NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

Transkript

1 NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke Ulf Ericsson & Anna Henricsson

2 Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK... 6 PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS... 6 UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER... 6 UTVÄRDERING... 1 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN LJUSFÖRHÅLLANDEN... 2 SURHETSTILLSTÅND METALLER ORGANISKA MILJÖGIFTER I SEDIMENT REFERENSER BILAGA 1. Resultat lokal för lokal. BILAGA 2. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten (L1). BILAGA 3. Vattenkemiska analyser, sjöar (L2). BILAGA 4. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten metaller (L3). BILAGA 5. Kemiska analyser av metaller i vattenmossa (rinnande vatten). BILAGA 6. Vattenkemiska analyser i PMK-punkten. BILAGA 7. Sedimentundersökningar BILAGA 8. Vattenföring och transportberäkningar. BILAGA 9. Bedömning av vattenkemi och metaller. Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder. BILAGA 1. Bottenfauna i rinnande vatten. Metoder, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 11. Bottenfauna i sjöar. Metoder, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 12. Växtplankton i sjöar. Bedömningsgrunder, metoder, fältprotokoll, artlistor och resultat. BILAGA 13. Påväxtundersökningar i rinnande vatten. Bedömningsgrunder, metoder, resultat och artlistor. BILAGA 14. Vattenkemiska analyser i Hallands läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 15. Vattenkemiska analyser i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. 3

3 Recipientkontrollen i Nissan 26 INLEDNING Nissan har sina källflöden på det småländska höglandet, cirka 5 kilometer väster om Taberg. Efter cirka 2 mil och omkring 315 meters fallhöjd rinner Nissan ut i Laholmsbukten vid Halmstad. Avrinningsområdet omfattar totalt 2 68 km 2. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark men cirka 5 % utgörs av sjöar och cirka 6 % av jordbruksmark. Till Nissan rinner tre större biflöden, Anderstorpsån, Färgån och Kilan. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier, bland annat ytbehandlingsindustrier, har utsläpp till Nissan. Redan på talet var Nissan kraftigt förorenad men genom strukturomvandlingar i industrin och en effektiv rening av utsläppen har vattenkvaliten förbättrats avsevärt sedan början av talet. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Nissans vattenvårdsförbund, som bildades 196, samordnar vattenkontrollen i Nissans vattensystem. Förbundets medlemmar består huvudsakligen av berörda kommuner samt av de industrier som har intresse av att bevaka vattenkvaliteten i Nissan. Det nu gällande kontrollprogrammet som fastställdes har reviderats vid ett flertal tillfällen, senast Programmet är utformat enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV 1986:3) och den huvudsakliga målsättningen med undersökningarna är att, i en regional skala, beskriva recipientens tillstånd och att beräkna transporter av enskilda ämnen från vattensystemets olika grenar. Vattenvårdsförbundet har givit i uppdrag åt Medins Biologi AB att i samarbete med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering under 26. Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och Medins ansvarar för provtagning biologiska analyser samt utvärdering av resultaten. Vid utvärderingen har också resultaten från den PMK-punkt som finns i Nissan och som provtas i Naturvårdsverkets regi använts. Resultat från länens kalkeffektkontroll ingår också i utvärderingen. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under 26. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från undersökningarna år 26 presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5

4 Recipientkontrollen i Nissan 26 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS Under året har det skett provtagning i 36 provpunkter i rinnande vatten och i 1 provpunkter i sjöar (tabell 2 och figur 1). Av tabell 2 framgår också vilken typ av provtagning som genomförts på respektive station. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, förutom vid fyra stationer i Nissans huvudfåra (provpunkt 1, 2, 5 och 8) som provtagits varje månad. Den nedersta stationen i Nissan (provpunkt 1) är en PMK-provpunkt och provtagning har där skett i Naturvårdsverkets regi. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes vid 22 provlokaler under augusti - september. Vid tre av lokalerna provtogs vattenmossa även i april - maj. Bottenfaunan i rinnande vatten undersöktes på fyra lokaler. På grund av svåra provtagningsförhållanden i samband med höga flöden under hösten genomfördes bottenfaunaundersökningen i mars 27. Påväxtundersökningar har utförts årligen på två lokaler (2 och 8) i augusti. Metallhaltsbestämning i fisklever (gädda) skulle gjorts på fyra lokaler (2, 5, 8 och 115) i april 22. Lågt vattenstånd under lektiden gjorde dock att ingen fisk kunde fångas. Nya försök gjordes 23, 24, 25 och 26 utan att lyckas fånga tillräckligt med fisk. Analyser har därför inte gjorts under senare år. I sjöarna har vattenkemisk provtagning genomförts årligen vid två tillfällen, februari och augusti. Bottenfauna i sjöars profundal och litoral undersöktes senast i 9 sjöar under november 26. Växtplanktonprover tas årligen i sex av sjöarna under augusti månad. Under 26 genomfördes också undersökningar av sedimenten i nio sjöar. UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (L1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, grumlighet (FNU), färgtal, syrgas, syrgasmättnad, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), totalkväve (N), totalfosfor (P). Vid två av lokalerna analyserades även ammonium (NH 4 ) och bor (B). Metaller i vatten (L3) analyserades vid fyra lokaler. De analyserade metallerna var aluminium (Al), labilt (jonbytt) aluminium, kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), zink (Zn), kobolt (Co) och kisel (Si). Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (L2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, grumlighet (FNU), Absorbans, ph, alkalinitet, färgtal, TOC, syrgas 6

5 Recipientkontrollen i Nissan 26 Tabell 1. Analysmetoder för vattenkemiska parametrar och metaller i vattenmossa. Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi Konduktivitet SSEN Magnesium (Mg) SSEN ISO ph SS /PH-K Natrium (Na) SSEN ISO Alkalinitet SS /ALK-NPQ Kalium (K) SSEN ISO Grumlighet (FNU) SSEN2727/TURB-FNU Kalcium (Ca) SSEN ISO TOC SS-EN1484 Klorid (Cl) SSEN ISO Färgtal SSEN 7887 del 4 Sulfat (SO4) SSEN ISO Ammoniumkväve (NH4) SSEN ISO11732, mod Kisel (Si) SSEN ISO Nitratkväve (NO2/3) SSEN ISO134-1 Koppar (Cu) EPA 2.8 mod/cu-nk Totalkväve (N) SS13395/SS28131 Krom (Cr) EPA 2.8 mod/cr-nk Totalfosfor (P) ISO 15681/SS28127 Kadmium (Cd) EPA 2.8 mod/cd-nk Syrgas (O2) SSEN25814 Nickel (Ni) EPA 2.8 mod/ni-nk Klorofyll A SS /KFYLL-A Bly (Pb) EPA 2.8 mod/pb-nk Aluminium, monomert(al) SS mod ITM Zink (Zn) EPA 2.8 mod/zn-nk Aluminium, labilt (Al) SNV 3316, 315 ITM Bor (B) Std. Meth. 312 A-B/B-NI Vattenmossa Koppar (Cu) SS2815-2/SSEN-ISO Zink (Zn) SS2815-2/SSEN-ISO Krom (Cr) SS2815-2/SSEN-ISO Arsenik (As) SS2815-2/fd Kadmium (Cd) SS2815-2/SSEN-ISO Kvicksilver (Hg) SS mod/hg-avm Nickel (Ni) SS2815-2/SSEN-ISO Järn (Fe) SS2815-2/SSEN-ISO Bly (Pb) SS2815-2/SSEN-ISO Kobolt (Co) SS2815-2/SSEN-ISO (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve, totalfosfor, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), ammonium (NH 4 ), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), kalcium (Ca), klorid (Cl), sulfat (SO 4 ) och klorofyll a. Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), järn (Fe), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten och sjöars litoral enligt SS -EN och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i sjöars profundal enligt SS 2819 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har tio separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 6 (Naturvårdsverket rapport 318,1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 61) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 66). Artsammansättningen, individantal och biomassa bestämdes 7

6 Recipientkontrollen i Nissan 26 Tabell 2. Provtagningsstationer 26. L1 = vattenkemi i rinnande vatten, L2 = vattenkemi i sjö, L3 = utökad vattenkemi (metaller), Mv = metaller i vattenmossa, Mf = metaller i fi sk, B = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen (görs vart tredje år), Li = bottenfauna i litoralen (görs vart tredje år), På = påväxt och Pl = planktiska alger, Se = sediment (görs vart sjätte år). Vattendrag Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp Nissan Nissan 1 Slottsmöllan PMK 4C NV /13232 L1,L3,B Nissan 2 Nedströms Oskarström 4C NO 62986/13271 L1,L3,Mv,Mf,B,På Nissan 3 Bro vid Fröslida 5C SO 6386/ L1 Nissan 4 Nyebro 5C SO / L1,B Nissan 5 Spångabron 5C SO 63176/ L1,Mv,Mf,B Nissan 6,1 1 km uppstr Glassbod. 5C SO 63188/13397 L1,B Nissan 7 Uppströms Hyltebruk 5C SO 63223/ L1,B Nissan 8 Nedströms Skeppshult 5D NV 63345/13535 L1,L3,Mv,Mf,B,På Nissan 8,1 Uppstr Smålandsstenar 5D NV 63443/13573 L1,Mv Nissan 9 Nedströms Gislaved 6D SV 63514/13631 L1,Mv Nissan 1 Uppströms Gislaved 6D SV 63595/13644 L1 Södra Gusjön 11 6D SV / L2,Pl,Pf,Li,Se Nissan 12 Nedstr N. Unnaryd 6D NO 63862/13757 L1 Nissan 14 Uppströms Ryd 7D SO 64398/13859 L1 Sennan Sennan 11 Före inflödet i Nissan 4C NO 62976/13271 L1,Mv Lillån Lillån 31 Före inflödet i Nissan 5C SO 63161/ L1,Mv,B Kilan Kilan 41 Bro Gustavsb. kraftv. 5C SO 63178/1335 L1,Mv,B Österån 42 Österån, nedstr ARV 5C NO /13444 L1 Västerån 43 Strömmen 5C NO 633/13374 L1 Hestrasjön 44 5C NO / L2 Västerån 45 Oakullen 5C NO /13472 L1 Majsjön 46 6D SV /13529 L2,Pl,Pf,Li,Se Klubbån Skvallran 51 Bro vid Brunnsberg 5C SV /13434 L1,L3,Mv,B Skvallran 55 Uppstr Bårabo dep.anl 5C SO /13457 L1,L3 Färgån Södra Färgen 61 5C SO 63139/ L2,Pl,Pf,Li,Se Fjällen 62 5D SV / L2,Pl,Pf,Li,Se Jällunden 63 5D NV 63263/13595 L2,Pl,Pf,Li,Se Lillån Lillån 91 Svärdabo 5D NV /1362 L1 Anderstorpaån Anderstorpaån 111 Före inflödet i Nissan 5D NV 6347/13642 L1,L3,Mv,B Anderstorpaån 112 Nedströms Anderstorp 6D SV 6354/13673 Mv Töråsbäcken 113 Anderstorp 6D SV 6352/13692 Mv Anderstorpaån 114 Uppströms Anderstorp 6D SV 6353/13688 L1,Mv,B Hären 115 6D SV 6355/ L2,Pl,Pf,Li,Se Skaftån 116 Före inflödet i Hären 6D SV 63552/1375 Mv Götarpsån 117 Nedströms Gnosjö 6D SO 63581/13752 L1,L3,Mv,B Flybäcken 118 Skärvsjö 6D SO 63653/1382 Mv Götarpsån 119 Nedströms Åsenhöga 6D SO 6364/1376 L1,Mv,B Getbäcken 111 Före inflödet i Hären 6D SV 63572/ Mv Hylteån Hylteån 121 Nedströms Isaberg 6D SV 6668/13676 L1,Mv Källerydsån Källerydsån 131 Nedströms Nissafors 6D SV 63669/ L1,Mv Källerydsån 132 Dummebäcken 6D SV 63648/13728 L1,Mv Västerån Västerån 141 Bro vid Skogfors ref pkt 6D NV 63778/13735 L1,Mv,B Lagmanshagasjön 142 6D NV 63825/ L2,Pf,Li,Se Valån Norra Vallsjön 151 6D SO /13775 L2,Pf,Li,Se Svanån Rassjön 161 6D NO /13863 L2,Pf,Li,Se Älgån Älgån 171 Nedströms Bottnaryd 7D SO 6422/13844 L1 8

7 Recipientkontrollen i Nissan # # # 161# 142 # 141 # # # 44 # # # 7 HYLTEBRUK # 41 # # # # # 4 61 # 131 # 132 # # # # GNOSJÖ # 111 # GISLAVED # 117 # # # 9 # ANDERSTORP ## # # # 8,1 # 8 # 62 SMÅLANDSSTENAR 63 # # 3 OSKARSTRÖM 2 # 11 # 1 HALMSTAD Figur 1. Schematisk karta över provpunkternas läge i Nissans avrinningsområde. Lokalernas namn framgår av tabell 2. 9

8 Recipientkontrollen i Nissan 26 från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Påväxtundersökningen i rinnande vatten genomfördes i enlighet med BIN RR 6 (Naturvårdsverket rapport 319, 1986). Analysen gjordes på såväl levande som konserverat material. Sedimentprovtagningen i sjöar gjordes enligt BIN SR 1 (Naturvårdsverket rapport 318, 1986). Fem prover togs med rörhämtare i sjöns djuphåla. Propparna skiktades i 2 cm skikt som blandades till samlingsprov. Tre av skikten (-2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm) analyserades sedan med avseende på tungmetaller, PCB, PAH, TOC, tot-n, tot-p, glödförlust och torrsubstans. UTVÄRDERING Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt de råd och riktlinjer som Naturvårdsverket ställt upp (Naturvårdsverket 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medelvärden, medianvärden respektive minvärden använts på värden från de tre senaste åren enligt tabell 3. Naturliga bakgrundshalter för avvikelseklassningen av fosfor, kväve och alkalinitet har erhållits från länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län tabell 4. Alla kemiska grunddata för 26 finns redovisade i bilagorna 2-7. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 9. Transporter och arealförluster av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve och TOC samt i förekommande fall metaller har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Vid de provpunkter där dygnsmedelvärden för vattenföringen finns tillgängliga har transporterna beräknats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). I övriga provpunkter har beräkningarna gjorts med veckomedelvärden på vattenföringen (PULS-data). Data finns redovisade i bilaga 8. Tabell 3. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Tot-P Medel 4-6 Grumlighet Medel 4-6 Tot-N Medel 4-6 Siktdjup Medel 4-6 Tot-N/tot-P kvot Medel 4-6 Alkalinitet Median 4-6 Arealförlust tot-p/n Medel 4-6 ph Median 4-6 Syre Min 4-6 Metaller i vatten Medel 4-6 TOC Medel 4-6 Metaller i vattenmossa Medel 4-6 Färg Medel 4-6 1

9 Recipientkontrollen i Nissan 26 Tabell 4. Naturliga bakgrundshalter av fosfor, kväve och alkalinitet. Värdena är framräknade av länsstyrelserna i Hallands och Jönköpings län. Nr Fosfor Kväve Alk. Nr Fosfor Kväve Alk. (µg/l) (mg/l) (mekv/l) (µg/l) (mg/l) (mekv/l) 1 19,3, ,3,1 2 19,3, ,4, ,3, ,4, ,3, ,26, ,3, ,24,15 6,1 17,3, ,23, ,3, ,29, ,3, ,29,25 8,1 15,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,3, ,23, ,3, ,25, ,32, ,3, ,3, ,33, ,23, ,29, ,22, ,3, ,32, ,29,2 Bottenfaunaundersökningar genomförs under varje treårsperiod på sammanlagt 15 lokaler i rinnande vatten och i 9 sjöar. Primärresultat för 26 redovisas i bilaga 1 och 11. Proverna har analyserats och bedömts i enlighet med svensk och europeisk standard (SS EN respektive SS 2819), Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Medin m fl (2) samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (sjöar och vattendrag). Undersökningar av planktiska alger har gjorts i sex sjöar. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med 25 års artlistor i bilaga 12. Undersökningar av påväxt har gjorts av Jarlman HB. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och 25 års artlistor i bilaga 13. I bilaga 14 och 15 redovisas kemidata från kalkeffektuppföljningen i Hallands respektive Jönköpings län. 11

10 Recipientkontrollen i Nissan 26 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationen Torup belägen inom Nissans avrinningsområde (SMHI, Väder och Vatten 26). Torup ligger i den södra delen av avrinningsområdet. Under 26 var temperaturen relativt normal under vinter, vår och försommar (figur 4). Mars avvek dock med lägre medeltemperatur än normalt. Under det sista halvåret var det generellt varmare än normalt. År 26 avvek nederbörden från det normala under flertalet månader. Särskilt regnrika var april, augusti, oktober och december (figur 2). Januari, juni, juli och september var relativt nederbördsfattiga. Den stora nederbörden under sensommaren och hösten resulterade i ovanligt höga flöden under november och december (figur 3 och 5). Även april uppvisade kraftigt förhöjda flöden. Nederbörd (mm) Torup 26 Torup medel ( ) Månad Figur 2. Nederbörd per månad under 26 och medelnederbörd under perioden vid Torup. Flöde (m 3 /s) 15 Nissan (26) Nissan ( ) Månad Figur 3. Månadsmedelflöde i PMK-punkten 1 Nissan (Slottsmöllan) under 26 och perioden

11 Recipientkontrollen i Nissan 26 Temperatur ( C) 3 Torup 26 Torup medel ( ) Månad Figur 4. Medeltemperatur per månad under 26 och medeltemperatur under vid Torup. Vattenföring (m 3 /s) Flöde Provtagning Vecka nr Figur 5. Provtagningstillfällen under 26 i förhållande till uppmätt fl öde vid provpunkt 2 i Nissan. Som helhet var medelflödet vid provpunkt 1 i Nissan 51,8 m 3 /s vilket är betydligt högre än medelvärdet för de senaste åren ( ) som är 42,5 m 3 /s (figur 9). Provtagningen 26 har i några fall skett vid tidpunkter före eller efter flödestoppar (figur 5) vilket innebär att de transportberäkningar som utförts 26 sannolikt underskattar den verkliga årstransporten något för flödesberoende parametrar. NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING Tillstånd och avvikelse Kemi Näringstillståndet i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden redovisas i bilaga 1 och i figur 6. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i vattensystemet man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. 13

12 Recipientkontrollen i Nissan 26 Tabell 5. Bedömning av påverkan och tillstånd 26 med avseende på näringsämnen/organisk belastning vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten och i sjöar. Vattendrag Bottenfauna Påväxt påverkan tillstånd påverkan Nissan 1 Nissan ingen eller obet. 2 Nissan ingen eller obet. näringsfattigt svag 5 Nissan ingen eller obet. 8 Nissan näringsfattigt ingen eller obet. Västerån 141 Västerån ingen eller obet. Sjö Profundalfauna Litoralfauna Planktiska alger tillstånd påverkan tillstånd påverkan Nissan 11 S. Gussjön näringsfattigt ingen eller obet. näringsfattigt svag Kilan 46 Majsjön näringsfattigt ingen eller obet. näringsfattigt tydlig Färgån 61 Södra Färgen måttl. näringsrikt ingen eller obet. näringsfattigt svag 62 Fjällen måttl. näringsrikt ingen eller obet. näringsfattigt svag 63 Jällunden måttl. näringsrikt ingen eller obet. måttl. näringsrikt svag Anderstorpaån 115 Hären näringsrikt ingen eller obet. måttl. näringsrikt tydlig Västerån 142 Lagmanshagasjön måttl. näringsrikt ingen eller obet. Valån 151 N Vallsjön näringsfattigt ingen eller obet. Svanån 161 Rassjön näringsfattigt ingen eller obet. Detta är till stor del en följd av att vattendraget tillförs näringsämnen från fler och större utsläppskällor och att andelen jordbruksmark ökar längre ner i avrinningsområdet. Jämfört med de naturliga bakgrundshalter som framräknats av respektive länsstyrelse är halten av totalfosfor förhöjd vid flera provpunkter. Vid de flesta lokalerna var dock halten endast obetydligt eller tydligt förhöjd (mindre än dubbla bakgrundshalten). Kraftigt förhöjda halter har dock mätts upp i en av de undersökta sjöarna, Hestrasjön (44), där avvikelsen var stor. Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid de flesta provpunkter i vattensystemet (bilaga 1 och figur 7). Jämfört med naturliga bakgrundshalter är också avvikelsen stor eller mycket stor på många håll. Särskilt höga kvävehalter finns nedströms lokala utsläppskällor som flera kommunala reningsverk och nedströms deponeringsanläggningar, till exempel nedströms Bårabo deponi (51, Skvallran), Gnosjö avloppsreningsverk (117, Götarpsån) och Gnosjö slamtipp (132, Dummebäcken). 14

13 Recipientkontrollen i Nissan 26 Fosfortillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S GNOSJÖ GISLAVED #S #S #S #S#S ANDERSTORP #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S Totalfosfor Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 6. Näringstillstånd med avseende på medelhalten av totalfosfor (24-26) i Nissans avrinningsområde. 15

14 Recipientkontrollen i Nissan 26 Kvävetillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S GNOSJÖ GISLAVED #S #S #S #S#S ANDERSTORP #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S Totalkväve Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 7. Tillstånd med avseende på medelhalten av totalkväve (24-26) i Nissans avrinningsområde. 16

15 Recipientkontrollen i Nissan P-tot N-tot Älgån,31 15,8 12 P-tot N-tot 1,7 67,8 141 P-tot N-tot Västerån,54 36,7 131 P-tot N-tot 121 P-tot N-tot Hylteån Källerydsån,26 13,9,65 23,6 117 P-tot N-tot 9 P-tot N-tot,72 36,1 1, Anderstorpaån 8 P-tot N-tot 14,4 67 P-tot N-tot 2,35 8,5 45 P-tot N-tot 7 P-tot N-tot 1, , P-tot N-tot 2, P-tot N-tot 23, P-tot N-tot Kilan 6, P-tot N-tot Lillån,31 21, 2 P-tot N-tot 3,2 129 Sennan 1 P-tot N-tot 41, P-tot N-tot,71 51,7 Nissan Figur 8. Schematiskt diagram över transporten (ton/år) av totalfosfor och totalkväve i Nissans huvudfåra samt i de nedre delarna av de större bifl ödena 26. Biologi Ett flertal typer av biologiska undersökningar har genomförts under året, bl a med syftet att bestämma tillstånd och påverkan av näringsämnen. I rinnande vatten har bottenfaunan undersökts vid 4 provstationer och påväxtalger vid två stationer. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning vid alla lokaler. Påväxtundersökningarna indikerar ett näringsfattigt tillstånd vid båda provpunkterna. En svag föroreningspåverkan bedömdes dock föreligga vid punkt 2 i Nissan (tabell 5). Nio 17

16 Recipientkontrollen i Nissan 26 Ton/år 8 P-tot Ton/år 2 N-tot Ton/år NO 23 -N m 3 /år 8 Vattenföring Figur 9. Transporter (punkter) av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitritkväve samt vattenföring i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. av sjöarna undersöktes i år med avseende på bottenfaunan i litoralen och profundalen. Bedömningarna varierade i 8 av sjöarna mellan näringsfattiga och måttligt näringsrika och som ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material (tabell 5). I 115 Hären indikerade bottenfaunan ett näringsrikt tillstånd. I sex av sjöarna har undersökningar av planktiska alger genomförts. Planktonsamhällena indikerade näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i sjöarna (tabell 5). Jämfört med ursprungliga förhållanden bedömdes påverkansgraden vara svag till tydlig. 18

17 Recipientkontrollen i Nissan 26 Transporter Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat + nitritkväve samt beräkningar av arealförluster har genomförts i sju punkter i Nissans huvudfåra och i de nedre delarna av de större biflödena (bilaga 8). Transporten av fosfor och kväve för 26 redovisas i figur 8. Närmast mynningen till Kattegatt, provpunkt 1, har årstransporten i medeltal ( ) varit 36,3 ton för totalfosfor, ton för totalkväve och 47 ton för nitrat+nitrit kväve. Under det senaste året har 41,3 ton totalfosfor och 1299 ton totalkväve transporterats förbi provpunkt 1 (figur 8 och 9). Transporten av näringsämnen har alltså varit högre än normalt under 26. Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (figur 9). När det gäller fosfortransporten är förklaringen till de relativt låga värdena från de senaste åren att det finns en trend med sjunkande fosforhalter i de nedre delarna av Nissans huvudfåra (bilaga 1). Under 25 släpptes det ut ca 4,1 ton totalfosfor och ca 274 ton totalkväve från större tillståndspliktiga punktkällor (Ericsson 26). Detta utgjorde ca 13 respektive 22 procent av den totala transporten i provpunkt 1. Dessa siffror kan betraktas som maxvärden på andelen vid uttransporten i havet eftersom en del av utsläppen fastläggs högre upp i avrinningsområdet via retention. En stor andel av den totala transporten kommer alltså från mindre källor eller från omgivande mark. SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN Tillstånd och avvikelse Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och om låga halter uppstår kan de medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som t ex en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Samtliga sjöar som undersöks i Nissans avrinningsområde har syrefattiga eller syrefria förhållanden i det djupaste bottenvattnet, åtminstone vissa år. Tillståndsklassningen görs dock numera på det djupaste djup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Trots detta mättes under den senaste treårsperioden syrefria eller nästan syrefria förhållanden upp i bottenvattnet i S Färgen (61), Jällunden (63), Hären (115), Lagmanshagasjön (142), N Vallsjön (151) och Rasjön (161). Ett syrefattigt tillstånd mättes upp i Hestrasjön (44). Den huvudsakliga orsaken är troligen i de flesta fall en hög syreförbrukning på grund av höga humushalter i vattnet. Dessa är mer eller mindre naturliga men åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen till sjöarna kan ändå sägas vara viktiga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Undersökningen visar också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendragen. Ett undantag är t ex Götarpsån (119) där låga syrehalter mäts upp vissa somrar. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan problem förekomma för känsliga arter vid syrefattiga åsträckor. 19

18 Recipientkontrollen i Nissan 26 Ton/år 3 TOC Figur 1. Transporter (punkter) av TOC i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. Transporter Totalt transporteras det i medeltal ( ) ut cirka 17 5 ton syretärande ämnen (TOC) till havet från Nissan varje år (figur 1). Transporten under 26, ton/år, kan därmed sägas varit ovanligt hög. De tre senaste åren har transporten varierat kraftigt med en hög transport 24 och en låg 23. Orsaken till variationen är den varierande vattenföringen (figur 9). En stor del av TOC (totalt organiskt kol) utgörs av humusämnen som läcker från främst myrrika skogsområden. LJUSFÖRHÅLLANDEN Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, är i de flesta provpunkter i rinnande vatten mycket höga (färgtal > 1), figur 11. Särskilt humöst vatten förekommer i Skvallran (51 och 55) i Klubbåns avrinningsområde. I sjöarna är färgvärdena i allmänhet lägre med måttligt eller betydligt färgat vatten. Här avviker S Gussjön (11), Hestrasjön (44), Fjällen (62), Hären (115) och Lagmanshagasjön (142) med ett starkt färgat vatten (figur 11 och bilaga 1). Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med höga färgvärden i Nissans vattensystem, men på grund av att de senaste åren varit förhållandevis nederbördsrika med ovanligt höga flöden har vattnets färg varit ytterligare förhöjd. Med undantag av Hestrasjön, som har ett mycket litet siktdjup, har de undersökta sjöarna i Nissans avrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Vattendragens grumlighet är vid de flesta provpunkterna måttlig till betydlig. Betydligt grumliga vatten förekommer främst i de nedre delarna av Nissans huvudfåra samt i Kilans och Källerydsåns vattensystem. De två lokalerna i Klubbåns vattensystem (51 och 55) samt Hestrasjön (44) i Kilans vattensystem har i allmänhet ett starkt grumligt vatten. 2

19 Recipientkontrollen i Nissan 26 Ljusförhållanden i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S GNOSJÖ GISLAVED #S #S #S #S#S ANDERSTORP #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S Vattenfärg Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Figur 11. Tillståndet med avseende på vattnets färgtal i Nissans avrinningsområde (medelvärde 24-26). 21

20 Recipientkontrollen i Nissan 26 Försurningstillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsminvärden #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S#S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S #S #S #S #S #S #S #S GISLAVED #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S ANDERSTORP #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S HALMSTAD Figur 12. Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minvärden under perioden 24-26) i Nissans avrinningsområde. Stora prickar visar stationer provtagna av Nissans Vattenvårdsförbund och PMK-punkten. Små prickar visar provstationer från länens kalkeffektkontroll. #S #S #S #S #S Alkalinitet #S #S #S #S #S#S#S #S #S #S #S #S Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 22

21 Recipientkontrollen i Nissan 26 SURHETSTILLSTÅND Kemi Nissans avrinningsområde ligger i ett av de mest försurningspåverkade områdena i Sverige. Belastningen av försurande ämnen via nederbörden är hög och markerna i avrinningsområdet har en relativt låg motståndskraft mot försurning. Trots detta och tack vare den kalkningsverksamhet som bedrivs i stora delar av avrinningsområdet visar alkalinitetsmätningarna på en god buffertkapacitet (medianvärdet >,1 mekv/l) i många av de undersökta provpunkterna. Jämfört med de framräknade naturliga bakgrundshalterna märks dock en avvikelse på en del håll, även där buffertkapaciteten klassas som god. Kalkningarna klarar dock inte alltid av att upprätthålla höga ph-värden. Särskilt kritiska är perioder med hög vattenföring då så kallade surstötar kan förekomma. Dessa kan vara mycket allvarliga för djurlivet, eftersom känsliga arter kan försvinna även om surstöten har en mycket kort varaktighet. Allvarligt är också att de miljövinster man uppnått med flera års kalkningar kan spolieras på bara några få timmar. Det är därför viktigt att utvärdera förekomsten av surstötar. Vid utvärderingen har även data från Länsstyrelserna kalkeffektkontroll använts (se bilaga 14 och 15). Under den senaste treårsperioden har möjliga surstötar med obefintlig alkalinitet uppmätts på många håll i avrinningsområdet (figur 12). Situationen kan sägas vara allvarlig i de provpunkter där ingen eller obetydlig buffertkapacitet mätts upp. I en del av dessa provpunkter har det sannolikt skett skador på djurlivet i vattnet. Biologi Bottenfaunaundersökningarna i rinnande vatten visade på ingen eller obetydlig påverkan av försurning vid de undersökta lokalerna. Detsamma gäller för sjöarna där bottenfaunan i samtliga undersökta sjöar bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning 26. Den kalkningsverksamhet som bedrivs fungerar alltså tillfredsställande i flertalet av de större vattendragen och sjöarna. METALLER Tillstånd och avvikelse Nissans avrinningsområde ligger i en relativt metallbelastad region. Belastningen härrör dels från luftburna föroreningar och dels från läckage från omgivande marker. Dessutom förekommer lokalt förhöjda metallhalter nedströms punktutsläpp från deponier och industrier. De ämnen som generellt är förhöjda, jämfört med ett ursprungligt tillstånd, är bly, koppar, zink och kadmium. För vissa metaller kan analyser av vatten antyda högre halter än analys av vattenmossa. Anledningen är att en stor del av metallerna i vattnet kan vara 23

22 Recipientkontrollen i Nissan 26 bundna till humus eller partiklar och därför inte är biologiskt aktiva. Analys av vattenmossa ger därför att bra mått på mängden biologiskt tillgängliga metaller. Metallundersökningen i vatten (bilaga 4) visade att de undersökta tungmetallerna förekom i låga halter. I Anderstorpaåns vattensystem var dock halten av koppar på gränsen till måttligt hög vid provpunkt 111 och strax över vid 117. För koppar och nickel var halterna tydligt högre i Anderstorpaån än i Nissans huvudfåra (figur 13). Jämfört med naturliga bakgrundsvärden var avvikelsen stor för kadmium och bly och mycket stor för nickel i Anderstorpaån (111). I Anderstorpaån (117) var avvikelsen stor för kadmium och bly och mycket stor för nickel. Vad gäller bor, som analyseras i punkterna 51 och 55 nedströms respektive uppströms Bårabo deponi, har de uppmätta halterna under treårsperioden varit låga och oftast legat under analysmetodens detektionsgräns (bilaga 4). Metallundersökningen av vattenmossa (bilaga 5) visade att de flesta metallerna förekom i låga till måttligt höga halter. Höga halter av krom och nickel och en förhöjd kopparhalt förekom på flera håll i Anderstorpaåns vattensystem (figur 14). Under 26 genomfördes sedimentundersökningar i nio av sjöarna. Analyser gjordes av skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Undersökningarna visade på för regionen normala halter av tungmetaller i alla sjöar utom i 115 Hären där halterna av framförallt koppar och nickel var förhöjda (figur 15, 16 och 17). När det gäller vissa av tung me talle rna (ar se nik, bly, kadmium och zink) var dock de uppmätta halterna relativt kraftigt för höj da i flertalet 4, 3, 2, 1,, Koppar (Cu) µg/l , 5, 4, 3, 2, 1,, Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l 25 Zink (Zn) µg/l Figur 13. Metallhalter i vatten (medelvärden under perioden 23-25) vid 5 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar den nedre gränsen för låg respektive måttligt hög halt. 24

23 Recipientkontrollen i Nissan Koppar (Cu) mg/kg ts , Krom (Cr) mg/kg ts , Nickel (Ni) mg/kg ts , Zink (Zn) mg/kg ts , Figur 14. Metallhalter i vattenmossa (medelvärden under perioden 23-25) vid 22 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar de nedre gränserna för måttligt höga respektive höga halter för metallerna koppar, krom och nickel. För zink visar linjen den nedre gränsen för en måttligt hög halt. 25

24 Recipientkontrollen i Nissan 26 As (mg/kg TS) Cd (mg/kg TS) 8, 6, 4, 2,, Cr (mg/kg TS) Figur 15. Metallhalter (arsenik, kadmium och krom) i sediment från nio sjöar i Nissans avrinningsområde. Analyser har utförts i skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Linjerna visar de nedre gränserna för låga, måttligt höga respektive höga halter. 26

25 Recipientkontrollen i Nissan 26 Cu (mg/kg TS) Hg (mg/kg TS) 1,2 1,,8,6,4,2, Ni (mg/kg TS) Figur 16. Metallhalter (koppar, kvicksilver och nickel) i sediment från nio sjöar i Nissans avrinningsområde. Analyser har utförts i skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Linjerna visar de nedre gränserna för låga, måttligt höga respektive höga halter. 27

26 Recipientkontrollen i Nissan 26 Pb (mg/kg TS) Zn (mg/kg TS) Figur 17. Metallhalter (bly och zink) i sediment från nio sjöar i Nissans avrinningsområde. Analyser har utförts i skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Linjerna visar de nedre gränserna för låga, måttligt höga respektive höga halter. sjöar om man jäm för med vad som kan betraktas som bak grunds hal ter under för in du stri el la för hål lan den. Orsaken till att dessa metaller förekommer i för höj da halter är sannolikt hu vud sak li gen en kombination av luftnedfall och markförsurning. I 115 Hären, som ligger i Anderstorpaåns vattensystem, uppmättes kraftigt förhöjda halter av nick el samt i viss mån av koppar vilket sannolikt är orsakat av utsläpp från verksamheter i området (figur 16). I 63 Jällunden var metallhalterna jämförelsevis låga (figur 15, 16 och 17). Resultatet är till viss del missvisande eftersom de låga halterna är en effekt av att sedimentet i sjön innehåller en låg andel organiskt material.. ORGANISKA MILJÖGIFTER I SEDIMENT PAH (polycykliska aromatiska kolväten) Polycykliska aromatiska kolväten förekommer bl a i stenkolstjära, kreosot, asfalt, samt bil das vid ofullständig förbränning av organiskt material. Orenade dieselavgaser inne hål ler 28

27 Recipientkontrollen i Nissan 26 Tabell 6. Uppmätta halter av PAH i sediment. Analyser har utförts i skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Kursiverade värden visar att halterna var lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Ämne Enhet 11 Södra Gussjön 46 Majsjön 61 Södra Färgen Nivå (cm) Fluoranten (mg/kg TS),41,14,86,27,58,1,29,38,35 Benso(b + k)-fluoranten (mg/kg TS),92,35 3,1 1,6 3,1,3 1,8 2,1 2,2 Benso(a)-pyren (mg/kg TS),93,1,55,11,25,1,12,18,15 Indeno(1,2,3-cd)-pyren (mg/kg TS),14,1,85,69,32,1,44,5,55 Benso(ghi)-perylen (mg/kg TS),4,1,71,39,18,1,28,31,36 PAH Summa 6 st (mg/kg TS) 1,5,49 6,1 3,1 4,4,3 2,9 3,5 3,6 Ämne Enhet 62 Fjällen 63 Jällunden 115 Hären Nivå (cm) Fluoranten (mg/kg TS),21,24,1,1,1,1,1,1,1 Benso(b + k)-fluoranten (mg/kg TS) 1,2 1,1,33,2,2,2,2,27,2 Benso(a)-pyren (mg/kg TS),1,1,1,1,1,1,1,1,1 Indeno(1,2,3-cd)-pyren (mg/kg TS),27,11,11,1,1,1,1,11,1 Benso(ghi)-perylen (mg/kg TS),18,1,1,1,1,1,1,1,1 PAH Summa 6 st (mg/kg TS) 1,9 1,5,44,3,3,3,3,38,3 Ämne Enhet 142 Lagmanshagasjön 151 Norra Vallsjön 161 Rasjön Nivå (cm) Fluoranten (mg/kg TS),1,13,1,16,19,1,1,39,1 Benso(b + k)-fluoranten (mg/kg TS),49,52,2,6,72,3,23 1,6,23 Benso(a)-pyren (mg/kg TS),1,1,1,1,1,1,1,1,1 Indeno(1,2,3-cd)-pyren (mg/kg TS),11,1,1,26,14,1,1,31,1 Benso(ghi)-perylen (mg/kg TS),1,1,1,21,1,1,1,19,1 PAH Summa 6 st (mg/kg TS),7,65,3 1,2 1,1,3,3 2,5,3 Tabell 7. Halter av PAH i sediment normerade till 1 % organiskt kol. Analyser har utförts i skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Grön markering = låg halt och gul markering = medelhög halt. Kursiverade värden visar att halterna var lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Ämne Enhet 11 Södra Gussjön 46 Majsjön 61 Södra Färgen Nivå (cm) Fluoranten (µg/kg TS) 77,4 7,78 5,6 18, 36,3 6,25 22,3 29,2 2,6 Benso(b + k)-fluoranten (µg/kg TS) , , ,5 129,4 Benso(a)-pyren (µg/kg TS) 17,5 5,56 32,4 7,33 15,6 6,25 9,23 13,8 8,8 Indeno(1,2,3-cd)-pyren (µg/kg TS) 26,4 5,56 5, 46, 2, 6,25 33,8 38,5 32,4 Benso(ghi)-perylen (µg/kg TS) 7,55 5,56 41,8 26, 11,3 6,25 21,5 23,8 21,2 PAH Summa 6 st (µg/kg TS) 283, 27,2 358,8 26,7 275, 18,8 223,1 269,2 211,8 Ämne Enhet 62 Fjällen 63 Jällunden 115 Hären Nivå (cm) Fluoranten (µg/kg TS) 16,2 17,1 9,9 5, 35,7 41,7 9,9 19,6 43,5 Benso(b + k)-fluoranten (µg/kg TS) 92,3 78,6 3, 1 71,4 83,3 18,2 52,9 87, Benso(a)-pyren (µg/kg TS) 7,69 7,14 9,9 5, 35,7 41,7 9,9 19,6 43,5 Indeno(1,2,3-cd)-pyren (µg/kg TS) 2,8 7,86 1, 5, 35,7 41,7 9,9 21,6 43,5 Benso(ghi)-perylen (µg/kg TS) 13,8 7,14 9,9 5, 35,7 41,7 9,9 19,6 43,5 PAH Summa 6 st (µg/kg TS) 146,2 17,1 4, 15, 17,1 125, 27,3 74,5 13,4 Ämne Enhet 142 Lagmanshagasjön 151 Norra Vallsjön 161 Rasjön Nivå (cm) Fluoranten (µg/kg TS) 9,1 13,4 9,9 12,3 14,6 7,14 7,14 26, 7,14 Benso(b + k)-fluoranten (µg/kg TS) 44,5 53,6 18,2 46,2 55,4 21,4 16, ,4 Benso(a)-pyren (µg/kg TS) 9,9 1,3 9,9 7,69 7,69 7,14 7,14 6,67 7,14 Indeno(1,2,3-cd)-pyren (µg/kg TS) 1, 1,3 9,9 2, 1,8 7,14 7,14 2,7 7,14 Benso(ghi)-perylen (µg/kg TS) 9,9 1,3 9,9 16,2 7,69 7,14 7,14 12,7 7,14 PAH Summa 6 st (µg/kg TS) 63,6 67, 27,3 92,3 84,6 21,4 21,4 166,7 21,4 29

28 Recipientkontrollen i Nissan 26 stora mängder PAH och avsevärda mängder bildas också vid framställning av koks och alu mi ni um. Förekomsten av PAH i miljön är dock inte något nytt då dessa ämnen även bildas vid vedeldning och skogsbränder. Många PAH-komplex anses vara relativt oskyldiga men vissa, t ex benso(a)pyren, kan or sa ka cancer och genetiska skador. I vattenmiljö binds PAH framförallt till sedimenten och kan där bli mycket långlivade. Bedömningsgrunder saknas för PAH i sötvattenssediment. Däremot finns tillståndsklassning av marina sediment att tillgå (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för mil jö kva li tet, Kust och Hav). En bedömning utifrån dessa bedömningsgrunder visar att ytsedimenten i samtliga un der sök ta sjöar innehåller låga eller medelhöga halter av de undersökta polycykliska kolvätena (ta bell 6 och 7). Förekomsten av de olika komplexen är väl fragmenterade vilket tyder på att endast diffusa källor finns, t ex luftnedfall. Nivåerna på de uppmätta halterna är också ungefär lika med resultat från av direktutsläpp opåverkade sjöar i Viskans och Rolfsåns avrinningsområden (Forchhammer m fl 2 och Medin 21). PCB (polyklorerade bifenyler) Polyklorerade bifenyler omfattar teoretiskt 29 olika kongener (substanser) som kan här le das till samma grundmolekyl. PCB är mycket stabila ämnen som är fettlösliga och bio ack u mu le ran de (anrikas i näringskedjorna) och har en kraftig giftverkan. An vänd - nings om rå den har varit isolatorvätska i kondensatorer och mjukgörare. Vidare har PCB använts som tillsats i oljor, färg, fogmassor och hydraulvätskor. PCB kan också bildas vid ofull stän dig för brän ning. Tillverkning av PCB började på 192-talet och nådde sin kulmen i bör jan av 197-talet. I Sverige förbjöds allt nyttjande av PCB i produkter 1972 men i vissa slutna system fick det användas fram till Resultaten från de nio undersökta sjö ar na i Nissans avrinningsområde visar att de flesta PCB kongener förekommer i icke detekterbara halter (tabell 8). I de flesta sjöar är också halten av summa-pcb (7) lägre än rapporteringsgränsen (,2 mg/kg Ts). Gränsen,2 mg/kg Ts anses av författarna till en Stockholmsrapport också som en övre gräns för bakgrunds halt av sum ma-pcb (7) i Stockholmsområdet (Lindeström 2). Liknande resultat med hal ter under eller kring,2 mg/kg Ts har också erhållits i andra undersökningar av sjöar som är opå ver ka de av direktutsläpp. Dessa sjöar ligger i Viskans och Dalslands kanals avrinningsområden (Forchhammer m fl 2 och Lindeström 2). Bedömningsgrunder saknas för PCB i sötvatten. Däremot finns tillståndsklassning av marina sediment att tillgå där de uppmätta halterna normeras efter sedimentets innehåll av organiskt kol (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav). En be döm ning av de sedimentprover som hade halter över rapporteringsgränserna visar att det i förhållande till kolinnehållet förekom höga eller mycket höga halter av någon kongen i S Gussjön (11), Majsjön (46), S Färgen (61) och N Vallsjön (151) (tabell 9). I Majsjön och S Färgen uppmättes de höga halterna i djupare sedimentskikt medan S Gussjön och N Vallsjön hade förhöjda halter i ytsedimentet. Detta skulle möjligen kunna tolkas som att någon källa till PCB påverkat de två sistnämnda sjöarna i modern tid. 3

29 Recipientkontrollen i Nissan 26 Tabell 8. Uppmätta halter av PCB i sediment. Analyser har utförts i skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Kursiverade värden visar att halterna var lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Sjö Enhet 11 Södra Gussjön 46 Majsjön 61 Södra Färgen Nivå (cm) PCB-28 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-52 (mg/kg TS),3,3,3,3,1,3,3,3,41 PCB-11 (mg/kg TS),1,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-118 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,48 PCB-138 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-153 (mg/kg TS),3,3,76,51,3,3,3,3,3 PCB-18 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 Summa 7 PCB (mg/kg TS),2,2,2,2,26,2,2,2,2 Sjö Enhet 62 Fjällen 63 Jällunden 115 Hären Nivå (cm) PCB-28 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-52 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-11 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-118 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-138 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-153 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-18 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 Summa 7 PCB (mg/kg TS),2,2,2,2,2,2,2,2,2 Sjö Enhet 142 Lagmanshagasjön 151 Norra Vallsjön 161 Rasjön Nivå (cm) PCB-28 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-52 (mg/kg TS),3,3,3,7,31,3,3,3,3 PCB-11 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-118 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-138 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 PCB-153 (mg/kg TS),3,3,3,32,3,3,3,3,3 PCB-18 (mg/kg TS),3,3,3,3,3,3,3,3,3 Summa 7 PCB (mg/kg TS),2,2,2,2,2,2,2,2,2 31

30 Recipientkontrollen i Nissan 26 Tabell 9. Halter av PCB i sediment normerade till 1 % organiskt kol. Analyser har utförts i skikten -2 cm, 8-1 cm och 18-2 cm. Grön markering = låg halt och gul markering = medelhög halt, orange markering = hög halt och röd markering = mycket hög halt. Kursiverade värden visar att halterna var lägre än laboratoriets rapporteringsgräns. Sjö Enhet 11 Södra Gussjön 46 Majsjön 61 Södra Färgen Nivå (cm) PCB-28 (µg/kg TS),566,167,176,2,188,188,231,231,176 PCB-52 (µg/kg TS),566,167,176,2,625,188,231,231,241 PCB-11 (µg/kg TS) 1,89,167,176,2,188,188,231,231,176 PCB-118 (µg/kg TS),566,167,176,2,188,188,231,231,282 PCB-138 (µg/kg TS),566,167,176,2,188,188,231,231,176 PCB-153 (µg/kg TS),566,167,447,34,188,188,231,231,176 PCB-18 (µg/kg TS),566,167,176,2,188,188,231,231,176 Summa 7 PCB (µg/kg TS) 3,77 1,11 1,18 1,33 1,29 1,25 1,54 1,54 1,18 Sjö Enhet 62 Fjällen 63 Jällunden 115 Hären Nivå (cm) PCB-28 (µg/kg TS),231,214,273 1,5 1,7 1,25,273,588 1,3 PCB-52 (µg/kg TS),231,214,273 1,5 1,7 1,25,273,588 1,3 PCB-11 (µg/kg TS),231,214,273 1,5 1,7 1,25,273,588 1,3 PCB-118 (µg/kg TS),231,214,273 1,5 1,7 1,25,273,588 1,3 PCB-138 (µg/kg TS),231,214,273 1,5 1,7 1,25,273,588 1,3 PCB-153 (µg/kg TS),231,214,273 1,5 1,7 1,25,273,588 1,3 PCB-18 (µg/kg TS),231,214,273 1,5 1,7 1,25,273,588 1,3 Summa 7 PCB (µg/kg TS) 1,54 1,43 1,82 1, 7,14 8,33 1,82 3,92 8,7 Sjö Enhet 142 Lagmanshagasjön 151 Norra Vallsjön 161 Rasjön Nivå (cm) PCB-28 (µg/kg TS),273,39,273,231,231,214,214,2,214 PCB-52 (µg/kg TS),273,39,273,538,238,214,214,2,214 PCB-11 (µg/kg TS),273,39,273,231,231,214,214,2,214 PCB-118 (µg/kg TS),273,39,273,231,231,214,214,2,214 PCB-138 (µg/kg TS),273,39,273,231,231,214,214,2,214 PCB-153 (µg/kg TS),273,39,273,246,231,214,214,2,214 PCB-18 (µg/kg TS),273,39,273,231,231,214,214,2,214 Summa 7 PCB (µg/kg TS) 1,82 2,6 1,82 1,54 1,54 1,43 1,43 1,33 1,43 32