- Mölndalsåns stora källsjö

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "- Mölndalsåns stora källsjö"

Maj Henriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Östra Nedsjön 2015

2 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö

3 Östra Nedsjön

4 Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976

5 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton Djurplankton Vattenväxter Undersökningar 2015

6 ProvplatserProvplatser Provpunkter 6

7 Status 2015 Parameter Syrehalt Fosforhalt Siktdjup Klorofyll Växtplankton Vattenväxter Fisk Kvicksilver i fisk Metaller i sediment PCB i sediment PAH i sediment Status Hög Hög Hög Hög Hög Hög Otillfredsställande Över gränsvärde för biota Under gränsvärde för livsmedel Måttligt till höga halter Måttligt höga halter Höga halter

Artfördelning (antal) Fisksamhället Artfördelning (vikt) Abborre 66,9% Mört 25,2% Sutare 0,2% Nors 1,7% Röding 0,4% Siklöja 5,7% Abborre 74,5% Mört 18,8% Sutare 4,8% Nors 0,1%

8 Artfördelning (antal) Fisksamhället Artfördelning (vikt) Abborre 66,9% Mört 25,2% Sutare 0,2% Nors 1,7% Röding 0,4% Siklöja 5,7% Abborre 74,5% Mört 18,8% Sutare 4,8% Nors 0,1% Röding 0,2% Siklöja 1,6% Stor dominans av abborre Otillfredsställande status (EQR8) Bedöms ej som påverkad av näringsämnen eller försurning Ev regleringspåverkan, tidigare utfiskning

Tidigare fisken Fångst per ansträngning 15 10 Abborre Mört Siklöja Röding 5 0 1976 1981

9 Tidigare fisken Fångst per ansträngning Abborre Mört Siklöja Röding År Tidigare undersökningar är inte gjorda enligt standardiserad metodik. 9

10 Sydliga randbestånd av storröding Hot: fiske, försurning, reglering, genetisk påverkan och ett varmare klimat. Vid 1900-talets början skall det ha fångats kg röding årligen i Östra Nedsjön.

11 Djurplankton De stora hoppkräftorna försvann efter kalkningen på 1980-talet och har inte kommit tillbaka. Andel (%) Antal arter Hinnkräftor Hoppkräftor Hjuldjur Före andra kalkningen ( ) Efter andra kalkningen ( ) Före andra kalkningen ( ) Efter andra kalkningen ( ) 2015

12 Växtplankton Växtplanktonsamhället visade mycket näringsfattiga förhållanden. Oväntad algblomning I oktober 2015 upptäcktes blomning av blågrönalger av cyanobakteriesläktet Dolichospermum

13 Vattenväxter Tämligen artrik undervattensvegetation Främst kransalger, kortskottsväxter och hårslinga Sparsam övervattensvegetation Vegetation ner till 6,7 m djup Tjocka mattor med kransalgen papillsträfse i sjöns västra del

14 Kvicksilver i fisk Överstiger EU:s gränsvärde för biota Understiger EU:s gränsvärde för livsmedel Kvicksilver mg/kg 1,00 Abborre Kvi cks ilver mg/kg 1,00 Gädda 0,75 0,50 0,25 R² = 0,0396 0,75 0,50 0,25 R² = 0,7297 0, Vikt (g) 0, Vikt (g)

15 Miljögifter i sediment Förhöjda halter av metaller och de organiska miljögifterna PCB och PAH.

Föroreningsbelastning Främst regional och internationell luftburen belastning Huvudsak på samma nivå som i Landvettersjön (något högre) De något högre halterna kan bero

16 Föroreningsbelastning Främst regional och internationell luftburen belastning Huvudsak på samma nivå som i Landvettersjön (något högre) De något högre halterna kan bero på Östra Nedsjöns större känslighet p g a en låg biologisk produktion Halter av arsenik och PAH kan bero på lokala punktkällor i form av sågverk med träimpregneringsmedel

17 Jämförelse Jämförelse Landvettersjön Glödgningsförlust (% av TS) 25,2 20,1 Landvettersjön Parameter Östra Nedsjön 2015 Landvettersjön 2011 Torrsubstans (%) 4,96 14,3 Metaller Arsenik, As (mg/kg TS) Bly, Pb (mg/kg TS) Kadmium, Cd (mg/kg TS) 3,7 1,9 Koppar, Cu (mg/kg TS) Krom, Cr (mg/kg TS) Nickel, Ni (mg/kg TS) Zink, Zn (mg/kg TS) Kvicksilver, Hg (mg/kg TS) 0,37 0,26 PCB PCB 28 (µg/kg TS) 0,48 <2 PCB 52 (µg/kg TS) 0,74 <2 PCB 101 (µg/kg TS) 2 3,5 PCB 118 (µg/kg TS) 1,9 2,8 PCB 138 (µg/kg TS) 7,4 5,6 PCB 153 (µg/kg TS) 8 8,4 PCB 180 (µg/kg TS) 7,2 2,8 Summa PCB 7 st (µg/kg TS) PAH Acenaften (µg/kg TS) Acenaftylen (µg/kg TS) 40 23,3 Antracen (µg/kg TS) 55 69,4 Fenantren (µg/kg TS) Fluoranten (µg/kg TS) Pyren (µg/kg TS) Benso(a)antracen (µg/kg TS) Benso(a)pyren (µg/kg TS) Bedömningsgrunder Metaller (Naturvårdsverket 1999a) Benso(b)fluoranten (µg/kg TS) * Benso(k)fluoranten (µg/kg TS) 450 Benso(ghi)perylen (µg/kg TS) PCB och PAH (Statens forurensningstilsyn 2007) Chrysen/Trifenylen (µg/kg TS) Mycket låg Bakgrunn Dibenso(a,h)antracen (µg/kg TS) Låg God Indeno(1,2,3-cd)pyren (µg/kg TS) Hög Dårlig PAH16L summa 16 st (µg/kg TS) Mycket hög Svaert dårlig * Benso (bk) fluoranten

18 Slutsatser Mycket näringsfattig sjö Stort siktdjup Rik undervattensvegetation Kalkningen har motverkat försurningseffekter Fiskbeståndet domineras av abborre Rödingbeståndet är svagt Förhöjda halter av metaller, PCB och PAH Internationella och regionala föroreningar Låg produktion gör sjön känslig för utfiskning och miljögifter

Relevanta dokument

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%