NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter

Transkript

1 Värån nedströms Torsby flygplats, station Vä 1 (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING.. 1 BAKGRUND... 9 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR.. 11 REFERENSER BILAGA 1. Metodik BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi 2009 med tidsserier BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag och referenssjöar BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU BILAGA 5. Statusklassning av vatten enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder.. 73 BILAGA 6. Punktutsläpp, vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust BILAGA 7. Väderförhållanden i Östmark-Röjdåsen och Karlstad BILAGA 8. Särskilda händelser och utredningar BILAGA 9. Resultat från växtplanktonundersökningar BILAGA 10. Resultat från bottenfaunaundersökningar

3 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Norsälvens intressenter utförde ALcontrol AB tillsammans med Medins Biologi AB 2009 års undersökningar av vattenmiljön i Norsälvens avrinningsområde inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Undersökningarna omfattade momenten vattenkemi, växtplankton och bottenfauna och utfördes i enlighet med kontrollprogrammet som gäller fr.o.m. år Rapporten är förenklad i enlighet med gällande program och uppdragsgivarens önskemål. Endast en kortfattad sammanfattning görs därför av undersökningsresultaten. En utförlig redovisning av biologiska undersökningar görs i bilagorna. Där redovisas även metodik samt vattenkemiska analysresultat, väderförhållanden, vattenföring, ämnestransporter och punktutsläpp. Väderförhållanden Varmare än normalt, särskilt i april Årsmedeltemperaturen under år 2009 var 0,6 respektive 0,7 C högre än normalvärdet för perioden vid SMHI:s klimatstation i Karlstad (9325) och Östmark- Röjdåsen (10221). Temperaturöverskottet var särskilt stort i januari, april och november. Större nederbördsmängder än normalt Den totala nederbördsmängden var större än normalt under år 2009 i både Östmark- Röjdåsen (14 % större) och Karlstad (19 % större). Nederbördsöverskottet var störst i juli och november. Torrast var det i april (Östmark-Röjdåsen) och september (Karlstad). I både Östmark-Röjdåsen och Karlstad har årsmedeltemperaturen varit högre än normalvärdet för perioden samtliga år under den senaste tolvårsperioden. Liksom år 2008 var 2009 års nederbördsmängd större än normalvärdet för perioden vid båda väderstationerna. Vattenföring och ämnestransport Högre vattenföring än vanligt, främst i slutet av året Vattenföringen var högre än vanligt i januari och april samt i slutet (juli t.o.m. december) av år 2009 medan den var lägre under februari, maj och juni. I Röjdan, Rottnan och Norsälven var 2009 årsmedelvattenföringen högre, och i Ljusnan något lägre, än medelvärdet för en längre tidsperiod. I Norsälven vid mynningen i Vänern var årsmedelvattenföringen 70 m 3 /s jämfört med medelvärdet 48 m 3 /s för perioden Nolltappning vanligt i främst Rottnan I Rottnan var det vanligt med nolltappning, framförallt i stort sett hela maj samt i kortare perioder under resten av året. Även i Ljusnan och Röjdan förekom kortare perioder med nolltappning. Nolltappning har betydelse för vattenkvaliteten både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bl.a. utsläpp från punktkällor. Ovanligt stor transport av främst organiskt material De stora nederbördsmängderna medförde stor utlakning av humusämnen från omgivande mark (främst skogs- och myrmark) till vattendragen. Därför var ämnestransporterna av syreförbrukande organiskt material (mätt som TOC) större än vanligt år Transporten av näringsämnena fosfor och kväve var mer normala, men i Norsälven var 2009 års kvävetransport 14 % större, och fosfortransporten 21 % större, än medelvärdet för perioden

4 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Fosfortransporten i Röjdan var 67 % större än medelvärdet för perioden Med Norsälven transporterades 41 ton fosfor, 1243 ton kväve och ton organiskt material till Vänern (SLU:s värden) år Påverkan av främst jordbruk gav högst fosforförluster i Tolitaälven och Hyndalsån Den arealspecifika förlusten av fosfor var vid flertalet provplatser låg eller måttligt hög och arealförlusten av kväve oftast måttligt hög med ingen eller obetydlig avvikelse från beräknade jämförvärden. Till följd av påverkan från jordbruk och enskilda avlopp hade Björka älv hög fosforförlust med stor avvikelse från jämförvärdet. Även Tolitaälven och Hyndalsån påverkas av jordbruk och enskilda avlopp och där uppmättes mycket höga till extremt höga fosforförluster med mycket stor till extrem avvikelse från jämförvärdet. I Tolitaälven och Hyndalsån var även kväveförlusterna höga med tydlig respektive stor avvikelse från jämförvärdet. (Arealförlusterna i Hyndalsån beräknades exklusive utsläpp från Kils reningsverk.) Norsälven hade måttligt höga förluster av både fosfor och kväve med tydlig avvikelse från jämförvärdet. Näringsämnen Generellt låga eller måttligt höga halter av näringsämnena fosfor och kväve Medelhalterna av näringsämnet fosfor var generellt låga eller måttligt höga (Figur 3) medan kvävehalterna var måttligt höga. Flertalet av avrinningsområdets undersökta vattendrag och sjöar uppnår minst god status vad gäller näringsämnen. Undantaget är Björka älv (måttlig status), Tolitaälven (otillfredsställande status) och Hyndalsån (dålig status). Minskade närsalthalter i Rottnan sedan utsläppspunkt flyttats I Rottnan nedströms Rottneros bruk uppmättes lägre årsmedelhalter av fosfor och kväve sedan utsläppstuben från bruket flyttats från Rottnan till Mellan-Fryken. Något anmärkningsvärt kunde inte noteras i Mellan-Fryken sedan nämnda utsläppspunkt ändrats. Vid Medins expertbedömning klassades bottenfaunans status med avseende på eutrofiering (övergödning) som måttlig i Rottnan, vilket är en förbättring sedan 2008 års undersökning (dålig status). I Mellan-Fryken visade bottenfaunan på hög status och en indikation på minskad näringstillgång. Höga till mycket höga näringsämneshalter i Björka älv och Tolitaälven I Björka älv bedömdes årsmedelhalterna av fosfor och kväve som höga. I Tolitaälven var medelhalten av fosfor mycket hög och av kväve hög. Dessa båda vattendrag påverkas av jordbruk och enskilda avlopp. Hyndalsån kraftigt påverkad av både jordbruk och Kils reningsverk Även Hyndalsån påverkas av jordbruk och enskilda avlopp, vilket gav extremt höga medelhalter av fosfor både upp- och nedströms reningsverket. Medelhalten av totalkväve var mycket hög vid uppströmsstationen och extremt hög nedströms. Särskilt vid lågvattenföring i februari, juni och augusti var totalkvävehalten, varav merparten var ammoniumkväve, betydligt högre vid nedströmsstationen. Detta påvisar genomslag av utsläpp från Kils reningsverk. Som årsmedelvärde bedömdes ammoniumkvävehalten som måttligt hög uppströms, och mycket hög nedströms reningsverket. Vid förekommande temperaturer och phvärden i åvattnet är det möjligt att det bildas så mycket ammoniak att det skulle kunna ge gifteffekter på fisk. Vid Medins expertbedömning klassades bottenfaunans status med avseende på eutrofiering (övergödning) som otillfredsställande i Hyndalsån nedströms reningsverket. Låga klorofyllhalter och liten risk för blomning av giftiga blågrönalger i Fryken Klorofyllhalterna (mått på algmängden) var låga vid samtliga provplatser i Fryken- 2

5 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning sjöarna i juli och augusti. Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor i juli och augusti påvisade kväveöverskott vid samtliga provplatser i Frykensjöarna utom i Övre Fryken vid Notnäs och i Mellan-Fryken vid Kolsnäsudde, där det var kvävefosforbalans. Kväveöverskott och kvävefosforbalans innebär mycket liten respektive liten risk för blomning av potentiellt giftbildande blågrönalger. Vid undersökningar av växtplankton var bedömningen att det fanns en liten, men inte obefintlig, risk för blomningar av potentiellt giftbildande blågrönalger vid lokalerna i Övre Fryken och i Mellan-Fryken. Algblomningar har rapporterats i Övre Fryken vid några tillfällen de senaste åren. Organiskt material I huvudsak låga eller måttligt höga halter av organiskt material Medelhalterna av organiskt material (mätt som TOC) var huvudsakligen låga eller måttligt höga. Stor tillförsel av humusämnen från omgivande mark) gav hög halt i Stöpälven (främst skogs- och myrmark) samt Björka älv och Tolitaälven (främst jordbruksmark). Utspädning med avloppsvatten från Kils reningsverk gav lägre TOC-halter Även i Hyndalsån, upp- och nedströms Kils reningsverk, uppmättes mycket hög respektive hög TOC-halt. Till följd av större andel jordbrukspåverkat vatten var halterna högre uppströms reningsverket. Utsläppet från reningsverket medförde en utspädning av vattnet avseende organiskt material. I Övre Fryken vid Notnäs sågverk (ÖFN) var halterna av fenolföreningar i juli och augusti under rapporteringsgränsen. Detta påvisade att vattnet var opåverkat av timmerbevattningen. Syretillstånd Goda syreförhållanden De årslägsta syrehalterna påvisade goda syreförhållanden på samtliga provplatser. Något sämre förhållanden (måttligt syrerikt tillstånd) noterades i Tolitaälven och Hyndalsån (Figur 4). De lägsta syrehalterna förekom i juni, då vattenflödet var mindre samtidigt som vattentemperaturen var högre. Syrets löslighet i vatten minskar med ökad temperatur. Halterna av organiskt material var även höga. I Hyndalsån nedströms Kils avloppsreningsverk var dessutom ammoniumkvävehalten mycket hög. Nedbrytning av organiskt material och omvandling av ammonium till nitrat förbrukar syre. Syrerikt tillstånd i Frykensjöarna Provtagningarna i Övre Fryken och Mellan-Fryken påvisade syrerika förhållanden i hela vattenmassan vid samtliga provplatser i både maj och augusti. Försurning Ingen buffertkapacitet i Lill-Jangen Motståndskraften mot försurning (buffertkapaciteten mätt som alkalinitet) var som medianvärde svag till god vid flertalet provplatser i både rinnande vatten och sjöar. I den okalkade referenssjön Lill-Jangen var dock buffertkapaciteten ingen eller obetydlig och vid de båda stationerna i Hyndalsån var den mycket god. Vid stationerna i rinnande vatten förekom generellt de lägsta värdena i april i samband med snösmältning, och i augusti och oktober troligen i samband med nederbörd. Bottenfaunan eller växtplankton påvisade ingen försurningspåverkan Undersökningarna av bottenfauna i Värån, Rottnan och Hyndalsån visade inte någon försurningspåverkan. Vid Medins expertbedömning av växtplanktonsamhället i 3

6 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Frykensjöarna bedömdes statusen med avseende på försurning som nära neutralt vid samtliga provplatser. Cyanobakterier Pansarflagellater Kiselalger Övriga Rekylalger Guldalger Gonyostomum Växtplankton En utförlig utvärdering av lokalerna med jämförelser med tidigare år redovisas i Bilaga 9. Där finns också fullständiga artlistor från de analyserade proven, inklusive celltätheter och biomassor för de cirka viktigaste arterna i varje prov. 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 Växtplanktonbiomassa (mg/l) Mellan-Fryken Mycket liten biomassa i Mellan-Fryken Resultaten från de två lokalerna i Mellan- Fryken, Kolsnäsudden (MF 1) och Ämtervik (MF 2) uppvisade stora likheter. Växtplanktonsamhället hade en likartad sammansättning med en mycket liten biomassa (Figur 1). Både TPI-värde och Hörnströms trofiindex var låga i Mellan-Fryken (Tabell 1). Tabell 1. TPI-värde och Hörnströms trofiindex vid lokalerna i Mellan-Fryken och Övre Fryken år 2009 Lokal TPI- Trofiindex index MF 1-1,46 32,5 MF 2-1,46 30,5 ÖF 3-0,71 31,5 ÖF 4-1,26 33,4 ÖF C -1,44 32,3 Hög näringsstatus Klassificeringen enligt både bedömningsgrunderna och expertbedömningen gav hög näringsstatus vid Kolsnäsudden och Ämtervik (Tabell 2). Medins bedömer att näringspåverkan var svag men att det finns en liten, men inte obefintlig, risk för blomningar av toxiska blågrönalger vid lokalerna. Gonyostomum semen, som kan ge hudirritationer vid bad, påträffades vid båda lokalerna men i mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. 0,05 0,00 MF 1 MF 2 ÖF 3 ÖF 4 ÖF C Figur 1. Biomassans fördelning på olika alggrupper vid de två lokalerna i Mellan-Fryken (MF 1 = Kolsnäsudden, MF 2 = Ämtervik) och de tre lokalerna i Övre Fryken (ÖF 3 = Torsby, ÖF 4 = Stöpafors fiskodlingen, ÖF C = Stöpafors) vid provtagningen år Enligt växtplanktonanalysen var 2009 ett normalår för jämförelseperioden Båda lokalerna i Mellan-Fryken är således fortsatt näringsfattiga. Artantalet var 45 på båda lokalerna i Mellan-Fryken i år och lokalerna klassas därför som nära neutrala med avseende på surhet. Tabell 2. Näringsstatus vid lokalerna i Mellan- Fryken och Övre Fryken 2009, dels enligt beräkningar med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels enligt en expertbedömning Lokal NV:s Expertmetod bedömning MF 1 Hög Hög MF 2 Hög Hög ÖF 3 Hög Hög ÖF 4 Hög Hög ÖF C Hög Hög 4

7 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Övre Fryken Mycket liten biomassa i Övre Fryken Även resultaten från de tre lokalerna i Övre Fryken visade samstämmighet. Den totala växtplanktonbiomassan var mycket liten vid alla lokalerna och dominerades av rekylalger (Figur 2). Näringsstatus bedömdes som hög Provtagningslokalen alldeles intill fiskodlingen i Stöpafors (ÖF 4) avvek inte nämnvärt från de övriga lokalerna vad gäller biomassor av olika alggrupper. Trofiindex och TPI var låga på alla tre lokalerna i Övre Fryken (Tabell 1). Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger hög status vid samtliga lokaler i Övre Fryken (Tabell 2). I expertbedömningen har Medins gjort samma klassning. Mycket små mängder blågrönalger Gonyostomum semen, som kan ge hudirritationer vid bad, påträffades i Övre Fryken, Torsby (ÖF 3) och i Övre Fryken, Stöpafors (ÖF C). Vid båda lokalerna var dock mängden mindre än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. Blågrönalger påträffades vid samtliga lokaler, men i mycket små mängder. Utifrån förekomsten i de här analyserade proverna är risken för blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier liten. Algblomningar har dock rapporterats i Övre Fryken vid några tillfällen de senaste åren. Lägsta biomassan under perioden För jämförelseperioden var 2009 ett år med låga växtplanktonbiomassor i Övre Fryken. Biomassan var låg även 2003 eller 2004 vid samtliga lokaler men högre under (Bilaga 9). Under 2008 minskade biomassorna vid de båda stationerna vid Stöpafors. Vid Torsbylokalen skedde det en minskning av biomassan redan Årets biomassor var de lägsta under jämförelseperioden. 5 Båda lokalerna vid Stöpafors har varit artfattiga. Artantalet har tidvis varit lika lågt som i försurade sjöar. I år var dock artantalet 44 respektive 46 och lokalerna klassas som nära neutrala enligt Naturvårdsverkets metod. Figur 2. Rekylalger från olika släkten dominerande biomassan vid alla provtagningslokaler Foto: Medins Biologi AB. Bottenfauna Bottenfauna - rinnande vatten Undersökning av bottenfauna omfattade fem lokaler i rinnande vatten: en lokal i Värån (nedströms Torsby flygplats), två lokaler i Rottnan (nedströms Gräsmarks reningsverk och nedströms Rottneros pappersbruk) och två lokaler i Hyndalsån (uppströms och nedströms Kils reningsverk). Otillfredsställande näringsstatus nedströms Kils reningsverk Vid expertbedömningen klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög på lokalen i Värån och på lokalen nedströms Gräsmarks reningsverk, som måttlig på lokalen i Rottnan nedströms Rottneros och på lokalen i Hyndalsån uppströms Kils reningsverk samt som otillfredsställande i Hyndalsån nedströms reningsverket. Vid expertbedömningen bedömdes samtliga fem lokaler ha ett nära neutralt vatten.

8 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Något förbättrade miljöförhållanden i Rottnan samt uppströms Kils reningsverk Sedan undersökningarna startade kring milleniumskiftet har miljöförhållandena varit kraftigt störda på lokalerna i Rottnan nedströms Rottneros och Hyndalsån. Resultatet från 2009 visade dock att förhållandena förbättrats något på lokalen i Rottnan nedströms Rottneros samt på uppströmslokalen i Hyndalsån. En trolig orsak till de förbättrade förhållandena i Rottnan är att brukets utsläpp till Rottnan numera har upphört. Lokalen i Värån har visat på relativt stabilt opåverkade miljöförhållanden med avseende på eutrofiering (påverkan av syreförbrukande ämnen) under hela undersökningsperioden. Bottenfauna - sjöar Undersökning av bottenfauna 2009 i sjöar omfattade sju stationer i sammanlagt tre sjöar: en station i Lill-Jangen samt tre stattioner vardera i Mellan-Fryken och Övre Fryken. Hög näringsstatus i sjöarna Vid expertbedömningen bedömdes statusen med avseende på eutrofiering som hög på samtliga stationer. På stationen i Lill- Jangen bedömdes förhållandena i bottenvattnet som måttligt syrerika. Denna sjö hade en bottenfauna som indikerade ett humöst vatten. På stationen i Mellan- Fryken vid Kolsnäsudde bedömdes syreförhållandena i bottenvattnet som mycket syrerika, medan övriga stationer i Mellan- Fryken och stationerna i Övre Fryken bedömdes som syrerika. Någon föroreningspåverkan med gifteffekter kunde, med utgångspunkt från bottenfaunan, inte verifieras på någon av de undersökta stationerna i sjöarna år Jämfört med tidigare år visade bottenfaunan 2009 på i stort sett oförändrade miljöförhållanden på samtliga undersökta stationer i sjöarna förutom på stationen i Mellan-Fryken utanför Rottnans mynning i sjön. På denna station fanns indikationer på att näringstillgången minskat. ALcontrol AB Linköping Susanne Holmström (Rapportskrivning) Ann-Charlotte Norborg (Projektledning, granskning av rapport) 6

9 ö NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Rattsjön ÖSTMARK Ljusnan R jda n #S#S #S#S TORSBY Övre Fryken Tvällen #S Rottnen #S #S#S #S #S #S #S#S #S SUNNE V. ÄMTEVIK LYSVIK Björkan ROTTNEROS #S Mellan-Fryken #S #S #S #S #S Fosforhalt Låg Måttligt hög Hög Mycket hög Extremt hög Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Tol itaäl ven #S #S #S#S #S #S Fryken KIL Nedre Hyndalsån Vänern Figur 3. Tillståndsbedömning av fosforhalter (medelvärden i ytvatten) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provpunkter i Norsälvens avrinningsområde år Lantmäteriverket Gävle 2009, medgivande I 2010/

10 ö NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Rattsjön ÖSTMARK Ljusnan R jda n #S#S #S #S TORSBY Övre Fryken Tvällen #S Rottnen #S #S#S #S #S #S #S#S #S SUNNE V. ÄMTEVIK LYSVIK Björkan ROTTNEROS Mellan-Fryken #S #S #S #S #S Årslägsta värden Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Tol itaälven #S #S #S#S #S #S Fryken KIL Nedre Hyndalsån Vänern Figur 4. Tillståndsbedömning av syrehalter (bottenvatten i sjöar) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provpunkter i Norsälvens avrinningsområde år Lantmäteriverket Gävle 2010, medgivande I 2010/

11 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND Inledning På uppdrag av Norsälvens intressenter har ALcontrol AB tillsammans med Medins Biologi AB utfört 2009 års undersökningar av vattenmiljön i Norsälvens avrinningsområde inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Undersökningarna har utförts enligt kontrollprogrammet som gäller fr.o.m Årets undersökningar omfattade momenten vattenkemi, växtplankton och bottenfauna. Samordnade undersökningar i regi av Norsälvens intressenter påbörjades Tidigare har provtagningar skett i varierande omfattning genom kommunernas, företagens och Länsstyrelsens försorg. Norsälvens intressenter är kommuner (Torsby, Sunne och Kil) och företag (sågverket Moelven Notnäs, fiskodlingsföretaget Ålands fiskförädling, skogsindustrin Rottneros bruk samt flygplatserna i Torsby och Karlstad) verksamma inom Norsälvens avrinningsområde. Syftet med sammanslutningen är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid 2009 års undersökningar: Hans Friberg, Marcus Andersson och Simon Wallner, ALcontrol Karlstad - provtagning av vatten och växtplankton, Urban Nyqvist, Länsstyrelsen i Värmlands län - provtagning av referensstationen Norsälven, Norsbron (Ås400), Ingrid Hårding och Jan-Erik Svensson, Medins Biologi - artbestämning och utvärdering av växtplankton, Martin Liungman, Anders Attelind och P.A. Nilsson, Medins Biologi och Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad, - provtagning av bottenfauna, Anders Boström, Medins Biologi - artbestämning och utvärdering av bottenfauna, Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad framtagande av GIS-kartor, Staffan Ericsson, Fortum uppgifter om tappning i Ljusnan, Röjdan, Rottnan och Norsälven, Tjänstemän på kommuner och företag utsläppsuppgifter, Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad projektansvarig och kvalitetsgranskning av rapport, Susanne Holmström, ALcontrol Linköping utvärdering av vattenkemiska analyser och rapportskrivning. Olle Berg, Samhall, vattenprovtagning vid Vä1 på uppdrag av Torsby flygplats. 9

12 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bakgrund Miljömål Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen (vattenundersökningar). Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund, belysa utsläppens effekter i vattenområdet, samt att ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 70 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheviss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 10

13 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Område och föroreningskällor OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR Orientering Norsälvens avrinningsområde berör främst Torsby, Sunne och Kils kommuner, men själva Norsälven rinner även genom Karlstads kommun. Huvuddelen av området ligger i Värmlands län, men den nordvästra delen (11 %) är belägen i Hedmarks fylke i Norge. Avrinningsområdet domineras av de tre långsmala och djupa Frykensjöarna. Övre Fryken (maxdjup 109 m) sträcker sig från Torsby i norr till Sunne, där vattnet via Sunnesundet rinner till Mellan-Fryken (maxdjup 127 m). Via Nilsbysundet övergår Mellan-Fryken i Nedre Fryken (maxdjup 43 m). Vid Hannäs rinner vattnet ut i Norsälven, som efter att ha tillförts vatten från bl.a. Hyndalsån, mynnar i Åsfjorden i Vänern. Större tillflöden till Övre Fryken är Ljusnan, Röjdan, Badaälven och Björka älv. Det största tillflödet till Mellan-Fryken är Rottnan, som tar emot vatten från bl.a. sjöarna Kymmen och Rottnen. Nedre Frykens huvudsakliga tillflöde är, förutom Mellan-Fryken, Tolitaälven. Vatten (7 %) Åker och bete, svensk del (7 %) Skog, svensk del (77 %) Tätort, svensk del (1 %) Övrigt (7 %) Figur 5. Markanvändning i Norsälvens avrinningsområde i Sverige (SCB 2003 och 2005). Jordbruksmarken är koncentrerad till strandnära områden vid de dominerande sjöarna (Frykensjöarna och Rottnen), de nedre delarna av Frykensjöarnas tillflöden samt området kring Norsälven. Norsälvens avrinningsområde har en befolkning på ca personer, varav ca 43 % är anslutna till kommunalt avlopp (SCB 2005). Markanvändning verksam- Föroreningsbelastande heter Norsälvens avrinningsområde omfattar cirka km 2 (SCB 2005). Huvuddelen av arealen, 77 %, består av skogsmark (SCB 2005; Figur 5). Sjöarealen är relativt stor och utgör cirka 7 % av området (SCB 2003). Inslaget av jordbruksmark är litet (7 %, SCB 2005). Tätort utgör cirka 1 % och övrig areal (främst myrmark) cirka 7 % av området. I avrinningsområdet sker utsläpp från kommunala avloppsreningsverk i främst Torsby och Lysvik (Övre Fryken), Sunne, Rottneros och Västra Ämtervik (Mellan- Fryken), Gräsmark (Rottnan) och Kil (Hyndalsån). Reningsverken släpper ut näringsämnena kväve och fosfor samt syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium). 11

14 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Område och föroreningskällor I Övre Fryken finns fiskodlingar (Ålands fiskförädling) vid Torsby och Stöpafors. Fiskodling ger tillförsel av näringsämnena fosfor och kväve. I Torsby ligger även ett sågverk (Moelven Notnäs AB), som ger viss tillförsel av syretärande organiskt material och fenoler. Vid Rottnans utlopp i Mellan-Fryken ligger skogsindustrin Rottneros bruk (Rottneros AB). Tillverkningen av pappersmassa ger främst utsläpp av syreförbrukande organiskt material, kväve och fosfor. Flygplatser i Torsby (Värån) och Karlstad (Tolerudsbäcken/Hyndalsån) kan ge förhöjda kvävehalter genom utsläpp av halkbekämpningsmedlet urea. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiskt material och suspenderat material (ger grumlighet). I Norsälvens avrinningsområde finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar. Dessa lämnar ett stort bidrag av fosfor och ett mindre tillskott av kväve och organiskt material. Eftersom Norsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiskt material (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är relativt stor, vilket innebär att en del av tillförseln av främst kväve och metaller kommer via nedfall från luften. Avrinningsområdets utsträckning samt punktkällornas läge framgår av Figur 6 på nästa sida. 12

15 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Område och föroreningskällor Rattsjön ÖSTMARK Ljusnan R ö jda n? S1 R1 FP2 %U #Y %U TORSBY F1 Övre Fryken Tvällen %U R4 #Y %U LYSVIK R2 F2 Björkan Rottnen SUNNE MP1 %U %U #S R3 R5 ROTTNEROS %U %U #S #Y Reningsverk Sågverk Massa-/pappersbruk Fiskodling %U V. ÄMTEVIK To l itaä R6 lven Mellan-Fryken Fryken Nedre? Flygplats Norsälv en %U KIL? FP1 R7 Hyndalsån N Kilometer Figur 6. Punktkällor i Norsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällorna se bilaga 6. 13

16 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna härrör från rapportens bilagor.) Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008 och Norsälven 1999, , 2001, 2002, 2003, 2004, , 2006, 2007 och Norsälvens intressenter. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade evertebrater i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken. SLU, Uppsala. Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. Statens Naturvårdsverk. PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: KM Lab 1998 och Norsälven 1997 och Norsälvens intressenter. KM Lab Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Liungman, M. & Ericsson, U Profundalt Eutrofi-index (PEI) och Eutrofieffektindex (EEI) för bedömning av tillstånd och påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Preliminär rapport. - Medins Biologi AB. Medin, M. m.fl Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Naturvårdsverket 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket 1986b. Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Naturvårdsverket 1986c. Recipientkontroll vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket 1996a. Handbok för miljöövervakning. Sjöar och vattendrag. Bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. Naturvårdsverket (Wiederholm, T. Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport

17 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket. (Wiederholm, T. Ed.) 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.2: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Nilsson, C. & Sundberg, I Bedömningsgrunder för planktiska alger. Medins Biologi AB, Röndell, B. & Zetterberg, G Recipientkontroll vatten, Metodbeskrivningar, del 1 undersökningsmetoder för basprogram. Statens Naturvårdsverk. Solna. SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden (MI11SM0701). SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden (MI 11 SM 0301). SMHI Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi, nr 81, SMHI Svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 70, SMHI Svenskt Vattenarkiv Svenskt sjöregister. Volym 2(2). SMHI Hydrologi, nr 71, SMHI Väder och Vatten. En tidning från SMHI. Nummer 1-13, Nr 1, Statens Naturvårdsverk Publikationer 1969:1. Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Svensk Standard SS-EN 15204:2006. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:1-38. Wederholm, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. - Naturvårdsverket, rapport Internetadress aspx 15

18 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Referenser 16

19 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 17

20 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogrammet Nedan presenteras kontrollprogrammets provtagningsplatser och analyspaket. Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 och karta i Figur 8. Tabell 3. Provtagningsplatser med positionsangivelser för den samordnade recipientkontrollen i Norsälvens avrinningsområde. Provtagningsfrekvens inom parantes. k = vattenkemi, p = växtplankton, b = bottenfauna, provtagning varje år, b (1/3) = bottenfauna, provtagning vart 3:e år, s = sediment, provtagning vart 10:e år, Q = vattenföring, T = transport. Analyspaketen presenteras i efterföljande text Benämning Lägesbeskrivning djup (m) Koordinater Vä1 Värån nedströms Torsby flygplats / Lj1 Ljusnan, Röbjörkeby / Rö1 Röjdan, Kvarnbron / Bj Björka älv, Björkefors / ÖF3 Övre Fryken, Torsby / St1 Stöpaälven, Stöpafors / ÖFN Övre Fryken, Notnäs / ÖFC Övre Fryken, Stöpafors / ÖF4 Övre Fryken, 50 m norr fiskodling / L-Jang Lill-Jangen / Ro15 Rottnan, nedströms Gräsmark reningsverk / Ro1 Rottnan, Skarped / Ro16 Rottnan, nedströms Rottneros Bruk / Tol2 Tolitaälven, Tolitafors / Su3 Övre Frykens utlopp, Sunnesundet / MF1 Mellan-Fryken, Kolsnäsudden / MFR Mellan-Fryken, 400m SO Rottnan / MF2 Mellan-Fryken, Ämtervik / Ni Mellan-Frykens utlopp, Nilsbysundet / Ha Nedre Frykens utlopp, Hannäs / Hy1 Hyndalsån, uppströms Kils reningsverk / Hy1b Hyndalsån, uppströms Kils reningsverk / Hy2 Hyndalsån, nedströms Kils reningsverk / Hy2b Hyndalsån, nedströms Kils reningsverk / Ås400 Norsälven, Norsbron /

21 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Forts. Tabell 3. Moment, (frekvens) Analyser Motiv k (12), b C Torsby flygplats k (6), Q, T C, D Skogsbruk, transport till Övre Fryken k (6), Q, T C Skogsbruk, transport till Övre Fryken k (6), Q, T C Jordbruk, transport till Övre Fryken k (3), p, b (1/3), s A, B Torsby reningsverk, fiskodling Oleby, Moelven sågverk k (6), Q, T C Jord-/skogsbruk, transport till Övre Fryken, ref till ÖF4 k (2) C, Fenol Notnäs sågverk k (3), p, b (1/3), s A, B Fiskodling Stöpafors k (3), p, b (1/3), s A, B Fiskodling Stöpafors b (1/3), s C Referenssjö, Skogsbruk k (6), b (1/3) C Gräsmarks reningsverk k (6), Q, T C Referens till Ro16, transport till Mellan Fryken k (6), b (1) C Rottneros bruk k (6) C Jordbruk, transport till Nedre Fyken k (6), Q, T C Ytvattenkvalitet i Övre Fryken k (3), p, b, s A, B Sunne reningsverk k (2), b (1/3), s A Rottneros bruk k (3), p, b (1/3), s A, B Referens till MF1 och MFR k (6), Q, T C Ytvattenkvalitet i Mellan Fryken k (6) C Ytvattenkvalitet i Nedre Fryken, referens till Ås400 k (6) C Referens till Hy2, jordbruk, Karlstad flygplats b (1/3) Referens till Hy2b, jordbruk, Karlstad flygplats k (6), b, Q, T C Kils reningsverk, transport till Norsälven b Kils reningsverk k (12), Q, T E Transport till Vänern 19

22 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analyspaket vattenkemi Basprogram A Sjö Vattentemperatur Siktdjup Konduktivitet ph Alkalinitet Grumlighet TOC Färg Syrgashalt Syrgasmättnad NO 2/3 -N Tot-N Kjeldahl-N NH 4 -N 1) Tot-P 2, 3) Klorofyll Fenol 5) Tilläggsprogram B Sjö juli Vattentemperatur Siktdjup Klorofyll NO 2/3 -N 4) Tot-N 4) PO 4 -P 4) Tot-P 4) Basprogram C vattendrag Vattentemperatur ph Alkalinitet Konduktivitet Färg TOC Syrgashalt Syrgasmättnad Tot-P Tot-N Kjeldahl-N NO 2/3 -N Paket D Joner/metaller Kalcium (Ca) Magnesium (Mg) Natrium (Na) Kalium (K) Sulfat (SO 4 ) Zink (Zn) Krom (Cr) Nickel (Ni) Kadmium (Cd) Bly (Pb) Klorid (Cl) Arsenik (As) Koppar (Cu) Program E Interkalibrering TOC NO 2/3 -N Tot-N Tot-P 1) NH 4 -N mäts endast i MF1, ÖF3, ÖFC, ÖF4, Vä1, Ro15, Hy1 och Hy2. 2) Klorofyll mäts endast i augusti i ytvatten. 3) I ÖF3, ÖF4, ÖFC och MF1 mäts klorofyllhalten i ytvattnet även i juli i samband med växtplanktonprovtagning. 4) Om klorofyllhalten överstiger 10 g/l vid någon av stationerna (ÖF3, ÖF4, ÖFC och MF1) i juli skall även analys ske av tot-p, PO 4 -P, NO 2/3 -N och Tot-N i ytvattnet på samtliga provtagna sjöstationer. 5) Fenol analyseras endast i ÖFN. 20

23 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analyspaket sediment Samtliga provpunkter Torrsubstans Glödförlust TOC Totalfosfor Totalkväve Arsenik Kobolt Koppar Krom Nickel Bly Kadmium Zink Kvicksilver Provpunkter ÖF3 och MF1 PCB7 GC/MS-Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (förutsättningslös) Analyspaket kvicksilver i gädda Provtagning vart 3:e år (2005, 2008 o.s.v.). kvicksilver i muskel Minst 5, om möjligt 10, gäddor i viktintervallet 0,5-1,5 kg från Mellan-Fryken. I första hand från grundområdet mellan Rottneros och Västra Ämtervik. Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperatur och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Östmark- Röjdåsen (10221) och Karlstad (9325) har inhämtats från Väder och Vatten (SMHI ) och redovisas i Bilaga 7. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Ljusnan, Röjdan, Rottnan och Norsälven har inhämtats från Fortum. Veckomedelvattenföring för Björka älv, Stöpaälven, Tolitaälven, Hyndalsån, Sunnesundet (Övre Frykens utlopp) och Nilsbysundet (Mellan-Frykens utlopp) har inhämtats från SMHI (HBV/PULS-modell). I Ljusnan (Fensbols kraftverk) och Norsälven (Edsvalla kraftverk) ligger kraftverken en bit uppströms provtagningsplatserna för vattenkemi och vattendragens mynning. Flödet i dessa stationer har därför arealkorrigerats och därmed räknats upp med faktorn 1,16 (Ljusnan, mynning) respektive 1,02 (Norsälven, mynning). Månadsmedelvattenföring för 2009 finns redovisad i Bilaga 6. Transportberäkningar Årstransporter av fosfor, kväve och organiskt material (TOC) har beräknats för de provpunkter där flödesuppgifter funnits tillgängliga, vilket gäller Ljusnan vid Röbjörkeby (Lj1, flödet arealkorrigerat med 1,12 för att motsvara provtagningspunkten), Röjdan vid Kvarnbron (Rö1), Sunnesundet (Su3), Rottnan vid Skarped (Ro1), Björka älv vid Björkefors (Bj), Stöpaälven (St1), Nilsbysundet (Ni), Tolitaälven vid Tolitafors (Tol2), Hyndalsån (Hy1) samt Norsälven vid Norsbron (Ås400, flödet arealkorrigerat med 1,02 för att motsvara mynningen). För de vattendrag där dygnsvattenföring erhållits har beräkningar utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygnsvattenföring (m 3 /s), varvid dygnstransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan 21

24 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik summera dygnstransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. För alla beräkningar med veckomedelvärden gäller att varje veckoflöde har antagits gälla för samtliga sju dygn aktuell vecka, varvid antagna dygnsvärden erhållits. Beräkning har sedan skett på motsvarande sätt som i de fall dygnsflöden använts som grunddata. För transportberäkningar har transportvärdena för fosfor, kväve och organiskt material (TOC) korrigerats utgående från interkalibreringen mellan SLU och ALcontrol (interkalibreringen beskrivs under rubriken Vattenkemi/Interkalibrering). ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå. Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). Arealspecifik förlust av fosfor och kväve beräknades som årstransporten (kg/år) dividerad med avrinningsområdets yta (ha). Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (1999) beräknades jämförvärden, med vilka de arealspecifika förlusterna jämfördes. Uppgifter om transporter och arealspecifika förluster finns redovisade i Bilaga 6. Utsläpp från punktkällor Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 7) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1990:11 MS:29). I referensvattendragen och referenssjöarna har provtagningen ombesörjts av Länsstyrelsen i Värmlands län. I rinnande vatten har provtagning skett på 0,5 meters djup 6 ggr/år (jämn månad). Provtagning vid referenspunkten Norsälven vid Norsbron (Ås400) har utförts 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits 2 ggr/år vid ytan (0,5 m) samt en meter över botten. Referensjön Lill-Jangen har provtagits 4 ggr/år vid ytan (0,5 m). År 2009 utfördes vårvinterprovtagningen vid provplatserna i Frykensjöarna i början av maj. Sommarprovtagningen utfördes i mitten av augusti. Övre Fryken vid Torsby (ÖF3), Övre Fryken 50 m norr odling (ÖF4) och Stöpafors (ÖFC) samt Mellan-Fryken vid Kolsnäs udde (MF1) och Mellan-Fryken vid Ämtervik (MF2) provtogs även med avseende på siktdjup och klorofyll i juli. ÖFN provtogs i juli och augusti. I sjöar kompletterades provtagningen med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från respektive verksamhetsutövare (kommun eller företag). Utsläppsmängder för år 2009 återfinns i Bilaga 6. De viktigaste punktkällorna finns markerade på kartan i Figur 6. Figur 7. Ruttnerhämtare. 22

25 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Rattsjön ÖSTMARK Ljusnan R ö jda n Rö1 ÖFN Vä1 # ## Lj1 TORSBY ÖF3 Övre Fryken Tvällen # St1 Ro15 ### ÖFC LYSVIK ÖF4 # Bj Björkan Rottnen Ro1 # # ### SUNNE Ro16 MFR V. ÄMTEVIK # Su3 MF1 ROTTNEROS MF2 Mellan-Fryken T ol itaä Tol2 lven # Ha # # Ni Fryken Nedre Hy2 N orsälv en # ## KIL Hy1 Hyndalsån Ås400 (fd No2) N Kilometer Vänern Figur 8. Provtagningsplatser för vattenkemi i Norsälvens avrinningsområde. För identifiering av punkterna se Tabell 3. 23

26 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Övriga analyser har utförts på laboratorium. Samtliga prover har analyserats av ALcontrol (ackrediteringsnummer 1006) med undantag för referensstationerna inklusive Norsälven vid Norsbron (Ås400), som analyserades vid Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Prov för metallanalys från stationen i Ljusnan vid Röbjörkeby (Lj1) analyserades vid ALS Scandinavia fram till och med juni 2009, därefter har dessa analyserats vid ALcontrol. Använda analysmetoder vid ALcontrol och ALS år 2009 framgår av Tabell 4. Fysikaliska och vattenkemiska analysresultat redovisas i tabeller och tidsseriediagram i Bilaga 2 (Analysresultat vattenkemi) och Bilaga 3 (Resultat referensstationer). Utvärdering Analysresultaten har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2000). Klassgränser samt avvikelser och tillägg från dessa redovisas i efterföljande text under rubriken Parametrarnas innebörd och bedömningsgrunder (vattenkemi). Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska ha en god ekologisk status år För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport har följande kvalitetsfaktorer Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Norsälvens avrinningsområde år Analyserna har utförts av ALcontrol i Karlstad om inget annat anges Parameter Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Djup m - - Temperatur C - - Siktdjup m - - Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 10 Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS ,2 ph-enheter Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod 5-15 Syrehalt (winkler) mg/l SS-EN Syrehalt (elektrod) mg/l SS-EN Syremättnad % Beräknad - TOC 1) mg/l SS-EN Tot-P µg/l ST9003-PO4-P 15 Tot-N µg/l TrAAcs 800, ST8902-NO23/2 20 Kjeldahl-N µg/l Beräknad - NH4-N µg/l TrAAcs Meth, NoJ B NO3+NO2 N µg/l TrAAcs 800, ST8902-NO23/2 10 Klorofyll 1) µg/l SS Fenol 1) mg/l SKALAR Klorid 1) mg/l f.d. SS-EN ISO Sulfat 1) mg/l f.d. SS-EN ISO Kalcium 1) mg/l SS-EN ISO Magnesium 1) mg/l SS-EN ISO Natrium 1) mg/l SS-EN ISO Kalium 1) mg/l SS-EN ISO Metaller, övriga 2) µg/l ICP-SFMS Metaller, övriga 1) µg/l SS-EN ISO : (Cr); -35 (Ni); -25 (övr.) 1) Analyserat av ALcontrol i Linköping 2) Analyserat av ALS Scandinavia i Luleå t.o.m juni

27 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik bedömts: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , har gjorts enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4). I avsaknad av resultat från absorbansmätning, som inte ingår i nuvarande kontrollprogram, har istället färgtal använts vid beräkningarna. Uppgifter om medeldjup och höjd över havet har erhållits från Länsstyrelsen och/eller SMHI:s sjöregister (SMHI 1996). Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att öka jämförbarheten av analysresultaten från de olika laboratorierna (Bilaga 4). Interkalibreringen avser organiskt material (TOC), totalfosfor, totalkväve och nitrit/nitratkväve vid Norsälven, Norsbron (Ås400). Resultaten från interkalibreringen har sedan använts vid korrigeringar enligt nedan. I figurer där analysvärden för året redovisas (bl.a. översiktsfigurerna i Bilaga 2) har resultaten för Norsälven vid Norsbron (Ås400) och Lill-Jangen korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen för Norsälven har SLU:s analysresultat använts för hela tidsperioderna (Bilaga 2). Även i tabellerna över referensstationer i Norsälvens avrinningsområde redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade (Bilaga 3). För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Parametrarnas innebörd och bedömningsgrunder (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Efterföljande klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden i ytvatten (0,5 m) för år För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vid beräkning av kväve/fosfor-kvot användes endast resultat för juli och augusti. Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan ytoch bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. 25

28 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på ph (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg (KMLab 2000): 8 9 Högt ph-värde > 9 Mycket högt ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: > 0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10 0,20 God buffertkapacitet 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obet. buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. 26

29 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 10 Ej eller obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Betydligt färgat > 100 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiskt material, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: 27

30 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt: < 300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter I denna rapport har dessa gränser tillämpats även för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför föreslagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): 28

31 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 1500 Mycket höga halter Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter I denna rapport har dessa gränser tillämpats även för medelhalter av värden uppmätta under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juniseptember) i sjöar bedömas enligt följande: > 30 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott 5 10 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot >30) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot < 30). Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under tre år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: 29

32 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd 16,0 32,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med med djurhållning > 32,0 Extremt höga kväveförluster < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster I denna rapport har arealförlusterna för år 2009 bedömts. Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 2,5 Ingen eller obet. avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 20 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: < 1,5 Ingen eller obet. avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Som jämförvärde användes det högst erhållna värdet vid beräkning utifrån specifik avrinning (årsmedelvärde 2009) respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. 30

33 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (< 2,5 µg/l) till extremt höga (>40 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt följande: 2,5 Mycket låga halter 2,5-10,0 Låga halter 10,0-20,0 Måttligt höga halter 20,0-40,0 Höga halter 40,0-100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter I föreliggande rapport har främst klorofyllhalterna för år 2009 bedömts. Fenoler mg/l Fenoler är en grupp av organiska ämnen (mer än 50 st.) som bl.a. ingår naturligt i vissa humusämnen, men som också ingår i vissa bekämpningsmedel. I ytvatten kan den naturliga halten variera mellan 0-10 µg/l. Utgående från giftighetstest på olika vattenorganismer har man kommit fram till att fisk är känsligast för fenoler, med påvisbara effekter vid halter på 150 µg/l (Nikunen 1990). Tungmetaller Metaller med en densitet som är större än 5 g/cm 3 betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller, till skillnad från exempelvis järn som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter om de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Tungmetallerna konkurrerar också med lättare spårmetaller som ingår i enzymer eller aktiverar enzymer. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Också tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Bedömningsgrunder enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913 saknas för bl.a. järn, mangan, kalcium, magnesium, natrium och kalium. Enligt Naturvårdsverket (Rapport 4913) indelas metallhalter (µg/l) i vatten enligt tabellen nedan. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 31

34 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik < 0,4 0, > 75 Bly < 0,2 0, > 15 Kadmium < 0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 > 1,5 Koppar < 0,5 0, > 45 Krom < 0,3 0, > 75 Nickel < 0,7 0, > 225 Zink < >300 32

35 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Växtplankton Allmänt om planktiska alger Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numer är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar placeras algerna i tre olika phyla: prookaryoter (blågrönalger), protister (bl. a. guldalger, kiselalger, dinoflagellater, rekylalger) och växter (grönalger). Sammansättningen av de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, t.ex. vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). Planktiska alger inom miljöövervakningen De planktiska algerna reagerar snabbt på kemisk-fysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. På senare tid har man även analyserat rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få en uppfattning om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. Provtagning Provtagningen för undersökning av växtplankton utfördes den 23 juli 2009 vid två lokaler i Mellan-Fryken och tre lokaler i Övre Fryken. Provtagningen utfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Metoden överensstämmer med BIN PR06 (Naturvårdsverket 1986). Hela vattenpelaren från 0-5 meter provtogs med Ruttnerhämtare. Ur det insamlade vattnet från respektive lokal togs ett delprov ut för analys. Dessutom togs kvalitativa håvprov (20 µm maskstorlek) som användes för att underlätta artbestämningen. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Uppgifter om provtagningen framgår av fältprotokollen i Bilaga 9. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade mellan 10 och 25 ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, 33

36 ö NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Växtplankton Rattsjön ÖSTMARK Ljusnan R jda n # TORSBY ÖF3 Övre Fryken Tvällen ## LYSVIK ÖF4 ÖFC Björkan Rottnen SUNNE # MF1 ROTTNEROS V. ÄMTEVIK # MF2 Mellan-Fryken T ol itaä lven Fryken Nedre Norsälv en KIL Hyndalsån N Kilometer Vänern Figur 9. Provtagningsplatser för växtplankton i Norsälvens avrinningsområde. Samtliga punkter undersöks årligen. Beskrivning av lokalerna återfinns i Bilaga 9. 34

37 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BIN PR163). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007), dels genom en expertbedömning. Bedömning enligt Naturvårdsverkets metod För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: Fjällen ovan trädgränsen, Norrland och Södra Sverige. Vidare har Norrlands och Södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <30 mg Pt l -1 ) respektive humösa sjöar (motsvarande >30 mg Pt l -1 ). Samtliga undersökta lokaler i Frykensjöarna tillhör typen Norra Sverige, humösa sjöar. Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: Totalbiomassan av växtplankton Andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan Trofiskt planktonindex (TPI) TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPIvärde kan således i teorin variera mellan -3 och 3. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från alla lokalerna i denna undersökning fanns avsevärt fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande, varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (se Naturvårdsverket 2007). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 5. Tabell 5. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt Naturvårdsverket (2007) Status Numeriskt värde Hög 4,00-4,99 God 3,00-3,99 Måttlig 2,00-2,99 Otillfredsställande 1,00-1,99 Dålig 0,00-0,99 Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: Artantal (antal taxa) av växtplankton Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 6) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning, eftersom artantal är en svårtolkad parameter, som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom Frykensjöarna ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har Medins dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. Parametern artantal har dessutom relevans för bedömning av näringsstatus och annan påverkan. 35

38 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 6. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt Naturvårdsverket (2007) Surhetsklass ph-intervall Nära neutralt 6-7 Surt 5,5-6 Mycket surt 5-5,5 Extremt surt < 5 En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 2007) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid Medins expertbedömning av näringsstatusen har även följande kriterier beaktats: Biomassan av cyanobakterier Förekomst av potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier Biomassan av Gonystomum semen Trofiindex enligt Hörnström (BIN PR163) Förekomst av indikatorarter Flera av ovanstående kriterier ingick i de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999). Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 100. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarterna redovisas även som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. Det systemet har sitt ursprung i en definition av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, t.ex. förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet eller annan erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Utöver bedömningen enligt Naturvårdsverkets klassningsskala bedömer Medins också näringstillståndet enligt det system som använts i tidigare rapporter (Nilsson & Sundberg 2004). En sammanfattande bedömning av tillståndet på varje lokal klassas då som något av följande: Mycket näringsfattigt tillstånd (A) Näringsfattigt tillstånd (B) Måttligt näringsrikt tillstånd (C) Näringsrikt tillstånd (D) Mycket näringsrikt tillstånd (E) 36

39 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bottenfauna Allmänt om bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t.ex. lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat m.m.) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl.a. genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t.ex. få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut t.ex. under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av bottenfaunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl.a. om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph-värde utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när phvärdet minskar behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t.ex. vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters känslighet, framförallt med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller den yta som undersökts. Det innebär t.ex. att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. 37

40 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bottenfauna Rattsjön ÖSTMA RK Lj usnan R ö jda n # # ÖF3 Vä1 TORSBY Tvällen Övre Fryken # ÖF4 Ro15 # LYSVIK ÖFC Björkan # L-Jang Rott nen SUNNE Ro16 MFR # # V. ÄMTEVIK # MF1 ROTTNEROS MF2 Mellan-Fryken T ol itaä lven Fryken Nedre Hy2 Nor sälv en # KIL # Hy1 Hyndalsån N Kilometer Vänern Figur 10. Provtagningsplatser för bottenfauna i Norsälvens avrinningsområde. Provpunkterna Vä1, Ro16 och Hy2 undersöks årligen, övriga vart tredje år (2003, 2006, 2009 o.s.v.). Beskrivning av lokalerna återfinns i Bilaga

41 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Provtagning Provtagning av bottenfauna i sjöar (Lill- Jangen, Mellan-Fryken och Övre Fryken) utfördes den 20 oktober Stationernas läge och en beskrivning av bottenförhållanden m.m. presenteras i stationsbeskrivningarna i Bilaga 10. I respektive sjö undersöktes en till tre provytor om 100x100 meter enligt den standardiserade metoden SS Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). I provytan togs fem prov med Ekmanhämtare. Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Undersökningen av bottenfauna i rinnande vatten i Norsälvens vattensystem omfattade fem lokaler 2009: en lokal i Värån samt två lokaler vardera i Hyndalsån och Rottnan. Lokalen i Värån provtogs den 24 april, medan de två övriga lokalerna undersöktes mellan den 5 och 6 oktober. Lokalernas läge och en beskrivning av lokalerna återfinns i lokalbeskrivningarna i Bilaga 10. På varje lokal i rinnande vatten togs fem kvantitativa prov enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN Förutom de anvisningar som finns i denna norm följdes även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Provtagningen gjordes med en håv (25 x 25 cm) som är försedd med en håvstrut (maskvidd 0,5 mm). Håven hölls mot bottnen under det att bottenmaterialet framför rördes upp inom en yta på ca 0,25 m 2 under ca 1 minut. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Analys och utvärdering Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Fullständiga artlistor redovisas i Bilaga 10. Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan på lokalerna/stationerna följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Enligt dessa används fem olika index för att klassa statusen i sjöar och vattendrag. Vattnets sammanvägda ekologiska status erhålls sedan från den sämsta klassningsnivån av de olika indexen. För lokaler i vattendrag används ASPT-index (Average Score Per Taxon) för att klassa allmän ekologisk kvalitet, DJ-index (Dahl & Johnson) för att påvisa eutrofiering och MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) för att klassa graden av surhet. BQI (Benthic Quality Index) används för att klassa statusen med avseende på eutrofiering i sjöars djupområden. Vid en expertbedömning togs hänsyn till ett antal index och förekomsten av indikatorarter. Dessutom vägdes kända förhållanden på och kring lokalen/stationen in samt erfarenhet från andra liknande lokaler/stationer i regionen. I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 39

42 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vid expertbedömningen klassades statusen för en lokal i rinnande vatten med utgångspunkt från bottenfaunan enligt: Surhet: Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Eutrofiering eller annan påverkan: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Naturvärdena med avseende på bottenfaunan i rinnande vatten bedömdes enligt: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 2005). Status med avseende på påverkan av eutrofiering och annan typ av påverkan på stationer i sjöar har bedömts efter fem klasser: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Näringstillgången i sjöar har bedömts efter fem klasser: Mycket näringsfattigt tillstånd Näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt tillstånd Mycket näringsrikt tillstånd Syreförhållandena i bottenvattnet på stationer i sjöar har bedömts efter fem klasser: Mycket syrerika förhållanden Syrerika förhållanden Måttligt syrerika förhållanden Syrefattiga förhållanden Mycket syrefattiga förhållanden 40

43 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi 2009 med tidsserier 41

44 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Basparametrar i rinnande vatten 2009 Anmärkningsvärda resultat är inramade. För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. För samtliga övriga parametrar avses medelvärde. Resultat från Norsälven vid Norsbron (Ås400) används för interkalibrering med SLU. Plats Datum Djup Temp. ph Alk. Kond. Färg TOC Syre Syre Tot.-P NH4-N NO2/3-N Kj.-N Tot.-N Provnr. m C mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Torsby kommun Vä ,4 6,9 0,21 5, Värån, ,8 6,7 0,21 5, nedströms ,0 7,0 0,20 6, Torsby flygplats ,0 6,4 0,14 4, ,7 6,8 0,18 4, ,4 6,8 0,14 3, Min - 0,4 6,4 0,14 3, Medel - 2,1 6,8 0,19 5, Max - 4,0 7,0 0,21 6, Lj ,5 0,1 6,4 0,08 3, , Ljusnan, ,5 0,5 6,3 0,10 3, , Röbjörkeby ,5 18,1 6,7 0,10 2,5 90 9,2 9, ,5 18,2 6,4 0,09 2, , ,5 6,2 6,4 0,07 2, , ,5 2,7 6,3 0,08 2, , Min - 0,1 6,3 0,07 2,3 90 9,2 9, Medel - 7,6 6,4 0,09 2, , Max - 18,2 6,7 0,10 3, , Rö ,5 0,4 6,4 0,07 2,8 70 7,8 12, Röjdan, ,5 1,0 6,2 0,07 2,5 50 7,5 12, Kvarnbron ,5 17,6 6,6 0,10 2,7 65 7,3 8, ,5 18,4 6,5 0,08 2, , ,5 5,4 6,5 0,07 2, , ,5 2,5 6,4 0,08 2, , Min - 0,4 6,2 0,07 2,4 50 7,3 8, Medel - 7,6 6,5 0,08 2,6 73 9,4 11, Max - 18,4 6,6 0,10 2, , Sunne kommun St ,5 0,8 6,7 0,10 3, , Stöpaälven, ,5 1,0 6,5 0,13 3, , Stöpafors ,5 14,1 6,8 0,14 3, , ,5 16,0 6,1 0,06 2, , ,5 2,6 6,4 0,08 2, , ,5 0,7 6,3 0,07 2, , Min - 0,7 6,1 0,06 2, , Medel - 5,9 6,5 0,09 3, , Max - 16,0 6,8 0,14 3, , Bj ,5 0,3 6,7 0,18 4, , Björka älv, ,5 0,8 6,4 0,19 5, , Björkefors ,5 15,1 7,0 0,19 4, , < ,5 17,4 6,5 0,16 4, , ,5 2,9 6,8 0,18 4, , ,5 1,1 6,6 0,16 4, , Min - 0,3 6,4 0,16 4, , < Medel - 6,3 6,7 0,18 4, , Max - 17,4 7,0 0,19 5, ,

45 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp. ph Alk. Kond. Färg TOC Syre Syre Tot.-P NH4-N NO2/3-N Kj.-N Tot.-N Provnr. m C mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Su ,5 1,1 6,7 0,10 3,2 65 8,8 15, Övre Frykens ,5 1,8 6,4 0,08 3,3 60 8,0 12, utlopp, ,5 11,6 6,9 0,13 3,2 65 8,2 11, Sunnesundet ,5 17,0 6,7 0,10 3,1 65 9,3 9, ,5 9,0 6,6 0,08 3, , ,5 4,8 6,5 0,10 3,2 65 9,2 12, Min - 1,1 6,4 0,08 3,1 60 8,0 9, Medel - 7,6 6,7 0,10 3,2 65 8,9 12, Max - 17,0 6,9 0,13 3, , Ro ,5 0,8 6,7 0,12 3,7 65 6,1 12, Rottnan, ,5 0,9 6,4 0,11 3,7 65 6,2 13, nedströms ,5 13,0 6,8 0,13 2,8 55 6,1 9, < Gräsmarks rvk ,5 16,7 6,6 0,10 2, , < ,5 2,9 6,4 0,07 2, , ,5 1,5 6,5 0,09 2, , Min - 0,8 6,4 0,07 2,4 55 6,1 9, < Medel - 6,0 6,6 0,11 3,0 73 8,4 12, Max - 16,7 6,8 0,13 3, , Ro ,5 1,3 6,6 0,09 2,8 45 6,6 15,8 110 < Rottnan, ,5 1,6 6,3 0,07 2,8 50 7,2 11, Skarped ,5 13,5 6,8 0,11 2,7 45 6,6 10, ,5 17,2 6,6 0,05 2,6 45 7,2 8, ,5 7,6 6,7 0,08 3,0 45 7,5 11,0 100 < ,5 4,8 6,6 0,09 2,7 45 7,5 13, Min - 1,3 6,3 0,05 2,6 45 6,6 8,6 85 < Medel - 7,7 6,6 0,09 2,8 46 7,1 11, Max - 17,2 6,8 0,11 3,0 50 7,5 15, Ro ,5 1,5 6,6 0,09 2,9 50 6,5 14, Rottnan, ,5 1,6 6,3 0,07 2,9 55 7,1 12, nedströms ,5 14,0 6,9 0,17 4,6 55 7,8 10, Rottneros bruk ,5 17,0 6,7 0,08 2,7 50 7,9 9, ,5 8,1 6,6 0,08 2,7 55 7,7 14, ,5 4,5 6,6 0,10 2,7 55 7,5 14, Min - 1,5 6,3 0,07 2,7 50 6,5 9, Medel - 7,8 6,6 0,09 3,1 53 7,4 12, Max - 17,0 6,9 0,17 4,6 55 7,9 14, Kils kommun Ni ,5 1,8 6,8 0,11 4,1 50 8,3 12, Mellan-Frykens ,5 3,0 6,6 0,09 3,9 45 7,0 12, utlopp, ,5 13,1 7,2 0,15 4,0 55 8,9 10, Nilsbysundet ,5 17,1 7,1 0,12 3,9 50 7,7 9, ,5 7,5 6,9 0,11 4,0 50 8,3 12, ,5 3,8 6,7 0,12 4,1 50 8,6 14, Min - 1,8 6,6 0,09 3,9 45 7,0 9, Medel - 7,7 6,9 0,12 4,0 50 8,1 12, Max - 17,1 7,2 0,15 4,1 55 8,9 14, Tol ,5 0,9 6,9 0,25 7, , Tolitaälven, ,5 1,0 6,5 0,17 6, , Tolitafors ,5 15,6 6,9 0,33 7, , ,5 17,2 6,8 0,30 6, , ,5 3,7 7,0 0,27 6, , ,5 1,6 6,9 0,24 6, , Min - 0,9 6,5 0,17 6, , Medel - 6,7 6,9 0,26 6, , Max - 17,2 7,0 0,33 7, ,

46 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp. ph Alk. Kond. Färg TOC Syre Syre Tot.-P NH4-N NO2/3-N Kj.-N Tot.-N Provnr. m C mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Ha ,5 1,9 6,8 0,11 4,1 50 9,2 12, Nedre Frykens ,5 2,9 6,6 0,10 4,1 45 7,0 12, utlopp, Hannäs ,5 13,5 7,0 0,13 4,1 45 7,6 10, ,5 17,6 6,9 0,12 4,0 45 8,3 9, ,5 7,4 6,9 0,11 4,0 50 8,1 12, ,5 3,5 6,7 0,12 4,1 50 7,3 14, Min - 1,9 6,6 0,10 4,0 45 7,0 9, Medel - 7,8 6,9 0,12 4,1 48 7,9 12, Max - 17,6 7,0 0,13 4,1 50 9,2 14, Hy ,5 0,8 7,2 0,90 21, , Hyndalsån, ,5 1,7 6,6 0,21 9, , uppströms ,5 11,4 7,4 1,1 22, , Kils rvk ,5 15,7 7,6 1,2 32, , < ,5 4,7 7,6 0,99 18, , ,5 2,3 7,3 0,61 13, , Min - 0,8 6,6 0,21 9, , < Medel - 6,1 7,4 0,95 19, , Max - 15,7 7,6 1,2 32, , Hy ,5 2,0 7,7 2,9 78, , Hyndalsån, ,5 1,8 6,9 0,33 12, , nedströms ,5 11,1 7,5 2,1 55, , Kils rvk ,5 15,7 7,5 1,6 42, , ,5 4,8 7,6 1,3 40, , ,5 2,4 7,4 1,0 28, , Min - 1,8 6,9 0,33 12, , Medel - 6,3 7,5 1,5 43, , Max - 15,7 7,7 2,9 78, , Ås400* ,5 0, Norsälven, ** Norsbron ,5 13, , ,5 16, , ,5 8, ,5 3, Min - 0, , Medel - 8, , Max - 16, **Inget prov inkommet till ALcontrol 44

47 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Utökad provtagning vid Ljusnan, Röbjörkeby (jonbalans och metaller) 2009 Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats Datum Ca Mg Na K Cl SO4 Ca Mg Na K Cl SO4 Provnr. mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Torsby kommun Ljusnan, Lj ,4 0,65 2,1 0,33 2,2 3,0 0,170 0,053 0,091 0,008 0,062 0, Röbjörkeby ,5 0,70 2,3 0,41 2,5 2,8 0,175 0,058 0,100 0,011 0,070 0, ,5 0,48 1,6 0,42 <2,0 2,7 0,125 0,040 0,070 0,011 <0,056 0, ,0 0,59 2,1 0,52 <2,0 2,4 0,150 0,049 0,091 0,013 <0,056 0, ,3 0,63 1,8 0,37 <2,0 2,4 0,165 0,052 0,078 0,009 <0,056 0, ,7 0,51 1,5 0,36 <2,0 2,2 0,135 0,042 0,065 0,009 <0,056 0, Min 2,5 0,48 1,5 0,33 <2,0 2,2 0,125 0,040 0,065 0,008 <0,056 0,046 - Medel 3,1 0,59 1,9 0,40 1,5 2,6 0,153 0,049 0,083 0,010 0,041 0,054 - Max 3,5 0,70 2,3 0,52 2,5 3,0 0,175 0,058 0,100 0,013 0,070 0,062 - Plats Datum Pb Cd Cu Cr Ni Zn As Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Torsby kommun Ljusnan, Lj ,26 0,010 0,34 0,11 0,28 2,7 0, Röbjörkeby ,20 0,013 0,35 0,13 0,24 3,5 0, ,15 0,011 0,39 0,18 0,22 3,0 0, ,19 <0,01 0,48 <0,05 <0,20 2,7 0, ,37 0,021 0,44 0,21 0,36 4,4 0, ,37 0,017 0,39 0,25 0,31 4,6 0, Min 0,15 <0,01 0,34 <0,05 <0,20 2,7 0,14 - Medel 0,26 0,013 0,40 0,15 0,25 3,5 0,22 - Max 0,37 0,021 0,48 0,25 0,36 4,6 0,32-45

48 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Översikt rinnande vatten 2009 Staplarna avser årsmedelvärden (median för alkalinitet) och linjerna min- och maxvärden. Fosfor (µg/l) Värån Ljusnan, Röbjörkeby Röjdan, Kvarnbron Stöpälven, Stöpafors Björka älv, Björkefors Sunnesundet Rottnan, Gräsmark Rottnan, Skarped Rottnan, Rottneros Nilsbysundet Tolitaälven, Tolitafors Hannäs Hyndalsån, uppstr rvk Hyndalsån, nedstr rvk Norsälven, Norsbron Kväve (µg/l) max: med: Värån Ljusnan, Röbjörkeby Röjdan, Kvarnbron Stöpälven, Stöpafors Björka älv, Björkefors Sunnesundet Rottnan, Gräsmark Rottnan, Skarped Rottnan, Rottneros Nilsbysundet Tolitaälven, Tolitafors Hannäs Hyndalsån, uppstr rvk Hyndalsån, nedstr rvk Norsälven, Norsbron TOC (mg/l) Värån Ljusnan, Röbjörkeby Röjdan, Kvarnbron Stöpälven, Stöpafors Björka älv, Björkefors Sunnesundet Rottnan, Gräsmark Rottnan, Skarped Rottnan, Rottneros Nilsbysundet Tolitaälven, Tolitafors Hannäs Hyndalsån, uppstr rvk Hyndalsån, nedstr rvk Norsälven, Norsbron 46

49 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Alkalinitet (mekv/l) 2,4 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0,0 Värån Ljusnan, Röbjörkeby Röjdan, Kvarnbron Stöpälven, Stöpafors Björka älv, Björkefors Sunnesundet Rottnan, Gräsmark Rottnan, Skarped Rottnan, Rottneros Nilsbysundet Tolitaälven, Tolitafors Hannäs Hyndalsån, uppstr rvk Hyndalsån, nedstr rvk Norsälven, Norsbron Ås400. Norsälven, Norsbron Staplar avser årsmedelvärden (median för alkalinitet) och linjer min- och maxvärden. Fosfor (µg/l) Summan av nitrat-, nitrit- och Kjeldahl-kväve (µg/l) Totalkväve beräknades som Kjeldahlkväve (Kj.-N) och nitrat-+nitritkväve. Kj.-N analyserades ej

50 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Kväve (µg/l) Totalkväve analyserades med persulfatmetoden (Tot-N ps, SS-EN ISO mod,) och oxidation genom förbränning (Tot-N TNb, SS-EN 12260:2004) COD Mn (mg/l) COD Mn beräknades som KMnO4 dividerat med 3,95. TOC (mg/l)

51 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Alkalinitet (mekv/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 0,

52 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Basparametrar i sjöar 2009 Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats Datum Djup Sikt Temp. ph Alk. Kond. Färg TOC Syre Syre Tot.-P NH4-N NO2/3-N Kj.-N Tot.-N K-fyll Fenol Provnr. m m C mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l Torsby kommun ÖFN ,5 1,5 18,1 6,6 0,11 2, , < <0, Övre Fryken, ,5 1,8 18,9 6,6 0,11 2, , < <0, Notnäs ÖF ,5 2,0 6,8 6,2 0,07 2,6 70 9,6 11, Övre Fryken, ,5 2,0 18, , Torsby ,5 2,0 18,9 6,5 0,09 3, , , Sunne kommun ,1 6,4 0,08 2, , ,4 6,5 0,10 3,2 70 7,8 10, < ÖF ,5 2,1 3,7 6,5 0,09 3,1 50 8,2 11, < Övre Fryken, ,5 2,3 16, , m norr om ,5 2,1 18,3 6,8 0,11 3,0 70 9,7 9, , fiskodling ,1 6,5 0,08 3,1 50 8,3 11, < ,5 6,5 0,10 3,2 60 8,0 10, < ÖFC, ,5 2,0 3,8 6,5 0,08 3,1 55 8,2 11, < Stöpafors ,5 2,4 16, , ,5 2,3 17,6 6,7 0,11 3,1 70 9,7 9, , ,0 6,4 0,08 3,2 50 8,0 11, < ,8 6,5 0,10 3,2 65 7,8 10, < MF ,5 2,3 7,2 6,6 0,09 3,4 55 8,0 11, Mellan-Fryken, ,5 2,2 17, , Kolsnäs udde ,5 2,3 17,2 6,7 0,11 3,5 70 9,1 9, , ,3 6,5 0,09 3,7 55 8,6 11, ,3 6,7 0,11 4,1 55 7,3 9, MFR ,5 1,9 7,1 6,5 0,10 4,1 45 8,0 11, Mellan-Fryken, ,5 2,0 17,4 6,7 0,11 3,4 60 7,5 9, , m SO Rottnan ,4 6,4 0,09 4,5 45 8,3 11, ,5 6,7 0,11 4,0 45 6,8 9, MF ,5 2,2 7,0 6,6 0,10 4,0 45 7,0 11, Mellan-Fryken, ,5 2,3 16, , Ämtervik ,5 2,4 18,9 6,8 0,11 3,4 65 7,9 9, , ,0 6,6 0,10 4,0 45 7,1 11, ,7 6,7 0,11 4,1 45 6,6 10,

53 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Temperatur- och syreprofiler 2009 Vårvinterprovtagning Sensommarprovtagning Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. m C mg/l % m C mg/l % Torsby kommun ÖF ,5 6,8 11, ,5 18,9 8, Övre Fryken, 2 6,8 11, ,7 8, Torsby 4 6,6 11, ,3 8, ,4 11, ,9 8, ,4 11, ,1 8, ,0 11, ,4 8, ,8 11, ,1 8, ,8 11, ,8 8, ,5 11, ,3 8, ,1 11, ,8 9, ,9 11, ,0 9, ,6 11, ,6 9, ,2 11, ,5 10, ,1 11, ,4 10, ÖF3 Torsby Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Syre Temp ÖF3 Torsby Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Syre Temp 51

54 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Vårvinterprovtagning Sensommarprovtagning Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. m C mg/l % m C mg/l % ÖF ,5 3,7 11, ,5 18,3 9, Övre Fryken, 2 3,8 11, ,3 8, m norr om 4 3,8 11, ,3 9, fiskodling 6 3,9 11, ,4 9, ,9 11, ,3 8, ,0 11, ,0 8, ,0 11, ,9 9, ,0 11, ,1 9, ,1 11, ,0 9, ,1 11, ,8 9, ,1 11, ,4 9, ,1 11, ,3 10, ,1 11, ,8 10, ,1 11, ,5 10, ÖF4 50m norr om odling Syre (mg/l) Temp ( C) ÖF4 50m norr om odling Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Syre Temp 60 Djup (m) Syre Temp 52

55 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Vårvinterprovtagning Sensommarprovtagning Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. m C mg/l % m C mg/l % ÖFC, ,5 3,8 11, ,5 17,6 9, Stöpafors 2 3,8 11, ,4 8, ,8 11, ,1 8, ,9 11, ,8 8, ,9 11, ,7 8, ,9 11, ,7 8, ,9 11, ,9 8, ,9 11, ,3 8, ,9 11, ,1 9, ,0 11, ,6 9, ,0 11, ,4 9, ,0 11, ,0 10, ,0 11, ,5 10, ,0 11, ,2 10, ,0 11, ,8 10, ,0 11, ,8 10, ÖFC Stöpafors Syre (mg/l) Temp ( C) 20 ÖFC Stöpafors Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Syre Temp 80 Djup (m) Syre Temp 53

56 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Vårvinterprovtagning Sensommarprovtagning Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. m C mg/l % m C mg/l % MF ,5 7,2 11, ,5 17,2 9, Mellan-Fryken, 2 7,1 11, ,1 9, Kolsnäs udde 4 7,1 11, ,4 8, ,8 11, ,6 8, ,8 11, ,9 9, ,5 11, ,3 9, ,2 11, ,0 9, ,2 11, ,9 9, ,8 11, ,9 9, ,5 11, ,2 9, ,0 11, ,7 9, ,3 11, ,6 9, ,3 11, ,3 9, MF1 Kolsnäsudde Syre (mg/l) Temp ( C) 10 MF1 Kolsnäsudde Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Syre Temp 40 Djup (m) Syre Temp 54

57 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Vårvinterprovtagning Sensommarprovtagning Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. m C mg/l % m C mg/l % MFR ,5 7,1 11, ,5 17,4 9, Mellan-Fryken, 2 7,0 11, ,6 9, m SO 4 6,9 11, ,5 9, Rottnan 6 6,9 11, ,7 9, ,5 11, ,9 9, ,9 11, ,2 9, ,1 11, ,0 9, ,6 11, ,8 9, ,4 11, ,5 9, MFR SO Rottnan Syre (mg/l) Temp ( C) 5 MFR SO Rottnan Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Syre Temp 20 Djup (m) Syre Temp 55

58 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Vårvinterprovtagning Sensommarprovtagning Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr. m C mg/l % m C mg/l % MF ,5 7,0 11, ,5 18,9 9, Mellan-Fryken, 2 7,6 11, ,1 9, Ämtervik 4 7,4 11, ,5 9, ,8 11, ,7 9, ,7 11, ,4 9, ,7 11, ,5 9, ,4 11, ,4 9, ,1 11, ,0 9, ,1 11, ,6 9, ,7 11, ,4 9, ,4 11, ,1 9, ,1 11, ,6 9, ,9 11, ,1 9, ,7 11, ,9 9, ,5 11, ,1 10, ,2 11, ,1 10, ,1 11, ,0 10, ,1 11, ,8 10, ,0 11, ,7 10, MF2 Ämtervik Syre (mg/l) Temp ( C) MF2 Ämtervik Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Syre Temp 100 Djup (m) Syre Temp 56

59 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Översikt sjöar 2009 Staplarna avser årsmedelvärden (årslägsta värde för syre och augustivärde för siktdjup, klorofyll och N/P-kvot) och linjerna årets min- och maxvärden. Mörk färg/raster representerar ytvärden och ljus färg/raster representerar bottenvärden. Yt- och bottenvatten har även markerats med bokstaven y respektive b. Siktdjup (m) Syrgas (mg/l) ÖFN, Notnäs ÖF3y, Torsby ÖF4y, 50 m norr odling ÖFCy, Stöpafors MF1y, Kolsnäsudde MFRy, 400 m SO Rottnan MF2y, Ämtervik L-Jang y, Lill- Jangen ÖF3b, Torsby ÖF4b, 50 m norr odling ÖFCb, Stöpafors MF1b, Kolsnäsudde MFRb, 400 m SO Rottnan MF2b, Ämtervik Klorofyll (µg/l) Kväve/fosfor-kvot ÖF3y, Torsby ÖF4y, 50 m norr odling ÖFCy, Stöpafors MF1y, Kolsnäsudde MFRy, 400 m SO Rottnan MF2y, Ämtervik L-Jang y, Lill- Jangen 0 ÖFN, Notnäs ÖF3y, Torsby ÖF4y, 50 m norr odling ÖFCy, Stöpafors MF1y, Kolsnäsudde MFRy, 400 m SO Rottnan MF2y, Ämtervik L-Jang y, Lill- Jangen 57

60 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Fosfor (µg/l) ÖFNy, Notnäs ÖF3y, Torsby ÖF3b, Torsby ÖF4y, 50 m norr odling ÖF4b, 50 m norr odling ÖFCy, Stöpafors ÖFCb, Stöpafors MF1y, Kolsnäsudde MF1b, Kolsnäsudde MFRy, 400 m SO Rottnan MFRb, 400 m SO Rottnan MF2y, Ämtervik MF2b, Ämtervik L-Jang y, Lill- Jangen Kväve (µg/l) ÖFNy, Notnäs ÖF3y, Torsby ÖF3b, Torsby ÖF4y, 50 m norr odling ÖF4b, 50 m norr odling ÖFCy, Stöpafors ÖFCb, Stöpafors MF1y, Kolsnäsudde MF1b, Kolsnäsudde MFRy, 400 m SO Rottnan MFRb, 400 m SO Rottnan MF2y, Ämtervik MF2b, Ämtervik L-Jang y, Lill- Jangen TOC (mg/l) ÖFNy, Notnäs ÖF3y, Torsby ÖF3b, Torsby ÖF4y, 50 m norr odling ÖF4b, 50 m norr odling ÖFCy, Stöpafors ÖFCb, Stöpafors MF1y, Kolsnäsudde MF1b, Kolsnäsudde MFRy, 400 m SO Rottnan MFRb, 400 m SO Rottnan MF2y, Ämtervik MF2b, Ämtervik L-Jang y, Lill- Jangen 58

61 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Alkalinitet (mekv/l) 0,15 0,10 0,05 0,00 ÖFNy, Notnäs ÖF3y, Torsby ÖF3b, Torsby ÖF4y, 50 m norr odling ÖF4b, 50 m norr odling ÖFCy, Stöpafors ÖFCb, Stöpafors MF1y, Kolsnäsudde MF1b, Kolsnäsudde MFRy, 400 m SO Rottnan MFRb, 400 m SO Rottnan MF2y, Ämtervik MF2b, Ämtervik L-Jang y, Lill- Jangen 59

62 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi 60

63 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag och referenssjöar 2009 analyserade vid SLU, Uppsala 61

64 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer Norsälven, Norsbron X: , Y: Karlstads kommun Anmärkningsvärda resultat är inramade. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Fr.o.m använder SLU en ny metod för totalkväve, TNb-oxidation (Tot-N TNb), istället för persulfatmetoden (Tot-N ps). Datum Djup Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 1,6 12,2 6,76 4,24 0,165 0,071 0,143 0,020 0,122 0,081 0,096 0, ,5 0,5 14,0 6,73 4,20 0,161 0,068 0,149 0,018 0,122 0,083 0,094 0, ,5 1,6 12,4 6,77 4,29 0,165 0,064 0,156 0,019 0,119 0,079 0,108 0, ,5 4,7 13,2 6,76 4,30 0,167 0,075 0,149 0,020 0,127 0,077 0,096 0, ,5 9,2 10,4 6,79 4,14 0,161 0,064 0,139 0,017 0,122 0,079 0,097 0, ,5 13,5 9,8 6,89 4,32 0,165 0,077 0,156 0,020 0,134 0,080 0,103 0, ,5 16,3 8,4 6,50 4,49 0,183 0,089 0,154 0,026 0,144 0,082 0,094 0, ,5 16,4 9,0 6,82 4,14 0,163 0,074 0,149 0,020 0,138 0,079 0,098 0, ,5 14,3 10,5 6,78 3,69 0,156 0,064 0,127 0,017 0,114 0,074 0,085 0, ,5 8,6 10,7 6,87 3,87 0,154 0,062 0,128 0,016 0,131 0,070 0,085 0, ,5 5,6 11,8 6,74 5,11 0,204 0,104 0,162 0,027 0,165 0,080 0,114 0, ,5 3,6 13,6 6,74 4,11 0,161 0,071 0,144 0,018 0,121 0,075 0,094 0,10 Min - 0,5 8,4 6,50 3,69 0,154 0,062 0,127 0,016 0,114 0,070 0,085 0,09 Medel - 8,0 11,3 6,77 4,24 0,167 0,074 0,146 0,020 0,125 0,078 0,097 0,11 Max - 16,4 14,0 6,89 5,11 0,204 0,104 0,162 0,027 0,165 0,083 0,114 0,11 Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot-N TNb PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr. Abs. filtr. KMnO 4 COD Mn Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l mg/l mg/l ,162 0,117 41,1 10,4 2,41 14, ,141 0,123 48,6 12,3 2,66 16, ,145 0,113 36,9 9,3 2,38 11, ,198 0,126 36,5 9,2 2,41 11, ,141 0,102 44,7 11,3 2,29 14, ,200 0,121 43,3 11,0 2,31 12, ,371 0,188 55,4 14,0 3,31 12, ,173 0,119 39,6 10,0 2,54 9, ,168 0,110 37,1 9,4 2,36 8, ,164 0,112 39,5 10,0 2,24 10, ,403 0,152 46,5 11,8 2,79 10, ,160 0,120 48,0 12,2 2,89 10,1 Min ,141 0,102 36,5 9,2 2,24 8,8 Medel ,202 0,125 43,1 10,9 2,55 11,8 Max ,403 0,188 55,4 14,0 3,31 16,6 62

65 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer Lill-Jangen X: , Y: Hagfors kommun För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Fr.o.m använder SLU en ny metod för totalkväve, TNb-oxidation (Tot-N TNb), istället för persulfatmetoden (Tot-N ps). Plats Datum Djup Siktdjup Temp ph Kond Ca Mg Na K Alk SO4 (IC) Cl Fluorid m m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Lill-Jangen, ,5 0,5 5,62 2,13 0,051 0,025 0,084 0,006 0,013 0,050 0,062 0,08 yta ,5 3,1 13,2 5,73 1,74 0,043 0,024 0,066 0,006 0,000 0,036 0,047 0, ,5 3,0 17,5 5,80 1,53 0,041 0,023 0,065 0,005 0,011 0,032 0,047 0, ,5 1,8 4,8 5,86 1,57 0,044 0,024 0,066 0,005 0,012 0,032 0,046 0,07 Min - 1,8 0,5 5,62 1,53 0,041 0,023 0,065 0,005 0,000 0,032 0,046 0,06 Medel - 2,6 9,0 5,77 1,74 0,045 0,024 0,070 0,006 0,012 0,038 0,051 0,07 Max - 3,1 17,5 5,86 2,13 0,051 0,025 0,084 0,006 0,013 0,050 0,062 0,08 Plats Datum Djup NH4-N NO2/3-N Tot-N PO4-P Tot-P Abs.(OF) Abs.(F) KMnO4 Si TOC Fe Mn m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l Lill-Jangen, , ,139 0,109 36,1 1,20 13, yta , ,125 0,098 39,4 1,10 18, , ,135 0,102 45,6 0,79 15, , ,155 0,117 42,9 1,09 14, Min ,125 0,098 36,1 0,79 13, Medel ,139 0,107 41,0 1,05 15, Max ,155 0,117 45,6 1,20 18, Plats Datum Djup Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V Kfyll m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 Lill-Jangen, , yta , , , ,5 0,78 4, ,014 0,57 0,10 0,13 0,062 0,21 0,22 - Min Medel Max

66 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer Rattsjön X: , Y: Torsby kommun För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Fr.o.m använder SLU en ny metod för totalkväve, TNb-oxidation (Tot-N TNb), istället för persulfatmetoden (Tot-N ps). Plats Datum Djup Siktdjup Temp ph Kond Ca Mg Na K Alk SO4 (IC) Cl Fluorid m m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Rattsjön, ,5-1,0 6,09 2,09 0,072 0,044 0,078 0,009 0,044 0,043 0,042 0,08 yta ,5 4,0 8,7 6,04 1,76 0,059 0,033 0,057 0,007 0,037 0,04 0,036 0, ,5 3,6 17,4 6,27 1,64 0,059 0,033 0,059 0,007 0,035 0,031 0,036 0, ,5 4,4 6,2 6,18 1,71 0,060 0,035 0,060 0,008 0,033 0,033 0,036 0,07 Min - 3,6 1,0 6,04 1,64 0,059 0,033 0,057 0,007 0,033 0,031 0,036 0,06 Medel - 4,0 8,3 6,14 1,80 0,063 0,036 0,064 0,008 0,036 0,037 0,038 0,07 Max - 4,4 17,4 6,27 2,09 0,072 0,044 0,078 0,009 0,044 0,043 0,042 0,08 Plats Datum Djup NH4-N NO2/3-N Tot-N PO4-P Tot-P Abs.(OF) Abs.(F) Si TOC Fe m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l µg/l Rattsjön, , ,105 0,096 2,25 20,3 217 yta , ,109 0,091 1,91 25, , ,110 0,091 1,68 16, , ,117 0,097 2,16 10,6 290 Min ,105 0,091 1,68 10,6 180 Medel ,110 0,094 2,00 18,0 232 Max ,117 0,097 2,25 25,2 290 Plats Datum Djup Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Rattsjön, , yta , , ,5 55 0,81 5, ,013 0,74 0,090 0,27 0,064 0,15 0,15 Min Medel Max

67 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer Tvällen X: , Y: Sunne/Arvika kommun För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Fr.o.m använder SLU en ny metod för totalkväve, TNb-oxidation (Tot-N TNb), istället för persulfatmetoden (Tot-N ps). Plats Datum Djup Siktdjup Temp ph Kond Ca Mg Na K Alk SO4 (IC) Cl Fluorid m m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Tvällen, ,5 0,7 5,59 2,57 0,077 0,049 0,094 0,009 0,016 0,046 0,065 0,08 yta ,5 2,0 5,50 1,96 0,056 0,036 0,060 0,009 0,000 0,032 0,043 0, ,5 2,4 18,6 5,84 1,89 0,064 0,040 0,067 0,008 0,015 0,031 0,05 0, ,5 1,5 5,2 5,58 1,95 0,064 0,040 0,065 0,009 0,000 0,030 0,049 0, ,5 1,0 5,63 2,16 0,063 0,041 0,074 0,010 0,013 0,044 0,055 0,09 Min - 1,5 0,7 5,50 1,89 0,056 0,036 0,060 0,008 0,000 0,030 0,043 0,06 Medel - 2,0 6,4 5,59 2,11 0,065 0,041 0,072 0,009 0,013 0,037 0,052 0,08 Max - 2,4 18,6 5,84 2,57 0,077 0,049 0,094 0,010 0,016 0,046 0,065 0,09 Plats Datum Djup NH4-N NO2/3-N Tot-N PO4-P Tot-P Abs.(OF) Abs.(F) Si TOC Fe m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l µg/l Tvällen, , ,302 0,257 3,25 18,4 858 yta , ,251 0,221 2,17 11, , ,262 0,206 1,9 20, , ,392 0,331 2,65 22, , ,293 3,35 12,9 720 Min ,251 0,206 1,90 11,1 520 Medel ,302 0,262 2,66 16,9 836 Max ,392 0,331 3,35 22, Plats Datum Djup Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tvällen, , , yta , , ,1 5, ,025 0,76 0,24 0,48 0,44 0,22 0, , Min Medel Max

68 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer Stor-Hässlingen X: , Y: Torsby kommun För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Fr.o.m använder SLU en ny metod för totalkväve, TNb-oxidation (Tot-N TNb), istället för persulfatmetoden (Tot-N ps). Plats Datum Djup Siktdjup Temp ph Kond Ca Mg Na K Alk SO4 (IC) Cl Fluorid m m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Stor-Häss ,5-1,4 6,49 3,22 0,186 0,066 0,083 0,008 0,142 0,040 0,049 0,08 lingen ,5 3,2 8,9 6,55 2,87 0,172 0,052 0,059 0,008 0,137 0,035 0,041 0,08 yta ,5 3,2 16,7 6,80 3,03 0,202 0,053 0,062 0,007 0,161 0,025 0,039 0, ,5 1,8 5,2 6,66 2,74 0,183 0,050 0,061 0,006 0,120 0,028 0,037 0,07 Min - 1,8 1,4 6,49 2,74 0,172 0,050 0,059 0,006 0,120 0,025 0,037 0,07 Medel - 2,7 8,1 6,61 2,97 0,186 0,055 0,066 0,007 0,140 0,032 0,042 0,08 Max - 3,2 16,7 6,80 3,22 0,202 0,066 0,083 0,008 0,161 0,040 0,049 0,08 Plats Datum Djup NH4-N NO2/3-N Tot-N PO4-P Tot-P Abs.(OF) Abs.(F) Si TOC Fe Mn m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l µg/l µg/l Stor-Häss , ,247 0,216 4,17 14, lingen , ,209 0,172 2,82 10, yta , ,232 0,192 1,74 13, , ,297 0,254 3,17 14, Min ,209 0,172 1,74 10, Medel ,246 0,209 2,98 13, Max ,297 0,254 4,17 14, Plats Datum Djup Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Stor-Häss ,5 155 lingen ,5 130 yta , ,5 1,1 4, ,013 0,45 0,18 0,45 0,14 0,19 0,48 Min Medel Max

69 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer Pyntbäcken X: , Y: , Sunne kommun För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Plats Datum Djup Temp. ph Kond Ca Mg Na K Alk SO4 IC Cl Fluorid m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Pyntbäcken ,2 0,5 5,05 2,18 0,050 0,032 0,062 0,006-0,021 0,034 0,064 0, ,1 0,1 5,36 2,15 0,058 0,036 0,078 0,006-0,003 0,034 0,064 0, ,1 1,0 5,51 2,07 0,057 0,037 0,076 0,007 0,000 0,032 0,055 0, ,3 2,3 4,86 1,99 0,033 0,024 0,054 0,009-0,038 0,030 0,042 0, ,2 5,9 5,16 1,74 0,040 0,027 0,060 0,007-0,016 0,026 0,041 0, ,2 15,8 5,37 1,71 0,044 0,028 0,063 0,006-0,010 0,024 0,044 0, ,3 14,1 4,78 2,22 0,051 0,032 0,061 0,003-0,045 0,034 0,055 0, ,3 14,8 5,01 2,03 0,059 0,037 0,067 0,005-0,031 0,02 0,044 0, ,3 12,1 4,91 2,02 0,045 0,029 0,058 0,005-0,044 0,021 0,043 0, ,3 5,3 5,03 1,92 0,045 0,030 0,060 0,005-0,029 0,023 0,045 0, ,3 4,3 5,04 1,95 0,045 0,029 0,059 0,005-0,031 0,029 0,056 0, ,3 2,6 4,95 1,96 0,037 0,025 0,056 0,004-0,031 0,032 0,049 0,06 Min - 0,1 4,78 1,71 0,033 0,024 0,054 0,003-0,045 0,020 0,041 0,05 Medel - 6,6 5,04 2,00 0,047 0,031 0,063 0,006-0,030 0,028 0,050 0,07 Max - 15,8 5,51 2,22 0,059 0,037 0,078 0,009 0,000 0,034 0,064 0,09 Plats Datum Djup NH 4 -N NO 2/3 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs OF Abs F Si TOC Fe Mn m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l µg/l µg/l Pyntbäcken , ,329 0,282 3,38 15, , ,356 0,341 3,28 14, , ,353 0,335 3,10 16, , ,334 0,308 1,95 14, , ,354 0,327 2,24 14, , ,372 0,288 2,17 14, , ,512 0,484 2,03 22, , ,602 0,511 2,48 22, , ,519 0,511 2,46 21, , ,457 0,437 2,53 19, , ,479 0,438 3,03 19, , ,355 0,325 2,67 15, Min ,329 0,282 1,95 14, Medel ,419 0,382 2,61 17, Max ,602 0,511 3,38 22, Plats Datum Djup Cu Zn Al ICP AES Al ICP KJB Cd Pb Cr Ni Co As V m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Pyntbäcken , , , , , , , , , , , , Min Medel Max

70 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 Resultat Referensstationer Metbäcken X: , Y: , Torsby kommun För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Plats Datum Djup Temp. ph Kond Ca Mg Na K Alk SO4 (IC) Cl Fluorid m C ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Metbäcken ,3 0,4 5,65 2,00 0,074 0,029 0,069 0,008 0,018 0,036 0,043 0, ,2 0,2 6,08 2,06 0,078 0,038 0,066 0,009 0,045 0,041 0,040 0, ,3 1,0 6,27 2,29 0,090 0,042 0,068 0,010 0,070 0,038 0,036 0, ,3 1,3 5,23 1,64 0,048 0,025 0,044 0,011-0,013 0,032 0,028 0, ,3 6,5 5,66 1,71 0,063 0,029 0,055 0,008 0,000 0,032 0,028 0, ,2 12,5 6,25 1,96 0,095 0,038 0,061 0,006 0,045 0,030 0,038 0, ,2 14,1 5,84 1,98 0,100 0,036 0,054 0,004 0,018 0,025 0,026 0, ,3 14,1 5,68 1,86 0,085 0,038 0,065 0,007 0,011 0,023 0,036 0, ,2 11,2 5,61 1,85 0,076 0,033 0,060 0,006 0,000 0,027 0,037 0, ,1 2,6 6,09 1,98 0,097 0,037 0,059 0,007 0,045 0,020 0,029 0, ,3 3,9 5,77 1,77 0,071 0,032 0,054 0,006 0,010 0,028 0,039 0, ,1 1,9 5,52 1,69 0,050 0,026 0,051 0,006-0,005 0,036 0,034 0,06 Min - 0,2 5,23 1,64 0,048 0,025 0,044 0,004-0,013 0,020 0,026 0,05 Medel - 5,8 5,73 1,90 0,077 0,034 0,059 0,007 0,015 0,031 0,035 0,07 Max - 14,1 6,27 2,29 0,100 0,042 0,069 0,011 0,070 0,041 0,043 0,09 Plats Datum Djup NH 4 -N NO 2/3 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs OF Abs F Si TOC Fe Mn m µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l µg/l µg/l Metbäcken , ,309 0,263 4,88 15, , ,224 0,182 4,18 9, , ,222 0,193 4,17 10, , ,305 0,259 2,28 14, , ,304 0,276 3,09 14, , ,333 0,245 2,97 14, , ,399 0,317 2,90 18, , ,459 0,349 3,58 19, , ,364 0,347 3,75 20, , ,375 0,335 3,89 16, , ,357 0,314 3,65 17, , ,279 0,257 3,37 13, Min ,222 0,182 2,28 9, Medel ,328 0,278 3,56 15, Max ,459 0,349 4,88 20, Plats Datum Djup Cu Zn Al ICP AES Al ICP KJB Cd Pb Cr Ni Co As V m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Metbäcken , , , , , , , , , , , , Min Medel Max

71 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU

72 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering gjorts. Detta för att öka jämförbarheten av analysvärden mellan olika provplatser. Interkalibreringen avser organiskt material (TOC), totalfosfor (Tot-P), totalkväve (Tot-N) och nitrit- och nitratkväve (NO 2/3 - N) vid provpunkten Norsälven vid Norsbron (Ås400). Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen på följande sida. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Halterna av organiskt material (mätt som TOC) var i medeltal 23 % högre i proverna som analyserades vid SLU. För att anpassas till ALcontrols nivå räknades SLU:s värden ner genom att divideras med 1,23. Vid beräkning av transporten av organiskt material räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,23. Halterna av totalfosfor (Tot-P) i prover analyserade vid SLU var i medeltal 28 % högre än ALcontrols resultat. Således räknades SLU:s fosforhalter ned genom division med 1,28 för att anpassas till ALcontrols nivå. Avseende fosfortransporterna har däremot ALcontrols värden räknats upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,28. Halterna av totalkväve (Tot-N) var i medeltal 1 % högre i de prover som analyserades vid SLU. För att anpassas till ALcontrols nivå räknades SLU:s värden ned genom division med 1,01. Vid beräkning av transporten av kväve räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,01. Halterna av nitrit- och nitratkväve (NO 2/3 -N) i prover analyserade vid SLU var i medeltal 2 % lägre än ALcontrols resultat. Således räknades SLU:s halter upp genom division med 0,98 för att anpassas till ALcontrols nivå. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika metoder för provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går därför inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel än det andra, eftersom kriterierna för ackreditering uppfylls. Korrigering utifrån interkalibreringen I rapportens färgkartor och översiktsdiagram har analysvärden för Norsälven vid Norsbron (Ås400) och Lill-Jangen (L-jang) korrigerats utgående från interkalibreringen. Således har SLU:s halter anpassats till ALcontrols nivå. Vid beräkning av ämnestransporter och arealspecifika förluster har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden har anpassats till SLU:s nivå. Detta för att skapa jämförbarhet med SLU:s transportberäkningar. Dessa används i nationella redovisningar av tillförseln av olika ämnen till Västerhavet och Östersjön. I tabellen över ämnestransporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. I tabellsammanställningar av analysresultat samt i tidsseriediagram redovisas värdena från respektive laboratorium okorrigerade. 70

73 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Plats Laboratorium Datum TOC Tot-P Tot-N NO 2/3 -N mg/l µg/l µg/l µg/l Ås 400 ALcontrol Norsälven, Norsbron , , Min 7, Medel Max Ås 400 SLU Norsälven, Norsbron ( )* (11,5) (16) (568) (325) , Min 9, Medel Max Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i %: % % % % % % Medelavvikelse % *Prov ej inkommet till ALcontrol TOC P N NO 2/3 -N Omräkningsfaktor 1,23 1,28 1,01 0,98 71

74 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering 72

75 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 5 Statusklassning Vattenkemi BILAGA 5 Statusklassning av vatten enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder 73

76 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 5 Statusklassning Vattenkemi Vattendrag Näringsämnen Hänsyn tagen till andel jordbruksmark Vä1 Värån, nedströms Torsby flygplats God Nej Lj1 Ljusnan, Röbjörkeby Hög Nej Rö1 Röjdan, Kvarnbron Hög Nej Bj Björka älv, Björkefors Måttlig Ja St1 Stöpaälven, Stöpafors Hög Nej Su3 Övre Frykens utlopp, Sunnesundet Hög Nej Ro15 Rottnan, nedströms Gräsmarks ren.verk Hög Nej Ro1 Rottnan, Skarped Hög Nej Ro16 Rottnan, nedströms Rottneros bruk Hög Nej Ni Mellan-Frykens utlopp, Nilsbysundet Hög Nej Tol2 Tolitaälven, Tolitafors Otillfredsställande Ja Ha Nedre Frykens utlopp, Hannäs Hög Nej Hy1 Hyndalsån, uppströms Kils reningsverk Dålig Ja Hy2 Hyndalsån, nedströms Kils reningsverk Dålig Ja Ås400 Norsälven, Norsbron Hög Nej Sjö Näringsämnen Klorofyll Siktdjup ÖFN Övre Fryken, Notnäs God - God ÖF3 Övre Fryken, Torsby God Hög God ÖF4 Övre Fryken, 50 m N fiskodling Hög Hög God ÖFC Övre Fryken, Stöpafors Hög God Hög MF1 Mellan-Fryken, Kolsnäsudden God Hög Hög MFR Mellan-Fryken, 400 m SO Rottnan Hög Hög God MF2 Mellan-Fryken, Ämtervik Hög Hög God L-Jang Lill-Jangen Hög Hög Hög 74

77 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Punktutsläpp, transporter m.m. BILAGA 6 Punktutsläpp, vattenföring, ämnestransporter och arealspecifika förluster

78 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Punktutsläpp, transporter m.m. Punktutsläpp 2009 Utsläppskälla Kommun Recipient Flöde Tot-P Tot-N NH 4 N Kjeld-N NO 2/3 N BOD 7 COD Cr TOC Susp Syret. m 3 ton ton ton ton ton ton ton ton ton ton O 2 R1 Torsby reningsverk Torsby Övre Fryken ,194 12,5 9, ,4 55, ,1 F1 Ålands fiskförädling, Torsby Övre Fryken - 1,42 11, Torsby S1 Moelven Notnäs AB Torsby Övre Fryken Utsläpp till Torsby reningsverk R2 Lysviks reningsverk Sunne Övre Fryken ,006 1, ,610 2, ,610 F2 Ålands fiskförädling, Sunne Övre Fryken - 1,90 15, Stöpafors R3 Sunne reningsverk Sunne Mellan-Fryken ,120 32, ,94 38, ,94 R4 Gräsmarks Sunne Rottna älv, Rottnen, ,001 1, ,570 2, ,570 reningsverk Rottnan, Fryken MP1 Rottneros AB Sunne Mellan-Fryken - 1,02 18, R5 Rottneros Sunne Mellan-Fryken ,024 2, ,12 3, ,12 reningsverk Rottnan R6 V Ämterviks Sunne Mellan-Fryken ,049 2, ,64 10, ,64 reningsverk R7 Kils reningsverk Kil Hyndalsån , ,0 34,0 19,0 4,90 53,2-4, FP1 Karlstad flygplats Karlstad Tolerudsbäcken , ,568-2, FP2 Torsby flygplats Torsby Värån - - 1, , Totalt , ,7 34,0 19, , Tot-P = totalfosfor, Tot-N = totalkväve, NH 4 N = ammoniumkväve, Kjeld-N = kjeldahl kväve, NO 2/3 N = nitrat- och nitrit-kväve, BOD 7 = biologisk syreförbrukning, CODCr = kemisk syreförbrukning (dikromat), TOC = totalt organiskt material, Susp. = Suspenderade ämnen, Syret. = Syretäring = BOD7 + (NH4-N * 4,6), d.v.s. den totala mängden syre som teoretiskt kan förbrukas av utsläppet. Utsläppskälla Kommun Recipient Flöde Cr Cu Hg Ni Pb Zn As m 3 MP1 Rottneros AB Sunne Mellan-Fryken , ,5 kg/år Cr = krom, Cu = koppar, Hg = kvicksilver, Ni = nickel, Pb = bly, Zn = zink, As = arsenik 76

79 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Punktutsläpp, transporter m.m. Vattenföring 2009 Månad Stöpaälven Björka älv Övre Fryken Mellan Fryken Tolitaälven Stöpafors Björkefors Sunnesundet Nilsbysundet Tolitafors m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s Januari 0,569 1,91 22,4 35,6 0,677 Februari 0,309 1,15 13,4 22,5 0,462 Mars 0,199 0,954 8,82 14,8 0,624 April 2,48 6,31 76, ,38 Maj 0,592 1,71 40,3 66,5 0,512 Juni 0,605 2,07 21,8 32,5 0,600 Juli 1,594 5,53 44,9 62,5 3,02 Augusti 1,372 4,41 55,8 84,1 1,94 September 1,860 5,26 73, ,57 Oktober 1,14 3,49 35,2 53,4 1,18 November 2,05 6,18 57,7 80,4 2,44 December 1,53 4,90 59,9 99,7 1,79 Min 0,199 0,954 8,82 14,8 0,462 Medel 1,19 3,66 42,6 64,1 1,43 Max 2,48 6,31 76, ,02 Årsmedel** 1,19 3,88 39,7 60,2 1,54 Månad Hyndalsån Ljusnan* Röjdan Rottnan Norsälven* ovan Kils rvk Mynningen Torsby Rottnen Mynningen m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s Januari 0,123 27,2 24,6 30,0 118 Februari 0, ,5 16,2 24,2 88,9 Mars 0,134 21,5 24,8 27,5 114 April 0,284 30,2 20,9 21,6 78,6 Maj 0, ,8 15,9 15,5 59,3 Juni 0,0824 2,57 2,73 2,25 19,4 Juli 0,504 2,80 1,43 1,28 11,4 Augusti 0,302 7,76 9,64 8,56 34,5 September 0,222 7,85 7,37 9,88 25,7 Oktober 0,170 11,7 13,0 13,2 64,4 November 0,386 16,6 17,3 22,2 78,0 December 0,307 10,2 12,9 21,1 80,7 Min 0,0775 2,57 1,43 1,28 11,4 Medel 0,224 14,2 13,9 16,4 64,4 Max 0,504 30,2 24,8 30,0 118 Årsmedel** 0,236 12,5 14,2 17,0 70,4 * Arealkorrigerad vattenföring ** Beräknad utifrån dygnsmedelvattenföring alternativt veckomedelvattenföring. 77

80 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Punktutsläpp, transporter m.m. Ämnestransporter 2009 Plats Interkalibrering Tot-N Tot-P TOC ton/år ton/år ton/år Ljusnan ALcontrols halter 169 4, Omräknat till SLU:s nivå 171 5, Röjdan ALcontrols halter 174 4, Omräknat till SLU:s nivå 176 5, Stöpaälven ALcontrols halter 18 0, Omräknat till SLU:s nivå 18 0, Björka älv ALcontrols halter 82 5, Omräknat till SLU:s nivå 83 7, Sunnesundet ALcontrols halter , Omräknat till SLU:s nivå , Rottnan* ALcontrols halter 206 3, Omräknat till SLU:s nivå 208 4, Nilsbysundet ALcontrols halter , Omräknat till SLU:s nivå , Tolitaälven ALcontrols halter 49 3, Omräknat till SLU:s nivå 50 4, Hyndalsån** ALcontrols halter 72 2, Omräknat till SLU:s nivå 72 3, Norsälven SLU:s halter , * Tot-N, Tot-P inklusive utsläpp från Rottneros bruk (även TOC) och Rottneros reningsverk. ** Tot-N och Tot-P inklusive utsläpp från Kils reningsverk. 78

81 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Punktutsläpp, transporter m.m. Ämnestransporter i Norsälven Transporterna är hämtade från SLU:s hemsida. Fosfor (ton/år) 100 Flöde (m 3 /s) 120 Kväve (ton/år) 2000 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde OBS! Stor transport av organiskt material (TOC) år 2001 beror till stor del på två mycket höga halter i september och november. I tidigare årsrapporter har en egen beräkning redovisats som ej inkluderat dessa halter. Nära på lika höga halter har dock noterats även senare år, varför 2001 års transportberäkning här redovisas i "ursprungligt skick". 79

82 NORSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Punktutsläpp, transporter m.m. Arealspecifika förluster 2009 Kväve Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde Ljusnan 2,0 3 Låga förluster 1,8 1 Ingen/obetydlig Röjdan 2,1 3 Måttligt höga förluster 1,8 1 Ingen/obetydlig Stöpaälven 2,4 3 Måttligt höga förluster 2,1 1 Ingen/obetydlig Björka älv 3,2 3 Måttligt höga förluster 2,7 2 Tydlig avvikelse Sunnesundet 2,4 3 Måttligt höga förluster 2,1 1 Ingen/obetydlig Rottnan* 1,9 2 Låga förluster 1,7 1 Ingen/obetydlig Nilsbysundet 2,6 3 Måttligt höga förluster 2,3 1 Ingen/obetydlig Tolitaälven 5,0 4 Höga förluster 4,2 2 Tydlig avvikelse Hyndalsån* 11 4 Höga förluster 10 3 Stor avvikelse Norsälven 3,0 3 Måttligt höga förluster 2,6 2 Tydlig avvikelse * Utsläpp från Rottneros bruk och reningsverk respektive Kils reningsverk har inte inkluderats. Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde Ljusnan 0,06 2 Låga förluster 1,3 1 Ingen/obetydlig Röjdan 0,07 2 Låga förluster 1,5 1 Ingen/obetydlig Stöpaälven 0,12 3 Måttligt höga förluster 2,5 2 Tydlig avvikelse Björka älv 0,27 4 Höga förluster 5,0 3 Stor avvikelse Sunnesundet 0,07 2 Låga förluster 1,5 2 Tydlig avvikelse Rottnan* 0,04 1 Mycket låga förluster 0,8 1 Ingen/obetydlig Nilsbysundet 0,14 3 Måttligt höga förluster 3,0 2 Tydlig avvikelse Tolitaälven 0,44 5 Mycket höga förluster 8,0 4 Mycket stor avvikels Hyndalsån* 1,9 5X Extremt höga förluster 46 5 Extrem avvikelse Norsälven 0,10 3 Måttligt höga förluster 2,0 2 Tydlig avvikelse * Utsläpp från Rottneros bruk och reningsverk respektive Kils reningsverk har inte inkluderats. 80

83 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden BILAGA 7 Väderförhållanden i Östmark-Röjdåsen och Karlstad

84 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden 9325 Karlstad Månadsmedeltemperatur ( C) Månadsnederbörd (mm) jan -1,9-4, feb -4,8-4, mars 0,3-1, april 7,5 3, maj 10,6 10, juni 13,9 14, juli 15,9 16, aug 15,7 15, sept 12,3 11, okt 3,7 6, nov 4,4 1, dec -4,5-2, Medel 6,1 5, Summa Östmark- Röjdåsen jan -4,5-6, feb -7,8-6, mars -0,5-2, april 5,7 2, maj 10,2 9, juni 13,3 13, juli 15,7 15, aug 14,2 13, sept 10,6 9, okt 1,5 4, nov 2,9-1, dec -7,0-5, Medel 4,5 3, Summa Kursiverade = interpolerade värden 82

85 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden 9325, Karlstad Temperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 Medel , Östmark-Röjdåsen Temperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 Medel

86 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden Temperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec -10 Östmark-Röjdåsen Karlstad Nederbörd (mm) 250 Östmark-Röjdåsen Karlstad jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 84

87 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Händelser och utredningar BILAGA 8 Särskilda händelser och utredningar

88 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Händelser och utredningar Händelser 2009 Sunne kommun Två mindre kommunala avloppsanläggningar med utsläpp till Mellan-Fryken, Öjervik och Ö Ämtervik, renoverades under året. Detta resulterade i mindre utsläpp. Renovering har skett av en gemensam, privat avloppsanläggning för 7-8 hushåll, med utsläpp till Övre Fryken Stöpafors. Uppgifterna har erhållits från Anders Olsson, Sunne kommun. Ålands Fiskförädling AB Nya tillstånd har beviljats av länsstyrelsen för vardera produktionsenhet. För Torsbys del med oförändrad omfattning och för Stöpafors del med utökning av produktionen från cirka 400 till cirka 700 ton fisk/år. Uppgifterna har erhållits från Olof Karlsson, Ålands Fiskförädling AB. Rottneros Bruk och Moelven Notnäs AB Nils Hauri meddelade att inga nya händelser fanns att rapportera från Rottneros Bruk. Ej heller fanns något att redovisa från Moelven Notnäs AB (uppgiftslämnare Per Bengtsson). Uppgifter om algblomningar Miljökontoret i Sunne (Anders Olsson) har fått två rapporter om algblomningar år Dels i Övre Fryken vid Bjälverud (från en privatperson) och dels vid Lysvik (från en medarbetare på miljöenheten). Några prov verifierades inte på laboratorie men blomningen i i Lysvik dokumenterades med foton (Figur 11). Blomningarna inträffade den 2 och 3 juli efter ett par veckors soligt och varmt väder. Karlstad airport I miljörapporten för Karlstad airport redovisas att det i början av året förekom BODhalter över riktvärde i utgående vatten vid mätstation F1. Det berodde på ett mindre läckage på dammluckan i kombination med köldperioder och dålig tillrinning av övrigt vatten. Läckaget pumpades tillbaka in i dammen. Rörgenomföringar in i den stora dammen kontrollerades och reparerades och nya dräneringsrör placerades under dammen. I glykoldammen konstaterades att vätska samlats mellan den ursprungliga duken och den nya duken som lades dit Dräneringen under dammen kopplades om för att få bort vätskan. För att säkerställa att inga fler läckage återstår kommer regelbundna prover tas på dräneringsvattnet under dammarna för att se att analyserade halter minskar. Figur 11. Algblomning i Ransbyviken, Övre Fryken Foton: Miljökontoret i Sunne kommun. På Torsby kommun (Perarne Persson) finns inte några dokumenterade uppgifter om algblomning för år I övrigt har inga uppgifter om särskilda händelser och utredningar, som berör Norsälvens avrinningsområde, inkommit. 86

89 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton BILAGA 9 Resultat från växtplanktonundersökningar 2009 (Ingrid Hårding och Jan-Erik Svensson, Medins Biologi AB) 87

90 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Förklaring av begrepp i växtplanktonbilagan Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde, som är unikt för den aktuella sjötypen, och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163, som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattiga sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins Biologi hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O E I = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer = taxa som är indifferenta, d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Denna frekvens används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 88

91 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Resultatsammanställning per lokal ÖF 3. Övre Fryken, Torsby Datum: Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Ekologisk kvalitetskvot Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 0,19 5,8-0,7 4, ,57 0,99 0,44 Hög Hög God Hög Nära neutralt * Statusen klassas på årets värden Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 31,5 Lågt index Näringsstatus Hög Gonyostomum semen (mg/l) 0,02 Mycket liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa Arternas fördelning på indikatortal mg/l % antal % Cyanobakterier 0,01 5,8 6 11,3 Antal taxa Rekylalger 0,09 47,9 5 9,4 6 Pansarflagellater 0,01 6,6 3 5,7 4 Guldalger 0,00 1, ,6 Kiselalger 0,05 24, ,8 2 Ögonalger 0,00 0,3 1 1,9 0 Grönalger 0,00 0, , Konjugater 0,00 0,0 1 1,9 G. semen 0,02 12,6 1 1,9 Indikatortal Övriga 0,00 0,0 2 3,8 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 0, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar 100% 75% 50% 25% 0% Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa 2, ,0 25 0, År Näringstillstånd B B B B B B B Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan i Övre Fryken, Torsby, var mycket liten och utgjordes främst av rekylalgen. Biomassan av blågrönalger var mycket liten men tre potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier påträffades, bl a Anabaena lemmermanni. TPI-värdet indikerade god status och trofiindex var lågt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets metod ger hög status. I expertbedömningen gör vi samma bedömning. Gonyostomum semen påträffades men i en mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. Artanatalet var 53 och sjön klassas som nära neutral. Sammantaget indikerade planktonundersökningen näringsfattiga förhållanden. Trofiindex har varit stabilt låg och bedömningen av näringstillståndet har inte ändrats mellan åren. 89

92 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton ÖF 4. Övre Fryken, Stöpafors norr fiskodling Datum: Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Ekologisk kvalitetskvot Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 0,13 5,5-1,3 4, ,50 1,00 0,57 Hög Hög Hög Hög Nära neutralt * Statusen klassas på årets värden Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 33,4 Lågt index Näringsstatus Hög Gonyostomum semen (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa Arternas fördelning på indikatortal mg/l % antal % Cyanobakterier 0,01 5,5 3 6,5 Antal taxa Rekylalger 0,08 57,1 5 10,9 4 Pansarflagellater 0,00 3,7 3 6,5 Guldalger 0,00 2,4 8 17,4 2 Kiselalger 0,04 29, ,7 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 0 Grönalger 0,00 0, , Konjugater 0,00 0,3 2 4,3 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Indikatortal Övriga 0,00 0,0 4 8,7 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 0, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar 100% 75% 50% 25% 0% Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa 2, ,0 25 0, År Näringstillstånd C B B B B B B Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan i Övre Fryken, Stöpafors norr fiskodling, var mycket liten och dominerades av rekylalger och kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten och TPI-värdet var mycket lågt. Även trofiindex var lågt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets metod ger hög status. I expertbedömningen klassar även vi lokalen till att ha hög status. Den något högre biomassan tidigare år tyder på viss näringspåverkan men artsammansättningen indikerade även då näringsfattiga förhållanden. Det noterades ett potentiellt toxiskt släkte av cyanobakterier i år. Sammantaget bedöms risken för långvariga algblomningar av toxiska alger som ingen eller obetydlig. Artantalet var 46 och lokalen klassas som nära neutral. I provet fanns gott om partiklar men ej i sådan mängd att de anses ha försvårat analysen. 90

93 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton ÖF C. Övre Fryken, Stöpafors Datum: Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Ekologisk kvalitetskvot Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 0,21 5,5-1,4 4, ,37 1,00 0,78 Hög Hög Hög Hög Nära neutralt * Statusen klassas på årets värden Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 32,3 Lågt index Näringsstatus Hög Gonyostomum semen (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa Arternas fördelning på indikatortal mg/l % antal % Cyanobakterier 0,01 5,5 5 11,4 Antal taxa Rekylalger 0,14 63,6 5 11,4 6 Pansarflagellater 0,01 5,3 3 6,8 4 Guldalger 0,01 4, ,7 Kiselalger 0,04 19,3 8 18,2 2 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 0 Grönalger 0,00 0,8 8 18, Konjugater 0,00 0,1 2 4,5 G. semen 0,00 1,2 1 2,3 Indikatortal Övriga 0,00 0,0 2 4,5 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 0, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar 100% 75% 50% 25% 0% Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa 2, ,0 25 0, År Näringstillstånd C B B B B B B Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan i Övre Fryken, Stöpafors var i år mycket liten och dominerades av rekylalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten och TPI-värdet var mycket lågt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ger hög status. I vår expertbedömning klassar även vi lokalen till att ha hög status. Gonyostomum semen förekom men i en mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. Den högre biomassan 2005 till 2007 tyder på viss näringspåverkan men artsammansättningen har hela tiden indikerat näringsfattiga förhållanden. Artantalet var 44 och Övre Fryken, Stöpafors klassas som nära neutral. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms sjön som svagt påverkad av näringsämnen. Sammantaget indikerade planktonundersökningen även i år näringsfattiga förhållanden. 91

94 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton MF 1. Mellanfryken, Kolsnäsudde Datum: Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Ekologisk kvalitetskvot Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 0,24 2,6-1,5 4, ,81 0,89 0,35 Hög Hög Hög Hög Nära neutralt * Statusen klassas på årets värden Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 32,5 Lågt index Näringsstatus Hög Gonyostomum semen (mg/l) 0,01 Mycket liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa Arternas fördelning på indikatortal mg/l % antal % Cyanobakterier 0,01 2,6 5 11,1 Antal taxa Rekylalger 0,14 57,8 6 13,3 10 Pansarflagellater 0,00 1,7 3 6,7 Guldalger 0,01 3, ,2 5 Kiselalger 0,07 30, ,2 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 0 Grönalger 0,00 0,0 8 17, Konjugater 0,00 0,2 1 2,2 G. semen 0,01 3,7 1 2,2 Indikatortal Övriga 0,00 0,0 1 2,2 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 0, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar 100% 75% 50% 25% 0% Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa 1, ,5 25 0, År Näringstillstånd B B B B B B B Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan i Mellanfryken, Kolsnäsudde var mycket liten. Rekylalger och kiselalger dominerade. Mängden cyanobakterier var i år mycket liten och TPI-värdet var mycket lågt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ger hög status. I expertbedömningen gör vi samma klassning. Förra året var andelen cyanobakterier större och statusen för lokalen klassades då som god. Gonyostomum påträffades men i mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. Artantalet var 45 och Mellanfryken, Kolsnäsudde bedöms därför vara nära neutral enligt bedömningsgrunderna. Risken för toxiska algblomningar bedöms som ingen eller obetydlig. Sammantaget indikerade planktonundersökningen näringsfattiga förhållanden. Trofiindex har varit stabilt låg och bedömningen av näringstillståndet har inte ändrats mellan åren. 92

95 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton MF 2. Mellanfryken, Ämtevik Datum: Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Ekologisk kvalitetskvot Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 0,22 2,2-1,5 4, ,00 0,96 0,72 Hög Hög Hög Hög Nära neutralt * Statusen klassas på årets värden Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 30,5 Lågt index Näringsstatus Hög Gonyostomum semen (mg/l) 0,01 Mycket liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa Arternas fördelning på indikatortal mg/l % antal % Cyanobakterier 0,00 2,2 3 6,7 Antal taxa Rekylalger 0,13 58,0 6 13,3 6 Pansarflagellater 0,01 3,0 3 6,7 4 Guldalger 0,01 3,2 8 17,8 Kiselalger 0,06 28, ,2 2 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 0 Grönalger 0,00 0, , Konjugater 0,00 0,2 3 6,7 G. semen 0,01 4,6 1 2,2 Indikatortal Övriga 0,00 0,0 1 2,2 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 0, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar 100% 75% 50% 25% 0% Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa 1, ,5 25 0, År Näringstillstånd B B B B B B B Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan i Mellanfryken, Ämtevik, var mycket liten. Rekylalger och kiselalger dominerade. Blågrönalger förekom men deras biomassa var liten. TPI-värdet var mycket lågt och den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets riktlinjer ger hög status. Vår egen bedömning överensstämmer med bedömningsgrundernas resultat och vi klassificerar statusen som hög. Gonyostomum semen påträffades i provet men i mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande. Risken för toxiska algblomningar bedöms som ingen eller obetydlig. Artanatalet var 45 och sjön klassas som nära neutral. Sammantaget indikerade planktonundersökningen näringsfattiga förhållanden. Trofiindex har varit stabilt låg och bedömningen av näringstillståndet har inte ändrats mellan åren. 93

96 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Artlistor ÖF 3. Övre Fryken, Torsby Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,005 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 1 Nostocales Anabaena flos-aquae/lemmermannii - P. RICHTER 1 I ,007 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,028 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,026 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,037 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,002 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium uberrimum - KOFOID & SWEZY -1 I 2 0,3 0,004 Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I ,002 Peridinium umbonatum var. umbonatum (inconspicuum) - LEMMERMANN -1 O 2 6,2 0,006 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 2,1 0,0001 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 2 4,1 0,0001 Chrysosphaerella longispina - LAUTERBORN emend. NICHOLLS O 1 8,3 0,001 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 3 6,5 0,001 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 2,1 0,00003 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 4,1 0,0002 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Mallomonas tonsurata - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 2,1 0,0004 Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY I 1 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 3 7,3 0,008 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,005 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I ,009 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 2 4,1 0,002 Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O ,002 Pennales obestämda ( µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,023 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 0,1 0,001 94

97 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Forts. ÖF 3. Övre Fryken, Torsby. ÖF 3. Övre Fryken, Torsby Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 1 Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 2,1 0,001 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Koliella sp. - HINDÁK 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 1,2 0,00004 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 1,0 0,024 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95

98 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton ÖF 4. Övre Fryken, Stöpafors norr fiskodling Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,007 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,026 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,022 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,024 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,004 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium uberrimum - KOFOID & SWEZY -1 I 2 0,1 0,002 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 2 3,3 0,003 Peridinales (Peridinium sp. /Peridiniopsis sp.) 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 1,6 0,0002 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 Mallomonas tonsurata - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 0,8 0,0001 Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY I 2 8,1 0,003 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 3 2,4 0,002 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,008 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 3 5,1 0,006 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 2 2,4 0,002 Pennales obestämda ( µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,021 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 1,0 0,0005 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I ,001 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 0,04 0,00003 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Koliella sp. - HINDÁK 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 3,9 0,0004 Conjugatophyceae, obestämd trådformig I 1 96

99 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Forts. ÖF 4. Övre Fryken, Stöpafors norr fiskodling. ÖF 4. Övre Fryken, Stöpafors norr fiskodling Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY 1 Centritractus belenophorus - LEMMERMANN 1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Tetraedriella jovetii - (BOURELLY) BOURELLY 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 97

100 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton ÖF C. Övre Fryken, Stöpafors Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,010 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 1 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 1 Aphanizomenon sp. - MORREN I ,002 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,058 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,018 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,051 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,008 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 2 4,0 0,001 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 2 0,7 0,008 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 2,0 0,002 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 8,1 0,0004 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 8,1 0,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 3 6,8 0,001 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 2,0 0,0001 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 Mallomonas sp. (20-30µm) - PERTY I 1 2,0 0,006 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 6,1 0,001 Synura sp. - EHRENBERG I 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 3 4,8 0,002 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,003 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 3 9,1 0,013 Pennales obestämda ( µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,023 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Pandorina morum - (O. F. MÜLLER) BORY E 1 Chlorococcales Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I ,002 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Koliella sp. - HINDÁK 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 4 5,5 0,0003 Conjugatophyceae, obestämd trådformig I 1 98

101 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Forts. ÖF C. Övre Fryken, Stöpafors. ÖF C. Övre Fryken, Stöpafors Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 1 0,1 0,003 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 99

102 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton MF 1. Mellanfryken, Kolsnäsudde Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Merismopedia sp. - MEYEN 1 Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,006 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 1 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,031 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,023 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,075 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 1 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,010 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 2 0,3 0,003 Gymnodinium uberrimum - KOFOID & SWEZY -1 I 1 0,1 0,001 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 2,0 0,0001 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,0003 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O ,001 Dinobryon divergens - IMHOF I 3 7,9 0,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 4,0 0,0003 Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY I 2 8,1 0,005 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 1 2,0 0,0003 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 2 5,9 0,003 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,014 Aulacoseira spp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 1 2,0 0,001 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 1,0 0,001 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 2 4,8 0,036 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,019 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Koliella sp. - HINDÁK 1 100

103 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Forts. MF 1. Mellanfryken, Kolnäsudde. MF 1. Mellanfryken, Kolsnäsudde Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 3,9 0,0004 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 0,3 0,009 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 101

104 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton MF 2. Mellanfryken, Ämtevik Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Snowella sp. - ELINKIN I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,005 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,021 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,026 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,060 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 2 3,3 0,007 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,011 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium uberrimum - KOFOID & SWEZY -1 I 3 0,6 0,006 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 2 2,4 0,001 Peridinales (Peridinium sp. /Peridiniopsis sp.) 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,005 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 6,5 0,0001 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 8,1 0,001 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY I 2 1,6 0,001 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 3,3 0,0003 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 3 4,3 0,003 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,015 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 2 4,9 0,007 Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O 2 0,8 0,0003 Pennales obestämda (30-50 µm) I ,010 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,028 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Koliella sp. - HINDÁK 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga 1 Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 102

105 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Forts. MF 2. Mellanfryken, Ämtervik. MF 2. Mellanfryken, Ämtevik Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 4 3,0 0,0004 Staurodesmus sp. - TEILING I 1 Conjugatophyceae, obestämd trådformig I 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 0,2 0,010 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Fältprotokoll ÖF 3. Övre Fryken, Torsby Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Övre Fryken Kommun: 37 Torsby Lokalnummer: ÖF 3 Top. karta: 12 D SO Uddeholm Lokalnamn: Torsby Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Götaälv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson / S. Wallner Datum: Organisation: Alcontrol AB Tid på dygnet: 09:50 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter 0,5 m 5 m 10m 15m Djup provplatsen (m): 65 Vattentemperatur ( C): 18, Grumlighet: - Språngskikt (j/n): - Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2 m Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Övre Fryken Torsby Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-5 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 103

106 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton ÖF 4. Övre Fryken, Stöpafors norr fiskodling Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Övre Fryken Kommun: 37 Torsby Lokalnummer: ÖF 4 Top. karta: 12 D SO Uddeholm Lokalnamn: Stöpafors norr fiskodling Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Götaälv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson / S. Wallner Datum: Organisation: Alcontrol AB Tid på dygnet: 10:30 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter 0,5 m 5 m 10m 15m Djup provplatsen (m): 33 Vattentemperatur ( C): 16, Grumlighet: - Språngskikt (j/n): - Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,3 m Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: 50 m N odling Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-5 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - ÖF C. Övre Fryken, Stöpafors Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Övre Fryken Kommun: 37 Torsby Lokalnummer: ÖF C Top. karta: 12 D SO Uddeholm Lokalnamn: Stöpafors Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Götaälv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson / S. Wallner Datum: Organisation: Alcontrol AB Tid på dygnet: 10:40 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter 0,5 m 5 m 10m 15m Djup provplatsen (m): 73 Vattentemperatur ( C): 16, Grumlighet: - Språngskikt (j/n): - Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,4 m Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Stöpafors Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-5 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 104

107 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton MF 1. Mellanfryken, Kolsnäsudde Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Mellanfryken Kommun: 66 Sunne Lokalnummer: MF 1 Top. karta: 12 D SO Uddeholm Lokalnamn: Kolsnäsudde Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Götaälv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson / S. Wallner Datum: Organisation: Alcontrol AB Tid på dygnet: 11:15 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter 0,5 m 5 m 10m 15m Djup provplatsen (m): 35 Vattentemperatur ( C): 17, Grumlighet: - Språngskikt (j/n): - Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,2 m Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Kolsnäsudden Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-5 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 105

108 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton MF 2. Mellanfryken, Ämtevik Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Mellanfryken Kommun: 66 Sunne Lokalnummer: MF 2 Top. karta: 12 D SO Uddeholm Lokalnamn: Ämtevik Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Götaälv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson / S. Wallner Datum: Organisation: Alcontrol AB Tid på dygnet: 11:45 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter 0,5 m 5 m 10m 15m Djup provplatsen (m): 107 Vattentemperatur ( C): 16, Grumlighet: - Språngskikt (j/n): - Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,3 m Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Ämtervik Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-5 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 106

109 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna BILAGA 10 Resultat från bottenfaunaundersökningar 2009 (Anders Boström, Medins Biologi AB) 107

110 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Förklaring till resultatsammanställning rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad lägesbeskrivning i ord av provtagningslokalen. Index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt en femgradig skala: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Expertbedömning av status Slutgiltig bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt samma femgradiga skala som ovan: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Övriga index och tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) samt i vissa fall Medins databasmaterial. Klassningar enligt den femgradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. 108

111 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna EPT-index: antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Bedömning av naturvärden Slutgiltig bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Rödlistade och ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade arter och hotkategori (Gärdenfors 2005), samt ovanliga arter. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 109

112 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Resultatsammanställning per lokal Vä1. Värån, nedströms Torsby Flygplats Datum: Kommun: Torsby Koordinat: / (Fotot taget 2010) Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 51 6,3 12 1,06 0,96 0,78 Nära neutralt Hög God God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 35 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Medelantal taxa/prov: 18,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 489 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 18 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,85 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/status map eutrofiering 03 Ingen eller obetydlig påverkan 04 Ingen eller obetydlig påverkan 05 Ingen eller obetydlig påverkan 06 Ingen eller obetydlig påverkan 07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 God 09 Hög Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index Kommentar Bottenfaunan på lokalen var relativt artrik och förhållandevis individfattig. Förekomst av ett flertal föroreningskänsliga och syrekrävande arter och grupper bidrog till att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög. Denna expertbedömning avvek därmed något från klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som med utgångspunkt från ASPT- och DJ-index klassade lokalens status med avseende på eutrofiering som god (sammanlagd status). Mot bakgrund av bland annat förekomst av ett försurningskänsligt sländtaxon och flera försurningskänsliga grupper, såsom iglar och musslor, klassades vattnets status som nära neutralt med avseende på surhet vid expertbedömningen. Värdena för ASPT- och DJ-index har visat relativt stabila värden under undersökningsperioden Värdena för totalantal taxa och EPT-index har varierat något under undersökningsperioden, med de lägst erhållna värdena Sammantaget skulle detta kunna indikera att miljöförhållandena, med avseende på eutrofiering, var något sämre 2008 än övriga år. Taxa EPT ASPT DJ 110

113 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Ro15. Rottnan, nedstr. Gräsmarks ARV Datum: Kommun: Sunne Koordinat: / Ca 70 m söder om fotbollsplanen. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 49 6,2 14 1,03 0,95 1,00 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 18,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 518 måttligt högt Siphonoperla burmeisteri - ovanlig EPT-index: 19 måttligt högt Diversitetsindex: 3,52 måttligt högt 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ept-index Expertbedömning 60 År Påverkan/Status map eutrofiering 03 Betydlig påverkan 06 Ingen eller obetydlig påverkan Hög DJ-/ ASPT-index 15 Kommentar Lokalens bottnfaunasamhälle diominerades både individ- och taxamässigt av måttligt föroreningskänsliga och måttligt syrekrävande taxa. Dessutom påträffades ett flertal föroreningskänsliga/syrekrävande sländtaxa. Detta motiverade bedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Förekomst av ett försurningskänsligt sländtaxon och försurningskänsliga grupper, såsom bäckbaggar och musslor, gjorde att vattnets status klassades som nära neutralt med avseende på surhet vid expertbedömningen. Värdena för totalantal taxa, ASPT-, DJ- och EPT-index var högre 2009 jämfört med vid de två tidigare undersökningstillfällena, vilket indikerar bättre miljöförhållanden för bottenfaunan jämfört med tidigare år. Med utgångspunkt från bottenfaunan 2009 kunde ingen negativ påverkan verifieras på bottenfaunan nedströms reningsverket i Gräsmark Taxa EPT ASPT DJ 111

114 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Ro16. Rottnan, nedströms pappersbruk Datum: Kommun: Sunne Koordinat: / m nedströms järnvägsbron, längs norra stranden. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 51 5,7 9 1,07 0,87 0,44 Nära neutralt God Måttlig Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Måttlig Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 35 måttligt högt Naturvärden i övrigt 6 Medelantal taxa/prov: 19,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 778 måttligt högt Pallasea quadrispinosa - ovanlig EPT-index: 20 måttligt högt Nemurella pictetii - ovanlig Diversitetsindex: 2,91 lågt 6 poäng Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ EPT-index Taxa DJ-/ ASPT-index Expertbedömning 60 EPT 15 År Påverkan/Status map eutrofiering ASPT Stark eller mycket stark påverkan DJ Dålig Måttlig Kommentar Bottenfaunasamhället på lokalen har under en serie av år ( ) varit mycket artfattigt och utgjorts i stort sett bara av föroreningståliga/mindre syrekrävande djur. Detta var inte fallet 2009 då lokalen hyste betydligt fler taxa än tidigare och med inslag av föroreningskänsliga/syrerävande arter/grupper. Andelen individer av mindre syrekrävande arter var dock fortfarande relativt hög. Sammantaget medförde detta att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig vid expertbedömningen. Denna förbättring har förmodligen att göra med att utsläppstuben från Rottneros Bruk numera mynnar ute i Mellan-Fryken. En hel del av de taxa som påträffades på lokalen 2009 var sådana som förekommer i både sjöars strandzon och i lugnflytande större vattendrag. Lokalens närhet till själva mynningsområdet av Rottnan i Fryken kan innebära en viss migration av djur från själva Fryken till den undersökta lokalen under tider då vattenföringen inte är hög. Denna påspädning av djur skulle kunna ge en missvisande bild av påverkan, men förekomst av den föroreningskänsliga bäcksländan Nemurella pictetii, som uteslutande påträffas i rinnande vatten, indikerade att bottenfaunasamhället åtminstone delvis utgjordes av djur från Rottnan. 112

115 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Hy1b. Hyndalsån, uppströms ARV Datum: Kommun: Kil Koordinat: / Proverna togs m nedströms gångbron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 36 5,1 10 0,76 0,94 1,00 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 22 lågt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 13,8 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Nemurella pictetii - ovanlig 3 poäng EPT-index: 8 lågt Diversitetsindex: 2,56 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 98 Stark eller mycket stark påverkan 02 Stark eller mycket stark påverkan 03 Stark eller mycket stark påverkan 06 Stark eller mycket stark påverkan 09 Måttlig Antal taxa/ EPT-index DJ-/ ASPT-index Kommentar Lokalens bottenfaunasamhälle utgjordes huvudsakligen av föroreningståliga och mindre syrekrävande taxa, dock fanns ett relativt stort inslag av måttligt föroreningskänsliga taxa. Dessutom påträffades ett mindre antal individer av två föroreningståliga sländtaxa. Detta bidrog till att lokalens status klassades som måttlig med avseende på eutrofiering vid expertbedömningen. Denna bedömning avviker från klassificeringen enligt ASPToch DJ-index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta beror bland annat på att vid expertbedömningen togs större hänsyn än vad dessa två index gör till individförekomsten hos vissa viktiga indikatortaxa med avseende på eutrofiering (t.ex. gruppen fjädermyggor). Värdena för totalantal taxa, ASPT-, DJ- och EPT-index var högre 2009 jämfört med vid övriga undersökningstillfällen, vilket indikerar bättre miljöförhållandena för bottenfaunan på lokalen 2009 jämfört med tidigare år. Taxa EPT ASPT DJ 113

116 NORSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Hy2b. Hyndalsån, nedströms ARV Datum: Kommun: Kil Koordinat: / Proverna togs ca m uppströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 40 3,9 7 0,85 0,73 0,40 Nära neutralt God Måttlig Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Hög Index Totalantal taxa: 17 mycket lågt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 11,4 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Nemurella pictetii - ovanlig 3 poäng EPT-index: 7 mycket lågt Diversitetsindex: 1,72 mycket lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 3 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 02 Betydlig påverkan 03 Stark eller mycket stark påverkan 04 Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 08 Otillfredsställande 09 Otillfredsställande Antal taxa/ EPT-index DJ-/ ASPT-index 15 Kommentar Bottenfaunan var individrik men bestod huvudsakligen av föroreningståliga taxa/mindre syrekrävande djur, varför statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som otillfredsställande. Denna bedömning avviker från klassificeringen enligt ASPT- och DJ-index enligt Naturvårdsverkets kriterier och beror bland annat på att det vid expertbedömningen lagts stor vikt till att individförekomsten av känsliga taxa var ringa. Mot bakgrund av att Hyndalsån passerat genom jordbruksmark uppströms reningsverket i Kil och dessutom påverkas av dagvatten och enskilda avlopp bedömdes vattnets status som nära neutralt med avseende surhet. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan Såväl ASPT-, EPT- som DJ-index har visat förhållandevis stabila värden på låga nivåer. Värdena för totalantal taxa har dock varierat något under undersökningsperioden Sammantaget indikerar detta att miljöförhållandena för bottenfaunan på lokalen har varierat något men har hela tiden varit kraftigt störda. Taxa EPT ASPT DJ