordbruk (14%) Sankmark (4%) Sjö (1%) Övr. (9%) Tätort (5%) Skog (67%) Munksjöns utlopp 245 km 2 Figur 18. Markanvändning inom Tabergsåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Jönköpings Flygplats (Sandserydsån), Albins Krom AB (Tabergsån), SCA Hygiene Products AB (Munksjön), Munksjö Paper AB (Munksjön), Simsholmens ARV (Munksjön). Från flygplatsen sker sannolikt utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium) samt kväve. Från ytbehandlingsverksamheten vid Albins Krom sker utsläpp av små mängder metaller. Verksamheten vid SCA Hygiene Products och Munksjö Paper genererar utsläpp av syreförbrukande organiskt material, kväve, fosfor, metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Från Simsholmens avloppsreningsverk sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (kväve och fosfor) samt metaller. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 13. Provtagningsplatser i området framgår av Figur

33 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening Lillåns och Domneåns avrinningsområden Lillåns avrinningsområde omfattar 35 km 2 och Domneåns 66 km 2. Områdena berör Jönköpings och Habo kommuner. Lillån rinner upp vid Dumme mosse, strax norr om Jönköpings flygplats, och mynnar i Vättern strax norr om Bankeryd. Även Domneån, som mynnar i Vättern nordväst om Bankeryd, har sitt källområde vid Dumme mosse. Domneån är meandrande och omges av trädbevuxna kärr och dalgången utfylls av mäktiga torvlager. I Domneåns avrinningsområde är andelen skog och myr 8 %, andelen jordbruk 17 % och andelen sjö endast 3 % (Figur 2). I Lillån (Figur 19) är andelen jordbruksmark avsevärt större (47 %) och andelen skog och myr mindre (45 %). Punktkällor med direkta utsläpp till vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Bankeryds ARV (Lillån), Westal AB (Domneån). Reningsverket i Bankeryd redovisar utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsverksamheten vid Westal sker ett visst utsläpp av metaller. Till detta kommer tillförsel från jordbruks- och skogsmark, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 13. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 14. Övr. (8%) Tätort (,3%) Skog (45%) Jordbruk (17%) Övr. (,2%) Tätort (,5%) Skog (68%) Sankmark (12%) Sjö (3%) Jordbruk (47%) Lillån 35 km 2 Domneån 66 km 2 Figur 19. Markanvändning inom Lillåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). Figur 2. Markanvändning inom Domneåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). 29

34 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Område o. förorening Avrinningsområden inom Habo kommun Från år 1999 ingår ett antal mindre vattendrag inom Habo kommun, som tidigare tillhörde Skaraborgs län, i undersökningen. Hökesåns avrinningsområde är relativt vittförgrenat och omfattar 69 km 2. Andelen sjö är 1 % och andelen skog 75 % (Figur 21). Hökesån är en av de större åarna kring Vättern som Vätterns sjölevande öringstammar utnyttjar som lek- och uppväxtområde. Pirkåsabäcken (12 km 2 ) har sina källområden i Store Mossen och Spångamossen mellan Furusjö och Habo. Bäcken mynnar i Hökesån strax uppströms Habo. Fiskebäcken, Malmabäcken, Tumbäcken (5 km 2 ) och Knipån (53 km 2, Figur 22) är mindre vattendrag som mynnar i Vättern i närheten av Habo. Hornån (3 km 2 ) mynnar i Vättern söder om Fagerhult, Gagnån (29 km 2 ) mynnar i Vättern i Fagerhult, Svedån (49 km 2 ) mynnar i Vättern norr om Fagerhult och Krikån (5 km 2 ) mynnar i Vättern vid Brandstorp. Punktkällor med utsläpp till vatten är (ARV = avloppsreningsverk): Ahlins i Habo AB (Fiskebäcken), Sibbabo deponi (infiltration, Pirkåsabäcken), Fagerhults ARV (Gagnån), Brandstorp ARV (Krikån). Från ytbehandlingsverksamheten vid Ahlins i Habo sker visst utsläpp av metaller. Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Lakvattnet från Sibbabo deponi innehåller främst klorid, syreförbrukande organiskt material, kväve, metaller och olja. Lakvattnet infiltreras i marken, varför någon direkt utsläppspunkt inte finns. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 13. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 14. Jordbruk (21%) Sankmark (1%) Övrigt (2%) Skog (75%) Sankmark (2%) Sjö (,5%) Jordbruk (17%) Övrigt (,8%) Skog (8%) Sjö (,9%) Hökesån 69 km 2 Knipån 53 km 2 Figur 21. Markanvändning inom Hökesåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). Figur 22. Markanvändning inom Knipåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, ). 3

35 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel.) ALABASTER & LLOYD Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALCONTROL AB. 2. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB. 21. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB. 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21 respektive 211. Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 21, 22, 21-23, 24, 25, 22-26, 27, 28, 29 respektive 21. ALCONTROL. 23. Detaljerad sedimentundersökning i Ryssbysjön 23. Nässjö kommun. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket Rapport /6/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 oktober 2 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Bottenfaunans användbarhet som ph-indikator. Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL. P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E., LINGDELL. P-E. & NILSSON, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae). Artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till Länsstyrelsen i Kristianstads län. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län, Naturvårdsenheten 1981:2. GÄRDENFORS, U. (ed.) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. The 21 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 31

36 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Referenser HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G ph och predation. Populationsreglerande faktorer i försurade sjöar. Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. HÅRDING I., LIUNGMAN, A., NILSSON, C., SUNDBERG, I. & SVENSSON, J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på HÖRNSTRÖM, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytolanktonanalys. SNV PM HÖRNSTRÖM, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: KM LAB SKARA Redogörelse för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999 respektive 2. KM LAB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad LINDELL, M. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Personlig kommunikation. LIUNGMAN, M. & ERICSSON, U. 26. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Medins Biologi AB. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN Tillstånd och påverkansgrad i länets sjöar och vattendrag. Meddelande nr 1997:48. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN. 23. Landsjön. Hot och framtid (författare: Maria Carlsson). Meddelande nr 23:36. MEDIN, M., ERICSSON, U., LIUNGMAN, M., HENRICSSON, A., BOSTRÖM, A. & RÅDÉN, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (tillgänglig på MOOG, O. (ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Wien. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. NATURVÅRDSVERKET. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. NATURVÅRDSVERKET. 1986b. Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. NATURVÅRDSVERKET. 1986c. Recipientkontroll vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna Råd 9:4. 32

37 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Referenser NATURVÅRDSVERKET. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. NATURVÅRDSVERKET. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 24. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Metaller i vattenmossa. Version 1:, NATURVÅRDSVERKET. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4, utgåva 1, december 27. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET. 21a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Vattenkemi i sjöar. Version 1:1, NATURVÅRDSVERKET. 21b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Vattenkemi i vattendrag. Version 1:3, NATURVÅRDSVERKET. 21c. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:3, NATURVÅRDSVERKET. 21d. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Version 1:5, NATURVÅRDSVERKET. 21e. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:, NATURVÅRDSVERKET. 21f. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: NFS 28:1. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Naturvårdsverkets författningssamling. ISSN NATURVÅRDSVERKETS HEMSIDA: (miljömål och undersökningstyper). OTTO, C. & SVENSSON, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: PERSSON, G. & OLSSON, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag. Tillstånd, utvecklingsorsak och verkan. Naturvårdsverket, Rapport RADDUM, G.G. & FJELLHEIM, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIMNOL. 22:

38 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Referenser ROSENBERG, D. & RESH, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, MI 11 SM 31. Naturvårdsverket. SFS 1998:88. Miljöbalk. Miljödepartementet. SFS 22:864. Förordning (22:864) med länsstyrelseinstruktion. SFS 24:66. Förordning (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. SIS Svensk Standard, SS Vattenundersökningar. Provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS Svensk Standard, SS-EN :1994. Water quality. Methods for biological sampling. Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). SIS. 26. Svensk Standard, SS-EN 1524:26. Vattenundersökningar. Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhlteknik). SMHI METEOROLOGI Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi. Nr 81, SMHI SVENSKT VATTENARKIV Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. SMHI Hydrologi. Nr 5, SMHI:S HEMSIDA: (nederbörd, temperatur, vattenföring och markanvändning). SNFS 199:11 MS:29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. Statens naturvårdsverks författningssamling. ISSN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITETS HEMSIDA: (vattenkemi i Vätterns tillflöden). SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Resultat och index från 211 och tidigare års provfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställda av Berit Sers, SLU. UTERMÖHL, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplanktonmethodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:1-38. WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket, Rapport

39 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 BILAGA 1 Kontrollprogram 35

40 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Provplatser och analysomfång Undersökningarna följer Program för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, fastställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län 16 januari 24 och reviderat bland annat 15 juni 27. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de punkter inom programmet där ALcontrol ansvarar för undersökningarna, framgår av Tabell 1. Tabell 1. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen Moment (1-12) Antal prov per år ID Plats Röttleån 125 Bunn Ören Kierydsån 6 Edeskvarnaån 25 Landsjön Lyckåsån 6+PO 4 P Huskvarnaån 35 Kåvasjön 1/3 1/6+PCB 31 Huskvarnaån, uppströms Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors 6+Al 325 Stensjön 1 1 1/3 1/6 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön 6 1 1/ Huskvarnaån, Lekeryd 6 35 Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren 1 1 1/3 1/6 356 Lilla Nätaren Huluån 12 1/3 365 Ryssbysjön 1+NH 4 N 1 1/3 1/3 1/6+PCB 37 Nässjöån Runnerydssjöns utlopp 6 6+NH 4 N 378 Ällingabäcken 6 38 Fredriksdalaån, Äsperyd 6 39 Lanån, Hästsjöns utlopp (referens) 6 1 Tabergsån 45 Munksjön 12+NH 4 N+Hg 1 1/3 1/3 1/3 1/6+PCB+olja 415 Rocksjön 1 1 1/6 417 Strömsbergsdammen 1/3 1/6 42 Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp i Tabergsån Lillån, Råslätt 1/3 44 Tabergsån, Bårarp 6 1/3 45 Sandserydsån 6 1/3 46 Kallebäcken Tabergsån, Norrahammar 1 49 Vederydssjöns utlopp (referens) 6 36

41 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Tabell 1 (fortsättning). Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen Moment (1-12) Antal prov per år ID Plats Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern / Lillån, uppströms Bankeryd 1 62 Lillån, Toveryd (referens) 6 71 Domneån, inlopp i hamnbassäng 6 81 Fiskebäcken, ovan järnvägen 6+Al 9 Malmabäcken Hökesån, mynningen 1 15 Hökesån, Habo 1/ Hökesån, Habo kyrkby 6 15 Pirkåsabäcken, Habo 6 1/ Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, bergtäkt, uppströms damm Gagnån, nedstr. Fagerhults ren.verk 1/3 2 Krikån, nedstr. Brandstorps ren.verk 6 Moment 1 = Fys.kem L1 Moment 5 = Växtplankton Moment 9 = Provfiske, rinnande Moment 2 = Fys.kem L2 Moment 6 = Bottenfauna, rinn. Moment 1 = Provfiske, sjö Moment 3 = Fys.kem L3 Moment 7 = Bottenfauna, prof. Moment 11 = PCB + metall i fisk Moment 4 = Vattenmossa Moment 8 = Bottenfauna, litoral Moment 12 = Sediment L1. Vattendrag L2. Sjöar L3. Metaller m.m. i vattendrag Temperatur Temperatur Aluminium ph Siktdjup (med, utan kikare) Aluminium efter jonbyte Alkalinitet ph Kadmium Konduktivitet Alkalinitet Krom Färg Konduktivitet Koppar TOC Färg Nickel Grumlighet TOC Bly Syrgashalt Grumlighet Zink Syrgasmättnad Syrgashalt Arsenik Totalfosfor Syrgasmättnad Kobolt Totalkväve Totalfosfor Kisel Nitrit-+nitratkväve Fosfatfosfor Kalcium Totalkväve Magnesium Sediment Nitrit-+nitratkväve Natrium Arsenik I ytvatten även: Kalium Kadmium kalcium, magnesium, Klorid Krom natrium, kalium, klorid, Sulfat Koppar sulfat, klorofyll Kvicksilver Kvicksilver Nickel PCB och metaller i fisk Vattenmossa Bly Bly Arsenik Zink Kadmium Kadmium Kobolt Krom Krom Torrsubstans, glödgningsförlust Koppar Koppar Totalt organiskt kol (TOC) Kobolt Järn Totalkväve Kvicksilver Kvicksilver Totalfosfor Nickel Nickel PAH (summa 6) Zink Bly Aluminium Zink PCB (sju kongener) Kobolt 37

42 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 38

43 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 BILAGA 2 Metodik Lufttemperatur och nederbörd.. 4 Vattenföring 4 Ämnestransport och arealspecifik förlust. 4 Utsläpp från punktkällor Vattenkemi Metaller i vattenmossa 56 Växtplankton... 6 Bottenfauna Provfiske

44 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur (månadsmedelvärden) och nederbördsmängd (månadsvärden) under år 211 vid den meteorologiska stationen på Jönköpings flygplats (7446) hämtades via SMHI:s hemsida ( Uppgifterna redovisas i bilaga 3. Vattenföring Uppgifter om vattenföringen (dygnsvärden) under år 211 hämtades för tio stationer via SMHI:s hemsida ( som modellberäknade så kallade S-HYPE-data. Länsstyrelsen bistod med vattenföringen vid station 3 i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern (mätningar av Jönköpings Energi i Huskvarna kraftverk vid Carlfors). Tappningen vid Carlfors korrigerades för tillflödet från Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (station 4) beräknades genom arealvägning mot vattenföringen vid inloppet i Munksjön (station 42). Korrigering gjordes för det vatten som tillförs från Rocksjön samt Simsholmens reningsverk. (Vattenföringen vid Tabergsåns utlopp i Vättern = vattenföringen vid Tabergsåns inflöde i Munksjön * 1,11 + 1,4 +,5 m 3 /s). Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp adderades,14 m 3 /s från Nässjö reningsverk. Till vattenföringen i Lillån adderades,3 m 3 /s från Bankeryds reningsverk. Månads- och årsmedelvärden för 211 års vattenföring redovisas i bilaga 5. Ämnestransport och arealspecifik förlust Transportberäkningar gjordes för totalfosfor, totalkväve, nitrat-+nitritkväve, organiskt material (TOC) och i förekommande fall metaller, för de tillflöden där uppgifter om vattenföring fanns tillgängliga. För de månader då uppgifter om såväl analysresultat som vattenföring förelåg, beräknades transporten som uppmätt halt (µg/l) multiplicerad med vattenföring (m 3 /s) multiplicerat med 2,628, vilket gav mängden i kg per månad (2,628 = omvandling från µg till kg och från sekunder till månad, en månad = 1/12 av året). För de månader som saknade analyserad halt beräknades denna som medelvärdet för intilliggande månader. Transporterna beräknades totalt för året samt för tvåmånadersperioder. De arealspecifika förlusterna av fosfor och kväve beräknades som den årligen transporterade mängden per hektar avrinningsområdesyta. Ämnestransporter och arealspecifika förluster för år 211 finns redovisade i bilaga 5. 4

45 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor, härrörande från respektive kommuns eller företags miljörapport, har tidigare år tillhandahållits av Länsstyrelsen i Jönköpings län (Måns Lindell). Tyvärr finns inte längre den önskade uttagsmöjligheten (alla utsläpp till vatten inom ett visst avrinningsområde) i Länsstyrelsens nya datasystem för utsläppsdata från verksamheter. De knapphändiga data som finns för år 211 redovisas i bilaga 6. 41

46 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Vattenkemi Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 14. Exakt läge med koordinater återfinns i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 211 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Röttleåns avrinningsområde 1 Röttleåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Bunn,5 / Ören,5 / Kierydsån, före utloppet i Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde 25 Landsjön,5 / Lyckåsån, före utloppet i Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 3 Huskvarnaåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Huskvarnaån, uppströms Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors Stensjön,5 / Stensjöån, före utloppet i Stensjön Huskvarnaån, Lekeryd Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren,5 / 15 1) Lilla Nätaren,5 / Huluån Ryssbysjön,5 / Nässjöån Runnerydssjöns utlopp Ällingabäcken Fredriksdalaån, Äsperyd Lanån, Hästsjöns utlopp. (referens)

47 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Tabell 2 (forts.) Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 211 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Tabergsåns avrinningsområde 4 Tabergsån, Munksjöns utlopp (Vätternvårdsförb.) Munksjön,5 / Rocksjön,5 / 12 2) Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp i Tabergsån Tabergsån, Bårarp Sandserydsån Kallebäcken Vederydssjöns utlopp (referens) Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern Lillån, Toveryd. Referens Domneån, utlopp i Vättern (nat. ref.vattendrag) Domneån, inlopp i hamnbassäng Fiskebäcken, ovan järnvägen Malmabäcken, bron vid Munkaskog Hökesån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Hökesån, Habo kyrkby. Referens Pirkåsabäcken, Habo Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, Träbron (Vätternvårdsförb.) Knipån, bergtäkt uppströms dammen Gagnån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Svedån, utlopp i Vättern (nat.ref.vattendrag) Krikån, nedströms Brandstorps reningsverk ) Tyvärr togs detta prov på fel koordinat i augusti 211 ( ), där det bara var 7 m. 2) Tyvärr togs detta prov på fel koordinat i augusti 211 ( ), där det bara var 6 m. 43

48 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Provtagning Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar användes en så kallad Ruttnerhämtare (Figur 23). Den är konstruerad så att den kan stängas på önskat djup med hjälp av en tyngd som löper på linan. Efter upptagning tappades vattnet på provflaskor. I grunda vattendrag, eller där bro saknades, användes istället en så kallad teleskophämtare. Vattenprovet kunde med detta hjälpmedel tas i åfårans mitt eller en bit ut från stranden. Figur 23. Vattenprovtagare av Ruttnermodell. I rinnande vatten togs prov på cirka,5 meters djup sex gånger per år (jämn månad). Huluån (station 36) och Lillån (station 6) provtogs dock tolv gånger per år (varje månad). Även provtagning vid provpunkter i Vätternvårdsförbundets regi (stationerna 1, 3, 4, 7, 1, 12, 165 och 175) utfördes tolv gånger per år. Provtagning i sjöar utfördes vid ytan (,5 m) samt cirka,5 m över botten. Sjöprovtagningen utfördes den augusti 211. I Munksjön togs prover varje månad. Syrgashalten och vattentemperaturen mättes i fält med en portabel syrgasmätare. Den är utrustad med en kabel, vilket gör att den också kan användas i sjöar för att upprätta syrgas- och temperaturprofiler. I sjöarna mättes även siktdjupet med hjälp av vattenkikare och en så kallad siktskiva, vilket är en rund vit skiva ( =25 cm) fäst på en graderad lina. Proven transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11, MS:29). Analys Temperatur, syrgashalt och siktdjup bestämdes i fält. Övriga analyser utfördes på laboratorium. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 16, utfördes enligt metoderna i följande tabell. Samtliga fysikaliska och vattenkemiska resultat för år 211 redovisas i bilaga 4. 44

49 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Tabell 3. Metoder för fysikaliska och kemiska vattenanalyser i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 211. Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrol i Karlstad Parameter Enhet Metod ph - SS-EN ISO 1523:212 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Konduktivitet ms/m SS-EN Färg mg/l SS-EN ISO 7887, metod D TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Turbiditet FNU SS-EN ISO 727, utg. 3 Syrgas mg/l, % SS-EN Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :24 Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO :24 mod. Totalkväve µg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Kjeldahlkväve µg/l Beräkning Ammoniumkväve µg/l TrAAcs Meth. NoJ-1-88-B Nitrat-+nitritkväve µg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Klorofyll a 1) µg/l SS mod. Kalcium, magnesium, natrium och kalium, mg/l SS-EN ISO ) kisel Klorid och sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Kvicksilver 1) µg/l PS Analytical Merlin Metaller, övr. 2) µg/l ICP-SFMS Aluminium 1) µg/l SS-EN ISO :25 Aluminium, reaktivt 3) µg/l Intern spektrofoto. Aluminium, labilt 3) µg/l Beräkning 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALS Scandinavia, Luleå, ackr.nr 23 3) Analyserat av LabNett, Skien, ackr.nr 13 Utvärdering Analysresultaten utvärderades med hjälp av Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes i enlighet med en skrivelse från KM Lab (KM Lab 2). Naturvårdsverkets Rapport 4913 ligger även till grund för de klassgränser som finns markerade i rapportens diagram. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för år 211. För ph-värden och alkalinitet avses medianvärden och för syre årslägsta halter. För sjöar ingår endast ytvattenprov (,5 m) 45

50 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 i bedömningen, frånsett för syre där provet på bottenvatten bedömdes. Vid beräkning av kväve/fosfor-kvot användes endast resultat från sommarprovtagningar (juni - september). Vid beräkningar av årsmedelvärden har resultat understigande metodens rapporteringsgräns ingått med halva värdet. Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bland annat ska ha en god ekologisk status år 215. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen i sjöar, Klorofyll i sjöar respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , gjordes enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 27:4). I avsaknad av resultat från absorbansmätning, som inte ingår i kontrollprogrammet, användes istället färgtal vid beräkningarna. Eftersom även resultat för kalcium, magnesium och klorid i stort sett saknas, tillämpades den förenklade metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. I prover från de vattendrag som ingår i Vätternvårdsförbundets undersökningar kunde dock den vanliga metoden användas. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Eftersom flera provplatser ligger i områden med >1 % jordbruksmark gjordes korrigering för detta. För detta behövs uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från SMHI:s Vattenwebb respektive Länsstyrelsen i Jönköpings län. Resultatet av statusklassningen för de olika kvalitetsfaktorerna redovisas i bilaga 7. Analysvariablernas innebörd och bedömningsgrunder Vattentemperatur ( C) Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. 46

51 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under cirka 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg av ALcontrol: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det >,2 Mycket god buffertkapacitet vill säga förmågan att motstå försurning.,1,2 God buffertkapacitet Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala (mekv/l):,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 47

52 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt skalan till höger. <1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat >1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger. >8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Turbiditet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av partiklar. Partiklarna kan bestå av lermineral och organiskt material (humus, plankton). Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassning med avseende på grumlighet göras enligt skalan till höger. <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt >7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande <4 Mycket låg halt 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga 4 8 Låg halt syrgashalter Måttligt hög halt Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande skala (mg/l): Hög halt >16 Mycket hög halt 48

53 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Syrehalt (mg/l) Syrehalt anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material samt oxidation av ammonium. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller vid tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiskt material, ammonium). Risken för syrebrist är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ) samt vid slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 mg/l är ogynnsamt för många fiskarter. Forslevande bottenfaunaarter kan dock påverkas negativt redan vid syrehalter mellan 5 och 6 mg/l. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt vidstående skala (mg/l): >7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt/nästan syrefritt Avvikelse från bedömningsgrunder Klassningen av en skiktad sjö skall enligt bedömningsgrunderna göras på en station/provtagningsdjup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Provtagningarna i de nu akuella sjöarna görs i djuphålan. Klassningen gjordes utifrån dessa mätningar, oavsett vilken andel av sjöns bottenyta dessa motsvarar. Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Fosfor (µg/l) Totalfosfor anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Fosfatfosfor (PO 4 -P) är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor är den fraktion av fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (till exempel humus, alger, lerpartiklar) och som därför kan filtreras bort. 49

54 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (majoktober) i sjöar bedömas enligt vidstående skala (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. <12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter Avvikelse från bedömningsgrunder Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden >1 Extremt höga halter uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes enligt samma normer som för sjöar. Avvikelse Graden av avvikelse för totalfosfor bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gäller för fosfor i sjöar: <1,5 Ingen/obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse >6, Extrem avvikelse Kväve (µg/l) Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd 1982). 5

55 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Enligt Naturvårdsverket (1969) är gränsvärdet för laxartad fisk (till exempel öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (till exempel abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (till exempel ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger (µg/l): Avvikelse från bedömningsgrunder Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes på samma sätt. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning (µg/l) har därför föreslagits av KM Lab (2) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (Naturvårdsverket 1969:1): Avvikelse <3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter <5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter >15 Mycket höga halter Graden av avvikelse för totalkväve i sjöar och vattendrag bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gäller för fosfor i sjöar (se rubriken Fosfor ovan). Arealspecifik förlust av fosfor och kväve (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av kväve och fosfor från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av kväve och fosfor inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under tre år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar. 51

56 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Avvikelse från bedömningsgrunder Transporterna av fosfor och kväve beräknades på månadsbasis och avser år 211. <1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd >16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt klassindelningen till höger (övre rutan). Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt klassindelningen till höger (nedre rutan). Som jämförvärde användes det högst erhållna värdet vid beräkning utifrån den specifika avrinningen (medelvärde ) respektive procenten sjö i avrinningsområdet i enlighet med formler i bedömningsgrunderna. Övriga formler bedömdes som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa vattnen. <2,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse >6 Extrem avvikelse <1,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse >12 Extrem avvikelse 52

57 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juniseptember) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Vid kväveöverskott (N/P-kvot >3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <3). >3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott <5 Extremt kväveunderskott Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju mer näringsrik en sjö är. 2, Mycket låga halter Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt vidstående skala. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga (>4 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt skalan till höger. Avvikelse från bedömningsgrunder I föreliggande rapport bedömdes endast 211 års klorofyllhalter. 2,-5, Låga halter 5,-12, Måttligt höga halter 12,-25, Höga halter 25,-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter 2,5 Mycket låga halter 2,5-1 Låga halter 1-2 Måttligt höga halter 2-4 Höga halter >4 Mycket höga halter Natrium, kalium, kalcium och magnesium Dessa är vanliga och ofarliga ämnen som förekommer naturligt i vatten. Förhöjda halter kan bero på till exempel industriutsläpp. 53

58 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Aluminium Aluminium är ett vanligt förekommande ämne i jord, som kan lakas ut vid försurning och i löslig form föras ut i vattendragen. Aluminium, främst i form av så kallat labilt aluminium, verkar i höga koncentrationer som ett gift för vattenlevande organismer, däribland fisk. Bjärnborg (1987) anger att den toxiska (giftiga) halten för fisk ligger i intervallet 5-15 µg/l. För att få ett mått på den för vattenorganismer mest giftiga formen av aluminium får provet först passera en katjonbytare. På detta sätt erhålls tre olika fraktioner av löst aluminium: monomert aluminium: bestämning utan syrakonservering, kallas även reaktivt aluminium. stabilt monomert aluminium: efter jonbyte labilt monomert aluminium: fast i jonbytaren (monomert minus stabilt monomert), kallas även labilt aluminium. Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet >5 g per cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller -främst bly, kadmium och kvicksilver inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt nedanstående tabell. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 54

59 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Arsenik,4, >75 Bly,2, >15 Kadmium,1,1,1,1,3,3 1,5 >1,5 Koppar,5, >45 Krom,3, >75 Nickel,7, >225 Zink >3 För aluminium, järn, kobolt, kvicksilver, mangan och vanadin saknas bedömningsgrunder. Avvikelse Vad gäller avvikelsen från jämförvärdet med avseende på metaller har vidstående indelning föreslagits av KM Lab (2) med utgångspunkt i bakgrundsdokument (Rapport 492, tabell 17) till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. <2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse >25 Mycket stor avvikelse 55

60 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Metaller i vattenmossa Provtagningsplatser Undersökningen omfattade fyra lokaler i rinnande vatten. Exakta positionsangivelser med koordinater redovisas i Tabell 4 nedan. Provplatserna finns även markerade på kartan i Figur 14. Tabell 4. Provtagningsplatser för metaller i vattenmossa med positionsangivelser i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 211 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön Lanån, Hästsjöns utlopp (referens) Tabergsåns avrinningsområde 48 Tabergsån, Norrahammar Tillflöden på Vätterns västra sida 61 Lillån, uppströms Bankeryd Provtagning Provtagning och analys utfördes enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Metaller i vattenmossa, version 1:, Vattenmossa (Fontinalis sp.), vilken insamlades från Rolfsån i norra Halland, bands ihop i knippen. På varje provtagningsplats placerades två knippen ut. Dessa var förankrade i botten med en lina knuten till en stenfylld nätkasse. Mossan befann sig därigenom på ett konstant djup oberoende av vattenståndets variation. Vid samtliga provplatser sattes mossan ut 22 september och inhämtades 13 respektive 14 oktober 211. Analys Efter exponering analyserades de färska skotten på mossan med avseende på metaller. Analyserna utfördes av ALcontrol i Linköping, ackrediteringsnummer 16, enligt metoder i Tabell 5. Analysresultat för år 211 redovisas i bilaga 8. 56

61 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Tabell 5. Analysmetoder för metaller i vattenmossa i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 211 Parameter Enhet Metod Torrsubstans Arsenik Bly Järn Kadmium Kobolt Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mgkg TS SS-EN 1288, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN 1483:27 SS-EN ISO 11885, utg. 1 SS-EN ISO 11885, utg. 1 Utvärdering och bedömningsgrunder Analysresultaten utvärderades med hjälp av bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Många av de ur miljösynpunkt intressanta metallerna förekommer i naturvatten i koncentrationsintervall mellan,1-1 µg/l (1µg=,1 mg). Vissa av dem kan påverka miljön redan i så låga halter som,1 µg/l. Detta ställer stora krav på provtagning och analys. I många fall kan det därför vara lämpligare att studera metallhalterna i organismer där de anrikas, till exempel vattenmossa (Fontinalis). Vattenmossa svarar påfallande snabbt på metaller i vattnet. En jämviktshalt som ligger 1 1 gånger högre än i vattnet nås redan inom några dagar. Samtidigt har vattenmossan dock en viss förmåga att kvarhålla haltpåslag från till exempel tidigare belastningstoppar. Vid ph-värden omkring 7 föreligger inom koncentrationsintervallet,5 1 µg/l i stort sett direkt proportionalitet mellan halter i mossa och vatten. Upptaget sjunker snabbt med minskande phvärde. 57

62 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet avseende metaller i vattenmossa (mg/kg torrsubstans) indelas enligt: Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Arsenik,5, >4 Bly >15 Kadmium,3,3 1, 1, 2,5 2,5 15 >15 Koppar >25 Krom 1,5 1,5 3,5 3, >5 Kvicksilver,4,4,1,1,3,3 1,5 >1.5 Kobolt >15 Nickel >15 Mycket höga halter Zink >25 58

63 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Allmänt om biologiska undersökningar Numera är det vanligt med biologiska undersökningar i miljökontrollen av vatten. Fördelen med studier av växt- och djursamhällen är att de kan visa både genomsnittliga förhållanden och extremvärden under en period före provtagningen. Detta skall jämföras med fysikaliska och kemiska undersökningar som endast ger en ögonblicksbild av tillståndet vid tidpunkten för provtagningen. Genom att analysera organismsamhällen och med kännedom om förekommande arters ekologiska krav, kan man utläsa förhållandena i miljön. Biologiska undersökningar är således ett viktigt komplement till vattenkemi. Syftet med en undersökning av ett vattenområde är ofta att kartlägga eventuell miljöpåverkan av ett utsläpp. Eftersom miljöpåverkan är likställt med effekter på biologiska system, är det naturligt att göra direktstudier av biologin. Antalet och artsammansättningen av vattenlevande organismer i naturliga samhällen är relaterade till vattenkvaliteten. Vid en förändring i vattenkvaliteten kan organismerna antingen anpassa sig till de nya förhållandena eller försvinna. I vissa fall ersätts de av andra arter. Härigenom får man såväl art- som mängdmässiga förändringar. Genom att analysera organismsamhället är det därför möjligt att utvärdera tillståndet i vattnet. När man inte känner till exakt vilka ämnen som släppts ut, eller när det är orimligt dyrt att analysera dem, kan man göra en generell bedömning av miljöpåverkan via biologiska undersökningar. Blandningar av olika ämnen kan ge en större påverkan än ämnena vart och ett för sig (synergism). Det motsatta förhållandet, det vill säga att ämnena tar ut varandras verkan (antagonism) kan också förekomma. Även omgivningsfaktorer, som vattenomsättning, temperatur och syrehalt med mera, kan påverka effekten av ett utsläpp i både positiv och negativ riktning. Nämnda förhållanden går som regel inte att studera genom kemiska och fysikaliska undersökningar, utan för detta krävs biologiska undersökningar. Dessa ger en integrerad bild av den sammanlagda påverkan som föreligger. I rinnande vatten kan vattenkemin variera mycket beroende på fluktuationer i belastning och flöde. I bland kan en påverkan som ger påtagliga miljöeffekter äga rum under en mycket kort tid (minuter, timmar). En sådan tillfällig händelse är ofta omöjlig att täcka in med ett normalt provtagningsprogram - det skulle kräva kontinuerliga provtagningar. Genom att studera växtoch djursamhällen som har exponeras för sådana tillfälliga händelser, kan man i efterhand fastställa den miljöpåverkan som skett. För att statistiskt säkerställa långsiktiga förändringar av miljön behövs undersökningsresultat från en längre tidsperiod. Tidsserierna bör omfatta årliga undersökningar i fem till tio år eller längre. Detta innebär att det också finns ett egenvärde i en undersökning, som underlag för studier av eventuella framtida förändringar. 59

64 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Växtplankton Allmänt Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numer är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar placeras algerna i tre olika phyla: prokaryoter (blågrönalger), protister (bland annat guldalger, kiselalger, dinoflagellater och rekylalger) och växter (grönalger). Sammansättningen av de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, till exempel vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). De planktiska (i vattenmassan svävande) algerna reagerar snabbt på kemisk-fysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. På senare tid har man även analyserat rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få en uppfattning om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. Figur 24. Cyanobakterien (blågrönalgen) Microcystis viridis påträffades i Ryssbysjön i augusti 211 (foto: Medins Biologi AB). 6

65 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 6 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 14. Tabell 6. Provtagningsplatser för växtplankton med positionsangivelser i sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 211 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Röttleåns avrinningsområde 125 Bunn Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde 25 Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 325 Stensjön Stora Nätaren Lilla Nätaren Ryssbysjön Tabergsåns avrinningsområde 45 Munksjön Rocksjön Provtagning Provtagning av växtplankton, som genomfördes augusti 211, skedde i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21) och SS-EN 1524:26. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett Rambergrör. Hela vattenpelaren i djupintervallet -6 m provtogs i samtliga sjöar utom Ryssbysjön, där provtagningsintervallet var -2 m (se lokalbeskrivningar i bilaga 9). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning (Figur 25). Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning (jod/jodidlösning). 61

66 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Figur 25. Planktonhåv. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade mellan 1,5 och 3 ml. Beräkning av individtäthet och biovolym gjordes enligt SS-EN 1524:26 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163 i Naturvårdsverket 1986b). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4), dels genom en expertbedömning. Artlistor finns i bilaga 9. Utvärdering och bedömningsgrunder Naturvårdsverkets bedömningsgrunder För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: 1) Fjällen ovan trädgränsen, 2) Norrland och 3) Södra Sverige. Vidare har Norrlands och södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <3 mg Pt/l) respektive humösa sjöar (motsvarande >3 mg Pt/l). I denna undersökning antogs att Bunn, Ören, Landsjön och Rocksjön tillhör typen Södra Sverige, klara sjöar och att övriga sjöar tillhör typen Södra Sverige, humösa sjöar. Bedömning av status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) får bara ske på prov som är tagna under perioden juli till augusti. På grund av de planktiska algernas, ofta väderstyrda, mellanårsvariationer bör medelvärden från minst tre års provtagningar användas i en sammanvägd klassificering, när sådana data finns tillgängliga. Klassificeringen av sjöarna i den nu aktuella undersökningen utfördes på enbart 211 års data. 62

67 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: totalbiomassan av växtplankton, andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, trofiskt planktonindex (TPI). TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och +3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet, desto högre blir TPIvärdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från samtliga sjöar i denna undersökning fanns fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus, där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande, varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (Naturvårdsverket 27). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 7. Tabell 7. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt Naturvårdsverket (27) Status Numeriskt värde Hög 4-4,99 God 3-3,99 Måttlig 2-2,99 Otillfredsställande 1-1,99 Dålig -,99 I sjöar som domineras av Gonyostomum semen kan totalbiomassan ibland vara stor utan att det indikerar eutrofiering (övergödning). Naturvårdsverket rekommenderar att sådana sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI-värde eller genom en sammanvägning av TPI-värde och andel cyanobakterier (blågrönalger). Gonyostomum förekom i flera av de undersökta sjöarna, men inte i sådan mängd att statusklassificeringen påverkades. Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: artantal (antal taxa) av växtplankton. 63

68 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 8) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning, eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har Medins dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. Artantalet är dessutom en viktig stödparameter vid bedömning av näringsbelastning. Tabell 8. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt Naturvårdsverket (27) Surhetsklass ph-intervall Nära neutralt 6-7 Surt 5,5-6 Mycket surt 5-5,5 Extremt surt < 5 En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 27) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPIvärde och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid Medins expertbedömning beaktades även följande parametrar: Hörnströms trofiindex (BIN PR163), biomassan av Gonystomum semen, förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier, förekomst av indikatorarter enligt OEI-systemet. Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 1. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarterna enligt OEI-systemet redovisas som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. OEI-systemet har sitt ursprung i en definition av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning enligt TPI-systemet. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, till exempel förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella avrinningsområdet. Om Medins bedömning avviker från bedömningsgrundernas har ställningstagandet motiverats. En utförlig beskrivning av utvärderingsförfarandet vid växtplanktonanalyser finns beskriven i Hårding med flera (211). 64

69 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Bottenfauna Allmänt Det är numera vanligt med biologiska undersökningar, bland annat i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket har publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Naturvårdsverket 1999 och 27). Nedan beskrivs dessa och hur Medins Biologi AB använder de olika indexen. Dessutom redovisas gränsvärden för ytterligare några index som används när resultaten bedöms. Biologiska undersökningar, som till exempel bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är till exempel mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adult(vuxen-)stadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten, som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, till exempel lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat med mera) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bland annat genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer till exempel få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut till exempel under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av bottenfaunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bland annat om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av förore- 65

70 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 ningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph-värde utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph-värdet minskar behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan till exempel vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987 och 1994), Engblom m.fl. (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller bottenfaunan på den yta som undersökts. Det innebär till exempel att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 9 på nästa sida. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 14. Provtagning Rinnande vatten och sjöars strandzon Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten och sjöars strandzon (litoral) utfördes under oktober 211 av personal från Medins Biologi AB. Totalt 13 lokaler undersöktes (Tabell 9 och Figur 14). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en exakt lägesangivelse med bland annat kartskisser finns sammanställt i lokalbeskrivningar i bilaga 1. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande-forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 1 m lång sträcka och inom denna togs fem prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x,25 m framför håven rördes upp med foten. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med cirka 3 små, riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på, och i omedelbar anslutning till, den undersökta sträckan. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 7 %. Sjöars djupområde Provtagningen av bottenfauna i sjöars djupområde (profundal) utfördes i oktober 211 av personal från Medins Biologi AB. Totalt tre sjöars profundal provtogs (Tabell 9 och Figur 14). På respektive lokal togs fem delprover med en Ekmanhämtare med provytan,213 m 2 enligt den standardiserade metoden SS Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 x,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 7 %. De fältprotokoll som upprättades vid provtagningen redovisas i form av lokalbeskrivningar i bilaga 1. 66

71 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Tabell 9. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i vattendrag och sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 211. Litoral = strandzon, profundal = djupområde Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 35 Kåvasjön, profundal Stensjön, litoral Stensjöån, rinnande Stora Nätaren, litoral Huluån, rinnande Ryssbysjön, litoral Ryssbysjön, rinnande Tabergsåns avrinningsområde 45 Munksjön, litoral Munksjön, profundal Lillån, rinnande Tabergsån, rinnande Sandserydsån, rinnande Lillåns avrinningsområde 6 Lillån, rinnande Avrinningsområden inom Habo kommun 15 Hökesån, rinnande Pirkåsabäcken, rinnande Gagnån, rinnande Analys Rinnande vatten och sjöars strandzon Djuren sorterades ut på laboratoriet, varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 28:1). Artlistor redovisas i bilaga 1. Sjöars djupområde Djuren sorterades ut på laboratoriet och konserverades i 7 % sprit, varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde minst Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 28:1). Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 1. 67

72 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Utvärdering och bedömningsgrunder Rinnande vatten och sjöars strandzon Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassning sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. Vid klassning av sjöar tillkommer ett femte steg i skalan, extremt surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Klassning av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bland annat de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som användes för expertbedömning av påverkan och bedömning av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 1. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 29). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. Sjöars djupområde Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Enligt bedömningsgrunderna används indexet BQI (Benthic Quality Index) för att klassa status med avseende på eutrofiering (övergödning) i sjöars profundalområden. Klassning sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Vid föreliggande statusklassning gjordes även en rimlighetsbedömning och en expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden i och kring sjön in tillsammans med erfarenheter från andra sjöar i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, framförallt O/C-index (Wiederholm ed a, b) och det sammansatta indexet EEI (Eutrofieffektindex, Liungman & Ericsson 26). I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 1. Förutom statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder utvärderades även näringstillgång och syreförhållanden i bottenvattnet. Vid bedömning av näringstillgång användes framförallt PTI (Profundalt Trofiindex, Liungman & Ericsson 26). Näringstillgång klassades i en femgradig skala: mycket näringsfattigt tillstånd, näringsfattigt tillstånd, måttligt näringsrikt tillstånd, näringsrikt tillstånd och mycket näringsrikt tillstånd. Syreförhållandena i bottenvattnet bedömdes utifrån förekomst av indikatorarter. Syretillståndet klassades efter en femgradig skala: mycket syrerika förhållanden, syrerika förhållanden, måttligt syrerika förhållanden, syrefattiga förhållanden och mycket syrefattiga förhållanden. 68

73 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Bedömning av annan påverkan omfattade framförallt påverkan av toxiska (giftiga) ämnen, till exempel tungmetaller som genom sin förekomst kan skapa missbildningar hos djuren eller vara direkt dödande. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier och gränsvärden som användes vid bedömningen. 69

74 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Provfiske Allmänt Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas tillstånd och eventuella förändringar i dessa. Undersökningarna utgör underlag för återkommande studier av fiskfaunans utveckling. De kompletterar de undersökningar av bottenfauna och vattenkemi som också utförs i vattensystemet. Undersökningarnas huvudsakliga syfte och målsättning i rinnande vatten är att: inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstäthet, uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. Detta ger bland annat en möjlighet att studera förändringar över tiden av artsammansättning och beståndstäthet vid de undersökta lokalerna. Undersökningarna planerades, genomfördes och utvärderades med ambitionen att möjliggöra kvantitativa jämförelser med tidigare och kommande provfisken på samma lokaler. Huvudsyftet med undersökningarna är således att studera förändringar i fiskpopulationernas täthet (antal per ytenhet) och struktur (art- och längdfördelning) i tiden på utvalda, fasta lokaler. Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 1 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 14. Tabell 1. Provtagningsplatser för fisk med positionsangivelser i rinnande vatten inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 211 Benämning Lägesbeskrivning Provtyp Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 315 Lillån, Kyrkogården nedre rinnande Stensjöån, Sofiero rinnande Tabergsåns avrinningsområde 46 Kallebäcken, Bäckalyckan biflöde Tabergsån rinnande Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, nedströms f.d. Sjöåkradammen rinnande Hökesån, mynningen rinnande Hökesån, f.d. nedströms reningsverket rinnande Pirkåsabäcken, Mostugan rinnande

75 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Provtagning Elfiskeundersökningarna utfördes september 211 av personal från Medins Biologi AB. Elfiskena gjordes med så kallad successiv utfiskning i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Elfiske i rinnande vatten, version 1:5, Vid fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från Elfiskeregistret (SLU 211). Fältprotokollen återfinns i bilaga 11. Analys och utvärdering Vid utvärderingen av provfisket i rinnande vatten lades tyngdpunkten på öringförekomsten. Skälen till detta är flera: a) öringens yngelstadier är stationära, b) dess ekologi är väl dokumenterad, c) den är vanligt förekommande i rinnande vatten, d) den är en god indikator på försurningsrelaterade effekter, e) den omfattas av ett stort referensmaterial från tidigare elfiskeundersökningar, f) den är intressant för såväl sport- som yrkesfisket. Resultat från tidigare elfisken hämtades från tidigare rapporter från ALcontrol och Elfiskeregistret (SERS). Vid utvärderingen har även Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) använts. Sammanställning av resultat och bedömningar från provfisket återfinns i bilaga 11. Bedömningsgrunder Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 27. I samband med att de nya bedömningsgrunderna kom 27 togs ett nytt index i bruk. Indexet kallas VIX (VattendragsIndeX) och används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk. Detta index räknas ut av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. VIX visar i första hand på effekter av: a) näringsämnespåverkan, b) påverkan av surhet samt c) morfologisk och hydromorfologisk påverkan. 71

76 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 2 Indexet indikerar även diffusa negativa effekter inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder och eller jord- och skogsbruk. VIX-värden för det aktuella provfisket samt värden baserade på uppgifter från tidigare provfisken redovisas i bilaga 11. I samma bilaga redovisas även en resultatsammanställning, bedömningar samt diagram som illustrerar beståndsutvecklingen på de enskilda lokalerna. Fisktätheterna beräknades olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt användes Zippin-metoden. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden, då den inte väger in skillnaden i fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder- och vattenförhållanden. De värden på individtätheter som redovisas i denna rapport är samma värden som anges i Elfiskeregistret. Resultat och uträknade index från tidigare utförda elfisken hämtades från Databasen för provfiske i vattendrag (SLU 211). Figur 26. Öring (Salmo trutta). Teckning: Wilhelm von Wright. 72

77 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 3 BILAGA 3 Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år

78 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 3 Jönköpings flygplats (station 7446) Månadsmedeltemperatur ( C) min 19-tal max 19-tal jan -2,9-3,7-11,2 3,1 feb -4,6-3,9-12,8 4, mars,3-1, -7,2 5,1 april 8,7 3,4,8 8,1 maj 1,1 9,3 6,1 12,7 juni 15, 13,6 1,3 16,5 juli 16,6 14,8 12,8 2,2 aug 15, 14, 11,9 19, sep 12,5 1,1 7,4 14,2 okt 7,2 6,3 2,4 1,4 nov 4,6 1,4-2,3 5,6 dec 1,4-2,1-8,2 3,8 MEDEL 7, 5,2 - - Månadsnederbörd (mm) min 19-tal max 19-tal jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec TOTALT

79 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lufttemperatur ( C) 25 Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt min 19-tal max 19-tal nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Streckade linjer avser medelvärdet för perioden Medeltemperatur ( C) 8 Årsnederbörd (mm)

80 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 3 76

81 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 BILAGA 4 Resultat från undersökning av vattenkemi år 211 Samordnad recipientkontroll: Grundprogram. 78 Samordnad recipientkontroll: Metaller och joner Samordnad recipientkontroll: Temperatur- och syreprofiler 12 Vätternvårdsförbundets undersökningar Nationella referensvattendrag

82 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Samordnad recipientkontroll: Grundprogram = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Röttleåns avrinningsområde Kierydsån ,2 - -,1 7,5,86 15,4 2, , , ,2 7,8,74 13, 2, , , ,9 7,1,23 6,5 3, , , ,2 7,8,97 14,6 3, , , ,3 7,8,92 14,4 3, , ,7 7,6,62 11,5 2, ,8 95 Min - - -,1 7,1,23 6,5 2, ,6 93 Medel ,4 7,7,8 12,6 3, ,5 97 Max ,2 7,8,97 15,4 3, ,1 14 Bunn ,5 4,1 3,8 17, 7,7,69 12,2 1,6 35 9,1 9, , ,2 7,2,82 13,6 5,7 45 9,, 1 Ören ,5 6,1 5,7 17,2 7,9,86 14,4,8 2 8, 9, ,2 7,5,87 14,8,74 2 7,3 5,2 47 Edeskvarnaåns avrinningsområde Lyckåsån ,2 - -,2 7,7 1,6 28,6 6, , , , 7,9 1, 21, , , ,1 7,4,47 1, , , , 8, 1,8 25, , , ,5 7,8 1,5 22, , ,8 7,8,93 17, ,8 84 Min - - -,2 7,4,47 1,1 6, ,9 84 Medel ,4 7,8 1,3 21, ,1 91 Max ,1 8, 1,8 28, ,2 97 Landsjön ,5 2,5 2,2 17,6 8, 1,6 24,3 3,8 3 6,9 8, , ,3 8, 1,7 12,5 3,2 25 6,9 7,

83 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Röttleåns avrinningsområde , Kierydsån , , , , Min Medel Max - < <5 13 5, , Bunn < , < <5 6 2, , Ören <5 < Edeskvarnaåns avrinningsområde , Lyckåsån , , , , Min Medel Max - < , Landsjön - < ,

84 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Huskvarnaåns avrinningsområde Ällingabäcken ,1 - -, 7,1 1,1 18,7 7, , , ,2 7,7,82 14,9 5, , , ,3 7,1,31 9,4 3, , , ,5 7,4,87 14,4 9, , , ,8 7,6,84 15, , , ,3 7,4,52 1,9 5, ,2 91 Min - - -, 7,1,31 9,4 3, ,2 71 Medel ,5 7,4,83 13,9 7, ,5 88 Max ,5 7,7 1,1 18, ,2 96 Runnerydssjön ,3 - -,1 7,2 1,4 3,7 7, ,5 32 utlopp , ,2 7,8 1,2 26, ,3 9, , ,4 7,8,96 2, 3,1 6 9,4 8, , , 7,7 1,1 19,2 1,1 4 7,5 7, , ,3 7,7,93 18,2 3, , , ,2 7,7,89 18,6 4,3 7 8,9 11,3 84 Min - - -,1 7,2,89 18,2 1,1 4 7,5 4,5 32 Medel ,4 7,7 1, 22,2 4,9 65 9,4 8,2 73 Max , 7,8 1,4 3, ,3 87 Nässjöån ,3 - -,8 7,3 1,2 38,7 7, , , ,5 7,5 1,1 33,5 9, , , ,4 7,3,59 19, 3, , , 7,3,96 29,2 4, , ,3 7,4 1,1 29,6 4, , , ,1 7,3,69 24, 3, ,9 92 Min - - -,8 7,3,59 19, 3, ,7 58 Medel ,9 7,3 1, 29, 5, ,8 75 Max , 7,5 1,2 38,7 9, ,9 92 Fredriksdalaån ,3 - -,2 6,8,28 8,6 2, , , ,1 7,1,21 6,7 2, , , ,8 6,7,14 5,8 2, , , ,6 7,1,31 7,4 4, , , ,5 7,1,27 6,9 3, , ,5 6,8,14 6, 2, ,5 94 Min - - -,2 6,7,14 5,8 2, ,9 87 Medel ,3 7,,24 6,9 2, ,8 92 Max ,6 7,1,31 8,6 4, ,5 96 Ryssbysjön ,5,8,7 16,3 7,5,42 12, , ,2 7,4,42 12, ,8 82 8

85 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Huskvarnaåns avrinningsområde , Ällingabäcken , , , , , Min Medel Max , Runnerydssjön , utlopp , , , , Min Medel Max , Nässjöån , , , Min Medel Max , Fredriksdalaån , , , , Min Medel Max , Ryssbysjön

86 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huluån ,7 - -,9 6,8,3 1,6 1, , , , 6,7,3 11,2 2, , , ,9 6,6,34 12,9 2, , , ,8 7,3,34 12,6 3, , , ,5 7,4,26 15, 6, , ,5 7,4,29 12, , , ,7 7,3,37 12, , ,8 7,3,39 12, , , , 7,5,34 11, , , ,2 7,2,32 11, , , ,8 7,3,35 11,8 6, , ,9 7,2,25 1,3 4, ,6 92 Min - - -,9 6,6,25 1,3 1, ,4 7 Medel ,7 7,3,33 12, , 88 Max ,7 7,5,39 15, ,6 15 Lanån ,3 - -,4 7,1,39 9,3, ,8 83 Hästsjöns utlopp , , 7,3,34 7,8 2, , , ,2 7,,27 6,6 1, , ,4 7,2,37 7,8 1, , , ,5 7,3,35 7,7 2, , ,8 7,3,3 7,3 1, ,1 89 Min - - -,4 7,,27 6,6, ,8 59 Medel ,4 7,3,35 7,8 1, ,2 79 Max ,4 7,3,39 9,3 2, ,1 93 Lilla Nätaren ,5 1,3 1,1 16,7 7,4,37 9, , , ,8 7,3,39 1, 6, ,3 15 Stora Nätaren ,5 2,1 1,9 17,5 7,4,32 8,3 5, , , ,9 7,4,32 8,4 5, ,7 92 Huskvarnaån , , 7,2,36 1,6, ,9 85 Ylens utlopp , , 7,4,36 9,5 1, , , ,3 7,5,34 9, 1, , , ,7 7,4,33 8,6 3, , , ,8 7,4,33 9, 1, , , ,5 7,5,32 9, 2, ,8 9 Min , 7,2,32 8,6, ,6 85 Medel ,2 7,4,34 9,3 1, ,3 9 Max ,7 7,5,36 1,6 3, ,9 97 Huskvarnaån ,5 - -,1 7,2,45 11,7 1, ,2 85 Lekeryd , ,4 7,4,4 9,9 1, , , ,3 7,2,36 9,4 3, , , ,5 7,4,6 12,4 4, , , ,1 7,4,51 11,4 3, , , ,6 7,3,35 9,7 2, ,3 91 Min - - -,1 7,2,35 9,4 1, ,2 75 Medel ,2 7,4,43 1,8 2, , 84 Max ,5 7,4,6 12,4 4, ,

87 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huluån , , , , , , , , Min Medel Max , Lanån , Hästsjöns utlopp - < , , < Min Medel Max , Lilla Nätaren , < , Stora Nätaren < , , Huskvarnaån , Ylens utlopp , , , , Min Medel Max , Huskvarnaån , Lekeryd , , , , Min Medel Max 83

88 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Stensjöån ,3 - -,1 7,3,54 12,3 2, , , ,6 7,6,39 9, 2, , , , 7,1,19 6,7 3, 2 3 9, ,7 7,4,49 1, 6, , , ,2 7,6,5 1, 3, , , ,2 7,2,24 7,7 2, ,1 96 Min - - -,1 7,1,19 6,7 2, ,9 9 Medel , 7,4,44 9,3 3, ,4 96 Max ,7 7,6,54 12,3 6, ,6 99 Stensjön ,5 2,5 2,3 17,5 7,6,47 1,2 2, , , ,3 7,5,47 1,2 3, ,7 7 Huskvarnaån ,5 - -,1 7,2,46 12,3 1, ,3 85 Karlsfors , ,9 7,4,35 9,1 2, , , , 7,5,45 1,6 3, , ,1 7,4,47 1,4 4, , , ,8 7,5,49 1,7 2, , ,5 - -,9 7,3,33 9,4 3, ,9 94 Min - - -,1 7,2,33 9,1 1, ,7 82 Medel ,1 7,4,46 1,4 3, ,5 9 Max ,1 7,5,49 12,3 4, ,9 94 Lillån ,4 - -,1 7,7 1,4 27,2 2, , 89 Huskvarna , ,6 7,2 1,2 28,4 8, , , , 7,7,85 2, , ,2 7,7 2,3 35,8 5,9 5 9,1 8, , ,3 7,9 1,6 26,5 3, , , 7,7,79 2,9 9, , 96 Min - - -,1 7,2,79 2,1 2,8 5 9,1 8,4 82 Medel ,2 7,7 1,3 26, ,8 89 Max ,2 7,9 2,3 35, , 96 Tabergsåns avrinningsområde Vederydssjön , , 6,5,2 5,6 2, ,4 67 utlopp , ,4 6,9,18 4,4 2, , , , 7,4,25 5,3 1, , , ,2 7,2,27 5,4 2, , , ,2 6,8,19 5,2 4, , , ,2 6,8,13 4,6 3, ,7 85 Min , 6,5,13 4,4 1, ,9 67 Medel ,7 6,9,2 5,1 2, ,2 83 Max ,2 7,4,27 5,6 4, ,7 94 Kallebäcken ,2 - -,9 7,8 1,2 18,8 3,1 55 6,9 11, , ,6 8,,98 15,7 3, , , ,4 7,8,68 11,7 4, , , ,2 7,9 1,2 17,7 6, , , ,4 7,8,97 15,2 7, , , ,3 7,6,57 11,2 4, ,9 96 Min - - -,9 7,6,57 11,2 3,1 55 6,9 9,8 8 Medel ,6 7,8,98 15,1 4, ,1 94 Max ,4 8, 1,2 18,8 7, ,

89 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Stensjöån , , , , Min Medel Max < , Stensjön < , , Huskvarnaån , Karlsfors , , , Min Medel Max , Lillån , Huskvarna , , Min Medel Max Tabergsåns avrinningsområde , Vederydssjön , utlopp , , , , Min Medel Max , Kallebäcken , , , , , Min Medel Max 85

90 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tabergsåns avrinningsområde Sandserydsån ,5 - -,1 6,3,2 6,8 3, , , ,5 6,8,14 5,2 2, , , ,3 5,6,2 4,8 2, , , ,4 6,6,14 5, 6, , , ,8 6,5,13 5,5 5, , ,5 - -,9 5,9,4 4,5 2, ,2 87 Min - - -,1 5,6,2 4,5 2, 2 2 7,5 61 Medel , 6,4,14 5,3 3, ,7 81 Max ,3 6,8,2 6,8 6, ,2 89 Tabergsån ,4 - -,1 7,3,48 1,1 2, ,2 83 Bårarp , ,2 7,7,49 9,7 2, , , ,7 7,3,26 6,4 4, , ,6 7,6,57 1, , , ,2 7,5,52 11, , , ,7 7,3,31 7,8 2, ,3 97 Min - - -,1 7,3,26 6,4 2, ,4 83 Medel ,6 7,4,49 9,2 7, ,1 95 Max ,7 7,7,57 11, ,3 99 Lillån ,3 - -,1 7,5,84 17,7 6, ,6 8 inlopp i Tabergsån , ,4 7,8,87 17,2 5, , , ,1 7,8,73 15,4 6, , ,8 7,8 1,1 2,1 6, , , ,1 7,7,8 17, , , , 7,3,42 12,4 5, ,1 93 Min - - -,1 7,3,42 12,4 5, ,9 8 Medel ,1 7,8,82 16,7 7, ,7 89 Max ,1 7,8 1,1 2, ,1 93 Tabergsån ,9 7,4,73 17,1 4, ,4 89 inlopp i Munksjön ,1 7,4,69 14,7 3, , , ,8 7,4,83 17,7 5, , , ,1 7,6,72 14,1 3, , , ,1 7,7 1,2 21,8 3,9 55 7,6 1, , ,9 7,5,44 1, 6, , ,4 7,8 1,3 21,4 3,5 7 9,3 8, , ,5 7,6,83 14,5 5, , , ,6 7,1,35 8,7 7, , ,7 7,6,93 16,7 8, , , ,2 7,3,97 17,3 5, , , ,1 7,1,24 8,2 6, ,7 9 Min - - -,1 7,1,24 8,2 3,4 55 7,6 8,2 78 Medel ,8 7,5,78 15,2 5, ,4 88 Max ,5 7,8 1,3 21,8 8, ,8 99 Rocksjön ,5 3,7 3,4 17, 7,9,7 15,1 1,2 2 3,7 11, , ,1 7,8,7 15,4 2, 2 3,8 9,

91 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tabergsåns avrinningsområde , Sandserydsån , , , , , Min Medel Max , Tabergsån , Bårarp , , , Min Medel Max , Lillån , inlopp i Tabergsån , , , Min Medel Max Tabergsån inlopp i Munksjön , , , , , , , , Min Medel Max <5 8 8, , Rocksjön ,

92 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tabergsåns avrinningsområde Munksjön ,5 1,6 1,4,9 7,3,82 19,3 3,2 1 7,4 1, ,5 1,1,8,9 7,2,74 16,6 4, , ,5 2,4 2,2 2,2 7,3,94 21, 4,6 8 8,6 11, ,5 2,6 2,2 8,7 7,6,64 16,7 2, , ,5 2,1 1,8 12,4 7,7 1, 21,8 3,3 35 8,4 8, ,5 2,2 2, 15,4 7,7,87 19,5 1,8 5 9,4 7, ,5 1,4 1,2 18,2 7,7,86 17,9 2, , ,5 1,5 1,3 16,8 7,7,89 18,2 3, , ,5 1,4 1,2 12,9 7,4,68 14,7 6, , , ,8 7,4,85 17, , ,5 1,1,9 6,7 7,1,86 17,9 4, , ,5 1,3 1,1 2,9 7,5,57 14,4 5, , 85 Min - - -,9 7,1,57 14,4 1,8 35 7,4 6,6 6 Medel ,9 7,5,86 17,9 4, ,2 8 Max ,2 7,7 1, 21, ,9 12 Munksjön ,1 7,3,83 19,7 4, , ,2 7, 1,3 28,9 5, , , 7, 1,4 29,2 8, , ,1 7,5,7 16,2 2, , ,5 7,2,84 19,2 3, , ,7 7,4,93 18, ,6, ,8 7,2 1, 19, , ,6 7,2 1,2 2,6 5,2 18 1, ,8 7,1 1,2 21,6 6, , ,7 7,4,85 17, , ,8 7,1,92 17,4 6, , , 7,5,57 14,4 5, ,9 84 Min ,1 7,,57 14,4 2,6 7 9,6, Medel ,7 7,2,93 2,2 8, ,6 28 Max ,5 7,5 1,4 29, ,9 84 Tillflöden på Vätterns västra sida Lillån , ,8 7,5 1,3 24,6 1,5 1 3,4 1,3 78 Toveryd , ,5 7,9 1,3 24,,6 1 5, 1, , ,8 7,8 1,2 22,7, , 9, ,2 7,7 1,3 23,1 3,4 45 4,9 1, , ,2 7,8 1,3 23,3 1,9 35 4,7 1, , ,7 7,8 1,2 22,9,8 35 4, 11, 87 Min ,8 7,5 1,2 22,7,6 1 3,4 9, 78 Medel ,4 7,8 1,3 23,4 1,5 3 4,7 1,2 86 Max ,8 7,9 1,3 24,6 3,4 45 6, 11, 91 88

93 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tabergsåns avrinningsområde < , Munksjön < , < , < , < , < , < , , < , < , < , < , < Min < Medel Max < Munksjön < < < < < < < < < < < Min < Medel Max Tillflöden på Vätterns västra sida , Lillån , Toveryd , , , Min Medel Max 89

94 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida Lillån ,5 - -,4 7,5,97 27,5 3,6 45 8,4 12,4 89 utlopp i Vättern ,5 - -,6 7,7 1,3 33,1 3, , , ,3 7,5 1, 25, ,2 13, , ,5 7,9 1, 27,4 2,6 5 9,1 11, ,9 7,8 1,6 34,4 4, 4 6,8 11, , ,6 7,6,6 18, ,5 8, , ,1 7,7 1,3 3,5 3, , , ,5 7,7 1,1 25,9 6, , , ,2 7,5,74 16, , , ,1 7,7 1,1 25,3 9, , , ,8 7,8 1,4 3,4 4,3 5 8,6 11, , ,2 7,7,8 21, ,4 92 Min - - -,4 7,5,6 16,6 2,6 4 6,8 5,9 61 Medel ,4 7,7 1,1 26,4 9, ,4 88 Max ,1 7,9 1,6 34, ,1 11 Domneån ,5 - -,2 6,7,25 7,8 7, , , ,7 7,,15 5,2 4, , , ,5 7,2,25 8,2 6, , , ,8 7,,27 7,2 5, , , ,2 6,8,18 6,7 7, , ,5 - -,7 6,8,13 6,1 5, ,1 92 Min - - -,2 6,7,13 5,2 4, ,2 73 Medel ,4 6,9,22 6,9 6, ,2 85 Max ,8 7,2,27 8,2 7, ,1 92 Fiskebäcken ,7 7,2, , 35 8,1 11, , , 7,6, , , , ,6 7,3,36 57,5 1, , ,4 7,6,95 51,3 6, , , , 7,5,73 41, 4, , , ,8 7,3,41 28,2 1, ,6 93 Min - - -,7 7,2,36 28,2 1, 35 8,1 9,5 78 Medel ,6 7,4,71 91,5 2, ,9 91 Max ,4 7,6, , ,6 96 Malmabäcken ,1 - -,1 7,2 1, 32, 9,5 5 9,3 2, , ,1 7,8 1, 23,3 6,5 5 9,3 1, , ,5 7,4,5 9, ,6 7, , ,4 7,5,93 14,6 3,8 6 7,7 7, , ,3 7,4,99 18, 7, , , ,1 7,5,87 19, ,2 11,4 85 Min - - -,1 7,2,5 9,4 3,8 5 7,7 2,3 15 Medel ,4 7,5,96 19,5 9,5 58 9,5 8,2 73 Max ,4 7,8 1, 32, ,4 98 Pirkåsabäcken ,1 - -,1 6,4,57 11,2 3, ,5 31 Furusjö , ,5 7,,31 7,5 2, , , ,5 6,3,11 5,1 3, , , 6,9,4 8, , , ,5 6,7,25 7,8 9, , , ,6 6,8,27 7,4 4, ,3 76 Min - - -,1 6,3,11 5,1 2, ,5 31 Medel ,9 6,8,29 7,9 6, ,9 67 Max ,5 7,,57 11, ,3 76 9

95 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida , Lillån , utlopp i Vättern , , , , , , , , , Min Medel Max , Domneån , , , , , Min Medel Max Fiskebäcken , , , , Min Medel Max , Malmabäcken , , , , , Min Medel Max , Pirkåsabäcken , Furusjö , , , Min Medel Max 91

96 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida Pirkåsabäcken ,1 6,6,41 12,7 3, ,8 67 Habo , ,8 7,1,27 9,6 2, , , ,1 6,5,16 7,7 3, , ,1 7,1,47 11,5 9, , , ,5 6,8,32 9,8 6, , , ,7 6,9,26 9,1 4, , 89 Min - - -,1 6,5,16 7,7 2, ,5 67 Medel ,2 6,9,3 1,1 4, ,9 83 Max ,1 7,1,47 12,7 9, , 89 Hökesån ,2 - -,1 6,3,18 7,9 1, ,6 73 Habo , ,6 6,8,12 5,9 2, , , ,8 5,9,4 4,7 2, , , ,4 6,8,17 6,3 5, , ,4 6,5,1 5,8 3, , , , 6,5,7 5,3 2, , 94 Min - - -,1 5,9,4 4,7 1, ,7 73 Medel ,4 6,5,11 6, 2, ,5 89 Max ,8 6,8,18 7,9 5, , 94 Knipån ,1 - -,1 6,6,17 7, 1, , , ,3 7,,13 5, 1, , , , 6,8,16 7,4 1, , , ,4 7,2,25 6,5 2, , , ,1 6,8,18 6,2 3, , ,2 - -,7 6,9,15 5,7 2, ,4 95 Min - - -,1 6,6,13 5, 1, ,9 82 Medel ,1 6,9,17 6,3 2, ,8 92 Max ,4 7,2,25 7,4 3, ,4 96 Krikån ,3 - -,2 6,6,13 6,7, ,5 92 Brandstorp , , 7,,12 5,4, , , ,9 5,8,3 4,5 1, , ,1 6,7,11 4,9 2, , , ,8 6,9,12 5,1 1, , , ,6 6,9,12 5,5 1, ,1 98 Min - - -,2 5,8,3 4,5, ,6 92 Medel ,4 6,8,12 5,4 1, ,5 96 Max ,9 7,,13 6,7 2, ,

97 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida Pirkåsabäcken , Habo , , , Min Medel Max , Hökesån , Habo , , , Min Medel Max , Knipån , , , , , Min Medel Max , Krikån , Brandstorp , , , Min Medel Max 93

98 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Samordnad recipientkontroll: Metaller och joner = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas). Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Röttleåns avrinningsområde Bunn , Ören , Edeskvarnaåns avrinningsområde Landsjön , Huskvarnaåns avrinningsområde Runnerydssjön , ,47,41,19,43 3,2,62 3,1 utlopp , ,92,73,13,15 1,6,42 2, ,5 67 * *,65,38,25,12 2,1,3 2, ,3 13 <5 <5,48,22 <,2,5 1,8,15 1, ,3 24 * *,47,59,13,66 2,2,3 2, , <7,51,73,94,1 2,7,38 3, Min - 13 <5 <5,47,22 <,2,5 1,6,15 1,8 Medel ,58,51,1,15 2,2,36 2,6 Max ,92,73,19,43 3,2,62 3,1 Nässjöån , ,34,33,13,98 2,,49 2, , ,53,31,15,72 2,2,57 2, , ,51,58,18,66 2,5,62 2, <5,49,32,23,56 1,7,48 2, * *,59,36,11,66 1,7,49 2, , ,35,44,13,6 1,9,5 2,2 Min <5,34,31,23,56 1,7,48 2,2 Medel ,47,39,12,7 2,,52 2,3 Max ,59,58,18,98 2,5,62 2,4 Ryssbysjön , Lilla Nätaren , Stora Nätaren , Stensjön , * Utgår på grund av störning i provet. 94

99 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Röttleåns avrinningsområde , 5,5 1,4-8, , Bunn ,9 6, 1,5-9, , Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde , 9, 3, , Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 21 <5 22 4,1 26 3,3 4,4 42 8, , Runnerydssjön 6,3 <5 2 3,6 24 3,6 3,9 34 7, , utlopp 3,8 <5 18 3,3 18 2,3 1,9 24 7, , ,9 <5 19 3,3 15 2,1, , , ,3 <5 18 3,2 13 2,2 2,1 18 6, , ,3 <5 17 3,2 16 2,2 3,1 22 6, , ,9 <5 17 3,2 13 2,1, ,8 - - Min 7,6 <5 19 3,5 19 2,6 2,7 27 6,9 - - Medel 21 <5 22 4,1 26 3,6 4,4 42 8,2 - - Max 11 <5 22 4,8 25 5,9 5, , Nässjöån 7, <5 21 4,5 24 5,5 4, , , ,3 15 3,3 3,5 25 8, , , <5 21 4,4 21 5,1 4, ,7 <5 21 4,4 2 5, 4, ,5 <5 18 3,6 17 4,3 4, , ,7 <5 16 3,3 15 3,3 3,5 25 8,7 - - Min 7,8 <5 2 4,2 2 4,9 4, Medel ,8 25 5,9 5, Max ,5 11 2,1-18 5, , Ryssbysjön - - 9,4 2,1 7,6 1,5-12 4, , Lilla Nätaren - - 8,1 1,9 6,3 1,3-1 5, , Stora Nätaren ,6 6,4 1,5-9,6 7, , Stensjön 95

100 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaån , Karlsfors , ,5 15 * * * * ,5 11 * * , < Min < Medel Max Huskvarnaån <22,3,27,68,11 1,6,28 1,2 uppströms Kåvasjön ,1 13 <5 <5,28,5,19,14 2,,26 1, , ,32,82,18,21 3,1,37 1, * *,51 3,6,34,69 3,4,44 1, ,1 79 * *,46 1,1,25,1 2,4,27 2, , ,29,43,12,19 1,4,34 1,2 Min - 79 <5 <5,28,27,68,1 1,4,26 1,2 Medel ,36 1,1,19,24 2,3,32 1,5 Max ,51 3,6,34,69 3,4,44 2, Tabergsåns avrinningsområde Tabergsån ,29,38,12,24,76,29,77 inlopp i Munksjön ,25,54,14,29,94,29, , <1,25,56,19,36 1,1,32, , ,26,42,2,19,81,24 1, , <5,2,25,86,17,8,18, , <5,59 3,3,4,66 2,5,43 1, , <5,29,58,1,17,8,2, ,5 14 * *,43,84,18,23,89,24, , ,62 1,4,33,37 2,4,48 1, ,31,28,59,13 1,2,28, , <19,38,39,84,24,73,24, , ,38,69,25,23 1,5,31 1,1 Min <5,2,25,59,13,73,18,7 Medel ,36,8,18,27 1,2,29 1, Max ,62 3,3,4,66 2,5,48 1,7 * Utgår på grund av störning i provet. 96

101 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huskvarnaån , Karlsfors , , , Min Medel Max 2,2 <5 17 3,8 8,1 1,8 4, Huskvarnaån 4,1 <5 14 3,1 7,2 1,6 3, , uppströms Kåvasjön 3,8 <1** 13 2,7 5,5 1,8 3,6 6, , , <5 12 2,8 6,6 1,6 2,2 9,7 7, ,3 <5 24 4,8 7,9 2,1 4, , ,5 <5 11 2,6 6,2 1,5 3,8 9,4 8, , ,2 <5 11 2,6 5,5 1,5 2,2 6,9 7,7 - - Min 4, <5 15 3,3 6,9 1,7 3, Medel 9, <1 24 4,8 8,1 2,1 4, Max Tabergsåns avrinningsområde 4,6 <5 16 3,1 12 1,3 4,7 17 9, Tabergsån 5,6 <5 16 3, 8,3 1,3 4,5 12 9, inlopp i Munksjön 7, <5 18 3,5 1 1,8 4, , ,2 <5 16 3, 8, 1,4 4, 12 9, , , <5 25 4,6 12 1,7 4, , <5 12 2,3 6,4 1,1 3,4 8,9 7, , , <5 26 4,7 11 1,6 4, , ,8 <5 18 3,2 8, 1,2 4,2 11 8, , , ,1 5,6 1,3 3,9 8,1 5, , ,8 <5 2 3,7 9, 1,7 4, ,3 <5 2 3,8 9, 1,5 4, , ,8 <5 8,3 1,7 6,3 1,2 3,6 9,6 5, , , <5 8,3 1,7 5,6 1,1 3,4 8,1 5,8 - - Min 5,3 <5 17 3,2 8,8 1,4 4,3 13 9,6 - - Medel ,7 12 1,8 4, Max ** Förhöjd rapporteringsgräns för kvicksilver på grund av störning i provet. 97

102 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Forts. Tabergsåns avrinningsområde Rocksjön , Munksjön (,5 m) , , , , , , , , , , , , Min Medel Max Munksjön (1 m.ö.b.) Min Medel Max

103 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Forts. Tabergsåns avrinningsområde ,7 9,1 1, , Rocksjön ,1 12 1, , Munksjön (,5 m) , 11 1, , ,4 13 2, , ,7 12 2, , ,5 15 2, , ,4 14 2, , ,3 12 2, , ,2 12 2, , ,8 9,3 2, , , ,1 11 2, , ,2 11 2, , ,5 1 2, , , ,5 9,3 1,7-13 9,7 - - Min ,1 12 2, Medel ,5 15 2, Max - < Munksjön (1 m.ö.b.) - < < < < < < < < < < < < Min - < Medel - < Max 99

104 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tillflöden på Vätterns västra sida Lillån , ,26,16,19,38 2,8,22 2,5 utlopp i Vättern ,3 79 <5 <5,32,13,14,39 1,7,18 2, , <5,47,65,27,45 4,,54 2, ,5 11 <5 <5,47,3,53,43 2,8,25 3, ,3 22 * *,51,43,12,39 2,6,47 3, , ,31,47,15,37 2,2,42 2,3 Min - 79 <5 <5,26,13,53,37 1,7,18 2,2 Medel ,39,36,15,4 2,7,35 2,7 Max ,51,65,27,45 4,,54 3,2 Fiskebäcken , , , , Min Medel Max Malmabäcken , ,47,28,18,21 4,5,57 4, , ,42,22,13,11 3,5,38 3, , ,54,59,77,25 4,5,67 2, ,1 34 <5 <5,4,14 <,2,86 2,2,26 2, , <5,49,39,74,19 4,3,59 4, , ,46,58,15,22 5,2,68 4,1 Min - 34 <5 <5,4,14 <,2,9 2,2,26 2,4 Medel ,46,37,1,18 4,,53 3,7 Max ,54,59,18,25 5,2,68 4,8 * Utgår på grund av störning i provet. 1

105 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Tillflöden på Vätterns västra sida 17 <5 26 5,2 21 5, 5, , Lillån 2,8 <5 24 4,7 18 4,2 4, , utlopp i Vättern 8, ,5 13 4, 5, , ,9 <5 26 4,9 17 5, 6, , ,6 <5 26 5,1 14 4,7 6, , ,8 <5 2 4, 14 3,7 5, , ,8 <5 17 3,5 13 3,7 4, Min 7,3 <5 23 4,6 16 4,4 5, Medel ,2 21 5, 6, Max Fiskebäcken , , , , Min Medel Max 21 <5 27 5,1 24 4,8 5, , Malmabäcken 8,7 <5 23 4,4 15 4,2 1, , ,6 <5 1 1,9 5,7 2,9 2,5 6,6 6, , ,6 <5 17 3,1 7,7 3,3 2,3 9, , ,7 <5 2 3,8 8,9 4,9 4, , ,8 13 4,2 4, , ,6 <5 1 1,9 5,7 2,9 1,7 6,6 6,4 - - Min 11 <5 2 3,7 12 4,1 3, Medel ,1 24 4,9 5, Max 11

106 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Temperatur- och syreprofiler = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) Bunn, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17, 9, ,8 9, ,3 9, ,6 9, ,6, 1-1 8,7, ,6, ,2, ,2, ,2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 135. Ören, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,2 9, ,1 9, ,8 9, ,2 9, ,6 9, ,7 4, ,2 6, , 7, ,5 7, ,9 7, ,2 5, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 35 Djup (m) Syre 12

107 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Landsjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,6 8, ,6 8, ,6 8, ,4 7, ,4 7, ,3 7, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 325. Stensjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,5 9, ,8 9, ,6 9, ,5 8, ,3 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 355. Stora Nätaren, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,5 9, ,1 9, , 8, , 8, ,9 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 13

108 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lilla Nätaren, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 16,7 9, ,6 9, ,2 6, , 4, ,8 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 365. Ryssbysjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 16,3 9, , 16,3 8,9 94-3, 16,2 7, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 415. Rocksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17, 11, ,6 11, ,2 1, ,1 9, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 14

109 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5,9 1, ,9 11, ,3 9, ,5 9, ,6 9, ,7 9, ,7 9, ,8 9, ,9 5, ,1 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5,9 1, ,9 1, , 9, ,1 8, ,1 8, ,3 7, ,4 6, ,8 4, ,8 3, ,2 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 2,2 11, , , 6, ,2 6, ,3 5, , , ,6 3, ,8 2, , 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 15

110 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 8,7 9, ,5 9, , 9, ,7 9, ,4 9, ,2 9, , 9, ,8 8, ,4 8, ,1 7, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 12,4 8, ,4 8, ,3 8, ,1 8, , 6, , 4, ,2 3, ,7 3, , 2, ,5 7,5 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 15,4 7, ,4 7, ,3 7, ,2 7, ,6 5, ,8 1, ,7, ,8, ,, ,7, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 16

111 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18,2 7, ,2 7, , 6, , 3, ,5 1, ,6, ,7, ,6, ,5, ,8, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 16,8 9, ,1 9, ,9 6, ,1 7, , 5, ,4, ,1, ,6, ,5, ,6, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 12,9 7, ,8 7, ,7 7, ,6 7, ,3 7, ,9 7, ,2 6, ,1,1-16 8,8,1-18 8,8, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 17

112 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 8,8 6, ,8 6, ,8 6, ,7 6, ,7 6, ,7 6, ,7 6, ,7 6, ,7 6, ,7 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 6,7 8, ,7 8, ,6 8, ,6 8, ,5 8, ,4 8, ,3 8, ,2 8, , 8, ,8 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 2,9 11, ,9 11, ,9 1, ,9 11, ,9 11, ,9 1, ,9 1, ,9 1, , 1, , 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 18

113 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Vätternvårdsförbundets undersökningar = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Röttleån ,2 14,1 7,5 2,998,35,478,12,74,23,56,13 Röttle ,2 14,2 7,7 24 1,25,43,413,66 1,1,38,48, ,8 14,4 7,8 22 1,25,379,413,1 1,2,31,51, ,1 1,8 7,9 22 1,2,387,417,64 1,2,38,45, ,2 1,5 8, 22 1,3,37,49,66 1,3,32,48, ,7 9,8 7,9 2 1,15,346,365,66 1,1,38,37, ,3 9, 8,1 21 1,35,362,374,66 1,3,27,34, ,7 9,5 8,1 21 1,45,379,357,61 1,4,27,34, ,2 1,2 8,1 22 1,45,428,352,77 1,7,29,31, ,8 12, 8, 2 1,35,362,287,56 1,3,27,28, ,6 14,1 8, 26 1,75,52,374,64 1,7,35,37, ,5 13,1 7,9 22 1,35,412,391,79 1,3,31,42,16 Min,2 9, 7,5 2,998,35,287,56,74,23,28,13 Medel 8, 11,8 8, 22 1,32,386,386,72 1,3,31,41,16 Max 17,3 14,4 8,1 26 1,75,52,478,12 1,7,38,56,19 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Röttleån ,384,143 4, , Röttle ,155,125 5,5 1,1 2,5 8, ,27,122 4,5 7,3 1 9, ,25,144 3,9 4, 4,1 8, ,28,88 2,4 1 9,4 9, ,379,23 4,1 8,1 8, ,16,136 2,4 4, 2,4 8, ,148,18 2,4 3,9 2,1 9, ,229,179 4,6 1,3 4, ,139,113 3,2 1,1 2, ,164,113 4,5 5,9 3,7 8, ,269,155 5,5 7,3 8,2 9,4 Min ,139,88 2,4 1,1 2,1 8, Medel ,226,138 4, 6,4 6,3 9,5 Max ,384,23 5, Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Röttleån Röttle Min Medel Max

114 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Huskvarnaån ,5 13,4 7,2 2,698,255,696,61,59,2,85 <,1 utlopp i Vättern ,3 14,8 7,1 14,599,222,326,46,48,2,39 <, ,5 13,8 7,2 15,648,255,383,56,57,21,45, , 11,7 7,1 1,454,181,257,38,4,17,31, ,4 8,7 7, 15,648,247,387,54,61,2,45, ,3 8,5 7,2 13,599,239,313,43,56,19,34, ,8 8,6 7,2 11,499,26,278,43,42,15,31, , 8,4 7,1 12,599,222,296,46,52,16,31, ,5 9,3 7,3 13,648,239,296,49,63,18,31, ,9 11,5 7,3 13,648,247,291,46,53,18,31, ,4 12,6 7,2 13,599,23,291,46,51,18,34, , 13,3 7,3 12,549,23,39,43,46,18,34,1 Min -,3 8,4 7, 1,454,181,257,38,4,15,31 <,1 Medel 9,2 11,2 7,2 13,599,231,343,48,53,18,39,1 Max 18,8 14,8 7,3 2,698,255,696,61,63,21,85,12 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Huskvarnaån ,396,181 3, utlopp i Vättern ,31,259 3,9 1,3 2, ,272,199 3,4 3,1 4, ,267,21 3, 6, 4, ,31,165 2, ,24,159 1,8 7,2 4, ,278,194 2,2 7,2 3, ,288,194 1,9 6,7 5, ,356,256 2,8 8,2 9, ,325,278 3,1 1,8 2, ,33,259 3,3 2,8 2, ,476,293 3, Min ,24,159 1,8 1,3 2,1 1 Medel ,321,22 3, 6,7 6,9 13 Max ,476,293 3, Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Huskvarnaån ,1 6,1 69 <,1,58 -,92 1,4,39,45 1,4 utlopp i Vättern ,2 1,9 15 <,1,19 -,31 1,1,18,36, ,4 2,4 18,14,24 -,34 1,2,2,37, ,3 2, 15,14,37 -,36 1,,21,36, ,7 3,8 2,12,59 -,43 1,,32,4, ,5 1,8 98,12,43 -,28 1,1,22,43, ,7 2,4 12,14,44 -,26,76,24,48, ,4 2,3 11 <,1,42 -,33 1,2,2,52, ,8 3,2 24 <,1,5 -,42 3,5,47,7, ,4 1,4 9 <,1,23 -,37 1,3,16,43, ,2 1,4 91 <,1,18 -,35 1,2,15,41, ,8 5,5 3,22,9 -,62 1,4,4,47,52 Min ,2 1,4 9 <,1,18 -,26,76,15,36,21 Medel ,5 2,9 22 <,1,42 -,42 1,3,26,45,59 Max ,1 6,1 69,22,9 -,92 3,5,47,7 1,4 11

115 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Tabergsån ,9 1,8 7,2 21,898,255,69,59,92,33,68 <,1 Munksjöns utlopp ,5 12,1 7,1 19,748,222,522,51,68,27,59 <, ,9 1,8 7,1 21,948,263,69,66,94,33,62, ,1 1,2 7,2 16,698,198,478,49,71,23,48 <, ,3 9,5 7,5 21,948,263,565,66 1,,33,56, , 8,5 7,5 22,998,28,69,69 1,,35,62, ,7 8,4 7,4 19,898,255,478,56,83,27,45, ,4 7,2 7,3 19,948,263,478,61,42,27,48, ,9 7,4 7,3 17,848,239,435,56,88,27,45, ,5 6,1 7,1 17,848,239,417,54,85,23,42, ,3 8,5 7,1 17,898,247,435,59,77,27,45, ,9 11,6 7,2 15,698,26,435,51,61,23,45 <,1 Min,5 6,1 7,1 15,698,198,417,49,42,23,42 <,1 Medel 9,4 9,3 7,2 19,865,244,56,58,84,28,52 <,1 Max 17,7 12,1 7,5 22,998,28,69,69 1,,35,68,11 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Tabergsån ,242,186 3,1 2,2 3,4 7,7 Munksjöns utlopp ,342,233 3,4 2,5 4,2 9, ,227,136 3,2 2,4 3,3 7, ,359,22 3, 7,3 3, ,166,87 2,6 3, 2,8 9, <2 21,117,7 2,1 1,6 1,3 6, ,222,18 2,5 2,2 2,2 7, ,251,166 2,3 2,6 2,2 7, ,352,35 2,8 1,9 3, ,566,366 3,4 3, ,398,317 3,4 3,9 4, ,431,348 3,3 4,1 5,5 14 Min <2 2,117,7 2,1 1,6 1,3 6, Medel ,36,222 2,9 3,1 4,1 9,9 Max ,566,366 3,4 7, Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tabergsån ,1 5,1 74 <,1,19 2,,27,61,22,31,47 Munksjöns utlopp , 4,8 15,1,34 2,9,27,65,27,29, ,2 5,9 71,14,2 2,1,18,86,26,26, ,1 6,6 99 <,1,29 3,,26,82,29,34, ,3 3,9 31 <,1,22,1,19 1,4,13,26, ,3 3,5 2 <,1,18 1,1,16,97,17,26, ,5 3,9 43,1,24 2,,1,58,94,33, ,5 3,6 42 <,1,27 1,8,21,83,12,37 <, ,4 3,7 84 <,1,47 2,7,25,96,21,37, ,4 4,5 11 <,1,6 4,2,36 1,,38,44, ,5 5,1 98,15,48 3,2,31,99,28,39, ,8 7,9 15,12,55 3,9,35,91,28,41,98 Min , 3,5 2 <,1,18,1,1,58,94,26 <,5 Medel ,4 4,9 81 <,1,34 2,4,24,88,23,34,33 Max ,5 7,9 15,15,6 4,2,36 1,4,38,44,98 111

116 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Hökesån ,1 13,9 6,9 9,3,429,165,287,74,23,13,28 <,1 Habo ,4 14,1 6,9 9,1,359,148,235,43,21,15,26 <, ,9 14,2 7, 1,424,165,274,64,29,16,31 <, ,9 11,6 7, 8,,324,132,217,41,21,15,22 <, ,1 11, 7,3 11,489,189,34,51,4,18,34, , 1, 7, 9,,419,156,248,36,27,13,26 <, ,8 9,4 7,3 1,474,181,27,54,37,14,27 <, ,7 9,6 7,3 12,599,222,322,69,55,14,27 <, ,1 1,2 7, 7,7,419,156,29,51,25,85,21, ,8 12,3 7,2 1,464,181,257,49,31,15,27 <, ,3 13,4 7,1 1,484,189,257,46,35,17,28 <, ,5 12,5 6,8 7,8,319,132,213,54,18,16,27 <,1 Min,1 9,4 6,8 7,7,319,132,29,36,18,85,21 <,1 Medel 7,1 11,9 7, 9,5,433,168,258,53,28,15,27 <,1 Max 14,8 14,2 7,3 12,599,222,322,74,55,18,34,1 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Hökesån ,49,386 4,4 8, 5,2 16 Habo ,462,43 5,5 <1,3 2, ,473,366 5,5 6, 4, ,463,35 4,5 3,5 2, ,58,34 5,4 9,4 8, ,91,671 5, 15 6, ,643,489 4,9 18 8, ,819,461 5, ,5,795 5,1 2 6, ,66,456 6, 3,6 4, ,547,385 6,4 5,8 6, ,593,455 4,4 7,5 7,2 18 Min ,462,34 4,4 <1,3 2,4 14 Medel ,63,463 5,2 1 6,5 18 Max ,5,795 6, Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hökesån Habo Min Medel Max

117 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Knipån ,6 13,9 7, 7,9,364,123,17,51,21,12,19 <,1 Kvarnkulla ,5 14,2 6,9 6,7,274,91,17,36,15,11,19 <, ,4 14,2 7, 8,1,349,123,24,49,23,14,23 <, ,7 11,4 6,9 5,1,24,67,148,26,12,83,16 <, ,4 1,7 7,2 7,7,324,115,2,38,24,14,22 <, ,2 9,9 7,2 7,7,329,115,213,36,22,12,24 <, ,9 9,3 7,3 8,2,384,132,183,49,28,12,18 <, ,8 9,8 7,3 8,7,459,165,191,74,34,13,19, ,9 1,1 7,2 6,7,344,17,17,33,25,77,18 <, ,5 12,3 7,1 6,8,334,17,174,33,22,83,17, ,9 13,3 7, 7,,334,17,187,33,21,96,21 <, ,1 12,8 7, 6,7,319,17,165,41,19,83,2 <,1 Min,5 9,3 6,9 5,1,24,67,148,26,12,77,16 <,1 Medel 7,7 11,8 7,1 7,3,335,113,181,42,22,11,2 <,1 Max 15,9 14,2 7,3 8,7,459,165,213,74,34,14,24,1 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Knipån ,388,312 4,3 8,8 3,6 12 Kvarnkulla ,367,32 4,5 5,5 2, ,329,258 5, 4,5 4, <2 15,31,227 2,9 5, 2, ,271,189 3,8 4,3 4,7 9, <2 23,377,273 3,6 5,3 4, ,56,321 4,3 4 8, ,838,283 4, ,471,35 3,7 5,7 3, ,467,362 4,2 3,1 2, ,425,347 4,6 5,8 2, ,484,37 4, 8,3 4,4 16 Min <2 15,271,189 2,9 3,1 2, 9,8 Medel ,436,3 4,1 13 7,2 14 Max ,838,37 5, Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Knipån Kvarnkulla Min Medel Max

118 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Gagnån ,4 14,1 6,7 4,7,259,56,13,17,12,63,12 <,1 Kvarnliden ,4 14,3 7, 6,,279,68,152,31,18,9,14 <, * 2,3 13,8 7,1 5,8,299,75,157,25,24,9,14 <, ,3 12,1 7,1 5,3,254,62,143,22,18,98,13 <, ,9 11,4 7,2 6,2,34,82,165,26,28,92,14 <, ,4 1,4 6,8 5,2,339,72,139,16,17,63,11 <, ,7 9,7 7,2 6,3,319,8,161,26,22,71,15 <, ,2 9,9 7,2 6,5,359,91,183,28,3,85,16 <, ,3 11,4 7, 5,5,369,76,148,22,23,5,12 <, , 12,4 7,1 6,1,334,8,161,24,24,11,15 <, ,6 13,3 7,1 6,3,314,81,161,25,25,92,14 <, ,4 12,4 6,7 5,,284,6,13,21,12,58,15 <,1 Min,4 9,7 6,7 4,7,254,56,13,16,12,5,11 <,1 Medel 6,6 12,1 7,1 5,7,31,73,153,24,23,8,14 <,1 Max 13,7 14,3 7,2 6,5,369,91,183,31,3,11,16 <,1 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Gagnån ,599,528 3,9 5, 3,5 18 Kvarnliden <2 9,389,348 5,3 <,83, * ,352,288 5,4 4,7 3, <2 11,411,3 4,4 4,4 1, ,327,269 5,1 1,5 1,5 9, ,849,632 4,2 2,8 1, ,538,547 4,6 5,3 2, ,52,881 5,2 4,7 4, ,874,78 4,9 3,4 3, ,456,319 5,5 1,5 2, ,369,313 5,7 2,2 2,7 9, ,59,514 4,1 3,5 2, 19 Min <2 9,327,269 3,9 <,83,86 9,3 Medel ,521,477 4,9 3,3 2,4 15 Max ,874,881 5,7 5,3 4,2 3 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gagnån Kvarnliden * Min Medel Max * Provet kunde inte tas vid ordinarie provplats på grund av mycket snö utan togs vid Kvarnliden. 114

119 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Nationella referensvattendrag = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Samtliga analyser utfördes av SLU. Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Domneån ,1 6,76 9,58,415,161,327,38,282,124,323,6 utlopp i Vättern ,2 14,3 6,67 7,42,349,137,229,34,243,95,228, ,3 13,3 6,67 7,75,354,133,235,34,254,1,244, ,4 11,3 6,47 4,96,214,83,159,24,133,78,154, ,3 8,7 6,8 12,,539,25,358,42,526,196,329, ,6 8,9 6,84 8,15,363,149,237,36,289,144,222, ,6 8,3 6,71 7,51,356,143,24,31,268,12,221, ,4 8,1 6,76 7,92,396,158,259,37,318,91,234, ,2 6,81 7,33,386,15,229,32,246,78,22, ,8 11,3 6,75 6,55,368,151,216,32,178,71,19, ,5 12,3 6,8 7,9,375,157,237,35,232,114,227, ,6 12,6 6,54 5,96,262,111,198,32,126,7,26,6 Min -,2 8,1 6,47 4,96,214,83,159,24,126,7,154,5 Medel 8, 11, 6,76 7,75,365,145,244,34,25,15,232,7 Max 16,6 14,3 6,84 12,,539,25,358,42,526,196,329,8 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Domneån ,591 4,19-5,4 26,2 utlopp i Vättern ,731 4,1-6,5 3, ,722 4,12-7, 27, ,371 2,59-4,6 16, ,158 3,94-6, 9, ,444 3, , ,535 3,4-8,8 22, ,654 3, , ,884 4,13-6,9 33, ,851 3,9-6,6 34, ,73 4,63-6,2 3, ,662 4,4-7,7 25,9 Min ,158 2,59-4,6 9,3 Medel ,611 3,88-7,3 25, Max ,884 4, ,8 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Domneån utlopp i Vättern Min Medel Max

120 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 4 Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Svedån ,5 6,55 4,33,181,7,141,23,13,92,115,6 Sved ,5 13,7 6,66 4,76,192,76,154,24,14,19,125, ,8 13,3 7,2 5,44,215,82,168,26,187,117,129, ,1 11,9 6,85 4,49,175,65,14,21,14,99,14, ,4 1,7 6,97 4,89,21,77,154,22,191,15,113, ,2 9,8 6,76 4,4,193,74,15,21,126,93,19, ,6 9,1 6,81 4,7,212,8,149,22,169,91,19, ,3 9,7 6,67 4,75,216,84,152,26,165,85,17, , 6,84 4,64,29,8,154,24,143,79,11, ,8 11,9 6,93 4,93,214,82,157,23,189,96,117, ,5 13, 6,99 5,11,21,82,159,24,23,12,118, ,8 12,2 6,44 4,34,178,72,148,25,92,76,135,6 Min,5 9,1 6,44 4,33,175,65,14,21,92,76,14,6 Medel 7,6 11,6 6,83 4,73,2,77,152,23,154,95,116,7 Max 14,6 13,7 7,2 5,44,216,84,168,26,23,117,135,7 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Svedån ,34 4,5-1,8 15,9 Sved ,19 4,43 -,9 1, ,16 4,74 -,82 7, ,162 4,17-1,3 8, ,11 4,46 -,84 5, ,297 3,74-1,6 14, ,256 4,12-2,2 13, ,344 4,28-2,2 17, ,349 4,29-1,7 16, ,193 4,79-1,6 9, ,144 5,11-1,7 7, ,344 4,11-1,9 16,5 Min ,11 3,74 -,82 5,9 Medel ,238 4,36-1,5 11,9 Max ,349 5,11-2,2 17,1 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Svedån , Sved , , , , , , , , , , Min , Medel , Max ,

121 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 BILAGA 5 Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust år 211 Vattenföring Ämnestransport Arealspecifik förlust

122 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 Vattenföring (m 3 /s) Röttleåns avrinningsområde 14. Kierydsån, inlopp i Ören jan,15 feb,366 mars,49 april 1,37 maj,114 juni,512 juli,221 aug,134 sep,227 okt,163 nov,878 dec,71 Medel,379 Edeskvarnaåns avrinningsområde 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön jan,15 feb,439 mars,624 april,733 maj,397 juni,492 juli,887 aug,766 sep,232 okt,129 nov,389 dec,746 Medel,316 Beräknad av SMHI med S-HYPE. Beräknad av SMHI med S-HYPE. Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, 365. Ryssbysjöns 33. Stensjöån, 3. Huskvarnaån, inlopp i Ryssbysjön utlopp inlopp i Stensjön utlopp i Vättern jan,269,761,452 6,92 feb,431 1,12,728 9,26 mars,56 1,14,899 7,79 april 1,22 4,89 3,72 13,3 maj,231,98,487 4,19 juni,576 1,39 1,26 1,1 juli,31 1,18,592 9,71 aug,29,725,59 4,48 sep,483 1,27 1,7 7,43 okt,414 1,31,913 5,62 nov,283,989,541 6,51 dec,887 2,73 2,38 15,3 Medel,492 1,53 1,13 8,39 Vattenföringen i Nässjöån (37), Ryssbysjöns utlopp (365) och Stensjöån (33) beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp har adderats,14 m 3 /s för tillskott från Nässjö reningsverk. Vattenföringen i Huskvarnaån (3) är mätt vid Carlfors av Huskvarna kraftverk. Tappningen vid Carlfors har korrigerats för tillflödet från Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). 118

123 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, 42. Tabergsån, 4. Tabergsån, inlopp i Tabergsån inlopp i Munksjön utlopp i Vättern jan,528 1,45 3,51 feb,944 2,72 4,92 mars 1,15 3,21 5,46 april 2,24 7,46 1,2 maj,522 1,42 3,48 juni 1,6 2,87 5,9 juli,565 1,58 3,65 aug,524 1,47 3,53 sep,916 3,11 5,35 okt,77 2,35 4,51 nov,445 1,45 3,51 dec 1,99 6,78 9,43 Medel,966 2,99 5,22 Vattenföringen i Lillån (43) och Tabergsån vid inloppet i Munksjön (42) är beräknade av SMHI med S-HYPE. Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (4) har beräknats med utgångspunkt i vattenföringen vid inloppet i Munksjön (42). Korrigering har gjorts för tillkommande areal (*1,11) samt det vatten som tillförs direkt till Munksjön via Rocksjön samt från Simsholmens reningsverk (+ 1,4 +,5 m 3 /s). Lillåns och Domneåns avr.omr. 6. Lillån, utlopp i Vättern jan,273 feb,592 mars,768 april,736 maj,25 juni,376 juli,27 aug,193 sep,376 okt,276 nov,17 dec,953 Medel,427 Vattendrag inom Habo kommun 1. Hökesån, 12. Knipån, utlopp i Vättern utlopp i Vättern jan,423,274 feb,843,6 mars,985,73 april 2,25 2,32 maj,476,33 juni,643,75 juli,454,339 aug,379,315 sep,594,652 okt,56,57 nov,368,282 dec 1,7 1,53 Medel,86,713 Beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen har adderats,3 m 3 /s för tillskott från Bankeryds reningsverk. Beräknade av SMHI med S-HYPE. 119

124 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 Ämnestransport Röttleåns avrinningsområde 14. Kierydsån, inlopp i Ören (37 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 16,1 84,1 62,5 2,6 12,9 41, 237,641 Tot-N ,62 NO23-N ,64 TOC ,5 Vattenföring,258,93,313,178,195,399,379 Edeskvarnaåns avrinningsområde 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön (31 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,6 94, ,43 Tot-N ,9 NO23-N ,36 TOC ,6 Vattenföring,295,679,266,827,181,392,316 Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön (22 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 97, ,2 77,5 71, 733,333 Tot-N ,7 NO23-N ,8 TOC Al ,15 Cd,253,667,372,1,24,392,199,94 Cr,976 2,53 1,3,814 1,15 1,53 8,3,377 Cu 4,1 9,85 5,21 3,1 4,1 5,77 31,9,145 Ni 4,31 1,5 4,87 3,51 5,19 6,76 35,1,16 Pb,639 1,42 1,15,61,823 1,32 5,96,271 Zn 2,1 34,4 19, 9,64 11,3 27,4 122,554 As,693 2,28 1,9,781 1,33 1,17 7,33,333 Co 1,83 3,44 1,42,924 1,49 1,87 11,,499 Vattenföring,35,863,43,3,449,585,492 12

125 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjöån, inlopp i Stensjön (78 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 41, , ,962 Tot-N ,47 NO23-N ,27 TOC ,7 Vattenföring,59 2,31,874,551,992 1,46 1,13 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern (662 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,15 Tot-N ,72 NO23-N ,86 TOC , Al ,815 Cd,213,774,452,416,171,972 3,,45 Cr 24,3 19,5 12,2 1,5 13,7 31, 111,168 Cu 67,4 74, 58,7 59,9 55,8 93, 49,617 Ni 52,2 59,4 4,3 33,5 87,5 76,9 35,529 Pb 15,2 17,8 18, 16,2 13,2 39,3 12,181 Zn ,8 88,3 83, ,1182 As 16,9 2,1 15,9 18,4 2, 25,9 117,177 Co 11,5 11,4 9,39 8,48 11,5 18,7 71,,172 Vattenföring 8,9 1,5 7,17 7,9 6,52 1,9 8,39 Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, inlopp i Tabergsån (78 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 87, , ,133 Tot-N ,1 NO23-N ,5 TOC ,7 Vattenföring,736 1,7,791,545,812 1,22,

126 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Tabergsån, inlopp i Munksjön (22 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,115 Tot-N ,5 NO23-N ,63 TOC ,3 Al ,697 Cd,146,536,414,19,134,54 1,92,87 Cr 3,12 6,94 4,49 2,32 3,85 6,65 27,4,124 Cu 1,9 23,3 25, 1,5 16, 31,9 118,534 Ni 8,61 34,3 18,4 7,98 13, 23,5 16,481 Pb 5,38 12,3 31,8 11,8 6,31 14,1 81,8,372 Zn 89,8 99,9 1 43,3 54, ,24 As 2,81 7,26 6,4 3,78 4,94 8,9 32,9,15 Co 2,99 5,75 6,56 2,74 2,27 4,78 25,1,114 Vattenföring 2,9 5,34 2,15 1,53 2,73 4,12 2,99 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (245 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,193 Tot-N ,3 NO23-N ,73 TOC ,6 Al ,62 Cd,175,335,113,142,13,436 1,33,543 Cr 5,98 9,54 3,87 2,91 7,78 11,5 41,6,17 Cu 23,1 46,7 29,3 28,3 36,3 67,6 231,944 Ni 14, 34,3 25,8 13,3 25,4 31,7 144,589 Pb 6,15 1,6 4,42 4,81 13,7 18,1 57,8,236 Zn ,4 7, ,356 As 6,61 12,8 5,85 6,6 1,4 13,8 56,1,229 Co 5,52 11,5 3,46 2,2 7,46 9,52 39,5,161 Vattenföring 4,21 7,82 4,28 3,59 4,9 6,5 5,22 122

127 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 Lillåns och Domneåns avrinningsområden 6. Lillån, utlopp i Vättern (35 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P , ,291 Tot-N ,3 NO23-N ,86 TOC ,7 Al ,79 Cd,382,64,377,115,173,436,29,596 Cr,479,752,728,342,697 1,25 4,25,121 Cu 5,7 7,83 5,49 3,27 4,55 6,58 33,4,955 Ni 5,14 9, 3,99 3,23 5,36 6,97 33,7,962 Pb,338,544,852,411,673 1,38 4,2,12 Zn 33,2 25,4 11,1 6,83 8,52 14,1 99,1,283 As,562 1,2,677,494,854,96 4,75,136 Co,767 1,53,671,457,688 1,1 5,21,149 Vattenföring,433,752,291,2,326,562,427 Vattendrag inom Habo kommun 1. Hökesån, utlopp i Vättern (69 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 91, , ,133 Tot-N ,55 NO23-N ,11 TOC ,6 Vattenföring,633 1,62,56,417,577 1,3, Knipån, utlopp i Vättern (53 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 57, , , ,122 Tot-N ,56 NO23-N ,41 TOC ,2 Vattenföring,437 1,53,54,327,58,96,

128 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Kierydsån, inlopp i Ören (Röttleåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år),5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 25 Flöde (m 3 /s),5,4,4 2,4,3,3 15,3,2,2 1,2,1,1 5,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2,1, TOC Flöde 124

129 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lyckåsån, inlopp i Landsjön (Edeskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 2,5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 5 Flöde (m 3 /s),5 2,,4 4,4 1,5,3 3,3 1,,2 2,2,5,1 1,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2,1, TOC Flöde 125

130 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern (Huskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 12 Flöde (m 3 /s) 1 Kväve (ton/år) 8 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 126

131 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (Tabergsåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 7 Flöde (m 3 /s) 7 Kväve (ton/år) 5 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) 25 Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 127

132 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 6. Lillån, utlopp i Vättern (Lillåns och Domneåns avrinningsområden) Fosfor (ton/år) 2,5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 7 Flöde (m 3 /s),5 2, 1,5,4, ,4,3 1,,5,2, ,2,1, , , Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2,1, TOC Flöde 128

133 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 Arealspecifik förlust = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Kväve Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) 14. Kierydsån, utlopp i Ören 3,62 3. Måttligt höga förluster 3,6 2. Tydlig 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön 5,9 4. Höga förluster 5,9 3. Stor 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön* 5,7 5X. Extremt höga förluster Mycket stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön* 5,47 4. Höga förluster 5,1 3. Stor 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern* 4,72 4. Höga förluster 4,4 2. Tydlig 43. Lillån, utlopp i Tabergsån 4,1 4. Höga förluster 3,9 2. Tydlig 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön 4,5 4. Höga förluster 3,8 2. Tydlig 4. Tabergsån, utlopp i Vättern* 16,3 5. Mycket höga förluster Stor 6. Lillån, utlopp i Vättern* 18,3 5. Mycket höga förluster Stor 1. Hökesån, utlopp i Vättern 4,55 4. Höga förluster 4,4 2. Tydlig 12. Knipån, utlopp i Vättern 3,56 3. Måttligt höga förluster 3, 2. Tydlig Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) 14. Kierydsån, utlopp i Ören,64 2. Låga förluster 1,9 2. Tydlig 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön,43 5. Mycket höga förluster Extrem 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön*, Mycket höga förluster 6, 3. Stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön*,96 3. Måttligt höga förluster 2,4 2. Tydlig 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern*,15 3. Måttligt höga förluster 3,9 3. Stor 43. Lillån, utlopp i Tabergsån, Måttligt höga förluster 3,7 3. Stor 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön, Måttligt höga förluster 3, 3. Stor 4. Tabergsån, utlopp i Vättern*, Höga förluster 3,6 3. Stor 6. Lillån, utlopp i Vättern*, Höga förluster 8,3 4. Mycket stor 1. Hökesån, utlopp i Vättern, Måttligt höga förluster 3,9 3. Stor 12. Knipån, utlopp i Vättern, Måttligt höga förluster 2,2 2. Tydlig * Den arealspecifika förlusten inkluderar utsläpp från kommunala avloppsreningsverk. 129

134 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 5 Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga förluster. Över tunn, heldragen linje är förlusterna höga, över mellantjock, heldragen linje är förlusterna mycket höga och över den tjockaste, heldragna linjen är förlusterna extremt höga. Arealspecifik förlust av kväve (kg/ha, år) 6 5 Faktiskt värde 211 Beräknat jämförvärde Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Stensjöån, utl. Stensjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, inl. Munksjön Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern Knipån, utl. Vättern Arealspecifik förlust av fosfor (kg/ha, år),5,4 Faktiskt värde 211 Beräknat jämförvärde,3,2,1, Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Stensjöån, utl. Stensjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, inl. Munksjön Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern Knipån, utl. Vättern 13

135 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 6 BILAGA 6 Uppgifter om utsläpp från punktkällor år

136 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 6 Recipient Verksamhet ID Flöde COD Cr TOC BOD 7 NH 4 -N Syretär. Tot-N Tot-P m 3 /år kg/år Röttleåns avrinningsområde Kierydsån Vireda ARV 1) R Huskvarnaåns avrinningsområde Delsumma Nässjöån Nässjö ARV H Stora Nätaren Sunds ARV 1) H Huskvarnaån Lekeryds ARV 1) H Stensjöån FIAB Forserum AB 1) H Stensjöån Forserums ARV H Stensjön Öggestorps ARV 1) H Huskvarnaån Huskvarna AB 1) H Huskvarnaån Huskvarna ARV H Tabergsåns avrinningsområde Delsumma Sandserydsån Jönköpings Flygplats 1) T Tabergsån Albins Krom AB 1) T Munksjön SCA Hygiene Products AB T Munksjön Munksjö Paper AB T Munksjön Simsholmens ARV T Delsumma Lillåns och Domneåns avrinningsområden Lillån (Bankeryd) Bankeryds ARV LD Domneån Westal AB 1) LD Delsumma Avrinningsområden inom Habo kommun Fiskebäcken Ahlins i Habo AB 1) HK Pirkåsabäcken Sibbabo avfallsanläggning 1) HK Gagnån Fagerhults ARV 1) HK Krikån Brandstorps ARV 1) HK Delsumma Totalsumma ) Uppgifter saknas för år

137 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 6 Ag As Pb Cd Cu Cr tot Hg Ni Zn AOX ID Verksamhet Recipient kg/år Röttleåns avrinningsområde R1 Vireda ARV 2) Kierydsån Delsumma - - 2,8, , H2 Nässjö ARV Nässjöån H3 Sunds ARV 1) Stora Nätaren H4 Lekeryds ARV 1) Huskvarnaån H5 FIAB Forserum AB 1) Stensjöån H6 Forserums ARV Stensjöån H7 Öggestorps ARV 1) Stensjön H8 Huskvarna AB 1) Huskvarnaån 6,3 3,3 2,9, ,9, H9 Huskvarna ARV Huskvarnaån 6,3 3,3 5,7, , Delsumma T1 Jönköpings Flygplats 1) Sandserydsån T2 Albins Krom AB 1) Tabergsån T4 SCA Hygiene Products AB Munksjön - -,67,7 1,8 1,2-2, T4 Munksjö Paper AB Munksjön 16 6,5 6,1,61 1 9,3, T5 Simsholmens ARV Munksjön 16 6,5 6,8, , Delsumma LD3 Bankeryds ARV Lillån (Bankeryd) LD4 Westal AB 1) Domneån Delsumma HK1 Ahlins i Habo AB 1) Fiskebäcken HK4 Sibbabo avfallsanläggning 1) Pirkåsabäcken HK6 Fagerhults ARV 1) Gagnån HK7 Brandstorps ARV 1) Krikån Delsumma 22 9,8 12 1, , Totalsumma 133

138 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 6 134

139 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 7 BILAGA 7 Statusklassning av vattenkemi

140 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 7 Provplats Korr. >1 % Andel jordbruks- Ref.värde fosfor (µg/l) Höjd över Status jordbruksmark mark i % (A jo ) jordbruksmark (P jo ) havet (m) Näring 1 Röttleån Röttle Ja 21, Måttlig 14 Kierydsån Ja 2, God 22 Lyckåsån Ja 47, Dålig 3 Huskvarnaån utlopp Vättern Ja 2, God 315 Lillån Huskvarna Ja 33, Dålig 32 Huskvarnaån Karlsfors Ja 19, Måttlig 33 Stensjöån Ja 2, Måttlig 34 Huskvarnaån Lekeryd Ja 19, Måttlig 35 Huskvarnaån Ylens utlopp Ja 15, Måttlig 36 Huluån Ja 14, Dålig 37 Nässjöån Ja 11, Dålig 374 Runnerydssjöns utlopp Nej <1-291 Otillfredsställande 378 Ällingabäcken Nej <1-278 God 38 Fredriksdalaån Ja 15, Måttlig 39 Lanån Hästsjöns utlopp Ja 14, God 4 Munksjöns utlopp Ja 14, God 42 Tabergsån inlopp Munksjön Ja 13, God 43 Lillån inlopp Tabergsån Ja 16, Måttlig 44 Tabergsån Bårarp Ja 1, God 45 Sandserydsån Ja 13, God 46 Kallebäcken Ja 14, God 49 Vederydssjöns utlopp Nej <1-232 God 6 Lillån utlopp Vättern Ja 46, Dålig 62 Lillån Toveryd Ja 46, God 7 Domneån utlopp Vättern Ja 16, God 71 Domneån inlopp hamnbass. Ja 16, God 81 Fiskebäcken Ja 39, God 9 Malmabäcken Ja 39, Otillfredsställande 1 Hökesån Habo Ja 21, God 11 Hökesån Habo kyrkby Ja 2, God 15 Pirkåsabäcken Habo Ja 24, Måttlig 16 Pirkåsabäcken Furusjö Ja 24, Otillfredsställande 12 Knipån Kvarnkulla Ja 17, God 122 Knipån bergtäkt Ja 17, God 165 Gagnån Kvarnliden Nej <1-168 God 175 Svedån Sved Nej <1-193 Hög 2 Krikån Brandstorp Ja 12, God Sjö Ekoregion Höjd över Medeldjup Status havet (m) (m) Näring Klorofyll Siktdjup 125 Bunn Södra Sveriges klara sjöar 197 6,4 Måttlig Hög Hög 135 Ören Södra Sveriges klara sjöar God Hög Hög 25 Landsjön Södra Sveriges klara sjöar 146 6,6 Dålig Uppnår ej god Måttlig 325 Stensjön Södra Sveriges humösa sjöar 213 3,1 Måttlig Uppnår ej god God 356 Lilla Nätaren Södra Sveriges humösa sjöar 251 3,7 Dålig Uppnår ej god Måttlig 355 Stora Nätaren* Södra Sveriges humösa sjöar 251 4,2 Måttlig Uppnår ej god Måttlig 365 Ryssbysjön Södra Sveriges humösa sjöar 263 2,1 Dålig Uppnår ej god Otillfredsställande 45 Munksjön Södra Sveriges humösa sjöar 89 7,9 Måttlig Uppnår ej god God 415 Rocksjön* Södra Sveriges klara sjöar 89 4,3 God God Hög * Prov tagna på fel provplats år 211, varför bedömning grundas på resultat från åren

141 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 8 BILAGA 8 Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år

142 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 8 = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Stationsnamn Stnnr Provdatum Fe Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As Provnr Utsättning Upptagning mg/kg TS Stensjöån, utlopp i Stensjön ,78 4,4,8 3,5 5, 8, <1, Lanån, Hästsjöns utlopp (ref.) , 4,8,9 2,6 3,8 5, <1, Tabergsån, Norrahammar ,63 5,6,1 3,4 5,1 8,8 1, Lillån, uppströms Bankeryd ,3 8,3,1 5,8 9,2 6,9 2, Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låg och måttligt hög halt medan heldragen linje markerar övergången till hög halt. För järn saknas bedömningsgrunder. Järn (mg/kg TS) Koppar (mg/kg TS) Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 138

143 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 8 Zink (mg/kg TS) 1 Kadmium (mg/kg TS) 1, ,2 1,,8 4 2,6,4,2, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån Bly (mg/kg TS) 1 Kvicksilver (mg/kg TS),12 8,1 6 4,8,6,4 2,2, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån Krom (mg/kg TS) Nickel (mg/kg TS) Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 139

144 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 8 Kobolt (mg/kg TS) 1 8 Arsenik (mg/kg TS) 2,5 2, 6 4 1,5 1, < < 2,5, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 14

145 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 BILAGA 9 Resultat från undersökning av växtplankton år 211 (Ingrid Hårding, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning per lokal Artlistor 156 Lokalbeskrivningar

146 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 Övergripande resultat Röttleåns avrinningsområde Växtplanktonundersökningen år 211 visade på måttligt näringsrika förhållanden och liten totalbiomassa i Bunn och på näringsfattiga förhållanden och mycket liten totalbiomassa i Ören. Den grupp som utgjorde störst del av biomassan i Bunn var cyanobakterier (blågrönalger) medan kiselalger, pansarflagellater och rekylalger var vanligast i Ören (Figur 27). En sammanvägd bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) ger god näringsstatus i både Ören och Bunn (Tabell 11). Vid expertbedömningen valde Medins Biologi att klassa ned Bunn till måttlig näringsstatus. Motivet är förekomsten av cyanobakterier och näringsindikerande arter, vilket medförde ett relativt högt värde på TPI och måttlig status med avseende på cyanobakterier. Biomassa mg/l 211,8 Övriga,6 Gonyostomum semen Grönalger Kiselalger,4 Guldalger,2 Pansarflagellater Rekylalger, Bunn Ören Cyanobakterier Figur 27. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i sjöarna 125 Bunn och 135 Ören i Röttleåns avrinningsområde den 23 augusti 211. Edeskvarnaåns avrinningsområde Sammantaget visade växtplanktonundersökningen på näringsrika förhållanden i Landsjön år 211. Den totala algbiomassan var måttligt stor, men andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten (Figur 28). Grönalger från ordningen Volvocales dominerade biomassan. Arter som tyder på eutrofiering (övergödning) var mycket vanliga och TPI-värdet var mycket högt. En sammanvägd bedömning ger måttlig näringsstatus i Landsjön (Tabell 11) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Vid expertbedömningen sänkte Medins Biologi statusen till otillfredsställande på grund av TPI-värdet och tidigare års resultat. Artantalet var lågt, vilket troligen beror på dominansen av grönalgen och inte på försurning. 142

147 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 Biomassa mg/l 211 6, Övriga Gonyostomum semen 4, Grönalger Kiselalger Guldalger 2, Pansarflagellater Rekylalger, Landsjön Cyanobakterier Figur 28. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i sjön 25 Landsjön i Edeskvarnaåns avrinningsområde den 24 augusti 211. Huskvarnaåns avrinningsområde Sammantaget visade 211 års växtplanktonundersökning på måttligt näringsrika förhållanden med dominans av rekylalger i Stensjön (Figur 29). Den totala algbiomassan var liten. I Stora Nätaren rådde näringsrika förhållanden med dominans av Gonyostomum, kiselalger och cyanobakterier (blågrönalger). I Lilla Nätaren och Ryssbysjön rådde näringsrika förhållanden, men totalbiomassan var måttligt stor respektive liten. I Lilla Nätaren dominerade kiselalger och Gonyostomum. Ryssbysjön dominerades av cyanobakterien Microcystis spp. Utpräglade algblomningar påvisades inte i någon sjö, men i Ryssbysjön var andelen cyanobakterier måttligt stor (Figur 29). Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska arter bedömdes som mycket stor i Lilla Nätaren och Ryssbysjön, stor i Stora Nätaren och liten i Stensjön. I Lilla och Stora Nätaren var mängden Gonyostomum så stor att den kan vara besvärsbildande genom att till exempel orsaka klåda hos badande. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 27) rådde god näringsstatus i Stensjön och måttlig status i Lilla och Stora Nätaren samt i Ryssbysjön (Tabell 11). Enligt Medins Biologis expertbedömning var näringsstatusen dock måttlig även i Stensjön samt otillfredsställande i Lilla Nätaren och Ryssbysjön. I samtliga sjöar påträffades många eutrofiindikerande (näringsgynnade) arter. 143

148 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 Biomassa mg/l 211 6, Övriga 5, Gonyostomum semen 4, Grönalger Kiselalger 3, Guldalger 2, Pansarflagellater 1, Rekylalger, Stensjön St. Nätaren L. Nätaren Ryssbysjön Cyanobakterier Figur 29. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i de undersökta sjöarna i Huskvarnaåns avrinningsområde den 23/24 augusti 211. Tabergsåns avrinningsområde Undersökningen visade på måttligt näringsrika förhållanden i Munksjön och näringsfattiga förhållanden i Rocksjön. Sjöarna hade en liten totalbiomassa och dominerades av rekylalger, guldalger och kiselalger (Figur 3). Sammanvägning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) gav god näringsstatus i Munksjön och hög i Rocksjön (Tabell 11). Också vid Medins Biologis egen expertbedömning klassades näringsstatusen i Munksjön som god. Rocksjöns näringsstatus sänktes dock till god vid expertbedömningen. Båda sjöarnas biomassa har varierat kraftigt under de senare åren. 144

149 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 Biomassa mg/l 211 3, Övriga Gonyostomum semen 2, Grönalger Kiselalger Guldalger 1, Pansarflagellater Rekylalger, Munksjön Rocksjön Cyanobakterier Figur 3. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i sjöarna 45 Munksjön och 415 Rocksjön i Tabergsåns avrinningsområde den 23 augusti 211. Tabell 11. Statusklassning med avseende på växtplankton i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län vid provtagningen den augusti 211 Naturvårdsverket bedömningsgrund (27) Expertbedömning Sammanvägd näringsstatus Surhetsklassning Näringsstatus Surhetsklassning Bunn God Nära neutralt Måttlig Nära neutralt Ören Hög Surt God Nära neutralt Landsjön Måttlig Surt Otillfredsställande Nära neutralt Stensjön God Nära neutralt Måttlig Nära neutralt St Nätaren Måttlig Nära neutralt Måttlig Nära neutralt L Nätaren Måttlig Nära neutralt Otillfredsställande Nära neutralt Ryssbysjön Måttlig Mycket surt Otillfredsställande Nära neutralt Munksjön God Nära neutralt God Nära neutralt Rocksjön Måttlig Nära neutralt God Nära neutralt 145

150 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 Förklaring av begrepp i resultatsammanställningarna Naturvårdsverkets kriterier (27). För att klassificera surhet/försurning används parametern artantal. För att klassificera näringsstatus används: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa tre parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI-värdet kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortalet för växtplanktonarter enligt TPI-systemet redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) för ca 35 oligtrofi- och cirka 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde, som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Värdet varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen tar Medins Biologi hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Naturvårdsverkets kriterier (1999). I Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (1999) dokumenterades bl.a. totalbiomassan av växtplankton, mängden cyanobakterier, antal potentiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier och mängden Gonyostomum. Med hjälp av de uppmätta värdena görs, för varje parameter, dels en bedömning av avvikelse från ett jämförvärde för den aktuella sjötypen, dels en bedömning av tillståndet. Hörnströms trofiindex. Index som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (de mest näringsfattiga sjöarna) och 1 (de mest näringsrika sjöarna). Förkortningar och begrepp i växtplanktonartlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp enligt OEI:systemet. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, det vill säga har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 146

151 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Bunn Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: /14236 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 52 1, Nära neutralt 3,7 God,65,61 God 25,64,78 Måttlig 1,52,11 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning,65 Liten Liten biomassa,17 Stor Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 38,8 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 Kiselalger Grönalger Guldalger Övriga Cyanobakterier Pansarflagellater Rekylalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 1,5 1,,5, Tillstånd C C C C C B/C C C C C C C C C C C C C C C Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar:Växtplanktonsamhälleti Bunn kännetecknades av en liten totalbiomassa och en måttligt stor andel cyanobakterier. Både eutrofiindikerande och oligotrofiindikerande arter förekom men de eutrofiindikerande utgjorde störst biomassa och därför var TPI-värdet högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomum påträffades i mycket liten mängd. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhället inga eller obetydliga avvikelserfrån jämförvärden. Det är dock ovanligt att en sjö med så liten växtplanktonbiomassa och liten mängd cyanobakterier har så högt TPI-värde. Bunn är därför svårbedömd och på grund av övervikten av eutrofiindikatorer har vi i vår egen bedömning valt att klassa näringsstatusen till måttlig. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Bunn måttligt näringsrik (C) men nära ett näringsfattigt tillstånd (B). Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten då mängden cyanobakterier var liten. 147

152 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Ören Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 35,7 Surt 4,2 Hög,35 1, Hög 4,4 1, Hög 1,83,1 Måttlig Nära neutralt God Avvikelse Bedömning,35 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 32,7 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 Övriga Grönalger Kiselalger Cyanobakterier Rekylalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Guldalger Pansarflagellater Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Tillstånd C B/C C B/C B/C C B B B B B C B B B B B B B B Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Ören kännetecknades av en mycket liten totalbiomassa och mycket liten andel cyanobakterier. Kiselalger, pansarflagellater och rekylalger dominerade biomassan. Både eutrofiindikerande och oligotrofiindikerande arter förekom. men biomassan av eutrofiindikatorerna var störst och TPI-värdet var högt. Hörnströms trofiindex var dock lågt. Gonyostomumpåträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger hög näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade flertalet av växtplanktonsamhällets egenskaper på små eller obetydliga avvikelser från jämförvärdena. Det är dock ovanligt att en sjö med så liten växtplanktonbiomassa har så högt TPI-värde och Ören är därför i viss mån svårbedömd. I vår egen bedömning har vi valt att klassa näringsstatusen till god liksom vi gjort de senaste åren. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera råder ett näringsfattigt tillstånd (B). Artantalet var i år lågt men i expert bedömningen klassar vi sjön som nära neutral. Det låga artantalet beror snarare på dominansen av rekylalger som avgjorde provvolymen. Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten, men inte obefintlig eftersom flera potentiellt blommande släkten noterades. 148

153 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Landsjön Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 35,7 Surt 2,72 Måttlig 4,28,9 Måttlig 8,77,96 Hög 2,81,8 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse Bedömning 4,28 Mycket stor Stor biomassa,38 Mycket stor Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 65,6 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 Övriga Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater 6 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Kiselalger Antal arter 4 2 Grönalger Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 2, 15, 1, 5,, Tillstånd D E D D D E D C/D E D D D D D D D D D D D Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Landsjön kännetecknades av en måttligt stor totalbiomassa och en liten andel cyanobakterier. Grönalgerdominerade biomassan i år. Inga oligotrofiindikerande arter påträffades men eutrofiindikatorer var vanliga och TPI-värdet var mycket högt. Även Hörnströms trofiindex var högt. Gonyostomumpåträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod gav måttlig näringsstatus vid provtagningen 211. Landsjön kännetecknas av stor variation i växtplanktonbiomassa mellan åren vilket försvårar bedömningen men liksom förra året har vi i vår egen bedömning valt att klassificera näringsstatusen som otillfredsställande. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Landsjön näringsrik (D). Artantalet var lågt vilket troligen beror på dominansen av enskilda arter,inte på försurning. Vi bedömer att nära neutrala förhållanden råder. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten. 149

154 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Stensjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 64255/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 47 1, Nära neutralt 3,68 God 1,75,23 God 1,39 1, Hög 1,7,19 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 1,75 Stor Liten biomassa,2 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal,19 Liten Liten biomassa 41,9 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 G. semen Grönalger Ögonalger Kiselalger Övriga Cyanobakterier Rekylalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Guldalger Pansarflagellater Tidigare utveckling År , Tillstånd C/D C/D C/D C C/D D D D D C C C C C C C C C C Biomassa (mg/l) 3, 2, 1,, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Stensjön kännetecknades av en liten totalbiomassa med en mycket liten andel cyanobakterier. Rekylalger, kiselalger och guldalger dominerade. Flera arter av eutrofiindikatorer påträffades bland cyanobakterier, kisel-och ögonalgerna men även vissa oligotrofiindikatorer, bl.a. Aulacoseiracf alpigena. TPI-värdet var högt och Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomumpåträffades men i liten mängd. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus men enligt de gamla bedömningsgrunderna visade totalbiomassan stor avvikelse från jämförvärdet. Den stora variationen mellan de enskilda parametrarna gör Stensjön svårbedömd. Liksom vid undersökningen 29 och 21 har vi på grund av den höga biomassan av vissa eutrofiindikatorer valt att klassificera ned näringsstatusen till måttlig i vår egen bedömning. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Stensjön måttligt näringsrik (C). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten. 15

155 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Stora Nätaren Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 43,96 Nära neutralt 2,47 Måttlig 5,54,7 Otillfredsställande 19,4,87 God 2,37,13 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 5,54 Mycket stor Stor biomassa 1,7 Mycket stor Måttligt stor biomassa 4 Tydlig Måttligt antal 2,6 Tydlig Måttligt stor biomassa 59,8 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 G. semen Ögonalger Övriga Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 8, 6, 4, 2,, Tillstånd D D D D D D D D C/D D D D D D D D D D D D Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Stora Nätaren kännetecknades av en stor totalbiomassa och liten andel cyanobakterier. Kiselalgen Aulacoseira granulata och nålflagellaten Gonyostomum semen var de arter som bidrog mest till biomassan. TPI-värdet var mycket högt och Hörnströms trofiindex var högt eftersom de eutrofiindikerande arterna var avsevärt vanligare än oligotrofiindikatorerna. Mängden Gonyostomumvar måttligt stor och potentiellt besvärsbildande. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger måttlig näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade alla delkriterier tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden. I vår egen bedömning har vi liksom de nya bedömningsgrundernas utfall valt att klassificera näringsstatusen i Stora Nätaren som måttlig men den ligger nära otillfredsställande status. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Stora Nätaren en näringsrik sjö (D). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. 151

156 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Lilla Nätaren Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6465/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 51 1, Nära neutralt 2,89 Måttlig 3,75,11 Måttlig 11,28,95 Hög 2,48,13 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse Bedömning 3,75 Mycket stor Måttligt stor biomassa,42 Mycket stor Mycket liten biomassa 4 Tydlig Måttligt antal 1,7 Tydlig Måttligt stor biomassa 62,1 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 G. semen Övriga Cyanobakterier Rekylalger 15 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Grönalger Ögonalger Guldalger Kiselalger Antal arter Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 25, Tillstånd D E - D D D D D D D D D 2, 15, 1, 5,, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Lilla Nätaren kännetecknades av en måttligt stor totalbiomassa och en liten andel cyanobakterier. Växtplanktonsamhället dominerades i år av Gonyostomumoch kiselalger. TPI-värdet var mycket högt och Hörnströms trofiindex var högt eftersom eutrofiindikatorerna, t ex flera Microcystis-arter samt ögonalgervar talrika. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger måttlig näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden. I vår egen bedömning har vi valt att klassa Lilla Nätaren till otillfredsställande näringsstatus. Orsaken är den påtagliga övervikten av eutrofiindikatorer. Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Lilla Nätaren en näringsrik sjö (D). 152

157 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Ryssbysjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14236 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 29,64 Mycket surt 2,37 Måttlig 1,94,21 God 41,54,63 Måttlig 2,77,12 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse Bedömning 1,94 Stor Liten biomassa,81 Mycket stor Liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 78,7 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 Grönalger Konjugater Övriga 1 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Ögonalger Kiselalger Pansarflagellater Rekylalger Cyanobakterier Antal arter Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 5, 4, 3, 2, 1,, Tillstånd E E E E E E D E E E E D D D D D D D D D Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Ryssbysjön kännetecknades av en liten totalbiomassa och en måttligt stor andel cyanobakterier därworonichinia spp. dominerade. TPI-värdet var mycket högt och Hörnströms trofiindex var högt eftersom eutrofiindikatorerna var många och oligotrofiindikatorer saknades helt. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna ger måttlig näringsstatus. I expertbedömningen sänker vi statusen till otillfredsställande. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper stora till mycket stora avvikelser från jämförvärden, förutom antalet toxinbildande släkten och mängden Gonyostomum semensom visade på ingen eller obetydlig avvikelse. Artantalet var mycket lågt i år vilket kan ha berott på dominansen av Microcystisoch ett slemskikt i provet vilket gjorde det omöjligt att analysera en större provvolym. Förra året var artantalet normalt till stort. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Ryssbysjön en näringsrik sjö (D). 153

158 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Munksjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14249 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 4,89 Nära neutralt 3,45 God 2,2,18 God,22 1, Hög 1,67,16 Måttlig Nära neutralt God Avvikelse Bedömning 2,2 Stor Måttligt stor biomassa, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 1 Ingen eller obetydlig Inga eller få,5 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 46,8 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 Kiselalger Grönalger G. semen Övriga Rekylalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Guldalger Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 15, 1, 5,, Totalt (aug) Tillstånd D/E D/E D D E D D D E D D D C C C C C C C C Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Munksjön kännetecknades av en liten totalbiomassa men en mycket liten andel cyanobakterier. Guldalger, kiselalger och rekylalger dominerade. Flera eutrofiindikerande arter förekom och TPI-värdet var högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomumpåträffades i mycket liten mängd. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus. I vår egen bedömning klassificerar vi också näringsstatusen som god men Munksjön är mycket svårbedömd och ligger nära gränsen till måttlig status. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade totalbiomassan mycket stor avvikelse och övriga egenskaper inga eller obetydliga avvikelser. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Munksjön måttligt näringsrik (C). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten men den högre totalbiomassan sedan 29 jämfört med de närmast föregående åren indikerar en instabil näringssituation. 154

159 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Rocksjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14412 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 41,91 Nära neutralt 4,6 Hög 1,79,22 God, 1, Hög -,56,53 Hög Nära neutralt God Avvikelse Bedömning 1,79 Stor Liten biomassa, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 34,8 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 211 Arter med indikatortal, aug 211 Kiselalger Grönalger Övriga Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 2,5 2, 1,5 1,,5, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Tillstånd C C C C B/C B/C B/C D C D B C C C B C B B B B A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Rocksjön kännetecknades av en liten totalbiomassa och en mycket liten andel cyanobakterier. Biomassan dominerades av kiselalger och rekylalger. Även guldalger utgjorde en betydande del av biomassan. Eutrofiindikerande arter förekom men även oligotrofiindikatorerna (framför allt olika arter av guldalger) var vanliga. TPI-värdet var därför mycket lågt. Även Hörnströms trofiindex var lågt. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger hög näringsstatus. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper stor avvikelse för totalbiomassan och inga eller obetydliga avvikelser från jämförvärden för de övriga egenskaperna. I vår egen bedömning tar vi hänsyn till biomassan och att flera tydliga eutrofiindikatorer förekom och har därför valt att klassa näringsstatusen till god. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Rocksjön en näringsfattig sjö (B). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som ingen eller obetydlig. 155

160 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 Artlistor 125. Södra Vättern, Bunn Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 2 5,3,5 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 2,1 Snowella sp. - ELINKIN I 2 27,1 Woronichinia sp. - ELENKIN E 2 17,5 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,21 Nostocales Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 4 947,121 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 3 83,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 51,23 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 121,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 882,63 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 1,7,75 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 1,3,3 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6,4,3 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 5,3,1 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 26,4 Dinobryon divergens - IMHOF I 3 83,13 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 6,4,5 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 19,2 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 2,,7 Mallomonas sp. (2-3 µm) - PERTY I 2 26,1 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 58,8 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 13,1 Synura sp. - EHRENBERG I 3 121,18 Uroglena sp. - EHRENBERG I 4 882,65 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 3 6,,1 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 1 13,3 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 1,3,7 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 6,7,3 Centrales (1-2 µm) I 1 6,4,3 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 2,3,1 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 3 37,2 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 37,23 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 14,12 Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 3,,18 CHLOROPHYCEAE (grönalger) 156

161 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Bunn (fortsättning) 125. Södra Vättern, Bunn Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2I EG (1 2-5) µm/l celler/l 3, mg/l,18 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 1 6,4,1 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 3 12,4 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 26,1 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 25,5 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 32,1 Oocystis sp. - BRAUN I 2 26,1 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 19,5 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 51,1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 51,1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 6,4,1 Koliella sp. - HINDÁK 2 26,3 Övrigt Chlorophyceae obestämda klotformiga 2 11,1 157

162 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Ören Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 27,2 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT I 1 77,1 Dolichospermum crassum - (LEMMERM.) WACKLIN et al. 3 E 2 27,12 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 7,28 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 26,34 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 89,3 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 168,5 Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 19,1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 1,3,8 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 13,2 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2,7,5 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6,4,3 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2,7,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 9,3,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 1,,2 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 1 6,4,2 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 6,4,1 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 26,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 1,,2 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 4,,5 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 6,,4 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 63,72 Pennales (3-5 µm) I 2,7,1 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,3,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 6,4,4 Oocystis sp. - BRAUN I 2 38,1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1,3,2 Quadrigula sp. - PRINTZ O 1 26,2 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 51,4 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1,3,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1,3,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,4 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) ,41 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

163 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Landsjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 467,8 Nostocales Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,17 Dolichospermum crassum - (LEMMERM.) WACKLIN et al. 3 E 3 167,13 Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 3 22,93 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 224,133 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 121,57 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 3,,1 Katablepharis ovalis - SKUJA I 4 377,29 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,77 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 1 6,4,4 Peridiniopsis polonicum - (WOLOSZYNSKA) BOURRELLY E 2 2,3,46 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 17,62 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 8,,6 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 16,7 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 8,,4 Pennales (5-1 µm) I 2 64,53 Pennales I 3 44,155 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Pandorina sp. - BORY E 1 25,19 Volvocales, obestämd klotformig cell (2 gissel) ,148 Chlorococcales Franceia sp. - LEMMERMANN ,15 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 3 83,4 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 51,2 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,3,1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 2 13,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 51,4 Schroederia sp. - LEMMERMANN 2 1,7,4 Treubaria setigera - (ARCHER) G. M. SMITH 1 6,4,1 Ulotrichales Koliella cf. longiseta - (VISCHER) HINDÀK 1,3,2 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 2,7,3 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2 1,3,4 Euastrum sp. - EHRENBERG O 1,3,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1,3,1 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 2 19,4 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 198,57 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 45,6 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

164 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Stensjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis sp. - KÜTZING E 1 17,4 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 24,1 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) 2 639,3 Nostocales Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 4,11 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 4 799,364 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 173,233 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 16,16 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 997,8 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium helveticum - PENARD I 1,3,2 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 1 6,4,2 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 1 6,4,1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 36,6 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 19,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 16,4 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 26,3 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 64,21 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 1 6,4,3 Synura sp. - EHRENBERG I 3 997,333 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 13,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 13,8 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 128,39 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 25,16 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 28,43 Centrales (1-2 µm) I 3 12,9 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 3 166,8 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 51,7 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 3 41,42 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 37,8 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 5,3,18 Ulnaria ulna var. acus - (KÜTZING) LANGE-BERTALOT 2 2 1,,5 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 2,,16 Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 1,3,7 CHLOROPHYCEAE (grönalger) 16

165 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjön (fortsättning) 325. Södra Vättern, Stensjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE CHLOROPHYCEAE (blågrönalger) (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 2 13,1 Volvocales, obestämda enstaka 4 377,17 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 26,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 13,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 13,4 Oocystis sp. - BRAUN I 2 51,3 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,3 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 51,1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 51,2 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 2 26,3 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 7,7,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 8,7,186 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,11 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 13,8 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) ,27 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 161

166 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Stora Nätaren Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 2 32,37 Microcystis sp. - KÜTZING E 3 14,38 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,48 Nostocales Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,785 Dolichospermum crassum - (LEMMERM.) WACKLIN et al. 3 E 2 193,61 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 133,7 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 3 57,97 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 2 563,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 447,234 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 192,242 Katablepharis sp. - SKUJA I 3 243,15 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 729,48 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2 1,3,97 Peridiniales obestämd 2 4,,43 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 11,3 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 11,2 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 12,12 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 38,7 Synura sp. - EHRENBERG I 2 51,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 2,,1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E ,258 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 3 77,41 Aulacoseira sp. (15-2 µm) - THWAITES I 1 16,91 Centrales (1-2 µm) I 1 26,7 Centrales (>3 µm) I 1 13,114 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 77,13 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 1 5,3,3 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 1,3,3 Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 1,7,8 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 26,16 CHLOROPHYCEAE (grönalger) 162

167 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stora Nätaren (fortsättning) 355. Södra Vättern, Stora Nätaren Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE CHLOROPHYCEAE (blågrönalger) (grönalger) Volvocales Pandorina sp. - BORY E 1 5,3,1 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 26,1 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 51,2 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 13,1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 2 77,3 Koliella sp. - HINDÁK 1 13,2 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3,3,5 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 2,,14 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,57 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY, Chrysochromulina parva - LACKEY ,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 13,37 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) ,54 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

168 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Lilla Nätaren Lokalkoordinater: 6465 / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,2 Microcystis flos-aquae - (WITTROCK) KIRCHNER 3 E 1 5,19 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E ,66 Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E 3 683,51 Microcystis sp. - KÜTZING E 4 18,41 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 76,29 Nostocales Aphanizomenon cf. klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,134 Dolichospermum sp. (crassum/spiroides) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 E 3 22,38 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 3 2,42 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 23,175 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 211,38 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 1 6,4,28 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 12,11 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 972,67 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridiniopsis polonicum - (WOLOSZYNSKA) BOURRELLY E 1,3,6 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 2 13,4 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 11,2 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 19,12 Synura sp. - EHRENBERG I 2 13,3 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 19,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 19,5 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 123,826 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 3 398,193 Centrales (2-3 µm) I 1,3,2 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 2,,2 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 12,7 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1 1,3,3 Ulnaria ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 1,,7 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 19,97 Euglena sp. (annan) - EHRENBERG 3 E 1,3,7 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 2,7,47 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 3 19,29 Trachelomonas sp. (2-25 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,4,63 CHLOROPHYCEAE (grönalger) 164

169 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lilla Nätaren (fortsättning) 356. Södra Vättern, Lilla Nätaren Lokalkoordinater: 6465 / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE CHLOROPHYCEAE (blågrönalger) (grönalger) Volvocales Pandorina sp. - BORY E 1 8,,13 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 13,4 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1,3,7 Dictyosphaerium cf. pulchellum - WOOD 1 I 2 53,6 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 26,4 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 32,1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,3,2 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,3 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 38,1 Ulotrichales Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 2 1,3,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 2,,2 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2 2,,3 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1,3,2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,69 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY, Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 26,27 Pseudostaurastrum limneticum - (BORGE) CHODAT I 2,7,1 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) ,32 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 165

170 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Ryssbysjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis cf. aeruginosa - (KÜTZING) KÜTZING 3 E 1 267,24 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 4 513,261 Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E 3 464,35 Microcystis sp. (>4 µm) - KÜTZING 3 E 2 733,37 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 733,17 Nostocales Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,118 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 486,275 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 2,7,5 Cryptomonas sp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 1,7,5 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 153,19 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridiniales obestämd 1 13,33 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 2 64,3 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 29,241 Aulacoseira sp. - THWAITES I 1 26,9 Centrales (2-3 µm) I 2 1,6 Centrales (>3 µm) I 1,7,7 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 51,17 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 2 1,3,26 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 13,27 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 64,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 13,1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 38,8 Scenedesmus cf. denticulatus - LAGERHEIM E 1 12,113 Övrigt Chlorophyceae obestämda kolonibildande klotformiga 1 51,13 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 5,3,1 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 4 59,19 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 51,223 ÖVRIGA Goniochloris mutica - (BRAUN) FOTT 1 13,1 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 1 159,27 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

171 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Munksjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 67,4 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 2 256,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 19,1 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4 262,319 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 3 6,,22 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 32,2 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 166,24 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon sertularia - EHRENBERG I 3 27,69 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 64,8 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 13,53 Synura sp. - EHRENBERG I ,863 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 13,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 19,4 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 1 13,8 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E ,34 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I ,134 Centrales (1-2 µm) I 2 32,22 Centrales (2-3 µm) I 1 6,4,3 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 45,7 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 4 143,96 Diatoma tenuis - AGARDH E 1,7,1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 9,43 Tabellaria fenestrata - (LYNGB.) KÜTZING I 3 4,7,11 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 4,,6 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 4 96,185 Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 1,,3 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 1 79,5 Eudorina sp. - EHRENBERG 1 12,13 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 19,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 6,4,1 Oocystis sp. - BRAUN I 2 77,22 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 26,1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 13,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 2,7,1 Euastrum sp. - EHRENBERG O 1,3,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 1,,4 Staurodesmus sp. - TEILING I 1,3,3 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 1,3,54 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 19,24 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 3 235,18 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167

172 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Rocksjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 192,137 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 25,39 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 38,4 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 735,78 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 3 249,35 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium helveticum - PENARD I 1 6,4,27 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 13,1 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 6,4,1 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 3 7,1 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 64,6 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 4 75,161 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 3 7,4 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 2 45,3 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 2,,19 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 3 7,16 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 1 6,4,1 Pseudokephyrion entzii - CONRAD ,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 1 6,4,1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 5 131,122 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 3 153,35 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 1,3,1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 2,,7 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 1,,1 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 1 2,7,3 Centrales (1-2 µm) I 1 6,4,2 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 32,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 83,6 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 3 869,712 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 6,7,3 Pennales (3-5 µm) I 2,7,2 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 8,,8 Ulnaria ulna var. acus - (KÜTZING) LANGE-BERTALOT 2 2 2,3,9 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 2 397,19 Pandorina sp. - BORY E 2 11,3 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 13,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 6,4,2 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6,4,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,7,2 Staurodesmus sp. - TEILING I 1,3,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,9 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 6,4,3 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 3 235,38 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168

173 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 Lokalbeskrivningar 125. Södra Vättern, Bunn Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 125 Top. karta: 7E NV Lokalnamn: Bunn Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård/Magnus Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 9:3 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 18 Vattentemperatur (,5m): 17 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 7. m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 4,1 m Väderlek: Klart vind 26g 3m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Södra Vättern, Ören Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 135 Top. karta: 7E NO Lokalnamn: Ören Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård/Magnus Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 1:55 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 32 Vattentemperatur (,5m): 17,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 9. m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 6,1 m Väderlek: Klart vind 26g 3m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 169

174 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Landsjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 25 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: Landsjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 8:2 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 1 Vattentemperatur (,5m): 17,6 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 2,5 m Väderlek: Mulet vin 2g 8m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Södra Vättern, Stensjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 325 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: Stensjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård/Magnus Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 15:5 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 8 Vattentemperatur (,5m): 17,5 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 5. m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 2,5 m Väderlek: Halvklart vxl vind m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 17

175 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Stora Nätaren Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 355 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: Stora Nätaren Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:5 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 18 Vattentemperatur (,5m): 17,5 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 2,1 m Väderlek: Klart vxl vind m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Södra Vättern, Lilla Nätaren Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 356 Top. karta: 7E SO Lokalnamn: Lilla Nätaren Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 6465 / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård/Magnus Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 9:4 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9 Vattentemperatur (,5m): 16,7 C Grumlighet: mycket grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: 6. m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,3 m Väderlek: Mulet vind 2g 7m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 171

176 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Ryssbysjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Nässjö Lokalnummer: 365 Top. karta: 6E NO Lokalnamn: Ryssbysjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård/Magnus Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 1:45 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 3,5 Vattentemperatur (,5m): 16,3 C Grumlighet: mycket grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare:,8 m Väderlek: Mulet vind 2g 8m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -2 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Södra Vättern, Munksjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 45 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: Munksjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 17:1 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2 Vattentemperatur (,5m): 16,8 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 9. m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,5 m Väderlek: Halvklart vind 34g 2m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 172

177 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Södra Vättern, Rocksjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Södra Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 415 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: Rocksjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård/Magnus Bergström Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 16:15 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13 Vattentemperatur (,5m): 17 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 6,5-7, m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 3,7 m Väderlek: Klart vxl vind m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 173

178 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 9 174

179 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 BILAGA 1 Resultat från undersökning av bottenfauna år 211 (Anders Boström, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning per lokal Artlistor 196 Lokalbeskrivningar

180 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Övergripande resultat Huskvarnaåns avrinningsområde I Kåvasjöns djupområde (station 35) bedömdes bottenfaunan indikera en måttligt hög status med avseende på näringsämnespåverkan. Bottenfaunan i Stensjöån (station 33) indikerade nära neutrala förhållanden och en hög status avseende näringsämnespåverkan. Noterbart var att den artrika lokalen hyste tre ovanliga eller hotade arter (dagsländan Rhitrogena germanica samt nattsländorna Ceratopsyche silfenii och Hydropsyche saxonica). Resultaten från Stensjöns strandzon (station 325) visade på nära neutrala förhållanden samt god status avseende näringsämnespåverkan. I likhet med Stensjön så visade bottenfaunaundersökningen i Stora Nätarens strandzon (station 355) på nära neutrala förhållanden och en god status avseende näringsämnesbelastning. I Ryssbysjön (station 365) och Huluån (station 36) indikerade undersökningarna störst påverkan av näringsämnen bland de undersökta lokalerna i Huskvarnaåns avrinningsområde. Vid dessa båda lokaler visade bottenfaunaundersökningarna på nära neutrala förhållanden samt en måttligt hög status avseende näringsämnespåverkan. Bottenfaunan i Ryssbysjöns djupområde visade tydliga tecken på en negativ näringsämnespåverkan. Här bedömdes bottenfaunasamhället indikera otillfredsställande status med avseende på näringsämnespåverkan. Tabergsåns avrinningsområde Bottenfaunans sammansättning i Munksjöns strandzon (station 45) visade på nära neutralaförhållanden och måttligt hög status avseende näringsämnespåverkan. Även sjöns djupbottenfauna visade tydliga tecken på näringsämnespåverkan, och bottenfaunasamhället indikerade otillfredsställande status med avseende på näringsämnespåverkan. Noterbart var att bottenfaunan i sjöns strandzon bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Denna bedömning grundade sig på ett högt artantal samt förekomst av två ovanliga snäckor (Gyraulus crista och Valvata cristata). I Lillån (station 432) indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på näringsämnespåverkan. Liksom i Munksjöns strandzon påträffades flera ovanliga arter (bäcksländan Nemoura flexuosa samt nattsländorna Beraeodes minutus och Hydropsyche saxonica) och bottenfaunan bedömdes därför hysa höga naturvärden. Även i Tabergsån (station 44) påvisade bottenfaunans sammansättning nära neutrala förhållanden och en hög status med avseende på näringsämnespåverkan. I Sanderydsån (station 45) indikerade bottenfaunans sammansättning måttligt sura förhållanden och en hög status avseende näringsämnespåverkan. 176

181 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Lillåns avrinningsområde I Lillån (station 6) dominerades bottenfaunan av näringsgynnade taxa (i huvudsak fåborstmaskar). Sammantaget bedömdes bottenfaunans sammansättning indikera nära neutrala förhållanden samt en otillfredställande status avseende näringsämnespåverkan. Noterbart var att den ovanliga igeln Dina lineata påträffades. Avrinningsområden inom Habo kommun I Habo kommun utfördes bottenfaunaundersökningar i tre vattendrag: Hökesån (station 15), Pirkåsabäcken (station 15) och Gagnån (station 165). Vid samtliga undersökningar indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på näringsämnespåverkan. I Habo kommun påträffades två ovanliga arter: dagsländan Rhithrogena germanica (Hökesån) och bäcksländan Nemoura flexuosa (Pirkåsabäcken). 177

182 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Förklaring till resultatsammanställning vattendrag och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet med avseende på bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller -släkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status med avseende på surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på Medins Biologis erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd som en hjälp vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 178

183 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjön, Öggestorp Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: / RT9 Vass Foto X X X X X Vass P Grusväg N Proverna togs vid badplatsen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 6 5,2,77,89 Måttligt surt God Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 23 måttligt högt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): - - Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 211 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 1 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,12 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Stark eller mycket stark påverkan 2 Betydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 God status 11 God status Antal taxa Kommentar Resultatet var svårbedömt då lokalens botten till stor del utgörs av lättrörlig sand. Bottenfaunasamhällen på denna typ av lättrörliga och ensidiga bottensubstrat är ofta tämligen artfattiga. Detta beror i huvudsak av substratets föränderliga natur samt att sanden erbjuder en mycket liten variation avseende mikrohabitat. Förekomst av flera känsliga taxa däribland de två nattsländorna Tinodes waeneri (försurningskänslig) och Molannodes tinctus (syrekrävande) motiverade bedömningen nära neutrala förhållanden samt att statusen med avseende på eutrofiering var god Hus Taxa ASPT EPT EPT-/ASPT-index

184 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjöån, utlopp i Stensjön Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 64145/ RT9 N X X X X X Foto -1m uppströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 6,6 15 1,11 1,22 2, Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 43 högt Höga naturvärden 13 Taxaindex (%): 116 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Rhithrogena germanica 6 poäng EPT-index: 26 högt Ceratopsyche silfvenii 3 poäng Diversitetsindex: 3,67 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 11 Hög status Antal taxa EPT-/ASPT-index 4 Kommentar Flera mycket försurningskänsliga taxa samt ett stort antal renvattenkrävande arter påträffades. Detta indikerade nära neutrala förhållande samt att statusen med avseende på eutrofiering var hög Förkomst av den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica samt de ovanliga nattsländorna Ceratopsyche silfenii och Hydropsyche saxonica motiverade att lokalen bedömdes ha höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Taxa Dj EPT

185 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stora Nätaren, Karsäng Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: / RT9 Grusväg Brygga Hus N Foto X X X X X Staket -1m söder om där staketet går ner i vattnet, ca 3m söder om huset. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 77 5,4,99,92 Nära neutralt God Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt God Hög God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 22 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): - - Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 265 lågt Valvata piscinalis 3 poäng EPT-index: 8 mycket lågt Diversitetsindex: 3,2 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 God status 11 God status Antal taxa Kommentar Förekomst av flera mycket försurningskänsliga taxa samt höga indexvärden indikerade nära neutrala förhållanden. En dominans av måttligt syrekrävande arter bidrog till bedömningen att bottenfaunan fortsatt speglade en god status avseende näringsämnespåverkan. Att inga verkligt syrekrävande arter samt att antalet funna sländarter (främst nattsländor) var den lägsta sedan 1996 indikerade att bedömningen gränsade till måttlig status. Noterbart är att den ovanliga snäckan Valvata piscinalis påträffades Taxa ASPT EPT EPT-/ASPT-index

186 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Huluån, Ryssbykvarn Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: /1431 RT9 Väg Hus Foto X X X X X N Proverna togs 5-15m uppströms vägen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Dammlucka Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 59 5,1 11 1,24,95 1,2 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 32 måttligt högt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 87 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Inga rödlistade eller EPT-index: 12 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,7 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Betydlig påverkan 99 Stark eller mycket stark påverkan 2 Betydlig påverkan 5 Betydlig påverkan 8 Måttlig status 11 Måttlig status Antal taxa EPT-/ASPT-index 2 Kommentar Bottenfaunans sammansättning, med en stor andel filtrerande arter, är typisk för ett rinnande vatten nedströms en damm eller ett sjöutlopp. Avsaknad av renvattenkrävande arter samt låga värden på såväl ASPT-index som Danskt faunaindex, visade på en förhöjd belastning av näringsämnen/organiskt material utöver det naturliga tillskottet från sjön. Bottenfaunan bedömdes därför indikera måttligt hög status med avseende på eutrofiering. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. De senaste årens ökning med avseende på artantal indikerar en viss förbättring av vattenkvalitén Taxa Dj EPT

187 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Ryssbysjön, Björkudden Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: / RT9 N Foto X X X X X Proverna togs rakt nedanför ensam liten bod. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 79 5, 1,2,85 Nära neutralt God Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): - - Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 986 högt Bithynia leachii 3 poäng EPT-index: 12 måttligt högt Diversitetsindex: 2,35 mycket lågt Danskt faunaindex: 3 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 mycket lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Betydlig påverkan 99 Betydlig påverkan 2 Stark eller mycket stark påverkan 5 Betydlig påverkan 8 Måttlig status 11 Måttlig status Antal taxa EPT-/ASPT-index 2 Kommentar Bottenfaunan bedömdes indikera måttligt status med avseende på eutrofiering. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, vilken indikerade god status. Expertbedömningen motiverades av en dominans av föroreningståliga arter. Artantalet var dock måttligt högt och det förekom ett flertal måttligt syrekrävande arter. Bottenfaunan har vid tidigare provtillfällen bedömts som betydligt eller starkt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Taxa ASPT EPT

188 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, Munksjön Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: / RT9 Vass X X X X X Foto Gångväg Vass N Hus Väg Proverna togs vid båtilläggningsplats vid vattenskidklubben. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 85 5,3 1,1,9 Nära neutralt God Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): - - Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 15 högt Valvata cristata 3 poäng Diversitetsindex: 2,59 lågt Danskt faunaindex: 4 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Betydlig påverkan 99 Betydlig påverkan 2 Betydlig påverkan 5 Betydlig påverkan 8 Måttlig status 11 Måttlig status Antal taxa Kommentar Ett lågt diversitetsindex, en hög andel föroreningståliga taxa samt mycket hög individtäthet motiverade expertbedömningen måttligt hög status med avseende på eutrofiering. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, som indikerade god status. Noterbart är att det även förekom ganska höga tätheter av den måttligt syrekrävande dagsländan Caenis horaria. Förekomst av denna dagsländavisade att statusen avseende eutrofiering inte var otilfredställande. Antalet funna sländarter (EPT-indexe) var det högsta sedan undersökningarna vid lokalen startade Tre ovanliga arter påträffades. Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden Taxa ASPT EPT EPT-/ASPT-index

189 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lillån, Råslätt Datum: Kommun: Jönköping Koordinat: /14195 RT9 stor gran Foto Stig N X X X X X 5-15m uppströms stor gran som har sågats ned. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 47 6,6 12 1, 1,23 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt Höga naturvärden 1 Taxaindex (%): 17 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 857 måttligt högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 23 högt Beraeodes minutus 3 poäng Diversitetsindex: 3,95 högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 God status 11 Hög status Antal taxa Kommentar Förekomst av försurningskänsliga taxa samt ett antal relativt syrekrävande taxa motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering EPT-/ASPT-index 3 Lokalens bottenfauna bedömdes hysa höga naturvärden. Denna bedömning motiverades av en hög diversitet samt förekomst av tre ovanliga arter (bäcksländan Nemoura flexuosa samt nattsländorna Beraeodes minutus och Hydropsyche saxonica ). Taxa Dj EPT

190 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Tabergsån, Bårarp Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 64275/ RT9 Öppen mark Foto Väg X X X X X Skog Öppen mark Skog -1m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 28 6,5 12,59 1,2 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 84 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 446 lågt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,7 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 11 Hög status Antal taxa Kommentar Förekomst av såväl försurningskänsliga som syrekrävande taxa motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden och en hög status med avseende på eutrofiering. Noterbart är att den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa påträffades Taxa Dj EPT EPT-/ASPT-index

191 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Sanderydsån, Fridhem Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6428/13975 RT9 Grusväg N Träbro X X X X X Foto -7m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 24 6,3 11,5 1,17 1,2 Måttligt surt Hög Hög Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 24 lågt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 68 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 195 mycket lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 8 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,27 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Betydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 11 Hög status Antal taxa EPT-/ASPT-index 2 Kommentar Lokalens bottenfauna var art- och individfattig. Vilket åtminstonde delvis kan förklaras av lokalens blockiga botten. Förekomst av syrekrävande arter som sävsländan Sialis fuliginosa och bäcksländan Nemoura avicularis samt höga eutrofieringsindex motiverade expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Det påträffades två försurningskänsliga arter: signalkräftan Pacifastacus leniusculus och nattsländan Lype reducta. Tillsammans med måttligt höga surhetsindex motiverade förekomsten av dessa arter bedömningen måttligt surt Taxa Dj EPT

192 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 6. Lillån, Oset Datum: Kommun: Jönköping Koordinat: /147 RT9 Från kröken och 1 m uppströms. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 57 4,4 8 1,2,81,6 Nära neutralt God God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Hög Hög Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 77 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 71 högt Dina lineata 3 poäng EPT-index: 6 mycket lågt Diversitetsindex: 3,9 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 99 Stark eller mycket stark påverkan 2 Stark eller mycket stark påverkan 5 Stark eller mycket stark påverkan 8 Otillfredsställande status 11 Otillfredsställande status Antal taxa Kommentar Bottenfaunan dominerades av eutrofieringsgynnade taxa (främst fåbortsmaskar). Sammantaget indikerade bottenfaunans sammansättning en otilfredställande status med avseende på eutrofiering. Därmed avvek vår bedömning från klassningen gjord enligt bedömningsgrunderna. Visserligen påträffades även mer syrekrävande taxa men tätheterna var överlag låga. Noterbart är att lokalen efter 25 har varit föremål för biotopvård och att det numera finns en mer lämplig provtagningsyta cirka 2 meter uppströms. Noterbart är att den ovanliga igeln Dina lineata påträffades Taxa Dj EPT EPT-/ASPT-index

193 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Hökesån, Habo Kråkeryd Datum: Kommun: Habo Koordinat: / RT9 Väg X X X X X N Foto Från kröken och 1 m uppströms, ca 3-4 m nedströms vägtrumma. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 37 6,6 14,78 1,23 1,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 94 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 881 måttligt högt Rhithrogena germanica 6 poäng EPT-index: 19 måttligt högt Diversitetsindex: 3,83 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 99 Betydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 11 Hög status Antal taxa EPT-/ASPT-index 3 Kommentar Förekomst av flera försurningskänsliga och renvattenkrävande arter visade att bottenfaunan var opåverkad av såväl försurning som eutrofiering. Noterbart är att den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica påträffades. Förekomsten av denna art motiverade bedömningen att lokalens bottenfaunan hyste höga naturvärden Taxa DJ EPT

194 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Pirkåsabäcken, Brogården Datum: Kommun: Habo Koordinat: 64231/ RT9 Grusväg X X X X X N -1 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 26 6,5 12,55 1,21 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt Naturvärden i övrigt 4 Taxaindex (%): 19 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 446 lågt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,86 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 11 Hög status Antal taxa 6 Kommentar Förekomst av såväl försurningskänsliga som syrekrävande taxa motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering. Noterbart var att den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa påträffades. 4 2 Foto Taxa DJ EPT EPT-/ASPT-index

195 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Gagnån, Bjälkatorpet Datum: Kommun: Habo Koordinat: /14129 RT9 N X X X X X Foto -1 m uppströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 28 6,8 13,59 1,26 1,6 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 15 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 779 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 24 högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,49 mycket högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 11 Hög status Antal taxa EPT-/ASPT-index 4 Kommentar Förekomst av såväl försurningskänsliga som syrekrävande arter motiverade bedömningen nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering. Vid undersökningen 28 bedömdes lokalen ha höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Bedömningen motiverades av förekomsten av den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica samt den ovanliga bäcksländan Dinocras cephalotes. Vid årets undersökning påträffades inga ovanliga eller hotade arter Taxa DJ EPT

196 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Förklaring till resultatsammanställning sjöars djupbotten Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT9 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4). Klassningar av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förekomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering (övergödning) och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre klassas enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan klassas enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), Liungman och Ericsson (26) samt Medin et al.(29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 192

197 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Kåvasjön, profundal Datum: Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 64835/1485 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,213 Antal prov: 1 Provdjup (m): 6,5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning,, Dålig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 19 mycket högt O/C-index: 13,3 mycket högt Medelantal taxa/prov: 8,3 PTI: 1,8 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 2 16 hög EEI: 3,8 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (8-framåt) Syretillstånd 93 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 96 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 99 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 5 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 8 Måttlig status Syrerikt 11 Måttlig status Syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Sjön har bedömts som näringsrik vid samtliga undersökningstillfällen. Högre värden för artantal och minskade värden för individantal och O/C-index under senare år skulle kunna indikera en viss minskning av näringstillgången. Värdena för BQI har varierat en del vilket förmodligen har berott på en något varierande syretillgång i sjöns bottenvatten. Den angivna statusen vid expertbedömningen med avseende på eutrofiering avviker från statusklassificeringen enligt Naturvårdsverkets kriterier (måttlig respektive dålig status). Detta beror på att enbart värdet för BQI används vid statusklassificeringen enligt Naturvårdsverkets kriterier medan det vid expertbedömningen tas hänsyn till flera ytterligare parametrar. 193

198 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Ryssbysjön, profundal Datum: Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 6398/1435 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,213 Antal prov: 1 Provdjup (m): 3,5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,,37 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 11 högt O/C-index: 18,6 mycket högt Medelantal taxa/prov: 6,4 PTI:,6 mycket lågt Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: 1,6 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (8-framåt) Syretillstånd 93 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 96 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 99 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 5 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 8 Måttlig status Måttligt syrerikt 11 Otillfredsställande status Måttligt syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Sjön har bedömts som näringsrik vid alla provtillfällen och någon ytterligare ökning i näringstillståndet har inte kunnat ses. Förhållandena har varit stabila även om en viss variation i syretillgången i sjöns bottenvatten har kunnat märkas. Andelen individer av måttligt eutrofieringskänsliga taxa var lägre 211 än den var 28, vilket bidrog till den ändrade expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering. För att vara en mycket näringsrik och grund sjö har individtätheten varit förvånansvärt låg vid två provtillfällen, vilket skulle kunna indikera någon typ av annan påverkan. 194

199 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, profundal Datum: Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 6465/14239 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,213 Antal prov: 1 Provdjup (m): 2 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning,, Dålig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande - Näringsrikt Mycket syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 1 mycket lågt O/C-index: - - Medelantal taxa/prov:,9 PTI: 2,5 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 23 måttligt hög EEI: 2,5 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (8-framåt) Syretillstånd 93 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 96 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 99 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 5 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 8 Otillfredsställande status Mycket syrefattigt 11 Otillfredsställande status Mycket syrefattigt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI,,, O/C-index Kommentar I proverna från stationen noterades endast en art som kan lätt migrera undan dåliga syreförhållanden och som dessutom har invärtes luftsäckar. Detta innebär att underlaget för bedömning av vad som kan ha orsakat detta ensartade bottenfaunasamhälle är litet. Ovanstående gjorda expertbedömningar är osäkra, men om de skulle vara riktiga innebär det att sjön under senare år fått ett tillskott av näringsämnen som direkt eller indirekt har verkat menligt på en redan ansträngd syresituation i bottenvattnet. 195

200 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Förklaring till artlistor rinnande vatten och sjöars strandzon Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd, 1 taxa som har visats klara ph-värden <4,5, 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 4,5, 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5,, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5,5, 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 6,2. Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd, 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering (övergödning), 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering, 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten, 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa (näringsfattiga) vatten, 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten. Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 196

201 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjön, Öggestorp x: y: Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 11,7 HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp. 3 1,2,4 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,6 1,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2,4 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 1,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) , 3,8 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4,8 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp , 1,9 Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 * Limnephilidae 5 1 1,4,8 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 184) * Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,6 1,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,2 11,7 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2,4 Oulimnius sp. Lv. * DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 1,6 1,1 Chironomidae ,4 61,4 Tabanidae 3 1,2,4 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp. (albus/acronicus) ,2,4 Radix sp. (balthica/labiata) ,2,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2,4 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 197

202 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjöån, utlopp i Stensjön x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 1,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) * ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 2,4,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) , 8,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 24,8 Baetis sp , 6,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 1,9 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * Leptophlebia sp ,6,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,,6 Rhithrogena germanica - Eaton, NT , 3,1 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis - (Morton, 1894) Plecoptera,2, Amphinemura sp Plecoptera,8,1 Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Plecoptera 1 3 4,,6 Brachyptera risi - (Morton, 1896) Plecoptera 3 2,2,3 Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Plecoptera,8,1 Isoperla difformis - (Klapalék, 199) Plecoptera 1,8,1 Isoperla sp Plecoptera 1,8,3 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 24 47,2 7,2 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera,4,1 Nemoura sp. 5 1 Plecoptera,2, Perlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera,2, Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera ,2 2,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,2, TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,6,2 Ceratopsyche silfvenii - (Ulmer, 196) Ov 1 2,6,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2, Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 2,4,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2, Limnephilidae ,,9 Polycentropodidae ,,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2, Rhyacophila sp ,6,2 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,6,9 Sericostomatidae 5 3,6,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar 198

203 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjöån (fortsättning) 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, COLEOPTERA, skalbaggar fåborstmaskar Elmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,2, Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,,5 Elodes sp. Lv. 2 2,4,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 1,4 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, , 16,2 Oulimnius sp. Lv ,2, Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) ,6,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2,2 Chironomidae , 5,5 Empididae 3 1,2, Pediciidae ,4 1,4 Simuliidae ,4 3,3 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6,1 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 199

204 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stora Nätaren, Karsäng x: y: Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,3 Polycelis sp ,4,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 17,2 HIRUDINEA, iglar Glossiphoniidae 3 1,2,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 3,3 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) , 18,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) , 6, Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4 26,3 Leptophlebia sp ,2,3 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura sp. 5 1 Plecoptera,2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea sp ,2,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,3 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,2,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp. 2 1,2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 2,1 Chironomidae ,6 14,5 GASTROPODA, snäckor Radix sp. (balthica/labiata) ,8 2,7 Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 1,2,3 Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) * BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 5,4 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 2

205 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Huluån, Ryssbykvarn x: y: 1431 Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % PORIFERA, svampdjur Spongillidae * HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 2,4, Polycelis sp ,8 2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 1,2 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2,7 Erpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,,3 Glossiphoniidae 3 2 1,6,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 15,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 2,6 Baetis sp ,2 1, Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4, PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera ,8 1,3 Nemoura sp. 5 Plecoptera 1,2, MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) * TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,8,4 Athripsodes sp ,4,3 Ceraclea nigronervosa - (Retzius, 1783) 3 3 1,2, Ceraclea sp ,2, Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,8 32, Hydropsyche siltalai - Döhler, , 11,8 Hydropsyche sp ,,7 Nemotaulius punctatolineatus - (Retzius, 1783) * Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) , 15,3 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,6,2 Rhyacophila sp ,8,3 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,6 9,7 Muscidae ,,1 Simuliidae 1 1,2, Tipulidae * 5 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2, Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,2,1 Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) ,2,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,,1 Radix balthica - (Linné, 1758) ,4, Radix sp ,2, BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 2,6 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21

206 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Ryssbysjön, Björkudden x: y: Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 1, Polycelis sp ,8 1,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 9,4 HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) ,2,1 Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4,2 Erpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 2 2,8,3 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 56,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,8,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6,6 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 1,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) , 7,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) * Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 5 3 1,2,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,4 1,8 Limnephilidae 5 1 1,4,2 Phryganea sp ,4,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,1 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,8 1,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,1 Chironomidae , 12,2 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2,1 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,8,3 Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) Ov 2,4,2 Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) ,2,5 Physa fontinalis - (Linné, 1758) * Radix balthica - (Linné, 1758) * BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 3,2 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22

207 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, Munksjön x: y: Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 6,7 HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) ,2,1 Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4,1 Erpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 1,2,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,6 1,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) * ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 3,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2,1 ODONATA, trollsländor Erythromma najas - (Hansemann, 1823) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,8 33,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) , 5,7 Leptophlebia sp ,2,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp ,4,1 Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) ,6,2 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,4,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2,1 Holocentropus sp ,4,1 Molanna sp. (angustata-typ) 3 3 1,2,1 Mystacides sp. (longicornis/nigra) ,2,4 Mystacides sp ,2,1 Nemotaulius punctatolineatus - (Retzius, 1783) 1,2,1 Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) 3 3 1,2,1 Oxyethira sp. 2 1,2,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,6 35,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,1 Chironomidae , 6,1 GASTROPODA, snäckor Bithynia sp ,2,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6,2 Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov ,2,4 Gyraulus sp. (albus/acronicus) ,4 3, Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 1,2,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 1,7 Sphaerium corneum - (Linné, 1758) * SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

208 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lillån, Råslätt x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 4,9 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 12,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6,3 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) * 4 3 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 3,4 Baetis sp ,6 1,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 1,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 16,9 Leptophlebia sp ,2,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 3, PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura borealis - (Morton, 1894) Plecoptera,2,1 Amphinemura sp Plecoptera,4,2 Isoperla sp Plecoptera 1 3 2,,9 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera,6,3 Nemoura flexuosa - Aubert, 1949 * Ov Plecoptera Nemoura sp. 5 2Plecoptera,4,2 Nemouridae 5 Plecoptera 1,2,1 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 2 1,2,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,8 1,3 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,6,3 Athripsodes sp , 2,3 Beraeodes minutus - (Linné, 1761) Ov 1,2,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) , 3,7 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 1 1 2,8,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, , 3,7 Limnephilidae ,8 1,3 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,8,4 Lype sp ,2,1 Polycentropodidae 4 1 1,,5 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,4,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,8,4 Rhyacophila sp ,6,7 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,2,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,8 1,8 COLEOPTERA, skalbaggar 24

209 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lillån, Råslätt (fortsättning) 432. Lillån, Råslätt x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, COLEOPTERA, skalbaggar fåborstmaskar Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,6,3 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,2,1 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2,6 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 2,2 Chironomidae ,4 19,8 Empididae ,,9 Limoniidae 1 1,4,2 Pediciidae ,6 1,2 Simuliidae 1 2,4,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 1,8 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 25

210 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Tabergsån, Bårarp x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1 1,4,4 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8 34,8 Gammarus sp ,6 5,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,6,5 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 6,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 2,5 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,6,5 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 3, 2,7 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera,4,4 Leuctra nigra - (Olivier, 1811) Plecoptera,2,2 Nemoura flexuosa - Aubert, Ov 1 1Plecoptera,4,4 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 4 1 4,2 3,8 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,,9 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 1,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 5, Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4,4 Limnephilidae ,8 1,6 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2,2 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) 5 4 1,2,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,6,5 Rhyacophila sp ,2 1,1 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,4,4 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,8 1,6 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,6,5 Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,6 3,2 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 1,4 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, , 2,7 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 12,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,6 2,3 Empididae 3 1,2,2 Limoniidae 1 1 1,6,5 Pediciidae ,6 1,4 Simuliidae ,6,5 Tipulidae 5 1 1,4,4 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 1,4 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 26

211 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Sanderydsån, Fridhem x: 6428 y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 13,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4,8 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) * 4 3 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 4,5 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. * 3 3 Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) ,2,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia sp ,6 1,2 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 1 1 1,2 2,5 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 1 2,8 1,6 Leuctra nigra - (Olivier, 1811) Plecoptera,2,4 Leuctra sp. 2 Plecoptera 1,2,4 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1,6 1,2 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 1,4,8 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,2,4 Sialis sp. 3 1,2,4 TRICHOPTERA, nattsländor Lype reducta - (Hagen, 1868) ,4,8 Lype sp ,6 1,2 Polycentropodidae ,2 2,5 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,4 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,2,4 Oulimnius sp. Lv ,8 1,6 Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) ,2,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae , 6,1 Chironomidae ,4 37,7 Empididae ,8 3,7 Limoniidae 2,4,8 Pediciidae 3 1 1,4,8 Simuliidae ,8 13,9 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 1,6 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 27

212 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 6. Lillån, Oset x: y: 147 Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,6,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 33, HIRUDINEA, iglar Dina lineata - (Müller, 1774) 3 2 Ov ,4,3 Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4,6 Erpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 2,4,1 Glossiphoniidae (annan) 3 2,4,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 2, AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 6,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8,7 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, , 7,5 Limnephilidae 5 1,2, Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2, Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,,7 Rhyacophila sp ,4,3 COLEOPTERA, skalbaggar Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,2, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 2 1,8,2 Chironomidae ,8 7,2 Empididae 3 1,2, Muscidae 3 1 1,4,1 Pediciidae ,8 4,4 Psychodidae 1,2, Simuliidae ,4 4,6 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2,3 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,2, Gyraulus sp. (albus/acronicus) ,2, Physella sp ,8 11,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp , 17,9 Sphaerium corneum - (Linné, 1758) ,6,8 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 28

213 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Hökesån, Habo Kråkeryd x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2,5 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,8,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 24,7 Baetis sp ,8 6,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 3,7 Leptophlebia sp ,6,3 Rhithrogena germanica - Eaton, NT 1,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Plecoptera,2,1 Brachyptera risi - (Morton, 1896) Plecoptera 2 4,6 2,1 Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Plecoptera 3 2 4,8 2,2 Isoperla difformis - (Klapalék, 199) Plecoptera 2 2,,9 Isoperla sp Plecoptera 2,6 1,2 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 2 1, 4,5 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 35 1,2 4,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4,6 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8,4 Limnephilidae ,8,8 Lype sp. * Polycentropodidae 3,6,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,,5 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2,1 Rhyacophila sp ,4 1,5 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,,5 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 186) , 4,5 Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 2, Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 1,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 1,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2,5 Chironomidae ,8 1,4 Empididae ,4,6 Pediciidae ,8,8 Psychodidae 1,2,1 Simuliidae ,6 12,5 Tabanidae * 3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2,1 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 29

214 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Pirkåsabäcken, Brogården x: y: Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1,2,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 28, DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 3 1,2,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 15,4 Baetis sp ,4 4,8 Ephemera vulgata - Linné, ,2,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 1,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 1,3 PLECOPTERA, bäcksländor Brachyptera sp Plecoptera,2,2 Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Plecoptera 5 3 4, 3,6 Isoperla sp Plecoptera 1,2 1,1 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 1 5, 4,5 Leuctra nigra - (Olivier, 1811) Plecoptera 1 2 1,2 1,1 Leuctra sp. 2 Plecoptera 1,2,2 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1,6,5 Nemoura flexuosa - Aubert, Ov Plecoptera 1 1,4,4 Nemoura sp Plecoptera,4,4 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera,2,2 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,2 Limnephilidae ,2 2,9 Lype reducta - (Hagen, 1868) ,6,5 Lype sp ,4,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,4 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4,4 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,2,2 Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,6 3,2 Elodes sp. Lv ,4,4 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 1,4 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8,7 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 4,8 Oulimnius sp. Lv ,6,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,2 Chironomidae ,8 9,7 Empididae 3 1,2,2 Limoniidae 2 1,6,5 Pediciidae ,8 3,4 Ptychoptera sp ,4,4 Simuliidae ,6 2,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp , 2,7 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21

215 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Gagnån, Bjälkatorpet x: y: Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 1, AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) , 2,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 6,4 Baetis sp ,8 4, Ephemera vulgata - Linné, ,2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 7, Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 1,6 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sp Plecoptera 5 1,6,8 Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Plecoptera 1,6,8 Brachyptera sp Plecoptera 5 4,6 2,4 Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Plecoptera ,2 1,6 Isoperla difformis - (Klapalék, 199) Plecoptera 3 2 1,4,7 Isoperla sp Plecoptera 6 4 4,4 2,3 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 12 6,6 3,4 Leuctra nigra - (Olivier, 1811) Plecoptera 1 9 2,2 1,1 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera,2,1 Perlodes dispar - (Rambur, 1842) * Plecoptera Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 14 7,4 3,8 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 3 1 3,2 1,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,4,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,6,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4,2 Limnephilidae , 4,6 Lype sp ,4,2 Polycentropodidae 1 2,6,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,2 Potamophylax cingulatus - (Stephens, 1837) ,6,3 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) 5 4 1,2,1 Potamophylax sp ,8,9 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,6,3 Rhyacophila sp ,2,6 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,6 1,3 Sericostomatidae 5 1,2,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4,2 COLEOPTERA, skalbaggar 211

216 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Gagnån (fortsättning) 165. Gagnån, Bjälkatorpet x: y: Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,2 7,3 Elmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 1,2 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 3,3 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 1,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 3,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2,4,2 Chironomidae , 7,2 Limoniidae ,6,8 Pediciidae ,6,8 Simuliidae ,6 1,8 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,8,9 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 1,8 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 212

217 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Förklaring till artlistor sjöars djupbotten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,213 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxa vars känslighet är okänd, 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter, 2 taxa som är måttligt känsligt, 3 taxa som är mycket känsligt. Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd, 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering (övergödning), 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering, 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten, 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa (näringsfattiga) vatten, 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten. Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 213

218 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Kåvasjön, profundal x: y: 1485 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pigueti - Kowalewski, ,7 3,7 Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) ,1,2 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,1,2 Limnodrilus sp , 32,6 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,4,9 Tubificidae (med hårborst) ,3 9,3 Tubificidae (utan hårborst) ,2 4,8 DIPTERA, tvåvingar Anatopynia plumipes - (Fries, 1823) ,1,2 Ceratopogonidae ,8 21,3 Orthocladiinae (Cricotopus sp./orthocladius sp.) 3 1,1,2 Cryptochironomus sp ,5 1,1 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,8 1,7 Microchironomus tener - (Kieffer,1918) 2 1,1,2 Paralauterborniella nigrohalteralis - (Malloch, 1915) ,8 3,9 Pentaneurini ,4,9 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,1,2 Procladius sp ,9 6,3 Prodiamesa olivacea - (Meigen, 1818) ,2,4 Stempellinella sp ,1,2 GASTROPODA, snäckor Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 1,1,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp , 1,9 Unio sp ,2,4 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Ryssbysjön, profundal x: 6398 y: 1435 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) 2 2 1,1,1 Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,4,5 Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, ,3 7,5 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,5,6 Limnodrilus sp ,3 19,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,8 2,1 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) ,1,1 Tubificidae (med hårborst) ,2 15,7 Tubificidae (utan hårborst) ,3 1,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,1,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,8 24,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,3 19,4 Einfeldia sp. (sp. gr. B) ,1 6,1 Procladius sp ,7 2, SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 214

219 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön, profundal x: 6465 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % TRICHOPTERA, nattsländor DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,9 1, SUMMA (antal individer): ,9 1 SUMMA (antal taxa): ,9 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 215

220 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 Lokalbeskrivningar 35. Kåvasjön profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / 1485 (RT9) Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Liungman / Y. Meissner Provyta (m 2 ):,213 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 6,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,5 C Vattenfärg: starkt färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - - C: - - Övrigt Oljefilm och oljelukt, mycket findetritus. Lite sand. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 216

221 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjön Öggestorp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,3 C Lokalens medeldjup:,25 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs vid badplatsen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs på de få ställen med inslag av grus och fin sten. Annars bestod lokalen av mycket sand. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 217

222 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjöån utlopp i Stensjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup:,15 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 218

223 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stora Nätaren Karsäng RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E SO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1m söder om där staketet går ner i vattnet, ca 3m söder om huset. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 219

224 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Huluån Ryssbykvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 6E NO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / 1431 RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 5-15m uppströms vägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: 5-5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22

225 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Ryssbysjön Björkudden RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 6E NO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs rakt nedanför ensam liten bod. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: gallring på tomtmark måttlig B: - - C: - - Övrigt svårprovtaget p g a vågor och storblockig lokal Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 221

226 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Ryssbysjön profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 6E NO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 6398 / 1435 (RT9) Kommun: Nässjö Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Liungman / Y. Meissner Provyta (m 2 ):,213 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 3,5 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 9,1 C Vattenfärg: starkt färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Inga syrevärden. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 222

227 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön Munksjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,5 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs vid båtilläggningsplats vid vattenskidklubben. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort mycket stark B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 223

228 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Munksjön profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 6465 / (RT9) Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Liungman / Y. Meissner Provyta (m 2 ):,213 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 1,7 C Vattenfärg: starkt färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp mycket stark B: - - C: - - Övrigt Oljefilm och oljelukt. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 224

229 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lillån Råslätt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,5 C Lokalens medeldjup:,8 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15m uppströms stor gran som har sågats ned. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar hallon - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Röjning måttlig B: Gallring måttlig C: - - Övrigt Svårprovtaget p g a högt vattenflöde. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 225

230 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Tabergsån Bårarp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7D SO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 6,5 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Svårprovtaget p g a högt vattenflöde. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 226

231 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Sanderydsån Fridhem RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7D SO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 6428 / RT9 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 4 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 6,5 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -7m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: >5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 227

232 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 6. Lillån Oset RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / 147 RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 6,2 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Från kröken och 1 m uppströms. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ek Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Proverna togs från kröken och 1 m uppströms. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 228

233 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Hökesån Habo Kråkeryd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7D SO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Habo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 5,7 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Från kröken och 1 m uppströms, ca 3-4 m nedströms vägtrumma. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs från kröken och 1 m uppströms, ca 3-4 m nedströms vägtrumma. Svårprovtaget p g a högt vattenflöde. Öring och kräfta i prov 1. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 229

234 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Pirkåsabäcken Brogården RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7D SO Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Habo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 6,5 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: -1 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-5% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs -1 m nedströms bron. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

235 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Gagnån Bjälkatorpet RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E NV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Habo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Jenny Palmkvist Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 4 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,2 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs -1 m uppströms bron. Svårprovtaget p g a högt vattenflöde. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 231

236 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 1 232

237 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 11 BILAGA 11 Resultat från provfiske år 211 (Robert Rådén, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning/lokalbeskrivning per lokal

238 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 11 Övergripande resultat Huskvarnaåns avrinningsområde I Huskvarnaåns avrinningsområde provfiskades två lokaler: 315 Lillån (Kyrkogården nedre) och 33 Stensjöån (Sofiero). Sedan 24 års provfiske har förekomsten av öring i Lillån (station 315) varit relativt oförändrad. Årets fångst (Figur 31) var den näst lägsta sedan år 24. Det kan inte uteslutas att den låga fångsten vid årets undersökning i hög grad berodde på att vattnet var mycket kraftigt grumlat. Detta minskade fångstbarheten och bidrog med stor säkerhet till en viss underskattning av beståndstätheten. Dominansen av öring är den viktigaste orsaken till att lokalens fiskbestånd bedöms indikera en god ekologisk status (Figur 32). Att de funna tätheterna av öring vid lokal 33 i Stensjöån inte är högre är något förvånande (Figur 31). Lokalen bedöms utgöra en mycket lämplig öringbiotop. Den aktuella elfiskelokalen blir dock relativt svårfiskad vid hög vattenföring. Så var fallet i år och endast den mindre, norra delfåran kunde provfiskas. Här var dock vattendjupet och strömhastigheten väl lämpad för elfiske. Att sträckans fiskbestånd i huvudsak utgörs av öring och bergsimpa har resulterat i att lokalens ekologiska status sedan år 24 klassats som god. I det avseendet avvek inte årets resultat (Figur 32). Tabergsåns avrinningsområde I Tabergsåns avrinningsområde provfiskades en lokal: 46 Kallebäcken (Bäckalyckan). Denna lokal har provfiskats årligen sedan år 23. Vid samtliga provtillfällen har de dominerande arterna varit öring och bergsimpa. I detta avseende avvek inte årets resultat. Noterbart var dock att fångsten av ensomrig öring (+) var den lägsta som har noterats (Figur 31). Både 21 och 211 års undersökningar har visat på förekomst av större lekvandrande öringar. Möjligen indikerar den skrala fångsten av ensomriga fiskar att öringleken på sträckan inte var särskilt framgångsrik under hösten 21. Sammantaget bedömdes årets fångst indikera en god ekologisk status (Figur 32), en klassning som gällt sedan 23. År 21 klassades den ekologiska statusen som måttligt hög enligt indexet VIX. Denna klassning kunde härledas till fångsten av en abborre (klassas som tolerant enligt VIX). Att denna art påträffades bedömdes dock inte indikera en försämrad ekologisk status. Lillåns avrinningsområde I Lillåns avrinningsområde provfiskades en lokal: 6 Lillån (nedströms före detta Sjöåkradammen). Tidigare fanns en damm uppströms elfiskelokalen. Dammen är numera riven, vilket gör att årets provfiske framförallt är jämförbart med undersökningarna efter år 25. Biotopvårdande åtgärder utfördes på lokalen efter 26 års provfiske. Dessa förändringar ökade antalet tänkbara ståndplatser för öring. Samtidigt bidrar den uppväxande strandvegetationen med allt mer skugga. Den sammantagna effekten av dessa förändringar har varit tydlig. Vid 27 års undersökning påträffades de högsta öringtätheterna sedan

239 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 11 Sedan år 24 har lokalen gradvis förändrats. Vattnets lopp är något annorlunda och strandvegetationen rikligare. Förändringarna har medfört att sträckan numera bedöms vara lämplig även för mindre öring. Varför så få individer av denna storleksklass påträffades vid årets provfiske är oklart. Den beräknade tätheten (1 individ per 1 m 2 ) var bland de lägsta som noterats och tydligt under medelfångsten på 7 ensomriga öringar per 1 m 2 (Figur 31). Möjligen var dessa fiskar något svårfångade i det höga vattenståndet. Att fångsterna dominerats av öring är det viktigaste skälet till att lokalens ekologiska status överlag klassats som god till hög enligt indexet VIX. Så var fallet även i år då fångsten bedömdes indikera en god status (Figur 32). Hökesåns avrinningsområde I Hökesåns avrinningsområde provfiskades tre lokaler: 12 Hökesån (mynningen), 15 Hökesån (Kråkeryd) och 15 Pirkåsabäcken (Mostugan). Vid lokal 12 och 15 i Hökesån fångas främst ensomrig öring (+). Detta är typiskt för en reproduktionslokal med sjövandrande öringbestånd. Vid de båda lokalerna i Hökesån påträffades i år fina bestånd av ensomrig öring. Fångsterna visar att de undersökta sträckorna utgör viktiga uppväxtmiljöer för den sjövandrande öringen. Vid både dessa lokaler bedömdes fångsten indikera en god ekologisk status (Figur 32). Noterbart var dock att fångsten av ensomrig öring var betydligt lägre än vad som kan betraktas som normalt för de båda lokalerna (Figur 31). Möjligen visar resultaten att öringleken under hösten 21 av någon anledning inte var särskilt framgångsrik. I förhållande till lokalerna i Hökesån påträffades betydlig lägre tätheter av öring i Pirkåsabäcken (lokal 15). Att tätheten av ensomrig öring är låg vid denna lokal är dock att betrakta som normalt (Figur 31) och kan i huvudsak kopplast till det faktum att den lekvandrande fisken från Vättern inte når dessa delar av avrinningsområdet. Sammantaget bedömdes fångsten i Pirkåsabäcken indikera en god ekologisk status (Figur 32). 235

240 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 11 Antal/1m 2 Öring (+), Medel samtliga undersökningar Lillån, Kyrkogården nedre Stensjöån, Sofiero Kallebäcken, Bäckalyckan Lillån, Ned.fd.Sjöåkradamm Hökesån, Mynningen Hökesån, Kråkeryd Pirkåsabäcken, Mostugan Figur 31. Beräknad täthet (antal individer per 1 m 2 ) av ensomrig öring vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län år 211. Medelfångsten vid respektive lokal beräknades på fångsterna vid samtliga utförda provfisken. VIX 1, VIX Gräns till god status,8,6,4,2, Lillån, Kyrkogården nedre Stensjöån, Sofiero Kallebäcken, Bäckalyckan Lillån, Ned.fd.Sjöåkradamm Hökesån, Mynningen Hökesån, Kråkeryd Pirkåsabäcken, Mostugan Figur 32. Värden på indexet VIX beräknade enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) och baserade på provfisken vid lokaler belägna i den samordnade recipientkontrollen i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län år

241 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga

242 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 11 Resultatsammanställning per lokal 315 Lillån, Kyrkogården nedre Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 64535/1498 Datum: Lokalenär belägen på en plats där Lillån meandrar genom ett område med lövskog. Inför 29 års provfiske hade en viss avverkning skett i åns närområde med ett ökat ljusinsläpp som följd. Lokalen är dock fortsatt relativt välskuggad. Bottensubstratet domineras av grus och mindre sten. Sammantaget bedöms lokalen utgöra en mycket lämplig uppväxtbiotop för öring. Vattenföringen och vädret var gynnsamma för elprovfiske. Vattnet var dock mycket kraftigt grumlat, något som försvårade fisket avsevärt. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,2,5,7,9 ÖRING > ,3,5,6 Summa: 56 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING 4 26, Int, Lit, Lax Summa: 327 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 238

243 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Lillån, Kyrkogården nedre Elprovfiske 2 (2) Koordinat: Längdfördelning Antal Beståndsutveckling 64535/ Datum: ÖRING Längd (mm) Antal/1 m 2 2 Öring >+ Öring * 89* 9* 91* 92* * Data saknas/inget provfiske utfört. 93* 94* 95* 96 97* 98* 99* * 1* 2* 3* År VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),6 God,52,54,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, * 89* 9* 91* 92* 93* 94* 95* 96 97* 98* 99* * 1* 2* 3* År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Sedan provfisket 24 har förekomsten av öring varit relativt oförändrad. Vid årets undersökning var vattnet mycket kraftigt grumlat. Detta minskade fångstbarheten och bidrog med stor säkerhet till en viss underskattning av beståndstätheterna. Att ensomriga individer (+) dominerar fångsterna är typiskt för ett vandrande bestånd. Dominansen av öring är också den viktigaste orsaken till att lokalens fiskbestånd enligt VIX indikerar en god ekologisk status. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 239

244 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjöån, Sofiero Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 6415/ Datum: Lokalen Sofiero i Stensjöån utgör en fin och varierad lokal med mycket skugga och skydd. Den innehåller ståndplatser passande både ensomriga och fleråriga öringar. Lokalens botten domineras av mindre block och stenar. Den omgivande vegetationen skapar skuggade områden. Vid provfisketillfället var vädret mulet, och vattenföringen var hög. Det höga vattnet försvårade fisket avsevärt och medförde att endast den mindre norra delfåran kunde fiskas. I denna fåra var flödet väl lämpat för elprovfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,2 1,2 7,7 1,,7,9 1, ÖRING > ,2 1,3 4,3 1,1,7,9 1, STENSIMPA 3 3 9,1-7,6 -,3,5,7 Summa: 2 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,7 41 STENSIMPA 44 9,9 6, Int, Lit, Lax Int, Lit, Artskydd Summa: 192 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 24

245 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Stensjöån, Sofiero Elprovfiske 2 (2) Koordinat: Längdfördelning Antal Beståndsutveckling 6415/ Datum: ÖRING Längd (mm) Antal/1 m 2 4 Öring >+ Öring * 86* 87* 88* 89* 9* 91* 92* 93 94* 95* 96* 97* 98* * Data saknas/inget provfiske utfört. VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),68 God,38,66,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex År,8,8,6,6,4,4,2, * 88* 9* 92* 94* 96* 98* År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Att de funna tätheterna av öring inte är högre är något förvånande. Lokalen bedöms utgöra en mycket lämplig öringbiotop. Fångsten av öring har varierat en del under åren. Att ett öringbestånd varierar i täthet mellan åren är dock normalt. Den aktuella elfiskelokalen blir även relativt svårfiskad vid ökande vattenföring, vilket en del år kan resultera i att tätheterna underskattas något. Att sträckans fiskbestånd domineras av öring och bergsimpor har resulterat i att VIX sedan 24 klassat lokalens ekologiska status som god. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 241

246 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Kallebäcken, Bäckalyckan Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 641/ Datum: Lokalen utgör en fin, varierad och välskuggad biotop väl lämpad för mindre öringar. Vid högre flöden finns även ett flertal ståndplatser som passar större öringar. Vid årets provfiske var förutsättningarna för elprovfiske goda. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,2 12 2,2,6,9 1, ÖRING > ,8 47 3,7,7,9 1, STENSIMPA 1 1,5 1,5,3,5,7 Summa: 6 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING 4 6,5 22 STENSIMPA ,4 9,4 3717,4 9,2 Int, Lit, Lax Int, Lit, Artskydd Summa: 3726,5 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 242

247 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Kallebäcken, Bäckalyckan Elprovfiske 2 (2) Koordinat: Längdfördelning Antal Beståndsutveckling 6 641/ Datum: ÖRING Längd (mm) Antal/1 m 2 2 Öring >+ Öring År VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),62 God,67,64,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1, P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Sammanfattning Fångsten av öring på lokalen brukar visa att lokalen är en viktig biotop för både en-och flersomriga öringar. Årets fångst av ensomriga (+) var den lägsta somnoterats. orsaken till denna minskning är dock oklar. Inför 29 års provfiske hade en viss avverkning av bäckens strandvegetation skett. Arbetena kring vattendraget medförde att material, främst grus deponerades i ån och till vissdel förändrade lokalens utseende. Sammantaget bedöms dock förändringen var måttlig och inte påverka förekomsten av fisk på lokalen på ett avgörande sätt. Noterbartär att det vid både 21 och 211 års undersökningar påträffats större lekvandrande öringar. Sedan 23 har lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan överlag varit god.21 års klassning "måttlig status" kunde härledas till fångsten av en abborre. Arten klassas som tolerant av VIX. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 243

248 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 11 6 Lillån, Ned.fd.Sjöåkradamm Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) /1465 Datum: Tidigare fanns en damm, Sjöåkradammen, uppströms elfiskelokalen. Införprovfisket år 24 revs dammen ut. Efter detta har biotopförbättrande åtgärder utförts och lokalen är nuen fint strömmande och välskuggad åsträcka. Sammantaget bedöms lokalen vara väl lämpad för både enoch flersomriga öringar. Vid årets provfiske var vattnet tämligen högt, detta försvårade fisket något. Liksom vid flera tidigare provfisken noterades en tydlig avloppslukt från vattnet. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING + 1 1,, 1,, 1, 1, 1, ÖRING > ,3 4,9 35,4 5,,6,8,9 Summa: 36 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING , Int, Lit, Lax Summa: 137 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 244

249 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga 11 6 Lillån, Ned.fd.Sjöåkradamm Elprovfiske 2 (2) Koordinat: Längdfördelning Antal Beståndsutveckling / Datum: ÖRING Längd (mm) Antal/1 m Öring >+ Öring * 92* 93* 94* 95* 96* 97* 98* 99* * 1* 2* * Data saknas/inget provfiske utfört. VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),72 God,36,65,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex År,8,8,6,6,4,4,2,2 9 91* 92* 93* 94* 95* 96* 97* 98* 99* * 1* 2* År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning De låga öringtätheterna som noterades 28 kunde med stor sannolikhet kopplas till att vattenkvalitén nedströms reningsverket i Bankeryd tidvis var dålig detta år. Sedan år 24 har lokalen gradvis förändrats, vattnets lopp är något annorlunda och strandvegetationen rikligare. Förändringarnahar medfört att sträckan numera bedöms vara lämplig även för mindre öring. Varför så få av denna storleksklass fångades vid årets provfiske är oklart. Möjligen var dessa fiskar något svårfångade i det höga vattnet. Att fångsterna dominerats av öring är det viktigaste skälet till att VIX överlag klassat lokalens ekologiska status som god till hög. Det låga VIX-värdet 21 berodde i huvudsak på förekomst av mört (en art som klassas som tolerant av VIX). Förekomsten av denna art bedömdes dock ej spegla en försämrad vattenkvalitet i Lillån. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 245

250 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Hökesån, Mynningen Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 64239/1425 Datum: Lokalenär belägen ett par hundra meter uppströms Hökesåns utlopp i Vättern. Bottensubstratet domineras av mindre stenar och grus och den rikliga strandvegetationen bidrar till att lokalen är förhållandevis välskuggad. Det ringa vattendjupet är den viktigaste orsaken till att lokalen främst bedöms vara lämplig för uppväxande ensomriga (+) öringar. För denna åldersklass är lokalen mycket väl lämpad. Vid årets provfiske var väder och vattenföring gynnsamma för elprovfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,5 9,2,8,7,9 1, ÖRING > ,3 6,8 2,6,5,7,8 STENSIMPA 3 2 5,2 1,3 1,7,4,7,9 1, FLODNEJONÖGA 1 1,,3 1, 1, 1, Summa: 18 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING 45 65,7 28 STENSIMPA ,8 7,7 FLODNEJONÖGA ,2 4, Int, Lit, Lax Int, Lit, Artskydd Int, Lit, Artskydd Summa: Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) 995,7 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 246

251 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Hökesån, Mynningen Elprovfiske 2 (2) Koordinat: 64239/1425 Datum: Längdfördelning Antal 15 ÖRING Beståndsutveckling Längd (mm) Antal/1 m Öring >+ Öring * Data saknas/inget provfiske utfört * År VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),66 God,53,57,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, * År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Liksom vid de tidigare undersökningarna dominerades fångsten av ensomriga öringar. Detta är typiskt för sträckor med vandrande öringbestånd. Noterbart var att årets fångst av ensomriga öringar var den lägsta sedan Orsaken till den för lokalen skrala fångsten är oklar. Provfiskeresultaten har sedan 1987 visat på god till hög ekologisk status. I det avseendet avvek inte årets provfiskeresultat. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 247

252 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Hökesån, Kråkeryd Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) / Datum: Den provfiskade sträckan är väl skuggad och bottensubstratet domineras av sten och grus. Sammantaget utgör den provfiskade sträckan en mycket lämplig miljö för öring. Det ringa vattendjupet (vid normalvattenföring) är troligen den främsta orsaken till att fångsterna domineras av ensomriga öringar (+). Vid provfisketillfället var vädret bra men vattenföringen något hög. Det höga vattnet försvårade fisket betydligt. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,9 12,3 1,5,6,9,9 ÖRING > ,1 12,5,4,8 1, 1, Summa: 25 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING , Int, Lit, Lax Summa: 394,3 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 248

253 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Hökesån, Kråkeryd Elprovfiske 2 (2) Koordinat: Längdfördelning Antal Beståndsutveckling / Datum: ÖRING Längd (mm) Antal/1 m 2 2 Öring >+ Öring År VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),69 God,4,67,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Sammanfattning Provfiskeresultaten har sedan mitten av 199-talet visat att lokalen är en viktig biotop för uppväxande öring. Fångsten av öringhar varierat en hel del. Att en öringpopulations individtäthet varierar relativt kraftigt är dock vanligt och tidserien bedöms uppvisa en naturlig mellanårsvariation. Det avvikande extremt låga öringtätheterna27 orsakades av utsläpp av avloppsvatten uppströms lokalen. Den oftast rikliga förekomsten öring har varit huvudorsaken till att VIX klassat lokalens ekologiska status som god vid samtliga provtillfällen sedan år 1987 (undantaget 1993 och 1997 då statusen var måttlig). Åretsfångst av ensomriga öringar var den lägsta sedan Till viss del kan årets resultat kopplas till att öringarna var svåra att fånga på grund av högt vatten. Vår bedömning var dock att vattenflödet inte ensamt kan förklara resultaten. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 249

254 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Pirkåsabäcken, Mostugan Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 64235/13952 Datum: Lokalen har karaktären av en liten välskuggad skogsbäck. Vattnet är svagt strömmande och det finns mycket död ved i vattendraget. Bottensubstratet domineras av sand med inslag av mindre stenar. Sammantaget bedöms lokalen vara måttligt lämpad för öring. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring lämpliga för elprovfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,1 1, 5,9,9,7,9 1, ÖRING > ,,2 7,6,2,9 1, 1, Summa: 13 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,3 83,1 289, Int, Lit, Lax Summa: 289, Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 25

255 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga Pirkåsabäcken, Mostugan Elprovfiske 2 (2) Koordinat: Längdfördelning Antal Beståndsutveckling 64235/13952 Datum: ÖRING Längd (mm) Antal/1 m Öring >+ Öring År VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),56 God,41,55,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Sammanfattning Årets elfiske visade på en för lokalen "normal"täthet av öring. Att fisksamhället helt domineras av öring är den viktigaste orsaken till att VIX sedan år 24 klassat lokalens status som god. Förekomst av laxfiskar påverkar ett stort antal av de ingående delindexen positivt och bidrar till en hög klassning. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 251

256 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 211 Bilaga

257 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: