Provfiske i gotländska sjöar Rapport nr från Länsstyrelsens livsmiljöenhet

Transkript

1 Provfiske i gotländska sjöar 1999 Rapport nr 2 från Länsstyrelsens livsmiljöenhet

2 Provfiske i gotländska sjöar 1999 PETER LANDERGREN Omslagsbild: Paviken. Foto: Stellan Hedgren ISSN LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN LIVSMILJÖENHETEN VISBY 2

3 Förord Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. I uppdraget låg att göra en sammanställning av provfisken gjorda i gotländska sjöar 1999 och göra en bedömning tillståndet i de olika sjöarna baserat på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Ansvarsförhållanden och bakgrund Peter Landergren är ansvarig för innehållet i denna rapport. Data är kvalitetssäkrad via kontroll av rådata till digitalisering. Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo är ansvarig för provfiskena 191 och 1999 som utfördes av Ingvar Persson och Magnus Pettersson. Erik Törnblom och Frida Eklund har tagit de flesta foton i denna rapport förutom bilderna från Paviken och Bästeträsk som är fotograferade av Stellan Hedgren. Delar av texten inledning samt tabeller för respektive sjö är skrivna av Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo. Peter Landergren är fiskekolog och jobbar för närvarande vid Gotlands Sportfiskeklubb som projektledare för ett EU-projekt med inriktning på fiskevård och fisketurism. Adress: Stjärngatan 1 C, 21 1 Visby, tel Dokumentation Rådata samt originalfoton finns på Livsmiljöenheten, Länsstyrelsen på Gotland samt vid enheten för Lantbruk, skog och fiske. Kartor Lantmäteriverket. De urklippta kartdelarna härrör från Lantmäteriverkets Gröna karta. Copyright Lantmäteriverket 2. Ur GSD-Gröna kartan ärende nr L2/1-2/1. Lst dnr Kontaktperson på Gotland Erik Törnblom, Livsmiljöenheten, Länsstyrelsen i Gotlands län, 21 Visby, tel 9/ Omslagsbild: Paviken. Foto: Stellan Hedgren. 1

4 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Material Metodik Bedömningsgrunder för sjöarna Karta över de gotländska sjöarna 1 Presentation av sjöarna och resultat 11 Diskussion 9 Artlista 1 Tabeller över totalfångst/ansträngning och abborre/ansträngning 2 Litteraturlista 3 3

6 Sammanfattning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. Denna rapport omfattar en sammanställning av provfisken i 27 gotländska sjöar. En bedömning av tillståndet i de olika sjöarna med avseende på ekosystemets kvalitet finns också med samt en bedömning av hur mycket de uppmätta värdena avviker från s.k. jämförvärden. Dessa värden representerar i de flesta fall en uppskattning av ett naturligt tillstånd. Behandling av data följer Naturvårdsverkets rekommendationer Bedömningsgrunder för Miljökvalitet för Sjöar och vattendrag. En bedömning har även gjorts för de data som finns tillgängliga från provfisket 191. En jämförelse har också gjorts mellan de båda provfisketillfällena för att kunna upptäcka eventuella förändringar. Denna jämförelse blir mycket översiktlig och grov eftersom perioden mellan provfiskena är 1 år. Det är dock möjligt att se radikala förändringar som en följd av olika typer av miljöpåverkan eller exempelvis hårt fisketryck. Rent generellt är de flesta sjöar lågt klassade enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, 1999, vilket innebär att de inte avviker eller uppvisar en mindre avvikelse. Sju sjöar eller 27 % uppvisar en tydlig avvikelse. I många fall kan avvikelsen härledas till lågt artantal, låg andel fiskätande fisk (piscivorer), jämförelsevis hög biomassa samt en hög andel av tåliga arter. De vanligast förekommande arterna i de gotländska sjöarna är abborre, mört och sarv. Inledning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. Rapporten redovisar resultatet av 1999 års provfiske i 27 sjöar på Gotland. Dessutom görs, där så är möjligt, en jämförelse med det provfiske som genomfördes 191. Den gotländska fiskfaunan är relativt litet undersökt och de undersökningar som gjorts har i huvudsak rört det omgivande havet. De första samlade beskrivningarna av sötvattensfiskarna återfinns mot slutet av 1-talet genom Cederströms (13, 1, 1) och Lindströms (17) undersökningar. Därutöver finns spridda uppgifter om sötvattensfiskfaunan och förekomsten i t.ex. Säve 1 och Nore hn 199. Som en del i länsstyrelsens regionala utvecklingsarbete genomfördes 191 en inventering av fiskfaunan i gotländska sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen 192). Huvudsyftet var att undersöka vilka arter som förekom och ge ett underlag för ett handlingsprogram med målsättningen att öka produktionen av betydelsefulla fiskarter. Inventeringen gav den första mer heltäckande sammanställningen av olika fiskarters förekomst och utbredning i sötvatten på Gotland i nutid men utgjorde också ett underlag för framtida studier av miljöförändringar. Fisksamhällenas sammansättning avspeglar miljöförändringar och utgör därmed indikator på tillståndet. Som en del i miljöövervakningsprogrammet för Gotlands län beslöts att inkludera fisk med en upprepning av 191 års inventering under sommaren Avsikten är att i framtiden genomföra provfisken med tätare intervall än de 1 år som förlupit mellan föregående och föreliggande provfisken. I de framtida

7 provfiskena som ska ingå i programmet för miljöövervakning bör dock ett betydligt färre antal sjöar ingå. Länsstyrelsen (19) sammanställde 19 de inventeringar som genomförts av gotländska sjöar. Rapporten innehåller uppgifter om hydrologiska och fysikalisk-kemiska data liksom information om högre vattenvegetation, förekomst av fiskar och fåglar samt en beskrivning av sjöarnas omgivningar. Ytterligare information om gotländska sjöar finns i rapporten Inventering av fiskfaunan i gotländska sjöar och vattendrag som gavs ut av länsstyrelsen 192. Utnyttjandet av sötvattnen för fiske har sedan 19 och talen förändrats. Från att tidigare ha haft betydelse för folkhushållningen, utnyttjas de i dag i huvudsak till ett sporadiskt rekreationsfiske. Det innebär samtidigt att de flesta träsken påverkas i relativt liten utsträckning av fiske medan t.ex. miljöförändringar har en relativt större inverkan. Särskilt gäller det de mindre träsken. De gotländska träsken och vattendragen är till största delen påverkade av tidigare mänskliga åtgärder som utdikningar för lantbruksändamål. Detta har medfört förändrade vattenföringsregimer men också påverkat igenväxningstakten. Huvuddelen av träsken kan karaktäriseras som grunda slättsjöar, där de djupa randträsken i Lojsta och några unga träsk på norra Gotland och Fårö skiljer sig. Material I 27 träsk genomfördes provfisken under I ytterligare ett träsk, Fardume, genomfördes provfiske av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium då de genomfört motsvarande fisken mer frekvent i detta träsk. Många träsk är mycket grunda, mindre än en meter, vilket gjort att några träsk uteslutits från provfiskena. Kalkbrott och bevattningsdammar har inte undersökts trots att inplanteringar/utsättningar av fisk och kräftor skett i många av dessa. Metodik Provfiskena utfördes med översiktsnät av s.k. nordisk typ. Denna typ är sedan 19 standard vid inventerande provfisken och ingår i miljöövervakningsstandarden (Appelberg 199a). Näten som är konstruerade för att fånga fisk av alla storleksklasser är 3 m långa och 1, m djupa och består av 12 st. 2,-meters sektioner med maskstorlekar mellan och mm maskstolpe. Maskstorlekarnas ordningsföljd i nätet är slumpade och samma i alla nät. Näten är konstruerade för att ge en representativ bild av fiskbeståndens utseende men resultatet påverkas av ett antal faktorer såsom val av sättplats, olika arters fångstbenägenhet samt underrepresentation av vissa arter. Andra betydelsefulla faktorer är vattentemperatur, siktdjup och väderförhållanden. Vid den tidigare inventeringen 191 användes översiktsnät av då gängse typ. Näten har senare modifierats till nordisk typ. För jämförelse mellan fisken med de två typerna kan omräkningsfaktorer användas. Skillnaderna är små och i föreliggande rapport har omräkning inte skett då huvudsyftet i

8 första hand varit kvalitativt, dvs. att undersöka om skillnader i fiskartsförekomst och arternas relativa styrka föreligger (Se också Finfo 21:2). Vid undersökning av fiskbestånds förändring med kortare tidsmellanrum än de här föreliggande 1 åren bör dock omräkning ske. et ansträngningar (ansträngning = ett nät vid ett tillfälle, natt) i varje sjö följer i de flesta fall de vid föregående inventering. I vissa fall avviker de från gällande norm enligt dagens rekommendationer. Nätens placering, i respektive sjö, var så nära som möjligt de som fiskades 191. Fångsten mättes till närmaste, cm och vägdes till närmaste g. För små fiskar, + och 1+, skedde poolade vägningar. Föreliggande rapport omfattar samtliga träsk som provfiskades 191 samt därutöver Paviken, Bondans och Hyle där provfiske inte kunde genomföras 191. Stockviken fiskades 191 men är borttagen eftersom den yttre delen är mer att betrakta som en havsvik än som en insjö. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium har provfiskat Fardumeträsk sedan mitten av 19-talet. Därför redovisas denna sjö endast med en tillståndsbedömning och inte med bearbetad rådata. Resultaten av provfiskena jämförs med tidigare fiske 191 där så är möjligt. Jämförelse mellan de olika provfisketillfällena blir grov av flera anledningar. Tiden mellan fiskena är 1 år vilket gör det omöjligt att följa årsklasser i tid. et ansträngningar (nät/natt) skiljer sig åt i en del fall vilket ger en orättvis jämförelsegrund. Provfisket 191 genomfördes i början av juli i några sjöar och därför är årsungar underrepresenterade. Bedömningsgrunder för sjöarna För att bedöma tillståndet i en sjö utgår man från ett antal biologiskt relevanta parametrar (tabell 1) som sammanvägs till ett samlat index. Meningen med detta index är att det ska ge en översiktsbild över fisksamhällets egenskaper. Variablerna 1- ger en allmän beskrivning av fiskbeståndet. Eventuella störningar ges av variablerna och medan variablerna 7-9 indikerar specifik påverkan i form av försurning, syrebrist och påverkan på biologisk mångfald i form av främmande arter. För en bedömning av tillståndet används variablerna 1- medan avvikelser från förväntade värden omfattar alla nio variablerna. Vid bedömning av de gotländska sjöarna har några av parametrarna tagits bort. Eftersom ph-värdet i de gotländska sjöarna inte understiger 7, och att ön utgörs av kalkberggrund har bedömningen gjorts att parametern andel försurningskänsliga arter och stadier inte är relevant för Gotland. Parameter främmande arter, är inte heller med i den samlade bedömningen. Förvisso har ett stort antal introduktioner genomförts i många av de gotländska sjöarna men idag finns inga uppgifter om främmande arter från någon av de undersökta sjöarna. Parameter tåliga arter är endast med i bedömningen där sådana arter påträffas vid provfiske och tilldelas inte per automatik en låg klassning om de saknas. Graderingen för det samlade indexet är femskalig.

9 Tabell 1. Lista över parametrar som används vid tillståndsbedömning av sjöar. Parametrar Beskrivning 1. Arter inhemska arter 2. Shannon-Wieners index Artdiversitet av inhemska fiskarter baserad på vikt 3. Biomassa Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning). individer Relativt antal individer av inhemska fiskarter (antal/ansträngning). Piscivorer Andel fiskätande abborrfiskar av den totala fångsten baserad på vikt. Cyprinider Andel mörtfisk av den totala fångsten baserad på vikt 7. Försurning Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier. Tåliga arter Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter 9. Främmande arter Andel främmande arter baserat på antal Klass Beskrivning 1) Mycket lågt index Art- och individrikt fisksamhälle 2) Lågt index 3) Måttligt högt index Fisksamhälle med genomsnittlig art- och individrikedom ) Högt index ) Mycket högt index Art- och individfattigt fisksamhälle Tabell 2. En bedömning (inom parentes klassning) har gjorts av samtliga sjöar som provfiskades Sjönamn Arter Shannon- Wieners index Biomassa g/ansträng Fiskar /ansträng Andel piscivorer Samlat index Ajkesträsk (3), (2) 17 (1) 9, (1),3 (3) 2, Alnäsa träsk (3),1 (3) 273 (2) 12 (),2 (3) 3, Asaträsk 2 (3),1 (2) 3 (1) 39,9 (1),32 (3) 2, Bjärsträsk 3 (3),7 (3) 31 (2) 7 (2),2 (3) 2, Bondans träsk 2 (),22 () 9 (3) 9, (2),3 (3) 3,2 Broträsk (3),31 (3) 39 (2) 2 (2), (3) 2, Bästeträsk (3), (3) 22 (2) 12,3 (), (2) 2, Dämbaträsk (3),3 (2) 272 (2) 22 (3),2 (3) 2, Fardume 7 (2), (3) 1137 (1) 1, (2),27 (3) 2,2 Farnavik 3 (3),19 () 32 (2) 2 (3),7 (1) 2, Fridträsk (3),3 (3) 919 (1) 9, (2), (2) 2,2 Hagebyträsk (3),39 (3) 17 (3) 77, (2),3 (3) 2, Hau träsk (3), (3) 2 (1) 2 (2),2 (3) 2, Horsan (3), (3) 1 (1) 97, (1),2 (3) 2,2 Hyle (3),37 (3) 232, (2) 1 (3),1 (3) 2, Kölningsträsk (3),1 (3) 29 (2) 2, (3),1 () 3, Liffrideträsk (3), (2) 393 (2) 1, (1),27 (3) 2,2 Mavrajd (3),1 (2) 312, (2), (2),31 (3) 2, Mölnorträsk (3),1 (3) 23 (2) 32 (3),2 () 3, Norrsund 2 (),3 (3) (1) 122 (1), (3) 2, Nyrajsu (3),3 (3) (1) 3, (2), (2) 2,2 Paviken 7 (2),1 (3) 23 (1) 13, (1),3 () 2, Rammträsk (3),32 (3) 23 (2) 3,7 (2), (3) 2, Sigvaldeträsk (3),2 () 9 (1), (2), (2) 2, Slottsträsk (3), (3) 239 (2) 7 (2), () 3, Tingstäde träsk (2),3 (3) 3 (2) 2, (3),73 (1) 2,2 Trullträsk (3), (2) 293 (2) 37, (2),12 () 2, Samlat index visar att de gotländska sjöarna ligger inom intervallet 2, 3, vilket motsvarar genomsnittliga förhållanden för fisksamhällen i svenska sjöar under m ö h. 7

10 Tabell 3. Provfiske i gotländska sjöar Avvikelse från jämförvärden samt ett samlat index. Färgmarkering indikerar graden av avvikelse. Blå = Ingen avvikelse Grön = Liten avvikelse Gul = Tydlig avvikelse Lila = Stor avvikelse Röd = Mycket stor avvikelse Sjönamn Artindex Diversitetsindex Biomassa g/insats Fiskar /insats Piscivorer Cyprinider Tåliga arter Samlat index Ajkesträsk (1,3) 1 Alnäsa träsk (2,17) 3 Asaträsk (1,) 2 Bjärsträsk (1,7) 1 Bondans träsk (2,17) 3 Broträsk (1,) 1 Bästeträsk (1,71) 2 Dämbaträsk (1,3) 2 Fardume (2,) 3 Farnavik (2,17) 3 Fridträsk (2,1) 3 Hagebyträsk (1,) 1 Hau träsk (1,7) 1 Horsan (1,17) 1 Hyle (1,3) 2 Kölningsträsk (1,3) 2 Liffrideträsk (1,3) 1 Mavrajd (1,) 1 Mölnorträsk (1,7) 1 Norrsund (2,) 2 Nyrajsu (1,7) 1 Paviken (1,) 2 Rammträsk (1,) 1 Sigvaldeträsk (2,) 2 Slottsträsk (2,1) 3 Tingstäde träsk (1,) 2 Trullträsk (1,7) 1 Rent generellt är de flesta sjöar lågt klassade vilket innebär att de inte avviker eller uppvisar en mindre avvikelse. Sex sjöar eller 22 % uppvisar en tydlig avvikelse och dessa kommenteras mer i detalj under redovisningen av respektive sjö. Observera att 11 av de provfiskade sjöarna på Gotland ligger under rekommendationen på 1 ha som ges i Naturvårdsverkets Handbok för Miljöövervakning. Vid tidigare provfisken har man därför haft färre antal nät än vad som rekommenderas. Dessa sjöar bör inte ingå i den framtida miljöövervakningen.

11 Tabell. Provfiskedata för fisket 191 med en bedömning (inom parentes klassning) av samtliga sjöar som provfiskades. Avvikelse från jämförvärden redovisas som ett samlat index där färgmarkeringen indikerar graden av avvikelse. Observera dock att andelen piscivorer inte finns med p.g.a. att data för individuell vikt saknas. Sjönamn Arter Shannon- Wieners index Biomassa g/ansträng Fiskar /ansträng Samlat index Jämförindex Ajkesträsk (3), (3) 77 (1) 2 (2) 2,3 2 (1,) Alnäsa träsk 2 (),19 () 12, (3) 11, () 3, (2,) Asaträsk 2 (),2 (3) 39 (2) 7 (2) 2, 2 (2,) Bjärsträsk (3),37 (3) 37, (1) 7, (2) 2,3 2 (2,) Broträsk (3),7 (3) 277, (2) 9 (2) 2, 1 (1,2) Bästeträsk (3),2 (3) 3 (2) 17, (3) 3, (3,) Dämbaträsk (3), (2) 32 (2) 31 (3) 2, 1 (1,) Fardume 7 (2), (1), (1), (2) 1, 2 (1,) Farnavik 2 (),3 (3) 3 (2) 3, (2) 2, 2 (2,) Fridträsk 2 (),3 () 37 (2) 13 (3) 3, (2,) Hagebyträsk (3),3 (3) 9 (1), (2) 2, 3 (2,2) Hau träsk (3), (3) 12 (1) (2) 2,3 2 (1,) Horsan (3), (3) 332, (1) 2,3 (3) 2, 2 (1,) Kölningsträsk (3),1 (3) 3 (1) 31, (2) 2,3 2 (1,) Liffrideträsk (3), (3) 12 (1) 9 (2) 2,3 1 (1,) Mavrajd (3), (3) 3 (2) 37 (2) 2, 1 (1,2) Mölnorträsk (3),7 (3) (1) 12 () 2, 2 (2,) Norrsund 2 (),3 (3) 22 (2) 1 (3) 3, 3 (2,) Nyrajsu (3),1 (2) 31 (2) 37,3 (2) 2,3 1 (1,) Rammträsk 3 (3),17 () 112 (1) 3 (2) 2, (2,) Sigvaldeträsk 2 (),1 () 19 (1) 7, (2) 2,3 3 (2,) Slottsträsk (3),33 (3) 3 (2) 3 (2) 2, 1 (1,3) Tingstäde träsk (3),3 (3) 3 (1) 29,2 (3) 2, 3 (2,3) Trullträsk 2 (),1 () (1) (2) 2, 2 (2,) 9

12 Nyrajsu Bästeträsk Alningshajd träsk Trullträsk Horsan Kölningsträsk # Norrsund Bondansträsk # # Farnavik # # # Ajkesträsk # # # Hau träsk # # Alnäsa träsk # # # Mölnor träsk Mavrajd Dämba träsk # Hyle Fardume träsk Tingstäde träsk # Paviken Hageby träsk Slottsträsk # # # Rammträsk # Bjärsträsk Fridträsk Broträsk Sigvalde träsk Liffride träsk Asaträsk Figur 1. Provfiskade sjöar i Gotlands län Arter fångade under provfiske 1999 Abborre (Perca fluviatilis) Ruda (Carassius carassius) Id (Leuciscus idus) Sarv (Scardinius erythrophtalamus) Gers (Gymnocephalus cernuus) Sik (Coregonus acronis) Gädda (Esox lucius) Sutare (Tinca tinca) Mört (Rutilus rutilus) Småspigg (Pungitius pungitius) Andra arter som emellanåt fångas i sjöarna är Bergsimpa (Cottus poecilopus) i Rammträsk, Stensimpa (Cottus gobio) i Bästeträsk, Lake (Lota lota) och Storspigg (Gaterosteus aculeatus). 1

13 Ajkesträsk Koordinater: Höjd över havet (m): 3 Socken: Fårö Sjöyta (ha): 7 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): 1 Provfiskedatum: ansträngningar (antal nät): Tidigare provfiskad: 191 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: delvis riktligt med kransalger Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning= A F/A W/A Abborre ,±3, 1, 1997 Gädda 1 12,2 2 Mört ,7±,2 7, 723 Sarv ,9±1,, 291 Sutare 3 91,3±7,79, 721 Summa 7 2 2,2 9, 17 Abborre 191 Abborre , 7, 11 1, 1 21, 2 2, 32 3, 39 2, 3, 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 2. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och Fiskbestånd: Abborre, gädda, mört, sarv, sutare Dominerande arter: Sjöns fiskbestånd domineras i hög grad av abborre som utgör drygt % av individantalet och ca % av sjöns fiskbiomassa. Rekrytering: Unga individer av abborre mört och sarv fångades vid det senaste provfisket vilket tyder på en fungerande rekrytering. Utveckling: Totalfångsten (vikt) har gått ned med % jämfört med 191 års fiske. Medelvikten för abborre har sjunkit med 7 %, dock saknas årsungar i fisket 191. Totalvikt och antal för mört har sjunkit med 7 %. Påverkan: Klassificering: Sjön hamnar inom klass 1 (tabell 3) vilket innebär att värdena inte avviker från (enl. Naturvårdsverkets BG) jämförvärdena. Övrigt: Försök med utplantering av braxen har gjorts tidigare utan resultat. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 1972, 19, 199, 199 och 2. 11

14 Alningshajd träsk (Alnshajd 191) Koordinater: Höjd över havet (m): 1 Socken: Fleringe Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):, Provfiskedatum: ansträngningar (antal nät): 2 Tidigare provfiskad: 191 Sjöbeskrivning: Liten och grund skogssjö Vattenvegetation: rikligt med kransalger Resultat: Kommentar: Ingen fångst Sjön fiskades även 191 utan resultat. Dock observerades gädda. 12

15 Alnäsaträsk Koordinater: Höjd över havet (m): 1 Socken: Fårö Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: ansträngningar (antal nät): 2 Tidigare provfiskad: 191 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: rikligt med kransalger Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning= A F/A W/A (g) Abborre ,±13,7 2 7 Gädda 1 2, 2, Sarv 7 3 9,23±2,13 2 3, 172, Sutare ,±137, , Summa 2 22, , Fiskbestånd: Abborre, gädda, sarv, sutare Dominerande arter: Abborre Rekrytering: Ett fåtal årsungar av abborre och sarv. Överhuvudtaget lågt individantal. Utveckling: Fler arter fångade än vid provfisket 191. Andel tåliga arter fortfarande hög. Påverkan: Hög andel tåliga arter (sutare) vilket kan tyda på perioder med låga syrehalter, dock baseras resultatet på endast två individer. Klassificering: Fångsten avviker tydligt från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 3 (tabell 3). Fångsten var liten och antalet individer var därför bedömningsgrunder) mycket lägre (klass ) än förväntat. Andelen tåliga arter var högre än förväntat (klass 3) och då andelen större fiskätande abborre i fångsten var låg avvek också detta värde (klass 2). Avvikelserna torde bero på att fiskproduktionen är låg i sjön. Övrigt: Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19 och

16 Asträsk Koordinater: 33 1 Höjd över havet (m): 3 Socken: Linde Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 11 Maxdjup (m): 11 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):,3 Provfiskedatum: ansträngningar (antal nät): 2 Tidigare provfiskad: 191 Sjöbeskrivning: - Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A (g) Abborre ,±17, Gädda 1 2, 32 Mört ,±9, Sutare ,7±,1 2 1, 17, Summa 222 1, , Abborre 1999 Mört , 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 3. Storleksfördelning av abborre och mört vid provfisket Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Påverkan: Klassificering: (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder) Övrigt: Abborre, gädda, mört, sutare Mört och abborre. God rekrytering av både mört och abborre Vid fisket 1999 fångades fler arter än 191 annars förekommer inga större skillnader. Fångsten avviker från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 2 (tabell 3). Fångstmängden var stor och var därför mycket högre (klass ) än förväntat liksom antalet individer som var fler (klass 3) än förväntat. Andelen tåliga arter var även något högre än förväntat (klass 2). Avvikelserna torde bero på att fiskproduktionen är hög i den näringsrika sjön. et fiskeansträngningar skiljer sig åt mellan provfisketillfällena vilket försvårar en jämförelse. Gös inplanterades 193 som ett försök att minska den då dominerande vitfiskfaunan. Sista kända fångsten av gös gjordes 199. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19, 199, 199 och 2. 1

17 Bjärsträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Lojsta Sjöyta (ha): 1 Vattensystem (SMHI): 11 Maxdjup (m): Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): 1,9 Provfiskedatum: ansträngningar (antal nät): 1 Tidigare provfiskad: 191 Sjöbeskrivning: - Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,±21, Mört 7 1,2±1,2 1 7 Sutare Summa , Mört 1999 Abborre , 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur. Storleksfördelning av mört och abborre vid provfisket Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Påverkan: Klassificering: (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder) Övrigt: Abborre, mört, sutare Mört och abborre dominerar antalsmässigt. Årsungar av mört och abborre fångades. Fisket 1999 gav färre arter jämfört med 191 års fiske medan antal och storleksfördelningen av både abborre och mört är likartad mellan provfiskena. Fångsten avviker inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 1 (tabell 3). Dock var andelen tåliga arter högre än förväntat (klass 3) men grundar sig på endast en individ. Andelen piscivorer var också lägre än förväntat (klass 2). et ansträngningar skiljer sig åt mellan de båda fiskena vilket kan förklara skillnaden i antalet arter. Sjön ingår i ett system av sjöar (Lojsta träsken). 1

18 Riksinventering av vattenkemi genomfördes år 19. Bondans träsk Koordinater: Höjd över havet (m): 2 Socken: Fårö Sjöyta (ha): 2 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: ansträngningar (antal nät): 2 Tidigare provfiskad: - Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,3±23, Mört 27 1,±,1 2 13, 2 Summa ,9 2 9, 9 Abborre , 7, 1 12, 1 17, 2 22, 2 27, 3 32, 3 37, Figur. Storleksfördelning av abborre vid provfisket Fiskbestånd: Abborre, mört Dominerande arter: Abborre dominerar både antals- och viktmässigt. Rekrytering: Rekrytering av både abborre och mört. Utveckling: Fiskades med översiktsnät för första gången. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker tydligt från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 3 (tabell 3). et arter var mycket lägre än förväntat (klass ). bedömningsgrunder) Fångstmängden var också betydligt lägre än förväntat (klass ). Övrigt: Fiskades inte 191. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19, 199, 199 och 1

19 2. Broträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Stånga Sjöyta (ha): 3 Vattensystem (SMHI): 11 Maxdjup (m): 13 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):, Provfiskedatum: ansträngningar (antal nät): 1 (1 nät stulet) Tidigare provfiskad: 191 Sjöbeskrivning: relativt djup skogssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning =A F/A W/A (g) Abborre ,2±232, Gädda Gers 3 13,3±, Mört 17 21,9±12, Summa , Abborre 191 Abborre , 9, 1 1, 23 27, 32 3, 1, Figur. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191och Fiskbestånd: Abborre, gädda, gers, mört. Dominerande arter: Abborre dominerar till antal och viktmässigt. Rekrytering: God rekrytering av abborre. Utveckling: et mört har gått ned kraftigt, 1 %, jämfört med 191 års fiske. Noterbart är att st. stora individer av abborre drar upp medelvikten 1999 och att det annars rör sig om ca 2 årsklasser. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Dock var diversitetsindex lägre än förväntat bedömningsgrunder) (klass 3) och biomassan något hög (klass 3). 17

20 Övrigt: Ett nät stals vilket kan vara en förklaring till det låga antalet mört i fångsten. Bästeträsk Koordinater: 2 13 Höjd över havet (m): Socken: Fleringe Sjöyta (ha): 39 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: : : ansträngningar (antal nät): 1 Tidigare provfiskad: 191 Sjöbeskrivning: - Vattenvegetation: fläckvis gott om kransalger. Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning =A F/A W/A Abborre ,±179,2 1,7 12,3 Gädda ±3 1,13 339, Mört , 7,1 Sarv ,1±9,1 1 1,9 22, Sik ,±22,73 1 1, 1,9 Summa , 1 12,31 22,13 Abborre 191 Abborre ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,,

21 Figur 7. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191och Sik 191 Sik ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, Figur. Storleksfördelning av sik vid provfisken 191och Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, gädda, mört, sarv, sik Abborre dominerar till antal och viktmässigt. God rekrytering av abborre. Sikbeståndet har förändrats Provfisket gav endast 2 större individer och individantalet är överhuvudtaget lågt. Nedgången är hela 7 % räknat som vikt/ansträngning. Påverkan: Periodvis hårt sikfiske fram till reservatsbildningen år 2. Klassificering: Fångsten avviker från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 2 (tabell 3). et arter var lägre än förväntat (klass 3) liksom bedömningsgrunder) diversiteten (klass 2). Individantalet vid provfisket var också lägre än det förväntade (klass 3). Övrigt: Stensimpa har fångats vid elfiske i sjön och det är den enda kända lokalen på Gotland med denna art. Bästeträsk är också den enda sjö där man kan hitta sötvattenslevande sik på Gotland. Öring har satts ut i sjön vid ett flertal tillfällen utan resultat. Ål förekom sporadiskt in till slutet av 19-talet. Bästeträsk utgör/ingår sedan 21 naturreservat bl. a med hänvisning till sikförekomst. Bästeträsk är sedan 199 nationell referenssjö för vattenkemiska variabler och bottenfauna. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 1972, 19, 199, 199 och 2. 19

22 Dämbaträsk Koordinater: Höjd över havet (m): 2 Socken: Fårö Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):,9 Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 3 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) =W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,7±,21 3 7,7 73,3 Gädda ,±22, 3,7 1,3 Mört 27 2,±23, Sarv ,9±77,1 3 3,7 37 Sutare ±, Summa 1 122, 3 22,1 271, Fiskbestånd: Abborre, gädda, mört, sarv, sutare Dominerande arter: Abborre och mört dominerar antalsmässigt. Rekrytering: Ett fåtal årsungar av abborre och mört fångades vid provfisketillfället. Utveckling: Totalvikten 1999 är 3 % lägre jämfört med 191. Skillnaden kan i realiteten vara större eftersom 191 års fiske genomfördes i början av juli månad vilket innebär att årsungar inte fanns representerade i fångsten. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 2 (tabell 3). Individantalet och andelen piscivorer var lägre än det bedömningsgrunder) förväntade (klass 3 respektive klass 2). Andelen tåliga arter var också högre än förväntat (klass 2). Övrigt: Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19 och

23 Farnavik Koordinater: 2 19 Höjd över havet (m): 2 Socken: Fårö Sjöyta (ha): 33 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: områden med rikligt av kransalger Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,±1,77 2 1, 3 Mört 11 7,±2,3 2, 22, Sarv 11 2,±21, , Summa 7 1, Abborre 191 Abborre ,, 12, 1, 2, 3, 3, 2, Figur 9. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191och Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Påverkan: Klassificering: (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder) Abborre, mört, sarv Abborre dominerar både vikt- och antalsmässigt. Nyrekrytering av abborre och mört låg. Mört uppvisar en antalsmässig nedgång med 7 % och % räknat som vikt/ansträngning. Abborre har däremot ökat i antal och totalvikt. Fångsten avviker från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 3 (tabell 3). Individantalet och antal arter var lägre än det förväntade (klass 3) för en sjö av denna storlek. Diversiteten var mycket lägre än förväntat (klass ). 21

24 Övrigt: Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19, 199 och 199. Fridträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Lojsta Sjöyta (ha): 9 Vattensystem (SMHI): 11 Maxdjup (m): 12 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):, Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: - Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre 9 97,3±192, 2, 329 Gädda 1 2, 27 Mört ,±12, , 27, Sarv 1 3±7,3 2 2, 9 Sutare , 92, Summa , 2 9, 919 Abborre Figur 1. Storleksfördelning av abborre vid provfiske Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, gädda, mört, sarv, sutare Abborre dominerar både vikt- och antalsmässigt. Rekrytering av abborre god men låg för mört. Sjön har ett bestånd av abborre med många årsklasser representerade. Betydligt högre fångst av abborre 1999 men antalet ansträngningar skiljer sig åt. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 3 (tabell 3). Biomassan var betydligt högre än förväntat (klass ) bedömningsgrunder) medan diversiteten var lägre än det förväntade (klass 3). Övrigt: Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19, 199, 199 och 2. 22

25 Hagebyträsk Koordinater: Höjd över havet (m): 3 Socken: Etelhem Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 117/11 Maxdjup (m): 7 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): 3,3 Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: - Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre 17 2,±,9 2 2, 7 Gers 1 1 7,±, Mört ,±1,9 2 2, Sarv 1 1 2, Summa ,3 2 77, 17 Abborre 191 Abborre , 9, 1 1, 23 27, 32 3, 1, , 9 13, 1 22, 27 31, 3 Mört 191 Mört , 9, 1 1, 23 27, 32 3, 1, , 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 11. Storleksfördelning av abborre och mört vid provfisken 191 och

26 Fiskbestånd: Abborre, gers, mört, sarv Dominerande arter: Abborre dominerar både vikt- och antalsmässigt. Rekrytering: God rekrytering av abborre och mört. Utveckling: Både abborr- och mörtbeståndet består av många årsklasser men medelvikten har sjunkit med drygt % för abborre och 7 % för mört. Totalfångsten är också 7 % lägre jämfört med 191. Påverkan: Klassificering: Fångsten sammanfaller med den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). En mindre avvikelse från det förväntade finns i form bedömningsgrunder) av låg diversitet, låg biomassa/ansträngning och låg andel piscivorer (klass 2). Övrigt: Sjön har ett bestånd av gers. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 199, 199 och 2. 2

27 Hau träsk Koordinater: Höjd över havet (m): 3 Socken: Fleringe Sjöyta (ha): 1 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 3 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): Sjöbeskrivning: skogssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,3±173,2 33, Gädda 1 27,2 Mört ,±,2 1, 171 Sarv 1 11,2 23 Summa , Abborre 191 Abborre ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, 1, 9 13, 1 22, 27 31, 3, Figur 12. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och

28 Sarv 191 Mört ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, 1 2 3, 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 13. Storleksfördelning av sarv 191 och mört Fiskbestånd: Abborre, gädda, mört, sarv Dominerande arter: Abborre och mört/sarv dominerar både vikt- och antalsmässigt. Rekrytering: God rekrytering av abborre och mört/sarv. Utveckling: Det skifte som har skett mellan sarv och mört kan möjligtvis förklaras med hybridisering mellan de båda arterna. Påverkan: Klassificering: Fångsten sammanfaller med den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Artantalet är lägre än det förväntade (klass 3) samt bedömningsgrunder) diversiteten (klass 2). Biomassan ligger däremot något högt (klass 2). Övrigt: Sjön är dricksvattentäkt för Fårösund. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 1972, 19, 199, 199 och 2. 2

29 Horsan Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Fleringe Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 1, Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): Sjöbeskrivning: grund skogssjö Vattenvegetation: områden med kransalger Resultat: Art = F Vikt (g) Medelvikt (g) = W Ansträngningar = A F/A W/A Abborre ,±117,9,2 272 Gädda 1 17,2 37 Mört ,±3,7 3, 137 Sarv 13 2,7±2,2 13,2 32 Summa 7 2 9,29 97, 1 Abborre 191 Abborre , 7, 11 1, 1 21, 2 2, 32 3, 39 2, 2 1 1, 9 13, 1 22, 27 31, 3, Figur 1. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och

30 Mört 191 Mört , 9, 1 1, 23 27, 32 3, 1, 3, 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 1. Storleksfördelning av mört vid provfisken 191 och Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, gädda, mört, sarv Abborre och mört dominerar både vikt- och antalsmässigt. God rekrytering av abborre och mört. Storleken på abborre, mört och sarv har minskat med ca % medan individantalet är ggr så stort som vid fisket 191. Påverkan: Klassificering: Fångsten sammanfaller med den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Artantalet är något lägre än det förväntade (klass 2). bedömningsgrunder) Övrigt: Sjön arrenderas av Fårösunds sportfiskeklubb sedan 2. Horsan är sedan 1997 nationell referenssjö för vattenkemiska variabler och bottenfauna. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19 och 199. Horsan är referenssjö för miljögifter i fisk (mört). 2

31 Hyle Koordinater: Höjd över havet (m): 2 Socken: Bunge Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: mycket grund skogssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,±13, 2 1, 132, Gädda 1 1 2, 92, Mört 3 2,3±2,3 2 1, 2, Sarv ,7±13,12 2 1, Summa 3 127, , Abborre , 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 1. Storleksfördelning av abborre vid provfiske Fiskbestånd: Abborre, gädda, mört, sarv Dominerande arter: Abborre dominerar både vikt- och antalsmässigt. Rekrytering: God rekrytering av abborre. Utveckling: Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker något från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 2 (tabell 3). Framförallt var antalet fiskar/insats mycket lågt bedömningsgrunder) (klass ). Även artdiversiteten och biomassa/ansträngning var något låg (klass 2). Övrigt: Sjön fiskades inte

32 Kölningsträsk (Kölnshajd 191) Koordinater: Höjd över havet (m): 1 Socken: Fleringe Sjöyta (ha): 1 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):, Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: mycket grund skogssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) Medelvikt (g) Ansträngning = F F/A W/A Abborre ,±1,3 2, 27, Gädda ± Mört ,±2, , Sarv ,3±7,9 2 97, Summa ,3 2 2, 297, Fiskbestånd: Abborre, gädda, mört, sarv Dominerande arter: Abborre dominerar antalsmässigt och gädda viktmässigt. Rekrytering: Årsungar saknas för abborre. Utveckling: Sutare finns inte med i fångsten 1999 och utgjorde % av totalvikten 191. Totalvikten har minskat med 7 % och abborre med hela %. Medelvikten har sjunkit för mört med dryga 7 % och för sarv med 7 %. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker något från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 2 (tabell 3). Avvikelsen ligger i ett lågt antal fiskar/ansträngning bedömningsgrunder) (klass 3), en låg andel piscivorer (klass 3) och en lägre diversitet än förväntat (klass 2). Övrigt: Flera mindre gäddor observerades under provfisket. 3

33 Liffrideträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Stånga Sjöyta (ha): 2 Vattensystem (SMHI): 117/11 Maxdjup (m): Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): 1,9 Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: - Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,1±11,9 2 1, 12 Gädda ,7±2,71 2 1, 7, Mört ,±7,3 2, 17, Sutare ,±2, 2 1 2, Summa ,3 2 1, 392, Mört 191 Mört , 7, 11 1, 1 21, 2 2, 32 3, 39 2, , 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 17. Storleksfördelning av mört vid provfisken 191 och

34 Abborre 191 Abborre , 9, 1 1, 23 27, 32 3, 1, 3, 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 1. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, gädda, mört, sutare Mört dominerar antalsmässigt och tillsammans med abborre även viktmässigt. God rekrytering av framförallt mört et mört/ansträngning har ökat med nästan ggr. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Vikt/ansträngning och antal fiskar/ansträngning bedömningsgrunder) var något högre än det förväntade (klass 2). Övrigt: et ansträngningar skiljer sig mellan provfisketillfällena vilket skulle kunna förklara den stora skillnaden i fångsten av mört. Riksinventering av vattenkemi har genomförts år

35 Mavrajd Koordinater: Höjd över havet (m): 1 Socken: Stånga Sjöyta (ha): 12 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): - Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 1 Sjöbeskrivning: Vattenvegetation: Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,1±3, 2 1, 977, Gädda , Mört ,1±1, 2 3, 7, Sarv 3 7 2±1, 2 1, 37, Sutare , 3 Summa ,97 2, 312, Abborre 191 Abborre ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, 3, 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 19. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och

36 Mört Figur 2. Storleksfördelning av mört vid provfiske1999. Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, gers, gädda, mört, sarv, sutare Mört och abborre dominerar både vikt- och antalsmässigt. Svag rekrytering av abborre. et mört/ansträngning har ökat med nästan ggr. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). bedömningsgrunder) Övrigt: Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19 och

37 Mölnorträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Fårö Sjöyta (ha): 39 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):, Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: stora vass- och agområden Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,1±,12 2 1, 7 Gers 1 ±, 2 Mört ,±1,9 2 13, 12, Sarv 3 1 ±33,2 2 1, 7 Sutare ±23,1 2 1, 13 Summa 3 3, , Mört , 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 21. Storleksfördelning av mört vid provfiske Fiskbestånd: Abborre, gers, gädda, mört, sarv, sutare Dominerande arter: Mört och abborre dominerar antalsmässigt. Rekrytering: et rekryter av abborre och mört är lågt. Utveckling: Totalvikten är % lägre jämfört med 191. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Andelen tåliga arter var högre än förväntat (klass 3). bedömningsgrunder) Andelen piscivorer var något låg liksom antal fiskar/ansträngning (klass 2). Övrigt: Enda lokalen på Fårö där det förekommer gers. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19 och

38 Norrsund Koordinater: Höjd över havet (m): 2 Socken: Fårö Sjöyta (ha): 121 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 3 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre 7 99,±1, 3 29,33 292,7 Mört ,1±3, ,7 213,33 Summa 3 132, Abborre 191 Abborre , 7, 11 1, 1 21, 2 2, 32 3, 39 2, 3, 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 22. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och

39 Mört 191 Mört ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, 3, 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 23. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och Fiskbestånd: Abborre, mört Dominerande arter: Abborre och mört är de enda arter som fångades 191 och Rekrytering: God rekrytering av förekommande arter. Utveckling: Fångsten 1999 är 3 ggr så hög för abborre och nästan 11 ggr så hög för mört. Påverkan: Klassificering: (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder) Fångsten avviker från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 2 (tabell 3). Framförallt är det låga artantalet som väsentligen avviker från det förväntade (klass ). Övriga avvikelser ligger i hög biomassa (klass 2) och ett högt antal fiskar/ansträngning (klass 2). Övrigt: Den stora skillnaden i antal abborre och mört kan bero på att fisket 191 gjordes i juli vilket innebär att årsungar saknas i detta fiske. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 1972, 19, 199, 199 och 2. 37

40 Nyrajsu Koordinater: Höjd över havet (m): 1 Socken: Fleringe Sjöyta (ha): 3 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: grund skogssjö Vattenvegetation: områden med kransalger Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,±2, Mört 2 1,±39, , Sarv 2 11 ±, 2 1 Sutare , 7 Summa ,1 2 3, 7, Abborre 191 Abborre ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, 2 3, 7 1, 1 Figur 23. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och , 21 2, 2 31, 3 3, 2 3

41 Mört Figur 2. Storleksfördelning av mört vid provfisken 191 och Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, mört, sarv, sutare Abborre är den mest förekommande arten både antals- och viktmässigt. God rekrytering av framförallt abborre. Individantalet är något lägre jämfört med fisket 191. Noterbart är att medelvikten för abborre ökat med nästan ggr. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Vissa avvikelser i enskilda värden förekommer där bedömningsgrunder) artantal och diversitet var något låga (klass 2). Vikt/ansträngning och andelen tåliga arter uppvisar också en mindre avvikelse (klass 2). Övrigt: Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19 och

42 Paviken Koordinater: Höjd över havet (m): 2 Socken: Västergarn Sjöyta (ha): 3 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: rikligt med vass Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngningar = A F/A W/A Abborre ,3±21,9 2 2, 3 Gädda ± Mört 1 12,3±, , Ruda , 17, Sarv ,±19, , Småspigg 1 2, 2, Sutare 1,3±2, , Summa ,3 2 13, 22, Mört 1999 Sarv , 7 1, 1 17, 21 2, 2 31, 3 3, Figur 2. Storleksfördelning av mört och sarv vid provfiske 1999.

43 Abborre Figur 2. Storleksfördelning av abborre vid provfiske Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Påverkan: Klassificering: (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder) Övrigt: Abborre, gädda, mört, ruda, sarv, småspigg, sutare Mört är den art som förekommer rikligast. God rekrytering av mört, sarv och abborre. Fiskades inte 191. Låg medelvikt för mört och abborre. Fångsten avviker något från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 2 (tabell 3). Andelen piscivorer är extremt låg och avviker därför mycket (klass ). Diversitetsindex avviker även något (klass 2) tillsammans med högt antal fiskar/ansträngning (klass 2). Tillhör tillsammans med Fardume träsk de artrikaste sjöarna på Gotland. Sjön har förbindelse med havet via Västergarnsån. Lokalen är känd för sina stora rudor och det svenska sportfiskerekordet kommer från denna sjö. Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 19, 199, 199 och 2. 1

44 Rammträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Lojsta/Stånga Sjöyta (ha): 1 Vattensystem (SMHI): 11 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):, Provfiskedatum: : Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 3 Sjöbeskrivning: relativt djup skogssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,±13, ,7 Gers ,2±,1 3,7 1,7 Mört 1 1 2,3±19,12 3 2,33 93,33 Sarv 2 32,±2, 3,7 21,7 Summa ,7 3 3,7 23,33 Abborre 191 Abborre ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, Figur 27. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och , 11 1, 22 27, 33 3, Fiskbestånd: Abborre, gers, mört, sarv. Dominerande arter: Abborre är den art som förekommer rikligast tillsammans med mört. Rekrytering: God rekrytering av abborre och mört. Utveckling: Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Enskilda värden som avviker är en låg artdiversitet bedömningsgrunder) (klass 3) och antal fiskar/ansträngning (klass 2). Övrigt: Stor skillnad i antal ansträngningar mellan 191 (n=1) och 1999 (n=3). Riksinventering av vattenkemi har genomförts år 19. 2

45 Sigvaldeträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Etelhem Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 117/11 Maxdjup (m): 1 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):,3 Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: Vattenvegetation: Resultat: Art = F Vikt (g) =W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,3±31, 2 23, Gädda 1 2, 27, Mört ,9±, Sarv 1 2, 2 Summa , 2, 97, Abborre 191 Abborre ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, Figur 2. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och

46 Mört 191 Mört ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, Figur 29. Storleksfördelning av mört vid provfisken 191 och Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, gädda, mört, sarv. Abborre och mört förekommer rikligast. God rekrytering av abborre och mört. Sjön har liksom vid fisket 191 hög andel av stor fisk i fångsten, framförallt abborre. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker något från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 2 (tabell 3). Biomassa/ansträngning ligger mycket över det bedömningsgrunder) förväntade (klass ). Diversiteten avviker också från det förväntade (klass 3). Övrigt: Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 1972, 19, 199, 199 och 2.

47 Slottsträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Stånga Sjöyta (ha): 2 Vattensystem (SMHI): 11 Maxdjup (m): 7 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): 2, Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 1 Sjöbeskrivning: relativt djup skogssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre 9 9 1±, Gers 11 7,3±3, Mört 13 3,2±1, Sutare Summa , Abborre Figur 29. Storleksfördelning av abborre vid provfiske Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Påverkan: Klassificering: (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder) Övrigt: Abborre, gers, mört, sutare. Abborre. God rekrytering av abborre. Abborre och mört ligger kvar på liknande nivåer både för antal och medelvikt. Fångsten avviker något från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 2 (tabell 3). Framförallt beror detta på att andelen fiskätande abborre är obefintlig (klass ) vilket också var fallet vid provfisket 191. Den höga klassningen (klass ) av andelen tåliga arter (sutare) baseras på fångst av endast en sutare.

48 Tingstädeträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Tingstäde Sjöyta (ha): 2 Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m):,7 Provfiskedatum: : Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 1 Sjöbeskrivning: grund slättlandssjö Vattenvegetation: rikligt med vass Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre 22 2,2±33,23 1, 22, Gädda 1 1,1, Gers 1 99,±2,7 1 1, 99 Mört ,±79, 1, 77, Sarv 13 33,9±1, 1 1,3 Sutare ±7, 1,3 11, Summa ,37 1 2, 3 Abborre 191 Abborre , 2 9, 1 1, 23 27, 32 3, 1, Figur 3. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och 1999.

49 Gers 191 Gers ,,, 12, 1, 2, 2, 2, 32, 3,,, Figur 31. Storleksfördelning av gers vid provfisken 191 och , 9 13, 1 22, 27 31, 3 Fiskbestånd: Dominerande arter: Rekrytering: Utveckling: Abborre, gers, mört, sutare. Gers och abborre. God rekrytering av framförallt gers men ont om årsungar för mört och abborre. Vikt/ansträngning har minskat med % jämfört med 191 och medelvikten för abborre har sjunkit med dryga %. gers/ansträngning har ökat med ggr. mört/ansträngning har sjunkit drastiskt och de mörtar som fångades hade hög medelvikt. Skillnaden i antalet ansträngningar skulle kunna utgöra en tänkbar förklaring. Påverkan: Klassificering: Fångsten avviker något från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 2 (tabell 3). Artantalet var lägre än det förväntade i en sjö av bedömningsgrunder) Tingstädes storlek (klass 3). Även diversiteten var också relativt låg (klass 3) eftersom fångsten dominerades antalsmässigt av gers och abborre. Andelen tåliga arter lågt något över det förväntade (klass 2) men baseras på 3st stora sutare. et fiskar/ansträngning var också något låg (klass 2). Övrigt: Stor skillnad i antalet ansträngningar mellan provfiskena 191(n=) och 1999 (n=1). Riksinventeringar av vattenkemi har genomförts åren 1972, 19, 199, 199 och 2. 7

50 Trullträsk Koordinater: Höjd över havet (m): Socken: Fleringe Sjöyta (ha): Vattensystem (SMHI): 11/117 Maxdjup (m): 2 Program: Regional miljöövervakning Medeldjup (m): - Provfiskedatum: Tidigare provfiskad: 191 ansträngningar (antal nät): 2 Sjöbeskrivning: liten skogssjö Vattenvegetation: - Resultat: Art = F Vikt (g) = W Medelvikt (g) Ansträngning = A F/A W/A Abborre ,7±1, 2 2 7, Gädda ± Mört 1 37±1,3 2 7, 277, Sarv 2 3,2±, , Sutare ± Summa , 292, Abborre 191 Abborre , 9, 1 1, 23 27, 32 3, 1, Figur 31. Storleksfördelning av abborre vid provfisken 191 och Fiskbestånd: Abborre, gädda, mört, sarv, sutare. Dominerande arter: Abborre. Rekrytering: Årsungar av både abborre och mört fångades vilket tyder på att rekryteringen fungerar. Utveckling: Medelvikten har sjunkit med nästan % för abborre och med % för mört Påverkan: Hårt nätfiske i forskningssyfte under senare delen av 19-talet och början av 199-talet. Klassificering: Fångsten avvek inte från den förväntade och det sammanvägda fiskindexet (enligt Naturvårdsverkets klassades som 1 (tabell 3). Enskilda värden som avviker utgörs av låg andel bedömningsgrunder) piscivorer (klass 3), en hög andel tåliga arter (klass 2) och ett förhållandevis högt antal individer/ansträngning. Övrigt: et ansträngningar skiljer sig mellan provfiskena 191 och 1999.