Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Transkript

1 Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig skogssjö med mycket klart vatten. Sjön är flikig med många öar, grund och vikar. Stränderna är i regel branta och steniga. Vegetationen är sparsam och består av näckrosor, gäddnate och bladvass i några grunda vikar. Det genomsnittliga siktdjupet (värden i augusti) för de senaste tre åren har varit 7,8 meter vilket är betydligt högre än referensvärdet (.7 m) och ger hög status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7). Sjön är näringsfattig då den genomsnittliga totalfosforhalten -7 var, µg/l. Halten är i nivå med referensvärdet för en typisk sjö i regionen. Sedan den vattenkemiska mätseriens start 98 har ph varit över 6, och alkaliniteten över, mekv/l. Vattnet är därmed nära neutralt med en god buffertkapacitet (SLU 8, Wilander 999). Fisksamhället Fiskbeståndet i är mycket artrikt och totalt har arter fångats vid provfisken under åren -9 (abborre, bergsimpa, gers, elritsa, gädda, lake, mört, nors, röding, siklöja och småspigg). och röding är inte ursprungliga utan har planterats ut i sjön (muntlig uppgift från fiskerättsägare). Senaste utsättningen av röding gjordes 99. Fisksamhället i styrs i hög grad av fiskätande fiskar då en relativt stor andel av abborrfångsten utgörs av potentiellt fiskätande fiskar över cm. n har således potential att växa sig stor i sjön. Det fångades även rikligt med små individer av abborre, mört och siklöja vilket tyder på en god rekrytering. Sjöns pelagiska fisksamhälle består till största delen av siklöja. per ansträngning 8 6 Vikt per ansträngning (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre, gers och mört vid de olika provfisketillfällena i.

2 Fisksamhällets utveckling under provfiskeserien Vid samtliga provfisketillfällen i Västra Solsjön har den ekologiska statusen klassats som god enligt bedömningsgrunder för fisk (EQR8). Fångsterna av abborre och mört har varierat lite mellan de olika provfisketillfällena i sjön. Fångsterna av siklöja har dock varierat mer mellan åren, både i bottennäten och i de pelagiska näten. År 9 var fångsten den högsta hittills och bestod huvudsakligen av fiskar under cm. Beståndet har uppenbart föryngrats sedan förra provfisketillfället då fångsterna istället dominerades av fiskar mellan - cm. Till skillnad från siklöja som numera har ett självreproducernade bestånd har utsättningarna av röding inte lett till att röding etablerat sig i. Vid och års provfiske fångades större rödingar som härstammade från utsättningsmaterialet. Vid senare fisken har dock inga rödingar fångats. Det förefaller därför som om den introducerade rödingen inte etablerat sig i. Referenser Holmgren K., Kinnerbäck, A. Pakkasmaa, S. Bergquist, B. & Beier, U. 7. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar. Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket Finfo 7:, s. Kinnerbäck. A.. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket informerar :. s. Naturvårdsverket 7. Bilaga A till handbok 7:. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, sidor. [Elektronisk] Tillgänglig: se/documents/publikationer/6-8-.pdf [9--7]. Persson, G Växtnäringsämnen/eutrofiering. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 9. s SIS, Swedish standard Institute. 6 Vattenundersökningar - Provtagning av fisk med översiktsnät. SS-EN 77:6 Tillgänglig: [--]. SLU, Institutionen för miljöanalys, databank. [Elektronisk]. Tillgänglig: ma.slu.se/db.html. [--8]. Wilander, A Surhet/försurning. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 9. s. 7-8.,,8 6 8 EQR8,6,,, Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen (EQR8) varierat mellan de olika provfisketillfällena i sjön. Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk status.

3 abborre i år 9 gers i år 9 lake i år 9 nors (b & p) i år 9 6 mört i år 9 siklöja i år 9 (B & P) 7 6 Storleksfördelningen av abborre, gers, lake och mört i bottennätsfångsten vid provfisket 9. För nors och siklöja har fångsten i både bottennäten och de pelagiska näten slagits ihop (B & P).

4 nät Totalantal Totalvikt Medelvikt /nät Vikt/nät 686, Bottennät Pelagiska nät ,7.,.,. 6,. 68,. 9,.,8 9,,,8,,,. 97, 6,,,,,,,,,,,,,,8,9,,,,,, 6, 8,8 8,,,,,, 6,, 7,, 8,, 9,8 6,,, 8, 6,,, 69,9 699, 686, Medel Störst Minst, , 6 6 7, , , 79 79,, ,9 88 7, 7,

5 huvudkontor Ekelundsgatan, Box, 6 Göteborg fiskeriverket@fiskeriverket.se Telefon huvudkontorets växel: - 7 försöksstationer Brobacken 8 9 Älvkarleby Åvägen Kälarne forskningsfartyg U/F Argos Box 6 Västra Frölunda U/F Ancylus Ole Måns gata 67 Västra Frölunda utredningskontor Ekelundsgatan, Box, 6 Göteborg Skeppsbrogatan Luleå Stora Torget 87 Härnösand sötvattenslaboratorium Stångholmsvägen 78 9 Drottningholm Pappersbruksallén 7 Örebro havsfiskelaboratorium Turistgatan Box, Lysekil Utövägen 7 7 Karlskrona kustlaboratorium Skolgatan 6 Box 9, 7 7 Öregrund Skällåkra Väröbacka, Ringhals Ävrö Figeholm, Simpevarp