Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Transkript

1 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com 79-6; 7-96

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... Bakgrund till rapporten... Provfisken i Västra Ringsjön resultat före och efter utfiskningen... Metodik... Resultat och diskussion... Mängden fångad fisk... Jämförelse av fångsterna, och... 6 Artvis genomgång... 6 Litteratur... 9

3 Bakgrund till rapporten Under påbörjades ett omfattande reduktionsfiske i Ringsjön. Arbetet är tänkt att fortgå under perioden -7. Målet är att i stor skala reducera bestånden av mört och braxen i sjön. För att kunna utvärdera resultatet av insatserna är det planerat ett standardiserat nätprovfiske under varje år reduktionsfisket pågår. Ringsjön har tidigare provfiskats vid flera tillfällen. Ringsjökommittén initierade standardiserade provfisken under höstarna och, huvudsakligen som en del av förberedelserna inför det föreliggande åtgärdsprogrammet. Resultaten från dessa fisken är mycket värdefulla då de kan användas som en direkt indikator på hur förhållandena i sjön påverkas av insatserna. Föreliggande rapport är en tämligen enkel sammanställning av resultaten från provfisket hösten. Med tanke på att det plockats upp drygt ton mört och braxen i Västra Ringsjön under är det rimligt att anta att balansen i fiskbeståndet är stadd i förändring. Det känns därför inte meningsfullt att ens försöka dra några vidare slutsatser från det senaste provfisket. Rapporten har beställts av Ringsjökommittén och finansierats av kommunerna kring Ringsjön. Provfisket genomfördes av Mikael Svensson (MS Naturfakta) och Jimmy Lindahl (Höörs kommun). Rapporten är sammanställd av Mikael Svensson.

4 Provfisken i Västra Ringsjön resultat före och efter utfiskningen På uppdrag av Ringsjökommittén har MS Naturfakta under åren, ch genomfört standardiserade provfisken i Västra Ringsjön. Hösten genomfördes provfiskena kring månadsskiftet september-oktober, medan de under och genomfördes under mitten av september. Målsättningen har varit att genomföra så kompletta provfisken som möjligt för att få analyserbara, och helst även statistiskt säkra, beståndsuppgifter på fiskfaunan. De flesta provfisken som genomförts i Skåne har gjorts under juli och augusti. Detta gör att direkta jämförelser mellan resultaten från dessa fisken och resultat från andra provfiskade sjöar kan vara besvärliga. Provfiskena i Ringsjön är däremot gjorda vid samma tidpunkt på året och med identiskt utförande, såväl när det gäller utrustning som val av fiskeplatser. Jämförelser mellan de olika provfisketillfällena torde därför ge en god bild av de stora dragen i fiskbeståndets utveckling. Metodik Provfiskena har följt den metodik som rekommenderas av Fiskeriverket (Kinnerbäck ). Detta innebär bland annat att fångstinsatsen är beräknad så att man ska få analyserbara resultat utan alltför stor osäkerhet i bedömningarna vilket samtidigt innebär att man inte kan använda resultaten för att bedöma små antalsförändringar. Rent praktiskt beräknas fångstinsatsen utifrån sjöns yta och maximala djup, ju större och djupare sjö desto fler nät. Näten fördelas sedan slumpvis över den sjöyta man avser att provfiska. För provfiskena i västra Ringsjön har vi använt oss av bottennät, varav nät lades på - m djup och på -6 m djup. Vi använde 8 nät per natt och provfisket varade således totalt tre nätter. I samband med provfisket bestämdes nätens position med en GPS-mottagare. Detta gjorde att vi lätt kunde hitta näten oavsett om det var dimma eller blåste kuling. En ytterligare fördel är att vi kunde använda oss av precis samma nätplatser. Djupet vid de båda nätändarna bestämdes med hjälp av ekolod. Under pågick provfisket under perioden -6 september, 6-9 september under och -8 september under. Näten lades ut under eftermiddagen och vittjades efterföljande morgon. Fångsten hölls separerad för de olika näten och samtliga fångade fiskar artbestämdes och längdmättes. Dessutom vägdes fångsten av de olika arterna separat för varje nät. För att mera noggrant kunna analysera fiskarnas kondition och tillväxt individmätte och vägde vi abborrar, mörtar och av övriga arter.

5 Resultat och diskussion Mängden fångad fisk I Västra Ringsjön fick vi totalt 998 fiskar av 7 arter (Tabell ). Abborre dominerade stort med 67 individer och utgjorde drygt % av fångsten. Näst vanligaste art var mört med fångade individer, motsvarande knappt % av den samlade fångsten. Tredje vanligaste art var gös med 6 fångade individer (drygt % av fångsten). Braxen fångades i litet antal endast 9 individer. Av sik, gädda och lake fångades endast enstaka exemplar. Tabell. Jämförelse av fångstresultaten från Västra Ringsjön höstarna, och. Totalt användes bottennät. Art År /nät Vikt (g) Vikt/nät % Vikt % Abborre ,9,7 8 7, ,8 9,7 67, 68 6, 9, Gös ,8,6 79, 9 6,7,9 6,8 7,,9 Mört 7 6,7 79 7,6 7, 78, ,8, 8, 979 7,9, Braxen 7, 8,,9 88 9,,9 9,8 98,,7 Sarv, 6,,, 8,, Sik, 9,,, 67 7,,6, 9,, Gädda , Lake , Total, , ,

6 6 Jämförelse av fångsterna, och Det första som slår en när man ser på siffrorna i Tabell är den stora skillnaden i antal i fångsten mellan åren. År fångades fiskar, jämfört med 688 fiskar år och 998 fiskar år. et fiskar före och efter trålningen är alltså i det närmaste oförändrat. Den sammanlagda vikten fångad fisk är i stort sett identisk åren ch, detta trots att antalet fiskar år nästan var dubbelt så stort. Detta förklaras av att andelen liten fisk har ökat betydligt, eller om man så vill andelen stor fisk har minskat. Tabell. Medelvikt, medellängd, medianlängd och storleksintervall för fiskar fångade i Västra Ringsjön. Art År Medelvikt Medellängd Medianlängd Min Max Abborre 9,7 89, , 78, 8 67, 76, Gös 97, 6, ,7 7, , 8, Mört 7 9,, , 9,9 7,, 67 Braxen 7, 7, ,7 6, , 77, 86 6 Sarv 88, 87, ,7 6, Sik 69,, 7 6, 6, 6 9 9,7 7,7 6 7 Gädda ,, Lake , Artvis genomgång Abborre Abborre och mört dominerar fiskfaunan i Ringsjön. smässigt har andelen abborre ökat efterhand, och under hösten var abborren helt dominerande i fångsten (Tabell, Figur a). Däremot har viktandelen abborre varierat betydligt (Figur ). Något som syns tydligt är att ett allt större antal abborrar väger allt mindre (Figur a och b), d.v.s. mängden småabborrar har ökat betydligt. Detta mönster syns mycket tydligt när man ser på storleksfördelning (Appendix ).

7 7 Genom att se på medianvärdet kan man få en uppfattning om hur storleksfördelningen har förändrats (Tabell ). Ser man på abborren är det tydligt att de talrika ynglen är betydligt större år än år och. Den goda tillväxten tyder på att konkurrensen varit mindre under. Orsaken till detta är det svårt att säga något om, men det kan vara värt att notera att mängden stor mört har minskat samtidigt som den totala mängden mört har gått ned något. 6% 6% % % % % % % % % % % % % a. b. Figur. Abborre: a) andel av fångsten, b) viktandel. Den mest påfallande egenskapen hos abborrbestånden i Ringsjön är den stora avgången mellan årsyngel och ettåringar. I den förra rapporten (Svensson ) spekulerades lite kring anledningarna till det stora bortfallet av årsyngel. Följande möjliga scenarion drogs upp: mycket dålig lek under de senaste åren, högt predationstryck, många faller offer för rovfisk, hög mortalitet under första vintern som resultat av konkurrens med mört. Efter provfisket kunde man se att det inte var ett dåligt lekresultat under som låg bakom den dåliga förekomsten av ettåringar år. Ett troligare scenario är att det har att göra med att ynglen inte hunnit växa till sig tillräckligt för att klara vintern i den hårda konkurrens som rått med mörten under många år. Det ska därför bli mycket spännande att se om års betydligt mera välväxta abborrar har en högre överlevnad och därmed en bättre rekrytering än tidigare år. En bättre vinteröverlevnad för abborren borde ha mycket positiva effekter på fiskbeståndet i Västra Ringsjön. Huruvida denna förhoppning uppfylls efter den osedvanligt kraftiga isvintern /6 återstår att se. Gös I samband med provfiskena och fångades 97 respektive 79 gösar (Tabell ). Sedan dess har gösen ökat betydligt i Västra Ringsjön (J. Bergström muntl.). Detta stöds i hög grad av resultaten från provfisket då det totalt fångades 6 gösar (Tabell )! Huvuddelen av den

8 8 fångade gösen var årsyngel, totalt var av de fångade fiskarna mindre än mm. Tydligen var våren mycket gynnsam för göslek. Men tillväxten har varit dålig och när en så stor andel av ynglen är så små kan vinteröverlevnaden vara dålig. Studier i Mellansverige antyder att gösen helst ska bli uppemot cm första sommaren för att ha en god chans att överleva den första vintern. Det ska därför bli mycket spännande att se i hur stor utsträckning denna årsklass har överlevt vintern /6. Ett starkare gösbestånd i Västra Ringsjön skulle vara mycket positivt för sjöns utveckling. Mer gös i Västra Ringsjön kan på sikt leda till en ökad predation på årsynglen av fr.a. mört och abborre, och därigenom förstärka klarvattenjämviktsläget. Mört Under början av -talet var mörten den art som antalsmässigt dominerade fiskfaunan i Västra Ringsjön (Tabell ). Resultaten från provfisket visade på en mycket kraftig minskning av andelen mört (Figur a). Liksom för abborren gäller att huvuddelen av fångsten utgörs av årsyngel, men under var årsynglen av mört betydligt mindre dominerande är tidigare år (Appendix ). Som ett resultat av detta är fördelningen mellan olika storleksklasser betydligt jämnare hos mörten än hos abborren (Appendix ). 7% 6% 6% % % % % % % % % % % % % a. b. Figur. Mört: a) andel av fångsten, b) viktandel. Men samtidigt som andelen mört minskat har viktandelen mört ökat betydligt (Figur b). Detta hänger samman med att det trots stora insatser för att minska beståndet av mört och braxen fortfarande finns kvar stora mängder halvstor mört. Braxen smässigt utgör braxen omkring % av fångsten från Ringsjön. Viktmässigt varierar andelen beroende på hur många stora braxnar som fastnat i näten. Mängden braxen har minskat i provfiskena, skillnaderna mellan åren är dock liten (Tabell ).

9 9 Utifrån ett -tal fångade fiskar är det mycket svårt att säga något om beståndsutvecklingen för braxen. Sarv Sarv tillhör de riktigt fåtaliga arterna i Ringsjön. Under fångades inte någon enda sarv, och sammanlagt under och fångade vi 7 exemplar (Tabell, ).. Sik I Ringsjön finns ett svagt bestånd av planktonsik. Under fångades sikar, att jämföra med år och år (Tabell, ).. Gädda Beståndet av gädda är mycket svagt i Västra Ringsjön. Under och fångades inte en enda gädda. Hösten fick vi en liten stackare (Tabell, ). Lake Lake förekommer fåtaligt i Ringsjön. Arten tas regelbundet i yrkesfiskarnas bottengarn. Arten fångades inte alls i samband med provfiskena och, hösten fångades däremot en liten lake (Tabell, ). Litteratur Svensson, M.. Provfiske i Östra och Västra Ringsjöarna hösten. Stencil. Ringsjökommittén. Höör. Svensson, M. & Hansson, L.-A.. Provfisken och kartering av undervattensväxter i Ringsjöarna och. Stencil. Ringsjökommittén. Höör.

10 Bilaga. Längdfördelning ( mm-klasser). Fiskar fångade i samband med provfiskena, och Abborre Abborre Abborre Abborre. Abborre. Abborre

11 Braxen. 6 Braxen. 6 Braxen Gös. Gös. Gös

12 Mört. Mört. Mört Mört. Mört. Mört

13 Sik. Sik. Sik Sarv. Sarv

14 Lake Gädda