Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018

Transkript

1 Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018

2 Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 Författare: Ulf Lindqvist och Tommy Odelström fredag 7 december 2018 Rapport 2018:29 Naturvatten i Roslagen AB Norra Malmavägen Norrtälje Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I! 2

3 Inledning... 4 Metodik... 4 Provtagning- och provfiskeområden... 4 Sök efter kräfthonor... 5 Standardiserat provfiske... 6 Kräftyngelprovtagning... 6 Resultat... 7 Sök efter kräfthonor... 7 Standardiserat provfiske... 8 Kräftyngelprovtagning Sammanfattande diskussion Referenser Bilaga 1. Kräftundersökningar i Lejondalssjön Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I! 3

4 Inledning Naturvatten i Roslagen AB har på uppdrag av Upplands-Bro kommun utfört sök efter rombärande kräfthonor, standardiserade provfisken efter kräftor samt kräftyngelprovtagning i Lejondalssjön Undersökningarnas syfte var att få ett grepp om kräftbeståndet i Lejondalssjön samt ge förslag till åtgärder för att förbättra detsamma. Naturvatten i Roslagen AB arbetar med undersökningar och utredningar inom vattenmiljöområdet ( Metodik Provtagning- och provfiskeområden Sök efter kräfthonor, standardiserat provfiske och kräftyngelprovtagning genomfördes i Lejondalssjöns sydöstra delar i närområdet av badplatsen vid Hällkana. I figur 1 visas de tio provfiskelinor som lades vid det standardiserade provfisket i augusti och september Sök efter kräfthonor och kräftyngelprovtagningen utfördes i närområdet vid linorna tre och fyra samt vid linorna fem och sex. Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I! 4

5 ! Figur 1. Provfiskeområde i Lejondalssjön 2018 och de olika provfiskelinornas lägen inom provfiskelokalen. Sök efter kräfthonor Sök efter kräfthonor utfördes av dykare med cyklop och snorkel, djupet var vanligtvis <2m. Vid dyket genomsöks bottnen genom att försöka finna platser där kräfthonorna kan gömma sig. Kräfthonor kan vanligen hittas under lite större stenar (diameter > cm) där grävningar är synliga. I Lejondalssjön återfanns få sådana platser varvid dykaren fick vända på så mycket sten som möjligt för att få tag på honorna. De fångade kräftorna längdmättes och ömsningsfas, könsmognad, eventuella skador samt synliga sjukdomar noterades. Vidare skulle även antalet romkorn/kräftyngel ha räknats för att få ett grepp om hur reproduktionen fungerar. På grund av Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön I!5 Naturvatten 2018

6 den extremt varma perioden maj-juni hade tyvärr kräftynglen redan ömsat skal och släppt från honorna. Det var dock tydligt vilka honor som hade burit rom. Detta noterades även i fältprotokollen, se bilaga 1. Söket efter kräfthonor genomfördes den 20 juni Standardiserat provfiske Vid det standardiserade provfisket (Havs- och vattenmyndigheten 2016) användes kräftmjärdar av typen Lini proffs utan betesnål. Mjärdarna fästes på linor om fem mjärdar per lina med 10 m mellanrum. Vid mjärdläggningen noterades djup, bottensubstrat och eventuell vegetation. Totalt lades tio linor per undersökningslokal. Varje linas start- och ändkoordinater noterades, se bilaga 1. Mjärdarna lades vid 17-tiden på eftermiddagen och togs upp vid ca 06 på morgonen efter. Vid fisket könsbestämdes och längdmättes samtliga kräftor. Vidare noterades ömsningsfas, könsmognad, eventuella skador samt synliga sjukdomar på varje fångad kräfta. Resultaten protokollsfördes i fält där kräftorna särskildes mjärd- och linvis. De standardiserade provfiskena genomfördes den augusti och september Bedömning av fångsten I tabellen 1 ges en tumregel för täthet i signalkräftbestånd. Tabell 1. Tumregel för bedömning av signalkräftbestånd med hjälp av resultatet från ett provfiske med mjärdar. Antalet fångade kräftor per mjärde och natt <0,5 Mycket svagt bestånd 0,5<2 Svagt bestånd 2<5 Måttligt bra bestånd 5<10 Bra bestånd >10 Mycket bra bestånd Kräftyngelprovtagning Provtagning utfördes med sugapparat (Odelström 1983) inom definierade bottenytor á 1 m². Inom området kring mjärdlinorna tre och fyra samt fem och sex provtogs tio ytor. Provtagningen utfördes av dykare som lyfter sten från bottnen samtidigt som sugmunstycket placeras framför stenen. På detta vis plockas sedan sten för sten inom den kvadratmeter som varje yta omfattar. Vid provtagningen noterades vattendjup, bottensubstrat, rösdjup, stenarnas medeldiameter och vegetation. De fångade kräftorna könsbestämdes och längdmättes. Vidare noterades ömsningsfas, könsmognad, eventuella skador samt synliga sjukdomar, se bilaga 1. Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I! 6

7 Resultat Sök efter kräfthonor Vid söket efter kräftor påträffades 37 honor. Av dessa var 17 nyömsade, övriga var på väg att ömsa, se tabell 2. Samtliga honor som inte var nyömsade bar tydliga spår av att de burit rom/kräftyngel. Tyvärr hade alla kräftyngel utom ett hunnit lämna kräfthonorna vid söktillfället. Detta är extremt tidigt och något vi aldrig tidigare sett. Normalt kläcker kräftornas rom runt midsommar och efter att de små kräftorna ömsat skal för första gången brukar de släppa från honorna tidigast första veckan i juli. Undersökningen visade dock att ca 50% av de påträffade kräftorna hade burit rom/kräftyngel. Tabell 2. De kräfthonor som påträffades vid kräftsöket den 20 juni Ömsningsfas Antal Medel Min Max nyömsad på väg att ömsa Totalt Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I! 7

8 ! Standardiserat provfiske Vid provfisket i augusti var vädret varmt och lugnt, ytvattentemperaturen var ca 25 C. Vid provfisket i september var det mulet och blåste en måttlig vind. Ytvattentemperaturen var ca 18 C. I figur 2 visas temperatur- och syrgasprofil i Lejondalssjön i augusti och september. Vid augustiprovtagningen minskade både temperatur och syrgashalt redan vid 5 m djup, vid 8 m saknas syrgas. I september var språngskiktet vid ca 9m, vid 10 m djup saknades syrgas. Vid syrgashalter < 3 mg/l påverkas fisk och bottenlevande djur negativt (rödmarkerat område i figuren). Redan vid 6 m djup var syrgashalten under 3 mg/l i augusti. Figur 2. Temperatur- och syrgasprofil i Lejondalssjön i augusti och september Totalt fångades 306 signalkräftor vid provfisket i augusti och 272 signalkräftor vid provfisket i september. I medeltal fångades 6,1 kräftor/mjärde i augusti och 5,4 kräftor/mjärde i september vilket indikerade ett bra bestånd av kräftor vid båda provfisketillfällena. Fördelningen mellan honor och hanar var 68% honor vid provfisket i augusti och 63% honor vid provfisket i september. Alla kräftor utom en (provfisket september) var könsmogna. Vid båda provfisketillfällena var de flesta kräftor hårda, inte nyömsade eller på väg att ömsa. Vid provfisket i september var dock ca 10% av kräftorna nyömsade, oftast de som var <10 cm. Tolv procent av de fångade kräftorna hade någon typ av skada vid båda provfisketillfällena. Endast två kräftor bar spår av pestsmitta (provfisket i september), se tabell 3. Tabell 3. En sammanfattning av provfiskena i augusti och september i Lejondalssjön totalt Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I! 8

9 ! f/a 6,1 5,4 honor hanar hård nyömsad 3 12 på väg att ömsa 1 andel skadade 12 % 12 % andel tydlig sjukdom 0 % 1 % Under de senaste åren har kräftbeståndet minskat i Lejondalssjön. Under tidigare år fångades stora mängder kräftor och fångsten per ansträngning var betydligt större än 10 kräftor per mjärde vilket indikerar ett mycket bra bestånd. I figur 3 visas storleksfördelningen av de fångade kräftorna vid provfiskena i augusti och september i Lejondalssjön. Beståndet domineras helt av kräftor >100 mm vilket får anses som avvikande. En jämförelse med ett liknande provfiske i Erken (se figur 4) visar att storleksfördelningen mellan kräftor >100 mm och <100 mm är ca 50%. Fisket i Erken har varit likvärdigt under perioden med mindre variationer. Figur 3. Storleksfördelningen av fångsten vid de båda provfiskena med 50 mjärdar i augusti och september 2018 i Lejondalssjön Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I! 9

10 ! Figur 4. Storleksfördelningen vid ett liknande provfiske med 50 mjärdar i Erken 2018 För att kunna bedriva ett hållbart fiske efter kräftor har vi i Erken kommit fram till att varje enskild lokal fiskas vid 4 tillfällen per år. Detta fångstuttag har vi bedrivit i 30 år och beståndsutvecklingen har enligt våra erfarenheter inte påverkats av vårt fiske utan snarare berott av klimat och kräftornas möjlighet till rekrytering. Kräftyngelprovtagning Vid kräftyngelprovtagningen i Lejondalssjön den 17 september 2018 fångades endast åtta kräftor. Av dessa var fyra årsyngel, födda Detta ger ett snitt om 0,4 kräftyngel/m 2. Kräftynglens längd varierade mellan mm vilket får anses som en normal längd vid denna tidpunkt (september). Vid liknande undersökningar i Erken har fångsterna per m 2 varierat mellan ca 0,4 kräftyngel/m 2 och 9,6 kräftyngel/m 2. Kräftor som fångades vid kräftyngelprovtagningen Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I 10!

11 Sammanfattande diskussion Resultaten från provfiskena i augusti och september visade att Lejondalssjön hyser ett bra bestånd av signalkräftor. Samtidigt visade kräftornas längdfördelningar att storvuxna kräftor dominerade i beståndet. Endast ett fåtal kräftor <10 cm fångades vid provfiskena. En sådan beståndsstruktur med dominans av storvuxna kräftor kan medföra negativa konsekvenser för rekryteringen av småkräftor till beståndet. Av kräftlitteraturen framgår att storvuxna kräftor kan svara för en betydande predation på yngel och småkräftor. Resultatet blir i så fall en svag rekrytering till beståndet och beståndsstrukturen kommer då fortsatt att utgöras av stora/äldre kräftor. Ett annat förhållande som kan orsakas av alltför stor andel storvuxna kräftor är att stora honor visserligen lägger mycket rom, men är dåliga på att vårda rommen under tiden mellan romläggning och romkläckning. Försök genomförda i Erken visade att stora signalkräfthonor tappade många romkorn under vinter-vår fram till kläckning och att kvarvarande romkorn hade sämre kvalitet och var mer svampangripna än romkorn hos de mindre honorna (Krögerström och Bohman 2015). Orsakerna till en beståndsstruktur som den i Lejondalssjön kan vara flera. I litteraturen framhålls flera faktorer, bl a bristfälliga bottensubstrat, dåligt födoutbud, högt predatortryck, inomartskonkurrens (bl a kannibalism) och lågt fisketryck. Det är svårt att bedöma dessa faktorer när det gäller Lejondalssjön, men av kontakter med de som ansvarar för kräftfisket i området kring Hällkana har fisket under senare år bedrivits med låg intensitet och med ett litet uttag av kräftor. Om vi antar att det försiktiga fisket har bidragit till att skapa den rådande situationen med ett kräftbestånd som domineras av stora/äldre kräftor så skulle det kunna vara orsaken till en svag rekrytering av yngel till beståndet. Resultatet från kräftyngelprovtagningen med kräftsug visade tydligt att det i stort sett saknas kräftyngel i Lejondalssjön. Med tanke på temperaturutvecklingen under våren-försommaren 2018 borde romkläckningen ha skett extremt tidigt, vilket visade sig tydligt i samband med försöket att samla in rombärande honor 20 juni. Vid det tillfället hade alla honorna redan släppt ynglen. Om man betänker att tiden mellan romkläckningen och ynglens första skalömsning, då ynglen lösgörs från honan, är cirka 10 dygn så pekar detta på att romkläckningen borde ha skett runt 10 juni en extremt tidig romkläckning! Dessutom bedömdes en hög andel av de kräfthonor som samlades in 20 juni och som inte hade ömsat skal ha burit rom under vinter/vår Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I 11!

12 Förslag till åtgärder för att förbättra rekryteringen till beståndet: Öka fisketrycket I Erken fiskar vi vid 4 tillfällen på varje enskild lokal. De kräftlokaler vi fiskar i Erken har varierande djupprofil och bottensubstrat. Ofta är lokalerna breda, i vissa fall flera 100 m med grunda kuperade stenbottnar. Under sommaren skiktas Erken men det är sällsynt med syrgasproblem på bottnar med djup <10 m. I Lejondalsjön domineras de bästa kräftbottnarna av branta stränder som ofta är smala. Det betyder att den ur kräftsynpunkt produktiva delen av Lejondalssjöns bottnar är begränsade. Dessutom finns syrgasproblem redan vid 6m djup vilket ytterliggare minskar den produktiva arealen för kräftorna. Eftersom kräftlokalerna i Erken till ytan är stora är det svårt att fiska av dem effektivt, därav fisket vid fyra tillfällen per år. I Lejondalssjön är kräftlokalerna mer begränsade och det är troligt att ett fiske vid 2-3 tillfällen/lokal skulle vara lämpligt. Vi föreslår att fiska området kring Hällkana vid 2-3 tillfällen per år och 100 mjärdar per tillfälle (eller det ni av erfarenhet finner lämpligt) och ta bort alla kräftor som är över 11 cm. Visar det andra fisket inte på en minskning i fångsten per mjärde så är vår uppfattning att även ett tredje fiske skall utföras. Tanken är att försöka ta bort största delen av de storvuxna kräftorna i beståndet. Förbättra bottensubstratet för yngel och småkräftor I samband med mjärdprovfisket karterades bottensubstratet för varje utlagd mjärde. Områden med stenbottnar sträckte sig inte särskilt långt ut från stranden. Utanför stenbottnarna följde medeldjupa bottnar med släta och fasta material. På sådana bottnar med 1-2 meters djup kan gömslematerial läggas ut. Begagnat taktegel och olika typer av sten brukar fungera bra för att öka tillgången till kräftgömslen. Fortsatta undersökningar Eftersom vi saknar kunskap om hur många kräftyngel honorna i Lejondalssjön bär efter en vinter vore det bra att upprepa eftersöket av kräfthonor i juni Om uttaget av kräftor >11 cm får pågå under två år ( ) så kan vi upprepa 2018 års undersökningar Vid denna tidpunkt borde de mindre kräftorna ha fått en möjlighet till reproduktion och kräftbiotopen vid Hällkana inte längre domineras av endast stora kräftor. Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I 12!

13 Referenser Havs- och Vattenmyndigheten Provfiske efter kräftor i sjöar och vattendrag. Version 2:1, Odelström, T A portable hydraulic diver-operated dredge-sieve for sampling juvenile crayfish. Description and experiences. pp In: Freshwater Crayfish V. Pap. Fifth Int. Symp. Freshw. Crayfish, Davis, California, USA Ed.: C. R. Goldman. AVI Publishing Company, Westport, Conn. USA. Bilaga 1. Kräftundersökningar i Lejondalssjön Samtliga rådata för kräftundersökningarna i Lejondalssjön 2018 finns samlade i filen kräftprovfiske i Lejondalssjön 2018.xlsx Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 I 13!