Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Transkript

1 Koordinater (X / Y): / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån (39) Medeldjup (m): 9 Sjöbeskrivning är belägen nordväst om Kramfors i Västernorrlands län. Omgivningen utgörs mestadels av barrskog med inslag av bebyggelse och åkermark. Under den vattenkemiska mätserien, som startade 1983, har ph i regel varit runt 6, och alkaliniteten över, mekv/l (SLU databank). Vattnet är därmed nära neutralt med en god buffertkapacitet mot försurning (Wilander 1999). Det genomsnittliga siktdjupet (värden i augusti) för de senaste tre åren har varit 3,7 m vilket är nära referensvärdet (3,9 m) och ger hög status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7). Vattenvegetationen är sparsam men det går en smal bord av bladvass längs stränderna och i vikarna. I övrigt observerades näckrosor, braxengräs och sjöfräken. Fisksamhället har provfiskats tre gånger; 1984 och 1991 av länsstyrelsen och 9 av Fiskeriverket. Vid provfisket 9 fångades sju arter; abborre, benlöja, gers, gädda, lake, mört och nors. Det fångades därmed samma arter som vid provfisket I bottennäten var den totala fångsten per ansträngning, individer respektive 19 gram. I antal var detta i nivå med referensvärdet (19,9) medan vikten var högre än referensvärdet (947 g). Fångsten i bottennäten dominerades av abborre både i antal (6, %) och vikt (73 %). Den näst dominerande arten var mört (31,8 respektive 1,7 %) och övriga arter utgjorde en mindre del. Huvuddelen av abborrarna fångades grundare än 1 meter vilket beror på att abborre i regel föredrar att vistas i det varmare vattnet ovanför språngskiktet. Detsamma gäller för benlöja och mört. är en liten fisk som lever nära botten. Under förutsättning att syretillgången är god brukar gers finnas både på grunt vatten och på större djup. I fångades gers ner till meter. Andra arter som sommartid föredrar det lite kallare vattnet på större djup är lake och nors. fångades på nät satt mellan 1 och 7 meters djup och nors fångades från 6 ner till meter. Det tyder på att syretillgången är god även i sjöns djupare delar. Sjön har en stor pelagial (den fria vattenmassan) vilket möjliggör förekomsten av ett pelagiskt fisksamhälle. Typiska pelagiska arter är nors, siklöja och småvuxen sik som sommartid oftast uppehåller sig i det kallare vattnet under 1 Temperatur (ºC) 1 Temperaturprofil över djuphålan i i samband med provfisket Siktdjupet var 1, m. Siktdjup 1 1 Djup (m) 1

2 i bottennät 1,7% Vikt i bottennät 31,8%,3% 8,4% 73,% 6,%,6% 7,8%, gers, gädda, lake, nors, gers, nors i pelagiska nät 11% 7% 4% Vikt i pelagiska nät 1% 17% 1% 78%, gädda, lake 67%, gädda, lake Fördelningen av arterna vid provfisket 9 i bottennäten för antal (överst t v) och vikt (överst t h) och för fångsten i de pelagiska näten (antal nederst tv, vikt nederst th). språngskiktet. Även mindre abborre, mört och benlöja med flera kan uppehålla sig pelagiskt under sommaren men då oftast i det varmare vattnet ovanför språngskiktet. I skiljde sig fångstens sammansättning i de pelagiska näten en hel del från fångsten i bottennäten. Fångsten dominerades av mört som främst fångades från ytan ner till 6 meters djup. Övriga arter som fångades pelagiskt var mindre abborre, benlöja och nors. På djupare vatten, under språngskiktet, var fångsten liten och det fångades enbart enstaka abborre, mört och nors. Vid 9 års provfiske klassades den ekologiska statusen som god enligt bedömningsgrunder för fisk (EQR8). Fångstens mängd och sammansättning tyder på att sjön är relativt fiskrik. Både planktonoch bottendjursätande arter (nors, mört, små abborrar med mera) och rovfiskar (i sjö stora abborrar och gädda) fanns väl representerade i fångsten. Rekryteringen förefaller vara god då det fångades rikligt med små individer av bland annat abborre, gers, mört och nors. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre i, med många fiskar i alla storlekar från 8 cm upp till 4 cm, indikerar att reproduktionen fungerar och att abbor- % Andel av fångsten i olika djupzoner Andelen (% antal) av fångsten för arterna i olika djupzoner i m m m 3-.9 m <3 m

3 abborre i år 9 1 gers i år 9 14 lake i år mört i år 9 4 nors i år Storleksfördelningen av abborre, gers, lake och mört i bottennätsfångsten vid provfisket 9 i. För nors är fångsten i bottennäten och de pelagiska näten sammanslagna. ren har möjlighet att växa sig stor i sjön. Andelen av potentiellt fiskätande abborrar var 6 % vilket är betydligt högre än referensvärdet (34 %). Sannolikt beror det på att födotillgången är god både för fiskätande och ej fiskätande abborre. är en lämplig bytesfisk för fiskätande abborre och förekomsten av nors är förmodligen en bidragande orsak till att abborrbeståndet är så storvuxet i. Referenser Holmgren K., Kinnerbäck, A. Pakkasmaa, S. Bergquist, B. & Beier, U. 7. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar. Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket Finfo 7:3, 4 s. Kinnerbäck. A. 1. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket informerar 1:. 33 s. Naturvårdsverket 7. Bilaga A till handbok 7:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 133 sidor. [Elektronisk] Tillgänglig: se/documents/publikationer/ pdf [9-1-7]. Persson, G Växtnäringsämnen/eutrofiering. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 49. s SIS, Swedish standard Institute. 6 Vattenundersökningar - Provtagning av fisk med översiktsnät. SS-EN 1477:6 Tillgänglig: [1-3-3]. SLU, Institutionen för miljöanalys, databank. [Elektronisk]. Tillgänglig: ma.slu.se/db.html. [1-1-8]. Wilander, A Surhet/försurning. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 49. s

4 nät Totalantal Totalvikt Medelvikt /nät Vikt/nät , Bottennät Pelagiska nät , 3,7 17, 14,3 4,. 847, 31, 331, 3,,1 19, 3,6 3,3 186,3 137,8 1,1 3,4,,9,9,,1,1,,1 6,4 4,,1,3, 31,3 919,8 1, 3,8 1, 3,7, 1,9 66,4 66, 7,9 19,4 478,, 7, 19, 713, , Medel Störst Minst 11, , , , , , , nät fiskar Vikt , Bottennät Djupzon (m) < Pelagiska nät Djupzon (m) ,7 3,3,,, 13,,,, 1,3,,,, 3,,,,,7 1,,1,3,,,,,,3,3,1,,,,,,,,,,4,6,,,, 3,9 3,3,,,1 9, 3,,,,,,4,1, 3,,,, 66,9 34,9 7,6,8,8 11, 9,,, ,9 698,8,, 467, 1,,, 1,9,,,,,,,,,4,9 1,3 1,,,,,, 39,9 1,6 41,7,, 6,,,,,,, 63,4 67,6,,, 111, 663,1 44,9,,, ,,,,, 1,3,6, 11, 19,4,, ,1 7,1 6, 7, 6 119,, 111,

5 huvudkontor Ekelundsgatan 1, Box 43, 41 6 Göteborg fiskeriverket@fiskeriverket.se Telefon huvudkontorets växel: försöksstationer Brobacken Älvkarleby Åvägen Kälarne forskningsfartyg U/F Argos Box Västra Frölunda U/F Ancylus Ole Måns gata Västra Frölunda utredningskontor Ekelundsgatan 1, Box 43, 41 6 Göteborg Skeppsbrogatan Luleå Stora Torget Härnösand sötvattenslaboratorium Stångholmsvägen Drottningholm Pappersbruksallén 7 1 Örebro havsfiskelaboratorium Turistgatan Box 4, 43 1 Lysekil Utövägen Karlskrona kustlaboratorium Skolgatan 6 Box 19, Öregrund Skällåkra Väröbacka, Ringhals Ävrö Figeholm, Simpevarp