Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Transkript

1 Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Öreälven () Medeldjup (m): Sjöbeskrivning omges av blandskog med inslag av myrmark och av gammal åkermark. Stränderna består till största delen av block med inslag av sand. Botten är starkt kuperad med många grynnor och grund. Den sparsamma vattenvegetationen består till största delen av sjöfräken. Under den vattenkemiska mätserien, som startade 98, har ph i regel varit runt 6, och alkaliniteten över, mekv/l (SLU databank). Vattnet är därmed nära neutralt med en god buffertkapacitet mot försurning (Wilander 999). Det genomsnittliga siktdjupet (värden i augusti) för de senaste tre åren har varit,8 m vilket är nära referensvärdet (, m) och ger hög status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7). Sjön är näringsfattig då den genomsnittliga totalfosforhalten - 7 var 6, µg/l. Halten är något lägre än referensvärdet (7, µg/l) och ger hög status enligt bedömningsgrunder. Fisksamhället har provfiskats vid tre tillfällen;, och 9. Vid provfiske har abborre, gädda, lake, mört och sik fångats. För ca år sedan gjordes ett försök att introducera kanadaröding men ingen kanadaröding har fångats vid provfiske. Kanadaröding har därmed inte etablerat ett bestånd i sjön. Sjön har även ett pelagiskt fisksamhälle som till största delen utgörs av sik. Vid 9 års provfiske var den totala fångsten per ansträngning i bottennäten, individer respektive 96 gram. I antal var detta i något lägre än referensvärdet (9,) medan vikten var betydligt högre än referensvärdet (8 g). Fångsten i bottennäten dominerades av abborre både i antal (68 %) och vikt (7 %). Den näst dominerande arten var sik i antal (8,8 %) och lake i vikt (, %). Övriga arter utgjorde en mindre del. fångades för första gången och även 9 fångades några enstaka mörtar. per ansträngning 8 6 Vikt per ansträngning (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning vid de olika provfisketillfällena i.

2 Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i abborre i år 9 lake i år 9 6 mört i år 9 sik (b & p) i år 9 Storleksfördelningen av abborre, lake och mört i bottennätsfångsten vid provfisket 9 i Stor- Arasjön. För sik är fångsten i bottennäten och de pelagiska näten sammanslagna. Merparten av abborrarna fångades grundare än meter vilket beror på att abborre i regel föredrar att vistas i där vattnet är varmare. Detsamma gäller för mört. Under förutsättning att syretillgången är god brukar sik finnas både på grunt vatten och på större djup. I fångades sik ner till meter. Även lake föredrar det lite kallare vattnet på större djup och lake fångades på nät satt mellan och meters djup. Det tyder på att syretillgången är god även i sjöns djupare delar. Vid 9 års provfiske klassades den ekologiska statusen som måttlig enligt bedömningsgrunder för fisk (EQR8). Fångstens mängd och sammansättning tyder på att sjön är relativt fiskrik med ovanligt mycket stor abborre. Andelen av potentiellt fiskätande abborre var betydligt högre (7 %) än referensvärdet ( %). Samtliga mörtar som fångades vid 9 års provfiske var över cm vilket tyder på att rekryteringen är svag. Vid provfiskena och var andelen ung fisk (- år gamla) för sik % respektive % vilket tyder på att rekryteringen är god. För abborre var variationen betydligt större. Vid års provfiske utgjorde endast,7 % av fångsten ung fisk medan andelen var 9, % år. Det tyder på att abborren har en oregelbunden rekrytering med en stor variation mellan år. Förmodligen beror det på att den stora mängden fiskätande abborre medför att en liten fisk löper stor risk att bli uppäten. Detta försvårar också en god rekrytering av mört. ligger även på gränsen till mörtens utbredningsområde och det är sannolikt en bidragande orsak till att beståndet är svagt

3 Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Andel av fångsten i olika djupzoner,,8 % 8 6 m > -9.9 m 6-.9 m -.9 m < m EQR8,6,,, Andelen (% antal) av fångsten för arterna i olika djupzoner i. Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen (EQR8) varierat mellan de olika provfiske tillfällena i sjön. Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk status. Referenser Holmgren K., Kinnerbäck, A. Pakkasmaa, S. Bergquist, B. & Beier, U. 7. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar. Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket Finfo 7:, s. Kinnerbäck. A.. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket informerar :. s. Naturvårdsverket 7. Bilaga A till handbok 7:. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, sidor. [Elektronisk] Tillgänglig: se/documents/publikationer/6-8-.pdf [9--7]. Persson, G Växtnäringsämnen/eutrofiering. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 9. s SIS, Swedish standard Institute. 6 Vattenundersökningar - Provtagning av fisk med översiktsnät. SS-EN 77:6 Tillgänglig: [--]. SLU, Institutionen för miljöanalys, databank. [Elektronisk]. Tillgänglig: ma.slu.se/db.html. [--8]. Wilander, A Surhet/försurning. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 9. s. 7-8.

4 Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i nät Totalantal Totalvikt Medelvikt /nät Vikt/nät 7677, Bottennät Pelagiska nät , 9, 88,. 9,8.,.,6, 876,,6 9,,8,,,,,,,8 8,,, 7, 67, 7,7, 9,, 7,,, 8, 96,6, 7677, Medel Störst Minst, , 7 7, , , nät fiskar Vikt 7677, Bottennät Djupzon < m -.9 m 6-.9 m -9.9 m -.9 m Pelagiska nät Djupzon -6 m 6- m -8 m 9 8,8 6,7,8,, 8,,,,,,,,,,,,,,,8,,,,,,,,,,,,,,8,,, 7,, 7,,,8,,,,, 7, 9 799, 988,7,,, 6,, 8,8,,,,,,,,,, 887, 7,,,,,8,7,,,,,, 6,8 8,7 8, 67,6 7,,, 7, 968,8 6,,6 6, 769, 6, 7,

5 huvudkontor Ekelundsgatan, Box, 6 Göteborg fiskeriverket@fiskeriverket.se Telefon huvudkontorets växel: - 7 försöksstationer Brobacken 8 9 Älvkarleby Åvägen Kälarne forskningsfartyg U/F Argos Box 6 Västra Frölunda U/F Ancylus Ole Måns gata 67 Västra Frölunda utredningskontor Ekelundsgatan, Box, 6 Göteborg Skeppsbrogatan Luleå Stora Torget 87 Härnösand sötvattenslaboratorium Stångholmsvägen 78 9 Drottningholm Pappersbruksallén 7 Örebro havsfiskelaboratorium Turistgatan Box, Lysekil Utövägen 7 7 Karlskrona kustlaboratorium Skolgatan 6 Box 9, 7 7 Öregrund Skällåkra Väröbacka, Ringhals Ävrö Figeholm, Simpevarp