Nätprovfiske i Kalmar län 2009

Transkript

1 Nätprovfiske i Kalmar län 29

2 2 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Nätprovfiske i Kalmar län 29 Länsstyrelsens meddelandeserie 21:4 ISSN: Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län och respektive fotograf Författare: Fredrik Nöbelin, Huskvarna Ekologi, Box 478, Huskvarna, Telefon , , e-post: huskvarna.ekologi@telia.com Grafisk form: Sonja Tyrebrant Omslagsbild: Kässjön, Kalmar Foto: Henrik Olsson

3 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN 29 3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 1.Inledning Material och metodik Provfiskemetodik Bedömningsgrunder EQR Bedömningsgrunder FIX Bedömning av försurningspåverkan Skärsjön Örsjösjön Ödevaten Kässjö Hultebräan Hjortesjön Stora Sinnern 42 Bilaga 1. Nätläggningskartor och fångstuppgifter 48

4 4 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29

5 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN 29 5 Förord Länsstyrelsen ansvarar för kalkningsverksamheten i länet. Inom kalkningsverksamheten ingår även att följa upp effekterna av genomförd kalkning. Denna verksamhet, kalkeffektuppföljningen, omfattar såväl kemisk som biologisk provtagning. Inom den biologiska provtagningen genomförs bland annat nätprovfiske av kalkningens målsjöar. Föreliggande rapport är en del i detta arbete. Syftet med rapporten är att bedöma om fisksamhället är påverkat av försurningen. Resultatet kommer även att användas för att bedöma sjöars naturvärde och sjöns ekologiska status. Resultaten har också rapporterats till nationell datavärd för provfisken, Fiskeriverket. Arbetets genomförande, fältarbete samt utvärdering och sammanställning, har utförts av Fredrik Nöbelin, Henrik Olsson och Jonas Olsson, samtliga från Huskvarna Ekologi. Konsulten vill rikta ett tack till såväl berörd personal på länsstyrelsen i Kalmar län samt kontaktpersoner i respektive sjö. Nätprovfikset har utförts av Huskvarna ekologi på Länsstyrelsens uppdrag, och författaren svarar själv för resultat och bedömningar. Kalmar i februari 21 Lennart Johansson Kalkningsansvarig

6 6 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Sammanfattning Inom ramen för länsstyrelsens i Kalmar län kalkeffektuppföljning gjordes sommaren 29 standardiserade nätprovfisken i sju sjöar. De provfiskade sjöarna hade fiskbestånd med fungerande reproduktion vilket indikerar goda vattenkemiska förhållanden. I Stora Sinnern och i Hultebräan var emellertid vissa årskullar av mört svaga, men detta kan troligen härledas till andra orsaker. Stora Sinnern är mycket näringsfattig vilket troligen hämmar mörtbeståndets utveckling. Beståndet har legat på en mycket stabil nivå sedan provfisket 1997 vilket tyder på att beståndsnivån är anpassad efter rådande näringsförhållanden. I Hultebräan har troligen den reglering som sker av sjön en negativ påverkan på sjöns fiskbestånd, såväl på reproduktion som på mortalitet. I samband med provfisket hittades flera hundra döda siklöjor, möjligen som en följd av dels en kombination av reglering och dels syrebrist under temperatursprångskiktet. Syrebristen i Hultebräan uppstår troligen som ett resultat av en höjning av sjön under 196-talet då stora närområden översvämmades. Stora mängder organiskt material på sjöbotten kräver syre för sin nedbrytning. Syrebrist kunde även noteras i andra sjöar, men inte i den skala som rådde i Hultebräan. I Ödevaten, Hjortesjön och Stora Sinnern kunde syrebrist eller tendenser till syrebrist i bottenvattnet noteras. Effekten på fiskbestånden torde dock vara liten. Artförekomst Artförekomsten varierar mellan 4-1 arter i de provfiskade sjöarna. I Stora Sinnern noterades det största antalet arter, se tabell 1 nedan. Inga rödlistade fiskarter fångades, men nissöga, som är upptagen på EU s Artdirektiv, har tidigare fångats i Stora Sinnern. Nedan redovisas vilka fiskarter som påträffades i de olika sjöarna. Totalt fångades 12 olika arter vid provfisket. Tabell 1. Fångade fiskarter i de provfiskade sjöarna. Sjö Noterade fiskarter Skärsjön Abborre, mört, sutare, gädda Örsjösjön Abborre, mört, sutare, sarv, gädda, gers, braxen, benlöja Ödevaten Abborre, mört, braxen, gädda, sarv Kässjö Hultebräan Hjortesjön Stora Sinnern Abborre, mört, sarv, braxen, gädda, sutare Abborre, mört, gers, sarv, siklöja, braxen, sutare, benlöja, gädda Abborre, mört, gös, braxen, siklöja, benlöja, lake Abborre, mört, sarv, benlöja, siklöja, gers, gös, björkna, braxen, gädda Förutom ovan nämnda fiskarter konstaterades signalkräfta i Stora Sinnern. I flera sjöar finns sedan tidigare uppgifter om flera arter. Enligt länsstyrelsens kalkåtgärdsplan finns karp i Skärsjön. Tidigare provfisken har påvisat sutare i Ödevaten, lake i Hultebräan, sik, gädda, sarv och sutare i Hjortesjön och sutare samt nissöga i Stora Sinnern. Fångstresultat Samtliga de under sommaren 29 provfiskade sjöarna har undersökts tidigare vid ett eller fler tillfällen. Utfallet vid tidigare provfisken redovisas artvis i resultatdelen. I tabell 5 och 6 nedan presenteras fångsten per ansträngning för varje fångad fiskart i respektive sjö vid provfisket 29.

7 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN 29 7 Tabell 2. Fångst/ansträngning (F/A) avseende antalet fångade fiskar. B avser bottennät och P avser pelagiska skötar. Abborre Mört Braxen Sarv Sutare Benlöja B P B P B P B P B P B P Skärsjön 23,69 15,19,6 Örsjösjön 13,94 37,5 1,19,38,13 4,19 Ödevaten 18,63 16,21 1,42,75 Kässjö 29,25 56,75 7,88 7,,13 Hultebräan 9,69 14, 8,94 9,17,13,3,3,9 12,17 Hjortesjön 7,63 1,5 2, 1,5,13,3 Stora Sinnern 6,45 6, 1,48,3,3,8 1,5 Gädda Gers Gös Lake Siklöja Björkna B P B P B P B P B P B P Skärsjön,6 Örsjösjön,13 2,38 Ödevaten,17 Kässjö,13 Hultebräan,6,91,22 37,67 Hjortesjön,8,17,8,18 4,83 Stora Sinnern,5 1,6,13,5 5,98 27,17,23 Tabell 3. Fångst/ansträngning (F/A) avseende biomassa (g). B avser bottennät och P avser pelagiska skötar. Abborre Mört Siklöja Sarv Sutare Benlöja B P B P B P B P B P B P Skärsjön 652,2 155,6 46,8 Örsjösjön 18,6 931, 1,9 9,8 65,9 Ödevaten 513,2 296,6 8,5 Kässjö 45, 1147,8 83,4 72,8 Hultebräan 353,1 46, 362, 243, 7,1 492,5 2,5, 35,6. 1,4 214,5 Hjortesjön 246,7 24,5 82,4 13, 8,3 193,,6 Stora Sinnern 378, 198, 56,6 84,6 169,7,1 1,4 31,8 Gädda Braxen Gös Lake Gers Björkna B P B P B P B P B P B P Skärsjön 3,6 Örsjösjön 89,6 221,2 21,2 Ödevaten 49,2 268, Kässjö 3,8 1289,9 Hultebräan 12,6 68,5 8,2 Hjortesjön 41,8 1, 583,3 27,4 Stora Sinnern 22,9 12,6 1,9 722,2 5,2 13,4

8 8 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Yttre påverkan Känsligheten för försurning varierar mellan olika fiskarter. Den indikatorart som används vid provfiske i sjöar är mört < 1 cm, d v s som äldst ettåriga individer. Mörtens reproduktion är mycket känslig för försurningspåverkan och fortplantningen påverkas negativt vid ph mellan 5,7 6, och slås helt ut vid ph 5,2. Förekommer mört i ett målområde används generellt, med vissa undantag, ph 6, som mål för kalkningsverksamheten. Detta ph säkerställer reproduktionen hos alla förekommande fiskarter, men även flertalet taxa bottenfauna. Syremätningarna i sjöarna visar i flera fall på låga syrenivåer under termoklinen. Känsligheten för låga syrehalter varierar mellan olika arter där laxfiskar allmänt är känsligare än övriga arter. Karpfiskar är vanligen mera tåliga mot låga syrenivåer även om stora skillnader finns inom gruppen. Rudan är t ex mycket tålig medan braxen är betydligt mera känslig. Fisk anses generellt undvika vatten med syrehalter understigande 2 ppm/l. Tabell 4. Yttre negativ påverkan på de provfiskade sjöarna. Skärsjön Försurningspåverkan bedöms som låg. Örsjösjön Försurningspåverkan bedöms som låg. Ödevaten Försurningspåverkan bedöms som låg. Syrebrist under ca 4 m djup. Kässjö Försurningspåverkan bedöms som låg. Hultebräan Försurningspåverkan bedöms som låg. Sjön indämd och regleras med en amplitud på 5,5 m. Syrebrist under ca 8 m djup. Hjortesjön Försurningspåverkan bedöms som låg. Sjunkande syrehalt i temperatursprångskiktet samt under ca 16 m djup Stora Sinnern Försurningspåverkan bedöms som låg. Syrehalt 3 ppm vid botten. Bedömning av ekologisk status Ekologisk status har beskrivits genom två modeller, dels Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrund för fiskfaunans status, FIX, samt en nyare modell, EQR8, som utvecklades i samband med införandet av EU s ramdirektiv för vatten. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indelas i dels nuvarande tillstånd, dels en avvikelse från genomsnittet i svenska sjöar. Tillståndet klassificeras i klass 1-5 där klass 1 indikerar hög diversitet medan klass 3 motsvarar genomsnittliga förhållanden. Avvikelsen motsvarar den avvikelse som kan noteras vid en jämförelse med motsvarande vatten inom varje parameter. Stora Sinnern markeras nedan i både tillståndsklass låg och måttlig på grund av att gränsen mellan klasserna går vid beräknat värde. Bedömningen av en sjös ekologiska status enligt EQR8 indelas i fem statusklasser mellan hög dålig. Tabell 5. Ekologisk status vid bedömning av FIX. Tillståndsklasser inom parentes. Tillstånd Avvikelse Mycket lågt (1) Lågt (2) Måttligt (3) Högt (4) Mycket högt (5) Obetydlig Liten Tydlig Stor Mycket stor Skärsjön X X Örsjösjön X X Ödevaten X X Kässjö X X Hultebräan X X Hjortesjön X X Stora Sinnern X X X

9 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN 29 9 Tabell 6. Ekologisk status vid bedömning av EQR8. Hög God Måttlig Otillfredsst Dåligt Skärsjön X Örsjösjön X Ödevaten X Kässjö X Hultebräan X Hjortesjön X Stora Sinnern X Reproduktion och beståndsutveckling Rekryteringen av i synnerhet mört är den faktor som används vid bedömningen av försurningspåverkan. Störningar på mörtens reproduktion kan ofta härledas till ökad grad av försurning av sjön. Förutom reproduktion kan förändrade ålders- och storleksstrukturer i fisksamhället indikera någon form av yttre störning. Tidsserier som kan visa beståndens utveckling över tid kan vara ett viktigt instrument för att påvisa störningar. Störningar kan orsakas av en mängd faktorer som inte alltid kan identifieras med säkerhet, t ex förändrad vattenkemi, minskat siktdjup, ökat fisketryck, syrebrist mm. Nedan görs en kort beskrivning av fisksamhällenas beståndsutveckling i respektive sjö med tonvikt på mört och abborre. Skärsjön Örsjösjön Ödevaten Kässjö Hultebräan Hjortesjön Provfisket påvisade förekomst av årsungar av abborre samt ettåriga mörtungar. Inga tydliga avvikelser framträder hos äldre årskullar av mört frånsett att en mycket stor andel av beståndet består av äldre individer > 2 mm. Beståndet av abborre domineras av årsungar och ettårig fisk. Storleksfördelningen tycks dock vara normal med god förekomst av abborre över 15 mm. Sedan det föregående provfisket 24 har fångsten per ansträngning av både abborre och mört ökat. Mörtens medelvikt ökar betydligt 29 jämfört med 24. Både mörtens och abborrens fortplantning tycks fungera väl i Örsjösjön. Ettåriga mörtar förekommer talrikt i fångsten, men äldre fisk dominerar beståndet. Fiskbiomassan i sjön utgörs till stor del av mörtfisk medan fiskätande abborre är fåtalig. Jämfört med provfisken 1996 och 23 ökar mörtbeståndet medan en svagt nedåtgående trend kan anas hos abborren. I Ödevaten synes reproduktionen hos både mört och abborre fungera väl, men frånvaro av äldre mört kan indikera tidigare påverkan. Enstaka årsungar av mört hittades medan årsungar av abborre förekom tämligen talrikt. Fångsten per ansträngning har växlat under åren, men uppvisar totalt relativt stabila bestånd med jämförbar medelvikt. Ettårig mört var talrik i fångsten och även ett mindre antal årsungar fångades. Abborrbeståndet domineras av årsungar och ettårig fisk medan äldre individer förekommer sparsamt. Jämfört med det tidigare provfisket 21 i Kässjö minskar antalet fångade mörtar och abborrar per nät. Däremot ökar medelvikten hos båda arterna varför mörtens vikt per ansträngning totalt sett ökar. Äldre mört kring mm framstår som dominerande i Hultebräan. Antalet ett- och tvååriga individer samt årsungar är lågt i förhållande till äldre årskullar. Även årsungar av abborre förekom mer sparsamt i fångsten. Reproduktionen kan av någon anledning ha varit nedsatt de senaste åren, men fortplantning konstaterades vid provfisket. Provfiskena mellan 1996 och 29 visar på en stadig minskande trend av antalet abborrar. Efter att medelvikten ökat kontinuerligt mellan 1996 och 23 minskar medelvikten avsevärt vid provfisket 29. Antalet mörtar per ansträngning varierar mellan åren och ingen tydlig trend kan utläsas. Ettårig mört förekommer förhållandevis talrikt i fångsten. Däremot saknas i stort sett individer i storleksintervallet mm vilket kan tyda på någon störning under tidigare år. och äldre års

10 1 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Stora Sinnern kullar dominerar kraftigt. Längdfrekvens-diagrammet för abborre uppvisar tydliga årskullar och inga störningar tycks ha förekommit. Jämfört med tidigare provfisken 1996, 1999 och 23 minskar F/A av abborre vid provfisket 29. Medelvikten ökar dock, men även fångstbiomassan sjunker. Mörten ligger relativt stabil över åren frånsett provfisket 23 då ett större antal individer fångades. Medelvikten tycks dock inte ha ändrats nämnvärt. Mörtbeståndet i Stora Sinnern är mycket fåtaligt, men ettåriga individer fångades som påvisar viss rekrytering. F/A av mört har dock varit stabil jämfört med tidigare provfisken vilket tyder på att beståndet är i balans. Basen i abborrbeståndet utgörs av ettårig fisk, men ett mindre antal årsungar hittades varför reproduktionen hos abborre bedöms fungera. Fångsten per ansträngning av abborre fluktuerar kraftigt mellan åren och ingen trend kan utläsas. De bedömningar av den ekologiska statusen som pekar på lågt/måttligt index (FIX) samt otillfreds ställande (EQR8) är tämligen osäkra på grund av sjöns karaktär som näringsfattig sjö. Flertalet av de utvärderade parametrarna är normalt förekommande i denna typ av miljö.

11 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Inledning Föreliggande rapport är en resultatredovisning och utvärdering av de nätprovfisken som genomfördes i sjöarna Skärsjön, Örsjösjön, Ödevaten, Kässjö, Hultebräan, Hjortesjön och Stora Sinnern sommaren 29 på uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar län. Samtliga provfisken är utförda enligt de standardiserade metoder som finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Standardiserade nätprovfisken, enligt den metodik som utarbetats av Fiskeriverket, används idag generellt i landet vid undersökningar av fiskbestånd i sjöar. Den standardiserade metodiken avser såväl materiel som undersökningens utförande, för att i möjligaste mån ge möjligheten att på ett tillfredsställande sätt kunna jämföra tidsserier. Standardiserade nätprovfisken med översiktsnät ger information om en mängd parametrar vid provfiske, artsammansättning, den relativa abundansen hos de enskilda arterna samt arternas längdsammansättning. Med ledning av denna information kan sedan slutsatser om miljöstörningar, vattenkemiska förändringar, förekomst av inom- och mellanartskonkurrens, tillväxt och åldersfördelning dras. Önskas närmare kunskap om arternas ålderstruktur bör dock prov tas i form av gällock eller otoliter för undersökning på Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Standardiserade nätprovfisken är således en mycket viktig biologisk undersökningsmetod, både vid arbetet med att konstatera miljöpåverkan i vattenmiljön, men även i arbetet med att lokalisera skyddsvärda sjöar och fiskarter. Figur 1. Översiktskarta över de provfiskade sjöarna.

12 12 NÄTPROVFISKE I KALMAR län Material och metodik 2.1 Provfiskemetodik Standardiserade nätprovfisken företogs sommaren 29 i sju sjöar i Kalmar län. Provfisket genomfördes från mitten av juli månad till slutet av augusti månad. Provfisket i Ödevaten är inte standardiserat eftersom nätinsatsen avser en sjö med ett maxdjup på 6,5 m. Eftersom djup över 6 m i stort sett saknades innebär årets nätinsats en större insats än nödvändigt. Standardiserade nätprovfisken syftar till att ge en genomsnittsbild av fiskbeståndet i en sjö. Dock underskattas ofta vissa arter, som t ex lake, ål, sarv, gädda och sutare vid nätprovfiske på grund av deras levnadssätt. Nätinsatsen vid standardiserade nätprovfisken bestäms utifrån den provfiskade sjöns areal och djup. En provfiskemetodik har, utifrån dessa parametrar, utarbetats av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Drottningholm (se Naturvårdsverkets handbok för Miljöövervakning). Metodiken innebär att ett bestämt antal provfiskenät slumpas ut över sjöns yta och, vid behov, inom olika djupzoner. Redskapen utgörs av översiktsnät av typ Norden som är 3 m långa och 1,5 m djupa, består av 12 nätsektioner om vardera 2,5 m med maskstorlekarna 5 mm, 6,25 mm, 8 mm, 1 mm, 12,5 mm, 15,5 mm, 19,5 mm, 24 mm, 29 mm, 35 mm, 43 mm och 55 mm. Näten placeras ut på kvällen mellan och vittjas påföljande morgon mellan Samtliga fångade individer längdmäts per millimeter och vägs därefter artvis. Såväl längdmätning som vägning görs per provfiskenät. Som tillägg till det standardiserade fisket med bottennät sattes pelagiska skötar ut i sjöar djupare än 9 m för att undersöka den pelagiska fiskfaunan. De pelagiska näten är 6 m djupa, 27,5 m långa och består av 11 nätsektioner om vardera 2,5 m. Maskstorlekarna är desamma som bottennätens med undantag för att den minsta maskan, 5 mm, saknas. De pelagiska näten placerades kopplade i sjöns djupaste del och sattes ut i samband med den inledande nätutsättningen i sjön. Vittjning gjordes varje morgon, men efter vittjning sänks de omedelbart till påföljande djupzon vilket innebär att de fiskar under ett dygn inom varje djupzon. I samband med nätprovfisket mättes även siktdjup, syrehalt samt vattentemperatur. Efter provtagning rapporterades samtliga resultat till Fiskeriverkets nationella provfiskeregister (se Samtliga djupmätningar gjordes med ekolod. 2.2 Bedömningsgrunder EQR8 Som ett resultat av EU s ramdirektiv för vatten, vars mål är en god ekologisk status i alla ytvattenförekomster, har en vidareutveckling av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX (1999), för bedömning av fisksamhällenas status, genomförts. Bedömningen av fisksamhällets struktur utgör en, av flera, av de biologiska faktorer som skall bedömas enligt vattendirektivet. Utöver fisksamhällets struktur görs bedömningar av växtplankton, fastsittande växter och bottenlevande ryggradslösa djur. De nya bedömningsgrunderna för fisk (EQR8) utgår från åtta parametrar, se abell 7. Klassningen av den ekologiska statusen, EQR8, har delats in i fem statusklasser med angivna gränsvärden för respektive klass, se tabell 8. Tabell 7. Parametrar. Index Antal inhemska arter Artdiversitet: Simpsons D (antal) Artdiversitet: Simpsons D (vikt) Relativ biomassa av inhemska fiskarter Relativt antal av inhemska fiskarter Medelvikt i totala fångsten Andel potentiellt fiskätande abborrar Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa) Medelvärde (gränsvärde)

13 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 8. Gränsvärden. Ekologisk status Gränsvärde EQR8 Hög,72 God,46 och <,72 Måttlig,3 och <,46 Otillfredsställande,15 och <,3 Dålig <, Bedömningsgrunder FIX Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk är utarbetade i syfte att ge ett verktyg för bedömningar av fisksamhällenas status och eventuella förändringar över tiden. De jämförvärden som presenteras är typiska värden för varje parameter i förhållande till de fiskdatabaser som används för datalagring av svenska provfiskeresultat. Dessa jämförvärden representerar alltså inte opåverkat tillstånd. Tillståndet kan klassificeras i klass 1-5 där klass 1 indikerar att sjöns fiskfauna består av ett stort antal arter med hög diversitet medan klass 3 motsvarar genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar. Det samlade indexet motsvarar sjöns genomsnittliga index med hänsyn till samtliga undersökta parametrar. Avvikelsen motsvarar den avvikelse som kan noteras vid en jämförelse med motsvarande vatten inom varje parameter. Beräkningarna är utförda så att 5 % av samtliga sjöar hamnar i tillståndsklass Bedömning av försurningspåverkan Den slutliga bedömningen av försurningspåverkan i sjöarna görs främst med utgångspunkt i mörtens åldersstruktur och reproduktion. På grund av att, i flertalet sjöar, mörten är den känsligaste fiskarten för försurningspåverkan grundas normalt försurningsbedömningen på förekomsten av denna. Fångas mört <1 mm, d v s års- eller fjolårsungar, anses försurningspåverkan vara låg. Vid bedömningen tas hänsyn även till tidsserier som ger information om beståndets förändring över tid. Saknas längdklasser eller om de är påtagligt försvagade kan en yttre negativ påverkan antas ha haft en ogynnsam inverkan på beståndet.

14 14 NÄTPROVFISKE I KALMAR län Skärsjön Försurningspåverkan bedöms som låg vilket även stöds av den vattenkemiska prov- tagningen. Reproduktion och beståndsutveckling Yttre negativ påverkan Bedömning av ekologisk status Föryngring konstaterades hos både mört och abborre. Jämfört med provfisket 24 ökar både mört- och abborrbestånden. Noterbart är en kraftigt ökad medelvikt hos mört. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt högt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är liten. Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i Skärsjön god. Allmänna sjödata Skärsjön ligger i Lyckebyåns huvudavrinningsområde i Emmaboda kommun. Sjön är näringsfattig med en vegetation typisk för denna typ av miljö. Övervattensväxter förekommer sparsamt med större vass- och näckrosbälten vid sjöns västra sida medan övriga delar av sjön domineras av starr. Bottenvegetationen utgörs av täta bestånd av nateväxter, främst ålnate, men även braxengräs och notblomster observerades. Sjön är grund och jämndjup, men med ett stort inslag av större block som även förekommer i sjöns centrala delar. Närområdet utgörs mestadels av barrskog och stränderna är till stor del flacka. Tidigare nätprovfisken har inte påvisat ytterligare fiskarter utöver de som fångades vid provfisket 29, men i sjön finns signalkräfta. Enligt länsstyrelsens kalkåtgärdsplan finns även karp i Skärsjön. Kalkningen i Skärsjön inleddes 1979 och har sedan dess utförts med 1-5 års mellanrum. Tabell 9. Allmänna sjödata. Avrinningsområde Kommun Åtgärdsområde Koordinater x-y 8 Lyckebyån Nybro LYC Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Siktdjup (m) 213 1,7 3,1 2,2 Omsättningstid (år) H ö h (m) Senast provfiskad Kalkstart 1, Figur 2. Syre- och temperaturmätning vid provfisketillfället samt vattenkemisk provtagning i Skärsjöns utlopp under perioden

15 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Fångstresultat Mellan 15/7 16/7 29 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Skärsjön. Nätinsatsen uppgick till 16 bottennät, samtliga placerade i djupzonen -3 m. Resultaten från provfisket visar på en antalsmässig dominans av abborre. Större delen av biomassan består däremot av mört. Fångsten i Skärsjön uppgick till totalt 624 individer med en sammanlagd vikt på totalt g. Tabell 1. Artvis fördelning av fångsten i näten. Bottennät Fiskart Abborre Mört Sutare Gädda Totalt Antal (st) Vikt (g) F7A antal (st) 23,69 15,19,6,6 39, F/A vikt (g) 652,2 1 55,6 46,8 3, ,19 Medellängd (mm) 96,1 181,3 351, 212, Medelvikt (g) 27,5 69,5 749, 57, Figur 3. Artfördelning. Längdfördelning Inga årsungar av mört hittades vid provfisket, sannolikt p g a att dessa inte är fångstbara, men antalet fångade ettåriga individer var högt. Ett flertal starka årskullar i mörtbeståndet visar att rekryteringen är god. Årsungar av abborre förekom rikligt liksom ettåriga individer. Äldre årskullar tycks vara svagare, men andelen fiskätande individer > 15 mm synes vara normal Tre abborrar på 366, 372 och 379 mm framgår inte av diagrammet. Figur 4. Artfördelning.

16 16 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Långsiktiga förändringar Skärsjön har provfiskats vid två tillfällen, 24 och 29. Fångsten per ansträngning av abborre och mört har ökat sedan det föregående provfisket. Anmärkningsvärt är den kraftigt ökande medelvikten hos mört som kan tyda på en negativt påverkad rekrytering. I motsats till mörten tyder däremot resultatet på en minskande medelstorlek hos abborre. I nedanstående tabell 11 redovisas fångsten per ansträngning för övriga förekommande arter åren 24 och 29. Figur 5. Provfisket 29 jämfört med tidigare undersökningar. Tabell 11. Fångst per ansträngning för övriga arter. Fiskart Antal Vikt Antal Vikt Sutare,6 46,8 Gädda,25 145,1,6 3,6 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som liten. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status. Tabell 12. Tillståndet i Skärsjön vid provfisket 29 enligt FIX. Index Tillstånd Avvikelse Antal inhemska arter 3 Tydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa) 3 Tydlig Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 3 Obetydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 4 Obetydlig Andel fiskätande abborrfiskar av totala fångsten (biomassa) 3 Liten Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) - Tydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Ja Obetydlig Andel biomassa av främmande arter Saknas Obetydlig Samlat index 3,2 1,78

17 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 13. Tillståndet i Nerbjärken vid provfisket 28 enligt FIX. Index Beräknade värden Antal inhemska arter,5 Artdiversitet: Simpsons D (antal),38 Artdiversitet: Simpsons D (vikt),15 Relativ biomassa av inhemska fiskarter,71 Relativt antal av inhemska fiskarter,76 Medelvikt i totala fångsten,77 Andel potentiellt fiskätande abborrar,36 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),75 Medelvärde (gränsvärde),49 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Skärsjön har provfiskats vid två tillfällen, 24 och 29. Vid provfiskena har totalt 4 fiskarter, mört, abborre, sutare och gädda, konstaterats. Samtliga dessa fiskarter fångades vid provfisket 29. Provfisket visade att fiskfaunan i Skärsjön helt domineras av abborre och mört. Antalsmässigt dominerar abborren medan mörten utgör större delen av biomassan. Sedan det förra provfisket 24 har fångsten per ansträngning av båda arterna ökat. Särskilt noterbart är den kraftigt ökade medelvikten hos mört. Längdfördelningskurvan för mört visar på mycket starka äldre årskullar. En stor del av beståndet består av individer > 2 mm. Även ettåriga individer är dock tämligen talrika, men årsungar saknas helt, troligen på grund av att de inte var fångstbara vid provfisketillfället. Abborrens längdfördelning visar en stark bas av årsungar och en i övrigt relativt normal storleksfördelning Ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, FIX, visar ett samlat index på 3,2 för Skärsjön, d v s motsvarande medelsjön i Sverige. Tydliga avvikelser från jämförvärdet kan dock noteras för antalet arter, artdiversiteten samt andelen mörtfisk i fångsten. De faktiska värdena för antal arter samt artdiversitet är lägre än jämförvärdet medan andelen mörtfisk (biomassa) överstiger jämförvärdet. Fiskeriverkets bedömning av den ekologiska statusen, EQR8, indikerar god status i Skärsjön. Det låga antalet arter och den låga artdiversiteten (vikt) påverkar dock bedömningen negativt. Påverkansfaktorer En förhållandevis stark årskull av ettåriga mörtungar indikerar att försurningspåverkan varit låg i Skärsjön. Den ökande medelstorleken hos mörtbeståndet tycks inte ha något samband med nuvarande försurnings-påverkan. Orsaken till den förändrade storleksfördelningen är oklar, men kan bero på tidigare störningar i beståndet som resulterat i starka årskullar vissa år. Även vattenkemisk provtagning indikerar att försurningspåverkan varit låg. Frånsett den sista mätningen hösten 29 har ph legat konstant över ph-målet på 6.

18 18 NÄTPROVFISKE I KALMAR län Örsjösjön Reproduktion och beståndsutveckling Yttre påverkan Ekologisk status Rekryteringen av mört har de senaste åren varit god i Örsjösjön. Fångsten per ansträngning av mört har ökat jämfört med tidigare provfisken och medelvikten har sjunkit. Även abborrens reproduktion fungerar, men äldre fiskätande abborre utgör, av okända skäl, endast en väldigt liten del av beståndet. Den goda rekryteringen hos mörten tyder på att försurningspåverkan varit låg. Den vattenkemiska provtagningen visar dock att ph varit lågt periodvis. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är tydlig, men på gränsen till liten. Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i Örsjösjön god. Allmänna sjödata Örsjösjön ligger i Hagbyåns huvudfåra vid det lilla samhället Örsjö mellan Nybro och Emmaboda. Sjön synes vara en förhållandevis näringsrik sjö med täta bestånd av vass, säv, flotagräs och näckrosor längs norra och västra stranden. Strandzonen i sjöns östra och södra delar är mera stenig med gles vegetation av vass och säv, troligen som ett resultat av att dessa stränder är mera vindutsatta. Sjön är grund och jämndjup med ett angivet maxdjup på 2,7 m. Vid provfisket 29 hittades totalt nio fiskarter, se vidare på följande sida. Inga ytterligare fiskarter har fångats vid tidigare provfisketillfällen. En kalkdoserare vid Boda återstartades efter renovering 1999 efter att ha varit ur drift i ca 15 år. Målet med doseraren är främst att säkerställa en god vattenkemi i Örsjösjön. 27 gjordes en totalrenovering av doseraren. Tabell 14. Allmänna sjödata. Avrinningsområde Kommun Åtgärdsområde Koordinater x-y 78 Hagbyån Nybro HAGH Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Siktdjup (m) 83 1,7 2,7 1,25 Omsättningstid (år) H ö h (m) Senast provfiskad Kalkstart, Figur 6. Syre- och temperaturmätning vid provfisketillfället samt vattenkemisk provtagning i Örsjösjön under perioden

19 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Fångstresultat Mellan 16/7 17/7 29 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Örsjösjön. Nätinsatsen uppgick till 16 bottennät som samtliga placerades i djupzonen -3 m. Resultaten från provfisket visar på en kraftig dominans av mört. Fångsten i Örsjösjön uppgick till totalt 957 individer med en sammanlagd vikt på totalt g. Tabell 15. Artvis fördelning av fångsten i näten. Bottennät Fiskart Abborre Mört Sutare Sarv Gers Benlöja Braxen Gädda Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 13,94 37,5,13,38 2,38 4,19 1,19,13 59,81 F/A vikt (g) 18,6 931, 9,8 1,9 21,2 65,9 221,2 89,6 1611,2 Medellängd (mm) 12,1 133,1 374, 136,7 88,9 124,9 245,9 414, Medelvikt (g) 12,9 24,8 726,5 29,2 8,9 15,7 186,3 716,5 Figur 7. Artfördelning. Längdfördelning Provfisket i Örsjösjön visar att reproduktionen hos både mört och abborre fungerar väl. Endast ett fåtal årsungar av mört fångades, men detta kan inte förväntas vid tiden för provfisket. Såväl ettåriga individer som äldre årskullar synes vara starka. Abborrens längdfördelning visar dock att fiskätande individer, > 15 mm, förekommer mycket sparsamt. Figur 8. Artfördelning.

20 2 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Långsiktiga förändringar Örsjösjön har provfiskats vid fyra tillfällen sedan Vid provfisket 1992 användes nät av typen Drottningholm 14 och redovisas inte. En svagt negativ trend kan observeras hos abborren i Örsjösjön medan mörten synes öka betydligt i såväl antal som biomassa. Medelvikten hos mörten har under perioden minskat avsevärt medan abborrens vikt legat ungefär konstant. I nedanstående tabell 16 redovisas fångsten per ansträngning för övriga förekommande arter. Figur 9. Provfisket 29 jämfört med tidigare undersökningar. Tabell 16. Fångst per ansträngning för övriga arter vid samtliga provfisketillfällen Fiskart Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Sutare,13 9,8 Sarv,38 28,6,38 1,9 Gers 1,63 21,5 3,38 44, 2,38 21,2 Benlöja 9, 16,4 6,75 114,9 4,19 65,9 Braxen,25 114,8,38 155,1 1,19 221,2 Gädda,13,6,13 79,8,13 89,6 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms som tydlig, men på gränsen till liten. Gränsen för liten påverkan går vid 2,1. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status. Tabell 17. Tillståndet i Örsjösjön vid provfisket 29 enligt FIX. Index Tillstånd Avvikelse Antal inhemska arter 2 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa) 2 Liten Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 3 Obetydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 2 Liten Andel fiskätande abborrfiskar av totala fångsten (biom.) 5 Mycket stor Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) - Mycket stor Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Ja Obetydlig Andel biomassa av främmande arter Saknas Obetydlig Samlat index 2,8 2,11

21 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 18. Tillståndet i Örsjösjön vid provfisket 29 enligt EQR8. Index Beräkna värden Antal inhemska arter,19 Artdiversitet: Simpsons D (antal),82 Artdiversitet: Simpsons D (vikt),71 Relativ biomassa av inhemska fiskarter,65 Relativt antal av inhemska fiskarter,73 Medelvikt i totala fångsten,64 Andel potentiellt fiskätande abborrar,45 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),1 Medelvärde (gränsvärde),54 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Nätprovfisken har genomförts vid fyra tillfällen i Örsjösjön, 1992, 1996, 23 och 29. Vid det första provfisket 1992 användes nät av typen Drottningholm 14 medan nät av typen Norden 12 använts vid senare undersökningar. Vid dessa provfisken har sammanlagt åtta fiskarter hittats, mört, abborre, sutare, sarv, gers, benlöja, braxen och gädda. Samtliga dessa fiskarter fångades vid provfisket 29. Fiskfaunan i Örsjösjön domineras helt av mört, såväl antalsmässigt som viktmässigt. Trenden i sjön har sedan tidigare provfisken varit ökande mörtbestånd, men individernas medelvikt har minskat. Abborrbeståndet har varit mera stabilt, men även här märks en minskande medelvikt. Längdfördelningskurvan visar att reproduktionen fungerar väl hos både mört och abborre. Hos mörten framträder 2- och 3-åriga individer starkast medan abborrbeståndet domineras av 1-åriga exemplar. Abborrens längdfördelning visar däremot på mycket låg förekomst av äldre fiskätande individer, något som sannolikt har bidragit till mörtens storleksfördelning. Ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, FIX, visar ett samlat index på 2,8 för Örsjösjön att relatera till medelsjön i Sverige som har ett index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms dock vara tydlig, orsakat av att andelen fiskätande abborre > 15 mm är liten samt mörtfiskens andel av totala fiskbiomassan. Andelen fiskätande abborre är avsevärt lägre än normalsjön och andelen mörtfisk (biomassa) betydligt större. Fiskeriverkets bedömning av den ekologiska statusen, EQR8, indikerar god status i Skärsjön. I synnerhet kvoten mellan abborre och mört påverkar bedömningen negativt. Påverkansfaktorer Starka årskullar av mört de senaste åren indikerar att försurningspåverkan varit låg i Örsjösjön. Även minskande medelvikt hos mörtbeståndet visar att rekryteringen varit god. Däremot är andelen fiskätande abborre mycket liten vilket sannolikt bidrar till mörtbeståndets storleksfördelning genom en låg predation. Den vattenkemiska provtagningen har visat svajande ph under mätperioden Särskilt under våren 25 och våren 26 noterades låga ph ned till 5,5.

22 22 NÄTPROVFISKE I KALMAR län Ödevaten Reproduktion och beståndsutveckling Yttre påverkan Ekologisk status Provfisket visar att reproduktionen hos mört och abborre fungerar väl. Fångsten per ansträngning visar ett stabilt mörtbestånd medan abborren ökar i antal, men minskar i medelstorlek. God rekrytering hos mört indikerar låg försurnings-påverkan. Vikande syrehalter under ca 4 m djup. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt högt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är liten. Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i Ödevaten god. Allmänna sjödata Ödevaten är belägen i Lyckebyåns vattensystem strax öster om Emmaboda. Sjön är en humös och näringsfattig skogssjö med en strandvegetation dominerad av starr och säv. Näckrosor förekommer sporadiskt i hela sjön, men täta bestånd återfinns i vikar och i södra delen av sjön. Sjön är starkt flikig med ett flertal öar. Bottnen är variationsrik med en botten som till stora delar synes bestå av sten och block, även i sjöns mera centrala delar. Förutom de vid årets provfiske noterade fiskarterna har tidigare även sutare fångats. I likhet med föregående fiske kunde inga nät läggas i djupzonen 6-12 m eftersom denna var mycket liten. Ödevaten har kalkats sedan 1979, i princip varje år. Tabell 19. Allmänna sjödata. Avrinningsområde Kommun Åtgärdsområde Koordinater x-y 8 Lyckebyån Emmaboda LYCH Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Siktdjup (m) 137 2,5 6,5 2,5 Omsättningstid (år) H ö h (m) Senast provfiskad Kalkstart, Figur 1. Syre- och temperaturmätning vid provfisketillfället samt vattenkemisk provtagning under perioden Vattenprovtagningen som redovisas nedan är utförd i Kässjöns inlopp som ligger strax nedströms Ödevaten.

23 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Fångstresultat Mellan 4/8 6/8 29 gjordes ett nätprovfiske i Ödevaten. Nätinsatsen uppgick till 24 bottennät, fördelade på 9 nät i djupzonen -2,9 m och 15 nät i djupzonen 3-5,9 m. Nätinsatsen i Ödevaten är överdimensionerad eftersom 24 nät avser en sjö med ett maxdjup på 6,5 m. Eftersom djup över 6 m ej kunde hittas är en nätinsats på 16 nät tillräcklig. Den större nätinsatsen innebär att provfisket inte är standardiserat. Antalsmässigt fördelar sig fångsten relativt jämnt mellan abborre och mört. Större delen av biomassan utgörs dock av abborre, men med stora inslag av mört och braxen. Fångsten i Ödevaten uppgick till totalt 892 individer med en sammanlagd vikt på totalt g. Tabell 2. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Abborre Mört Braxen Sarv Gädda Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 18,63 16,21 1,42,75,17 37, F/A vikt (g) 513,2 296,6 268, 8,5 49,2 1 86,2 Medellängd (mm) 1,6 125,5 242,9 13,9 347,2 Medelvikt (g) 27,6 18,3 189,2 11,3 295,5 Figur 11. Artfördelning. Fiskens djupfördelning Yngre individer av mört och abborre, men även flertalet braxnar och sarvar, hittas i sjöns litoralzon, motsvarande djupzonen -2,9 m. Med stigande vattendjup ökar storleken hos både abborre, mört och braxen. Enstaka sarvar fångades på djup överstigande 3 m trots att dessa normalt lever ytnära. Tabell 22. Fångst per djupzon i bottennät. Bottennät Djupzon <3 3-5,9 Abborre antal (st) vikt (g) Mört antal (st) vikt (g) Braxen antal (st) vikt (g) Sarv antal (st) vikt (g) Gädda antal (st) vikt (g)

24 24 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Längdfördelning Längdfördelningsdiagrammen visar att reproduktionen hos både mört och abborre fungerar. De senaste 2-4 åren har mörtens reproduktion varit mycket god, men äldre individer > 175 mm förekommer sparsamt. Ettåriga ungar dominerar i abborrbeståndet och årsungar var förhållandevis vanliga. Äldre årskullar tycks däremot vara betydligt svagare, men andelen fiskätande individer är normal. En abborre på 364 mm framgår inte nedan. Figur 12. Artfördelning. Långsiktiga förändringar Ödevaten har provfiskats vid tre tillfällen sedan Vid provfisket 1991 användes äldre nät av typen Drottningholm 14 varför detta inte redovisas. Mörtbeståndet synes vara relativt stabilt under perioden 24-29, möjligen med en något minskande medelvikt. Däremot kan en förändrad bestånds-struktur noteras hos abborren. Antalet fångade individer per ansträngning har ökat betydligt medan biomassan per ansträngning minskat. I tabell 22 nedan redovisas fångsten per ansträngning för övriga förekommande arter. Figur 13. Provfisket 29 jämfört med tidigare undersökningar. Tabell 22. Fångst per ansträngning för övriga arter vid samtliga provfisketillfällen. Fiskart Antal Vikt Antal Vikt Braxen 1,21 711,5 1,42 268, Sarv 9,25 93,8,75 8,5 Gädda,4 77,,17 49,2 Sutare,8 8,8

25 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som liten. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status. Tabell 23. Tillståndet i Ödevaten vid provfisket 29 enligt FIX. Index Tillstånd Avvikelse Antal inhemska arter 3 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa) 3 Tydlig Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 3 Obetydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 2 Liten Andel fiskätande abborrfiskar av totala fångsten (biom.) 3 Liten Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) - Tydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Saknas - Andel biomassa av främmande arter Saknas Obetydlig Samlat index 2,8 1,75 Tabell 24. Tillståndet i Ödevaten vid provfisket 29 enligt EQR8. Index Beräkna värden Antal inhemska arter,32 Artdiversitet: Simpsons D (antal),85 Artdiversitet: Simpsons D (vikt) 1, Relativ biomassa av inhemska fiskarter,6 Relativt antal av inhemska fiskarter,99 Medelvikt i totala fångsten,72 Andel potentiellt fiskätande abborrar,62 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),95 Medelvärde (gränsvärde),76 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Vid de provfisken som genomförts i Ödevaten mellan har totalt sex fiskarter fångats, abborre, mört, gädda, braxen, sarv och sutare. Vid provfisket 29 fångades samtliga arter förutom sutare. Vid det första provfisket 1991 användes nät av typen Drottningholm 14 medan nät av typen Norden 12 använts vid senare undersökningar. Provfisket visade att fiskfaunan i Ödevaten antalsmässigt domineras av abborre och mört. Större delen av biomassan, ca 45 %, utgörs dock av abborre medan biomassan av mört och braxen tillsammans uppgår till ca 5 %. Provfiskeresultatet visar på föryngring hos både mört- och abborre i Ödevaten. Fångsten visar att mörten haft en mycket god rekrytering åtminstone de senaste 4 åren. Däremot är andelen äldre mörtar > 175 mm sparsam, vilket kan tyda på tidigare negativ påverkan. Abborrbeståndet domineras av ettåriga individer, men även tillgången på årsungar synes vara god. Årsklasserna omedelbart före, ca 2-4 år, d v s storlekarna just innan övergången till fiskdiet, tycks däremot ha varit svaga. Andelen fiskätande abborre i beståndet tycks därefter vara tämligen normalt. Sedan senaste provfisket 24 har trenden hos abborrbeståndet varit ökande antal individer, men minskande medelstorlek. Mörten har dock ungefär samma struktur som vid det föregående fisket avseende fångsten per ansträngning, både gällande vikt och antal, men även avseende medelstorleken.

26 26 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, FIX, visar ett samlat index på 2,8 för Ödevaten. Det samlade indexet är måttligt högt vilket innebär att Ödevaten har genomsnittliga förhållanden för fisksamhället. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms vara liten, men tydlig avvikelse kan noteras för artdiversiteten samt andelen mörtfisk (biomassa) i sjön. Artdiversiteten är lägre än för normalsjön medan andelen mörtfisk är högre. Fiskeriverkets bedömning av den ekologiska statusen, EQR8, indikerar god status i Ödevaten. Något avvikande i sammanhanget är parametern för antalet arter. Påverkansfaktorer God förekomst av ettårig mört, men även enstaka årsungar tyder på att försurningspåverkan varit låg. Även beståndet av abborre visar god rekrytering med en mycket stark bas av årsungar och ettåriga individer. Vattenprovtagningarna sedan 1998 har endast påvisat ett ph under 6 vid ett tillfälle, våren 25. I övrigt har ph i allmänhet legat väl över det vattenkemiska målet på ph 6. Trots att sjöns maxdjup endast är 6,5 m visar syremätningarna på låg syrehalt under 4 m djup. Ett temperatursprångskikt ligger på ca 4 m djup vilket innebär att vattenvolymen under detta djup är förhållandevis liten. Sannolikt blir sjön helt omblandad senare på säsongen vilket innebär stigande syrehalter i bottenskiktet.

27 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Kässjö Reproduktion och beståndsutveckling Yttre påverkan Ekologisk status Såväl abborre som mört synes ha en god reproduktion. Antalet mörtar och abborrar per ansträngning minskar, men ökande medelvikter kan noteras vilket innebär att totala biomassan hos mört ökar. Vikten per ansträngning hos braxen ökar betydligt. Förekomsten av såväl årsungar som ettåriga mörtungar visar att försurningspåverkan varit låg i Kässjö. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett lågt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är tydlig. Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i Kässjö god. Allmänna sjödata Kässjö ligger i Lyckebyåns avrinningsområde strax sydost om Emmaboda. Sjön synes vara tämligen näringsrik och har en kort vattenomsättningstid som gör sjön känslig för försurningspåverkan. Övervattensvegetationen är riklig och består främst av säv som finns i nästan hela sjön. I vikarna växer bladvass och näckrosor i täta bestånd. Näckrosor finns även sporadiskt över hela sjön. Kässjö är flikig, men grund och med jämndjup botten. Inga uppgifter om ytterligare fiskarter förutom de som fångades vid provfisket 29 finns noterade. Kässjö kalkades första gången 1979, men därefter skedde ingen kalkning förrän Sedan dess har sjön kalkats årligen. Kässjö gynnas även av kalkningsåtgärder i den uppströms liggande Ödevaten. Tabell 25. Allmänna sjödata. Avrinningsområde Kommun Åtgärdsområde Koordinater x-y 8 Lyckebyån Emmaboda LYCH Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Siktdjup (m) 44 1,6 3,1 1,8 Omsättningstid (år) H ö h (m) Senast provfiskad Kalkstart Okänd Figur 14. Syre- och temperaturmätning vid provfisketillfället samt vattenkemisk provtagning i Kässjöns utlopp under perioden

28 28 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Fångstresultat Mellan 11/8 12/8 29 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Kässjö. Nätinsatsen uppgick till 8 bottennät samtliga placerade i djupzonen -2,9 m.. Resultaten från provfisket visar på en antalsmässig dominans av mört medan huvuddelen av biomassan fördelas jämnt mellan braxen och mört. Fångsten i Kässjö uppgick till 89 individer med en sammanlagd vikt på totalt g. Tabell 26. Artvis fördelning av fångsten i näten. Fiskart Abborre Mört Braxen Sarv Gädda Sutare Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 29,25 56,75 7,88 7,,13,13 11,13 F/A vikt (g) 45, 1 147, ,9 83,4 3,8 72,8 3 47,5 Medellängd (mm) 84,6 127,7 242,8 15,2 177, 375, Medelvikt (g) 15,4 2,2 163,8 11,9 3, 582, Figur 15. Artfördelning. Längdfördelning Rekryteringen hos både mört och abborre är god i Kässjö. Mörtbeståndet domineras av yngre individer upp till ca 15 mm, medan äldre mörtar uppträder sparsamt. Årsungar av abborre förekom rikligt i fångsten, men även ettåriga exemplar utgör en stor del av beståndet. Antalet äldre fiskätande abborrar är däremot relativt fåtaliga. Två abborrar på 355 respektive 357 mm framgår inte av nedanstående diagram. Figur 16. Artfördelning.

29 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Långsiktiga förändringar Kässjö har provfiskats vid tre tillfällen, 1991, 21 och användes nät av typen Drottningholm 14 och redovisas därför inte nedan. Antalet abborrar per ansträngning har minskat mellan 21 och 29. Ökande medelstorlek gör dock att den sammanlagda biomassan är jämförbar. Även mörtbeståndet uppvisar ökande medelstorlek, men inte i samma utsträckning. Färre individer med större medelvikt ger en högre vikt per ansträngning. Noterbart är differenserna hos braxenbeståndet vars biomassa ökar avsevärt. I nedanstående tabell 27 redovisas fångsten per ansträngning för övriga förekommande arter. Figur 17. Provfisket 29 jämfört med tidigare undersökningar. Tabell 27. Fångst per ansträngning för övriga arter vid samtliga provfisketillfällen. Fiskart Antal Vikt Antal Vikt Braxen 4, 278,1 7, ,9 Sarv 1, 5,8 7, 83,4 Gädda,63 17,5,13 3,8 Sutare,13 49,4,13 72,8 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett lågt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som tydlig. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status. Tabell 28. Tillståndet i Kässjö vid provfisket 29 enligt FIX. Index Tillstånd Avvikelse Antal inhemska arter 2 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa) 3 Liten Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 2 Liten Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 1 Stor Andel fiskätande abborrfiskar av totala fångsten (biom.) 4 Stor Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) - Stor Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter - Obetydlig Andel biomassa av främmande arter Saknas Obetydlig Samlat index 2,4 2,22

30 3 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Tabell 29. Tillståndet i Kässjö vid provfisket 29 enligt EQR8. Index Beräkna värden Antal inhemska arter,55 Artdiversitet: Simpsons D (antal),62 Artdiversitet: Simpsons D (vikt),92 Relativ biomassa av inhemska fiskarter,22 Relativt antal av inhemska fiskarter,12 Medelvikt i totala fångsten,71 Andel potentiellt fiskätande abborrar,78 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),15 Medelvärde (gränsvärde),51 Utvärdering av provfisket I Kässjö fångades totalt 6 fiskarter, mört, abborre, braxen, sarv, sutare och gädda. Provfisket visade att fiskfaunan, antalsmässigt, domineras av mört. Större delen av biomassan utgörs braxen och mört vars andel av totala fångstvikten är 8 %. Abborrens andel av fiskfaunan uppgår till ca 29 % av antalet och ca 15 % av biomassan. Längdfördelningen för mört och abborre visar att båda arterna reproducerar sig. Årsungar fångades av båda arterna, men basen i mörtbeståndet består av ettåriga individer. Däremot är fiskätande abborrar förhållandevis fåtaliga. Jämfört med provfisket 21 minskar både antalet abborrar och mörtar per nätansträngning. Nedgången hos mörten är dock liten. Vikten per ansträngning minskar hos abborre, men inte i motsvarande grad som antalet individer vilket innebär att medelstorleken ökat. Hos mörten kan en ökande biomassa noteras trots minskande antal individer vilket innebär att även mörtens medelstorlek ökat. Noterbart är även den mycket kraftiga ökningen av F/A av braxen från 278,1 g per nät vid provfisket 21 till 1 289,9 g vid årets undersökning. Ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, FIX, visar ett lågt samlat index på 2,4 för Kässjö, d v s Kässjö fisksamhälle avviker från genomsnittliga förhållanden i sjöar i Sverige. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett vara tydlig, främst orsakad av högt antal individer per nätansträngning, låg förekomst av fiskätande abborre samt hög andel mörtfisk (biomassa) i sjön. Fiskeriverkets bedömning av den ekologiska statusen, EQR8, indikerar god status i Kässjö. Avvikande i sammanhanget är parametrarna för antalet individer per nätansträngning samt kvoten mellan abborre och karpfisk. Påverkansfaktorer I en grund och näringsrik sjö som Kässjö kan, åtminstone partiell, syrebrist uppstå vintertid. Braxen är en fiskart som är känslig för låga syrenivåer och det ökande braxenbeståndet tyder därför på att syrebrist inte påverkat sjön negativt. Positivt för syresättningen är sjöns korta vattenomsättningstid. Riklig tillgång på ettåriga mörtungar, men i viss utsträckning även årsungar indikerar att försurningspåverkan varit låg. Den rika tillgången på mört i de yngre årsklasserna är troligen delvis ett resultat av att fiskätande abborre förekommer förhållandevis sparsamt. Den vattenkemiska provtagningen i Kässjöns utlopp visar att ph, med undantag av en mätning våren 25, ligger stabilt över det kemiska målet på ph 6 vilket stödjer resultatet från provfisket 29.

31 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Hultebräan Reproduktion och beståndsutveckling Yttre påverkan Ekologisk status Årsungar och ettåriga individer av både abborre och mört hittades. I abborrbeståndet dominerar ettårig fisk i fångsten medan äldre individer kring 15 mm förekom rikligast hos mörten. Hultebräan är reglerad, men även påverkad av syrebrist i hypolimnion. Detta kan ha en negativ effekt på reproduktionen och överlevnaden hos flera fiskarter. Försurningspåverkan bedöms dock vara låg genom förekomst av årsungar och ettåriga mörtar. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt högt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är liten. Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i Hultebräan hög. Allmänna sjödata Hultebräan ligger sydväst Nybro i Hagbyåns avrinningssystem. Sjön höjdes under 196-talet vilket ledde till att stora arealer i sjöns närområde översvämmades. I dag regleras sjön med en amplitud på 5,5 m. Vid provfisket låg sjöns vattenyta ungefär 1 m under dämningsgräns. Sjön är näringsfattig, men på djup under 5 m finns stubbar på tidigare skogsmark. Sjön är flikig med ett flertal mindre öar. Strandzonen är blockig och vattenvegetationen sparsam. Mindre bestånd av bladvass, säv och näckrosor finns i vikar, men även flotagräs och flera natearter observerades. Förutom de, vid provfisket 29, fångade fiskarterna har lake fångats i sjön. Noterbart är även att hundratals döda siklöjor hittades spridda över sjön. Kalkning har pågått sedan 1979, men avslutades 29 på grund av god vattenkvalitet. Effektuppföljningen kommer dock att fortsätta. Tabell 3. Allmänna sjödata. Avrinningsområde Kommun Åtgärdsområde Koordinater x-y 78 Hagbyån Nybro HAGH Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Siktdjup (m) 19 7, 18,5 4,75 Omsättningstid (år) H ö h (m) Senast provfiskad Kalkstart 3, Figur 18. Syre- och temperaturmätning vid provfisketillfället samt vattenkemisk provtagning i Hultebräan under perioden

32 32 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Fångstresultat Mellan 9/8 13/8 29 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Hultebräan. Nätinsatsen uppgick till 32 bottennät samt 6 pelagiska skötar, se nedan. Resultaten visar på en dominans av abborre, siklöja och mört. Fångsten uppgick till 643 st i bottennäten och 438 st i de pelagiska skötarna. Vikten fördelade sig på g i bottennäten och 8 46 g i de pelagiska skötarna. Tabell 31. Nätens fördelning i djupzoner. Bottennät Djupzon <3 m 3-5,9 m 6-11,9 m 12-19,9 m Antal bottennät Pelagiska skötar Djupzon -6 m 6-12 m m Antal pelagiska nät Tabell 32. Artvis fördelning av fångsten i näten. Bottennät Fiskart Abborre Mört Gers Sarv Siklöja Braxen Sutare Benlöja Gädda Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 9,69 8,94,91,3,22,13,3,9,6 2,9 F/A vikt (g) 353,1 362, 8,2 2,5 7,1 68,5 35,6 1,4 12,6 85,9 Medellängd (mm) 14,1 158,4 94,6 189, 175,6 366,2 432, 128,3 277, Medelvikt (g) 36,4 4,5 9, 81, 32,4 547,8 1 14, 14,7 21, Pelagiska nät Fiskart Abborre Mört Siklöja Benlöja Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 14, 9,17 37,67 12,17 73, F/A vikt (g) 46, 243, 492,5 214,5 1 41, Medellängd (mm) 145,6 141,2 132,2 141,5 Medelvikt (g) 32,9 26,5 13,1 17,6 Figur 19. Artfördelning.

33 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Fiskens djupfördelning Abborrens storleksfördelning är relativt jämn ned till ca 6 m djup. I den påföljande djupzonen 6-11,9 m ökar de i storlek. Yngre individer av mört uppehåller sig främst i Hultebräans grundområde < 3 m och medelstorleken ökar redan i djupzonen 3-5,9 m. Både abborre och mört är vanliga i sjöns pelagial tillsammans med siklöja och benlöja. Allvarlig syrebrist under temperatursprångskiktet gör att i stort sett ingen fisk fångas djupare än 8 m. Tabell 33. Fångst per djupzon i bottennät respektive pelagiska nät. Bottennät Pelagiska nät <3 3-5,9 6-11, , Abborre antal (st) vikt (g) Mört antal (st) vikt (g) Gers antal (st) vikt (g) Sarv antal (st) vikt (g) 1 81 Siklöja antal (st) vikt (g) Braxen antal (st) vikt (g) Sutare antal (st) vikt (g) Benlöja antal (st) vikt (g) Gädda antal (st) vikt (g) Längdfördelning Merparten av de fångade mörtarna i Hultebräan består av äldre individer på ca 3-6 år. Reproduktionen de senaste åren tycks ha varit betydligt svagare. Såväl årsungar som ett- och tvååriga individer fångades dock vid provfisket. Abborren domineras av ettåriga fiskar kring 1 mm och äldre fisk mellan mm. Årsungarna är ca 5-75 mm och förekommer, jämfört med äldre årskullar, i liten utsträckning i fångsten. Notera att en abborre på 382 mm inte framgår av nedanstående diagram. Figur 2. Artfördelning.

34 34 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Långsiktiga förändringar Hultebräan har provfiskats vid ett flertal tillfällen mellan Vid de två första provfiskena, 1984 och 1993 användes nät av typen Drottningholm 12 och därför redovisas inte fångsten från dessa år. Abborrbeståndets trend i Hultebräan har sedan 1996 varit ett sjunkande antal individer i fångsten. Mellan 1996 till 23 ökade medelstorleken avsevärt för att 29 sjunka. Fångsten per ansträngning av mört har varierat över åren, men medelstorleken har inte förändrats i någon högre grad. I nedanstående tabell 34 redovisas fångsten per ansträngning för övriga förekommande arter. Figur 21. Provfisket 29 jämfört med tidigare undersökningar. Tabell 34. F/A (bottennät) för övriga arter vid provfiskena Fiskart Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Gers 4,22 47,8 1,72 19,8 3,9 54,9,91 8,2 Sarv,72 51,2,3 2,5 Siklöja 3,69 159, 3,59 179,,16 4,3,22 7,1 Braxen,13 11,5,13 68,5 Sutare,6 152,8,3 35,6 Benlöja,28 5,3,3,3,59,9,9 1,4 Gädda,9 49,1,6 119,4,34 271,4,6 12,6 Lake,3 2,4 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som liten. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status.

35 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 35. Tillståndet i Hultebräan vid provfisket 29 enligt FIX. Index Tillstånd Avvikelse Antal inhemska arter 2 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa) 3 Tydlig Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 3 Obetydlig Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 3 Obetydlig Andel fiskätande abborrfiskar av totala fångsten (biomassa) 3 Stor Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) - Tydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Ja Obetydlig Andel biomassa av främmande arter - Obetydlig Samlat index 2,8 1,78 Tabell 36. Tillståndet i Hultebräan vid provfisket 29 enligt EQR8. Index Beräknade värden Antal inhemska arter,17 Artdiversitet: Simpsons D (antal),79 Artdiversitet: Simpsons D (vikt),68 Relativ biomassa av inhemska fiskarter,63 Relativt antal av inhemska fiskarter,41 Medelvikt i totala fångsten,71 Andel potentiellt fiskätande abborrar,78 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),92 Medelvärde (gränsvärde),64 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Vid provfisken i Hultebräan har sammanlagt 1 fiskarter påträffats, mört, abborre, gers, sarv, siklöja, braxen, sutare, benlöja, gädda och lake. Samtliga dessa arter, frånsett lake, fångades vid provfisket 29. Fiskfaunan i Hultebräan domineras av abborre, mört och siklöja som tillsammans utgjorde 96 % av antalet fångade individer. Hultebräans goda siktdjup medför att litoralzonen, d v s det område inom vilket ljusinstrålningen skapar förutsättningar för makrofytvegetation, sträcker sig förhållandevis djupt. Vid nätprovfiske används normalt djupzonen -2,9 m för att beskriva litoralen, men i Hultebräan omfattar litoralen snarare även djupzonen 3-5,9 m. I litoralen, som är den mest produktiva eftersom här finns både skydd och tillgång till föda för fisken, hittas vanligen yngre individer. I dessa grundområden hittas vanligen också andra vitfiskarter, som t ex sutare, sarv och braxen. De större exemplaren av abborre och mört hittas främst något djupare, i Hultebräan på djup kring 6 m eller djupare. Syrebrist under 8 m djup medför att ingen fisk lever i sjöns djupare delar. Längdfördelningsdiagrammen visar att äldre mört kring 15 mm framträder starkast i beståndet. Yngre individer, d v s årsungar samt 1- och 2-åriga mörtungar finns representerade, men i betydligt lägre utsträckning. Hos abborren dominerar dels ettåriga abborrar samt exemplar kring mm. Trenddiagrammet i Hultebräan visar att abborren minskat stadigt i antal sedan Mellan steg däremot medelvikten stadigt vilket kan indikera att reproduktionen påverkats negativt. Vid provfisket 29 hade dock vikten per nät sjunkit avsevärt jämfört med tidigare vilket kan tolkas som att ett generationsskifte ägt rum och att antalet äldre individer minskat kraftigt. Mörten har varierat betydligt mera och uppvisar ingen klar trend sedan Variationerna avseende antal och vikt följs åt varför medelvikten är i stort sett densamma. Ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, FIX, visar ett måttligt samlat index på 2,8 för Hultebräan. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett vara liten, men avvikelser kan observeras i synnerhet för andelen fiskätande abborre

36 36 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 som är lägre än jämförvärdet samt för andelen mörtfisk och Shannons diversitetsindex. Fiskeriverkets bedömning av den ekologiska statusen, EQR8, indikerar god status i Hultebräan. Påverkansfaktorer Kraftig påverkan på sjön sker genom dels reglering av sjöns vattenyta dels genom den syrebrist som rådde under temperatursprångskiktet vid provfisket. Regleringsamplituden är 5,5 m och kan troligen ha en negativ effekt på reproduktionen hos flera fiskarter, bland annat mört och abborre. Den dämning som gjordes på 196-talet medförde även att stora områden översvämmades. I delar av sjön finns därför organiskt material kvar som kräver syre för nedbrytningen. Detta är troligen starkt bidragande till syrebristen i hypolimnion under sommaren. De syremätningar som gjordes vid provfisketillfället visar att syrehalten på 7 m djup var 3 ppm/l att relatera till att vid syrehalter under 2 ppm flyr all fisk. Syrebristen i Hultebräan får troligen negativa konsekvenser för vissa arter i sjön, i synnerhet lake och siklöja. I samband med provfisket hittades hundratals döda siklöjor spridda i sjön. Den exakta orsaken till detta är okänd, men det är inte osannolikt att det kan relateras till syrebristen och regleringen. Siklöjan som ofta har en vertikal dygnsmigration hindras genom syrebristen och är därför mera utsatt för predation. De varierande årskullarna hos i synnerhet mört, med jämförelsevis låg förekomst av 1- och 2-åriga individer kan indikera en yttre påverkan, men troligen är detta inte ett utslag av försurningspåverkan. Möjligen kan detta vara ett resultat av regleringen av sjön. Förekomsten av ettåriga mörtungar tyder däremot på att försurningspåverkan varit låg, men påverkan kan inte helt uteslutas. Den vattenkemiska provtagningen sedan 1999 har uppvisat stabila ph över det kemiska målet på ph 6 och oftast hög alkalinitet. Detta i kombination med att sjön har lång omsättningstid stödjer slutsatsen att försurningspåverkan varit låg.

37 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Hjortesjön Reproduktion och beståndsutveckling Yttre påverkan Ekologisk status Rekryteringen synes fungera hos både abborre och mört. Fångsten per ansträngning är stabil hos mört, men antalet fångade abborrar per nät har sjunkit sedan föregående provfiske. Medelvikten har dock ökat avsevärt. Förekomsten av ettåriga mörtungar indikerar att försurningspåverkan varit låg i Hjortesjön. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är obetydlig. Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i Hjortesjön god. Allmänna sjödata Hjortesjön ligger i Emåns huvudavrinningsområde sydväst Virserum i Hultsfreds kommun. Hjortesjön är en oligotrof sjö med varierande bottentopografi. Djuphålor ned till knappt 19 m djup avlöses av öar och grunda partier. Sjöns stränder består främst av sten- och hällbotten. Växtligheten är sparsam med små glesa bestånd av bladvass, näckrosor och säv i skyddade vikar. Påfallande mycket humus och gubbslem noterades i vattnet. I Hjortesjön har flera utsättningar av gös genomförts, senast våren 29 då 3 st lekmogna gösar utplanterades. Första utsättningen skedde så vitt känt Flera tidigare påträffade fiskarter, sik, gädda, sarv och sutare fångades inte vid årets fiske. Däremot fångades siklöja som tidigare inte noterats. Kalkning i Hjortesjön inleddes 1984 och idag sker årlig kalkning med båt. Tabell 37. Allmänna sjödata. Avrinningsområde Kommun Åtgärdsområde Koordinater x-y 74 Emån Hultsfred EMÅH Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Siktdjup (m) 262 4,8 18,9 2,6 Omsättningstid (år) H ö h (m) Senast provfiskad Kalkstart, Figur 22. Syre- och temperaturmätning vid provfisketillfället samt vattenkemisk provtagning i Hjortesjöns utlopp under perioden

38 38 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Fångstresultat Mellan 19/7 24/7 29 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Hjortesjön. Nätinsatsen uppgick till 4 bottennät samt 6 pelagiska skötar. Abborren dominerar i Hultebräan med ca 62 % av antalet individer och ca 46 % av biomassan. Fångsten uppgick till 56 individer fördelade på 44 st i bottennäten och 12 st i de pelagiska näten. Den sammanlagda vikten var g fördelat på g i bottennäten och 5423 g i de pelagiska näten. Tabell 38. Nätens fördelning i djupzoner. Bottennät Djupzon <3 m 3-5,9 m 6-11,9 m 12-19,9 m Antal bottennät Pelagiska skötar Djupzon -6 m 6-12 m m Antal pelagiska nät Tabell 39. Artvis fördelning av fångsten i bottennäten Bottennät Fiskart Abborre Mört Gös Braxen Siklöja Benjöja Lake Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 7,63 2,,8,13,18,3,8 1,1 F/A vikt (g) 246,7 82,4 1,1 41,8 8,3,6 27,4 48,3 Medellängd (mm) 129,6 159,3 13,7 31,4 187,4 148, 355, Medelvikt (g) 32,4 41,2 14, 334,8 47,4 24, 364,7 Pelagiska nät Fiskart Abborre Mört Siklöja Gös Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 1,5 1,5 4,83,17 17, F/A vikt (g) 24,5 13, 193, 583,3 93,8 Medellängd (mm) 117,6 99,8 179,5 75, Medelvikt (g) 16,3 9,8 39,9 3 5 Figur 23. Artfördelning.

39 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Fiskens djupfördelning Fiskbeståndet i Hjortesjön fördelas förhållandevis jämnt mellan de övre djupzonerna, -2,9 samt 3-5,9 m. Anmärkningsvärt är medelstorleken hos abborren sjunker med ökat djup i motsats till vad som oftast noteras i sjöar. Medelstorleken hos mört är dock högre i djupzonen 3-5,9 m jämfört med litoralzonen. På större djup fångas endast enstaka individer av siklöja och lake. Ett fåtal yngre gösungar fångades i de övre djupzonerna. I de pelagiska näten fångas merparten av all fisk i djupzonen -6 m, främst mört medan siklöja fångades i hela vattenpelaren. Värt att notera är att yngre mörtungar är vanliga i pelagialen samt att benlöjor som ofta anträffas här saknas. Tabell 4. Fångst per djupzon i bottennät respektive pelagiska nät. Bottennät Pelagiska nät <3 3-5,9 6-11, , Abborre antal (st) vikt (g) Mört antal (st) vikt (g) Gös antal (st) vikt (g) Braxen antal (st) vikt (g) Siklöja antal (st) vikt (g) Benlöja antal (st) vikt (g) 1 24 Lake antal (st) vikt (g) Längdfördelning Mörtbeståndet domineras av individer i storleksintervallet mm, d v s ettåriga ungar. Dock tycks ett flertal äldre årskullar mellan mm vara svaga. Årskullarna kring mm synes däremot ha varit starka. Årsungar av abborre hittades vid provfisket, men basen i beståndet utgörs av ett- och tvååriga abborrar. Äldre fiskätande abborre förekom i normal omfattning i förhållande till beståndet som helhet Figur 24. Artfördelning. Långsiktiga förändringar Fyra provfisken har gjorts i Hjortesjön sedan Åren visar på ökande antal abborrar i fångsten, men 29 minskade antalet betydligt. Biomassan har däremot inte minskat i samma omfattning vilket visar att storleksfördelningen förskjutits mot större medelstorlek. Fångsten per ansträngning av mört har samtliga år legat betydligt lägre än abborren. 23 noterades ett större antal mörtar i fångsten än övriga år vilket antagligen avspeglas i längdfrekvensdiagrammet genom det förhållandevis stora antalet individer i storleksintervallet mm. Mörtens medelstorlek har under perioden legat relativt stabilt och är ungefär densamma idag som vid provfisket 1996.

40 4 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 I nedanstående tabell 41 redovisas fångsten per ansträngning för övriga förekommande arter. Figur 25. Provfisket 29 jämfört med tidigare undersökningar. Tabell 41. F/A (bottennät) för övriga arter vid provfiskena Fiskart Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Gös,9 72,6,15 55,7,9 11,7,8 82,4 Braxen,9 17,6,23 15,9,16 48,9,13 41,8 Siklöja,18 8,3 Benlöja,22 1,6,1 1,2,19 2,6,3,6 Lake,3 1,,8 27,4 Sik 1,47 126,8,23 16,1,9 7,2 Gädda,6 5,4,5 23,4,3 17,5 Sarv,3 6,1 Sutare,3 24,7 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som obetydlig. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på god ekologisk status. Tabell 42. Tillståndet i Hjortesjön vid provfisket 29 enligt FIX. Index Tillstånd Avvikelse Antal inhemska arter 2 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa) 2 Liten Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 4 Liten Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 4 Liten Andel fiskätande abborrfiskar av totala fångsten (biomassa) 3 Liten Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) - Obetydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Saknas - Andel biomassa av främmande arter - Obetydlig Samlat index 3, 1,5

41 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 43. Tillståndet i Hjortesjön vid provfisket 29 enligt EQR8. Index Beräknade värden Antal inhemska arter,94 Artdiversitet: Simpsons D (antal),14 Artdiversitet: Simpsons D (vikt),42 Relativ biomassa av inhemska fiskarter,4 Relativt antal av inhemska fiskarter,9 Medelvikt i totala fångsten,99 Andel potentiellt fiskätande abborrar,79 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),69 Medelvärde (gränsvärde),51 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Under de provfisken som gjorts sedan 1996 har elva fiskarter, mört, abborre, braxen, siklöja, gös, benlöja, lake, sik, gädda, sarv och sutare, fångats. Provfisket 29 visar på en tydlig dominans av abborre i Hjortesjön. Andelen mört, braxen och siklöja är dock betydande medan övriga fiskarter förekommer i betydligt mindre utsträckning. Anmärkningsvärt är att ingen storleksdifferens hos abborre kan noteras mellan de olika djupzonerna. Flertalet av de fångade fiskarna återfanns mellan -6 m. Längdfördelningskurvorna för mört och abborre visar på att både mört och abborre reproducerar sig. Merparten av de yngre mörtungarna fångades i det pelagiala ytskiktet. Abborrbeståndet domineras av 1- och 2-åriga individer, men andelen äldre fiskätande abborre bedöms vara normal i förhållande till beståndsstorleken. Noterbart är fångsten av 3 st gösungar vilket påvisar reproduktion i sjön. Sjöns karaktär gynnar dock troligen inte framväxten av ett större gösbestånd. Mellan var trenden ökande antal abborrar i fångsten. Denna trend bröts 29 med ett avsevärt mindre antal abborrar per nätansträngning. Fångstvikten har dock inte sjunkit på motsvarande sätt vilket visar att storleksfördelningen förändrats mot en större medelstorlek. Fångsten per ansträngning av mört har legat stabilt alla år frånsett 23 då ett större antal mört fångades. Följden av detta års goda årskull är troligen det förhållandevis stora antalet mört i storleksintervallet mm. Ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, FIX, visar ett måttligt samlat index på 3, för Hjortesjön. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett vara obetydlig. Inga stora avvikelser kan observeras som ett resultat av provfisket. Fiskeriverkets bedömning av den ekologiska statusen, EQR8, indikerar god status i Hjortesjön. Påverkansfaktorer Syremätningarna visade på sjunkande syrehalt i temperatursprångskiktet, på ca 8-9 m djup. Syrehalten ökade därefter i djupintervallet m för att därefter återigen sjunka. Förutom vid bottnen noterades inga syrehalter som understeg 2 ppm, d v s den nedre gräns då fisk stadigvarande kan uppehålla sig. Inga effekter av syrebrist bedöms därför ha uppstått vid provfisket. Ettåriga mörtungar utgör en stor andel av mörtbeståndet vilket indikerar att försurningspåverkan varit låg. Även den vattenkemiska provtagningen tyder på att försurningspåverkan varit låg då ph sedan 23 legat stabilt över det kemiska målet på ph 6.

42 42 NÄTPROVFISKE I KALMAR län Stora Sinnern Reproduktion och beståndsutveckling Yttre påverkan Ekologisk status Inga årsungar av mört fångade och antalet årsungar av abborre litet. Ettåriga mörtungar fångades, men äldre individer dominerar. Stabil trendutveckling hos mörtbeståndet. Förekomst av ettårig mört i kombination med ett stabilt mörtbestånd över tid medför att försurningspåverkan bedöms vara låg. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett lågt/måttligt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är obetydlig. Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i St Sinnern otillfredsställande. Sjöns karaktär som näringsfattig sjö medför att bedömningarna troligen är missvisande. Allmänna sjödata Stora Sinnern ligger i Alsteråns aro strax söder om Högsby. Sjön synes vara mycket näringsfattig med en sparsam växtlighet, främst av mindre bestånd av bladvass och näckrosor, i första hand i vikar längs norra stranden. I sjön noterades även notblomster och flotagräs. I strandzonen växer starr. Sjön är djup med två tydliga djuphålor. Stranden längs södra delen av sjön är brant medan flackare stränder finns i västra och östra delen. Stränderna är steniga/blockiga och hårdbottnarna tycks sträcka sig relativt långt ut i sjön. Förutom de vid provfisket noterade arterna finns även sutare och nissöga (Cobitis taenia) påvisade. Beståndet av signalkräfta tycks vara stort. Nissögat är upptaget på EU s Artdirektiv. Sjön kalkades första gången 1988, men kalkningen avslutas 29. Effektuppföljningen kommer dock att fortsätta. Tabell 44. Allmänna sjödata. Avrinningsområde Kommun Åtgärdsområde Koordinater x-y 75 Alsterån Högsby ALSH Sjöyta (ha) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Siktdjup (m) 23 1,5 25,5 3,5 Omsättningstid (år) H ö h (m) Senast provfiskad Kalkstart 1,22 77, Figur 26. Syre- och temperaturmätning vid provfisketillfället samt vattenkemisk provtagning i St Sinnern under perioden

43 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Fångstresultat Mellan 16/8 21/8 29 gjordes ett standardiserat nätprovfiske i Stora Sinnern. Nätinsatsen uppgick till 4 bottennät och 6 pelagiska skötar. Provfisket visade på en dominans av abborre och siklöja, men gösen utgjorde en stor andel av biomassan. Fångsten uppgick till 85 individer fördelade på 639 st i bottennäten och 211 st i de pelagiska näten. Den sammanlagda vikten var g fördelat på g i bottennäten och 673 g i de pelagiska näten. Tabell 45. Nätens fördelning i djupzoner. Bottennät Djupzon <3 m 3-5,9 m 6-11,9 m 12-19,9 m 2-34,9 Antal bottennät Pelagiska skötar Djupzon -6 m 6-12 m m Antal pelagiska nät Tabell 46. Artvis fördelning av fångsten i näten. Bottennät Fiskart Abborre Sarv Benlöja Mört Siklöja Gers Gös Björkna Braxen Gädda Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 6,45,3,8 1,48 5,98 1,6,13,23,3,5 15,98 F/A vikt (g) 378,,1 1,4 56,6 84,6 5,2 1,9 13,4 12,6 22,9 562,9 Medellängd (mm) 151, 73, 136,7 152,7 129,1 7,4 22,2 166,3 372, 419, Medelvikt (g) 58,6 4, 18,3 38,4 14,2 3,3 87,2 59,8 55, 458,5 Pelagiska nät Fiskart Abborre Benlöja Siklöja Gös Totalt Antal (st) Vikt (g) F/A antal (st) 6, 1,5 27,17,5 35,17 F/A vikt (g) 198, 31,8 169,7 722, ,7 Medellängd (mm) 135,5 151,7 115,2 492,3 Medelvikt (g) 33, 21,2 6, ,3 Figur 27. Artfördelning.

44 44 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Fiskens djupfördelning St Sinnern är en djup med ett angivet maxdjup på 25,5 m. Sjöns goda siktdjup medför att yngre individer återfinns på något djupare liggande områden. Abborren återfinns i hela vattenpelaren, men merparten fångades på mellan -12 m djup. Majoriteten av mörten fångades i sjöns grundområden, d v s mellan -3 m, men större individer även ned till ca 6 m djup. Siklöjan, men även gersen hittas framförallt i djupare liggande områden. I pelagialen fångades siklöja, abborre, benlöja och gös. Värt att notera är att ingen mört fångades pelagialt. Tabell 47. Fångst per djupzon i bottennät. Bottennät Pelagiska nät <3 3-5,9 6-11, ,9 2-34, Abborre antal (st) vikt (g) Sarv antal (st) vikt (g) 1 3 Benlöja antal (st) vikt (g) Mört antal (st) vikt (g) Siklöja antal (st) vikt (g) Gers antal (st) vikt (g) Gös antal (st) vikt (g) Björkna antal (st) vikt (g) Braxen antal (st) vikt (g) 1 55 Gädda antal (st) vikt (g) Längdfördelning Mörtbeståndet är svagt i Stora Sinnern, troligen på grund av den näringsfattiga karaktären. Längdfrekvensdiagrammen visar att både abborre och mört reproducerar sig. Hos mörten dominerar äldre årskullar, men ettåriga individer fångades vid provfisket. De ettåriga mörtarna är dock färre än äldre årskullar. Längdfördelningen hos abborre visar att ettåriga ungar dominerade vid årets provfiske. Tillgången på fiskätande individer bedöms vara god. Notera att en abborre på 367 mm inte framgår av nedanstående diagram. Figur 28. Artfördelning.

45 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Långsiktiga förändringar Stora Sinnern har provfiskats vid fyra tillfällen sedan Vid provfisket 1991 användes äldre nät av typen Drottningholm 14 och redovisas därför inte i nedanstående diagram. Fångsten per ansträngning av abborre fluktuerar mycket mellan de olika provfiskena var antalet individer det högsta noterade, men medelvikten den lägsta medan provfisket 23 visade motsatt resultat, lägre antal, men med betydligt högre medelvikt. Provfisket 29 kan anses visa ett snitt mellan de övriga åren. Antalet fångade mörtar per nät har varit stabilt under åren, både avseende antal som vikt. I nedanstående tabell 48 redovisas fångsten per ansträngning för övriga förekommande arter. Figur 29. Provfisket 29 jämfört med tidigare undersökningar. Tabell 48. F/A (bottennät) för övriga arter vid provfiskena Fiskart Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Sarv,3 14,4,25 7,9,3,1 Benlöja,15 2,9,8 2,,8 1,4 Siklöja 3,88 66,7 2,7 45,4 5,98 84,6 Gers 1,95 7,3 1,3 8, 1,6 5,2 Gös,1 28,1,13 1,9 Björkna,5 2,5,6 28,,23 13,4 Braxen,13 37,7,1 18,4,3 12,6 Gädda,8 28,,8 34,8,5 22,9 Sutare,3 2,9 Nissöga,3,1 Bedömning av ekologisk status Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett lågt/måttligt samlat index. Det beräknade värdet på 2,6 utgör gränsen mellan lågt och måttligt samlat index. Värdet kan jämföras med genomsnittliga förhållanden i svenska sjöar som motsvaras av ett samlat index på 3. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett som obetydlig. En bedömning av den ekologiska statusen enligt EQR8, beräknat av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, visar på otillfredsställande ekologisk status.

46 46 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Tabell 49. Tillståndet i Stora Sinnern vid provfisket 29 enligt FIX. Index Tillstånd Avvikelse Antal inhemska arter 1 Obetydlig Artdiversitet av inhemska fiskarter (biomassa) 3 Stor Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 4 Liten Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 3 Liten Andel fiskätande abborrfiskar av totala fångsten (biomassa) 2 Obetydlig Andel mörtfisk av totala fångsten (biomassa) - Obetydlig Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier Ja Obetydlig Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter Saknas - Andel biomassa av främmande arter - Obetydlig Samlat index 2,6 1,63 Tabell 5. Tillståndet i Stora Sinnern vid provfisket 29 enligt EQR8. Index Beräknade värden Antal inhemska arter,19 Artdiversitet: Simpsons D (antal),32 Artdiversitet: Simpsons D (vikt),24 Relativ biomassa av inhemska fiskarter,18 Relativt antal av inhemska fiskarter,17 Medelvikt i totala fångsten,78 Andel potentiellt fiskätande abborrar,21 Kvot abborrar/karpfiskar (biomassa),12 Medelvärde (gränsvärde),28 Utvärdering av provfisket Fiskens reproduktion och beståndsutveckling Vid de provfisken som genomförts i Stora Sinnern mellan 1991 och 29 har totalt tolv fiskarter fångats, abborre, mört, sarv, benlöja siklöja, gers, gös, björkna, braxen, gädda, sutare och nissöga. Förutom nämnda arter noterades signalkräfta i näten 29. Nissöga är upptaget på EU s Artdirektiv. Provfisket visade att fiskfaunan i Stora Sinnern antalsmässigt domineras av abborre och siklöja. Förutom abborre och siklöja utgör gösen en betydande del av fångstbiomassan. Andelen mört är liten, ca 7 %, både avseende antal som vikt. Mörtbeståndet domineras av äldre årskullar kring mm medan yngre mörtar är mera fåtaliga. Inga årsungar fångades, men däremot ett mindre antal ettåriga exemplar. Abborrbeståndet domineras av ett- och tvååriga individer medan antalet årsungar är lågt. Antalet fiskätande abborrar > 15 mm är däremot gott. Trots att årsungar brukar kunna fångas vid tiden för provfisket, åtminstone i begränsad omfattning, är fångsten liten. Den generella bristen på årsungar av både mört och abborre kan bero på låg tillväxt orsakad av den låga näringshalten i sjön. Vid en jämförelse mellan provfiskena 1997 till 29 visar trenden att fångsten per ansträngning av abborre varierar kraftigt. Provfisket 1997 visade en högre F/A avseende antalet fångade abborrar, men med en låg medelvikt. Påföljande fiske 23 visade däremot på lägre antal abborrar i fångsten, men avsevärt högre medelvikt som sammantaget gav en större sammanlagd fångstbiomassa. Provfisket 29 kan anses vara ett snitt mellan de övriga åren. Mörtbeståndet är mera stabilt och variationerna mellan åren är mycket liten. Ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, FIX, visar ett samlat index på 2,6 för Stora Sinnern. Det samlade indexet utgör gränsen mellan lågt och måttligt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet bedöms totalt sett vara obetydlig. Flertalet av parametrarna ligger under jämförvärdet, Shannons diversitetsindex, vikt per ansträngning, antal per ansträngning samt andel mörtfisk. Andelen fiskätande abborrar och antalet arter ligger över jämförvärdet. Störst avvikelse noteras vad gäller vikten per ansträngning.

47 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Fiskeriverkets bedömning av den ekologiska statusen, EQR8, indikerar otillfredsställande status i Stora Sinnern. Låga värden har beräknats för främst parametrarna relativ biomassa, relativt antal samt kvoten mellan abborre och karpfisk. Bedömningarna av den ekologiska statusen i St Sinnern är troligen missvisande på grund av sjöns karaktär som näringsfattig sjö. Flertalet av de avvikande parametrarna kan förväntas i denna typ av miljö varför beräkningen av ekologisk status i detta fall bedöms som osäker. Påverkansfaktorer Rekryteringen hos mört synes vara låg i Stora Sinnern med endast ett fåtal fångade ettåriga individer och inga årsungar. Avsaknaden av årsungar beror dock sannolikt, som påpekats ovan, på låg tillväxt till följd av de näringsfattiga förhållandena i sjön. Förekomsten av ettåriga individer i kombination med stabila fångster per ansträngning under perioden bedöms indikera att försurningspåverkan är liten i Stora Sinnern. Detta stöds även av den vattenkemiska provtagningen som vid alla mätningar sedan 1999 har visat på ph över 6.

48 48 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Bilaga 1. Nätläggningskartor och fångstuppgifter Skärsjön

49 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 51. Nätens fångst i Skärsjön. Vikt anges i gram. Nät Djup Abborre Mört Sutare Gädda (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 2, 2, ,4 1, ,8 1, ,8 1, ,3 1, ,8 2, ,4 1, ,6 1, ,2 1, ,3 1, ,8 2, ,3 1, ,5 1, ,8 1, ,2 1, ,5 1,

50 5 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Örsjösjön

51 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 52. Nätens fångst i Örsjösjön. Vikt anges i gram. Nät Djup Abborre Mört Sutare Sarv (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1,6, , 1, ,4 1, ,3 1, ,7 1, ,1 2, , 2, ,1 1, ,8 1, , 2, ,1 1, ,8 1, ,5 1, , ,1 1, ,1 1, Nät Djup Gers Benlöja Braxen Gädda (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1,6, , 1, ,4 1, ,3 1, ,7 1, ,1 2, , 2, ,1 1, ,8 1, , 2, ,1 1, ,8 1, ,5 1, , ,1 1, ,1 1,

52 52 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Ödevaten

53 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 53. Nätens fångst i Ödevaten. Vikt anges i gram. Nät Djup Abborre Mört Braxen Sarv Gädda (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 5, 5,4 2 4, 4, , 5, , 4, , 4, ,1 2, ,7 2, ,4 2, ,1 5,7 1 4,1 4, ,4 4, ,1 2, ,7 2, ,2 3, ,3 3, ,4 4, ,7 2, ,2 3, ,1 2, ,2 1, ,5 5, ,3 2, ,1 3, ,8 3,

54 54 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Kässjö

55 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Tabell 54. Nätens fångst i Kässjö. Vikt anges i gram. Nät Djup Abborre Mört Braxen (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,3 1, , 2, ,1 1, ,1 1, ,2 1, ,4 2, ,2 2, , 2, Nät Djup Sarv Gädda Sutare Vikt Ant Vikt (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,3 1, , 2, ,1 1, ,1 1, ,2 1, ,4 2, ,2 2,3 8 2, 2,

56 56 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Hultebräan Tabell 55. Nätens fångst i Hultebräan. Vikt anges i gram. Nät Djup Abborre Mört Gers Sarv Siklöja (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1,8 2, , 5, ,2 3, ,9 1, , 5, ,4 1, ,7 3, ,1 3, ,9 2, ,3 2, ,3 2, ,8 3, ,2 5, ,2 1, ,8 2, ,1 5, ,5 7,

57 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN ,2 14, ,5 14, 2 6,3 9, ,6 11, ,5 9, ,3 8, ,1 6, ,7 2, , 16, 27 12,7 13, ,1 17, ,6 14,5 3 13,4 14, , 14,3 32 7,5 9, Pel 1, 6, Pel 2 6, 12, Pel 3 12, 18, Nät Djup Braxen Sutare Benlöja Gädda (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt , 2 5, 5,9 3 3,2 3,5 4 9,9 1, 5 4, 5,8 6 1,4 1, ,7 3,9 8 3,1 3,4 9 1,9 2, ,3 2,3 11 2,3 2,9 12 3,8 3,8 13 3,2 5, ,2 1, ,8 2,9 16 4,1 5, ,5 7, ,2 14, ,5 14, 2 6,3 9,9 21 8,6 11, 22 8,5 9,6 23 8,3 8,6 24 6,1 6,2 25 2,7 2, , 16, 27 12,7 13,3

58 58 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Nät Djup Braxen Sutare Benlöja Gädda (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 28 14,1 17, ,6 14,5 3 13,4 14, , 14,3 32 7,5 9,4 Pel 1, 6, Pel 2 6, 12, Pel 3 12, 18,

59 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN Hjortesjön Tabell 56. Nätens fångst i Hjortesjön. Vikt anges i gram. Nät Djup Abborre Mört Gös Braxen (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,9 2, ,8 3, ,1 5, , 1,2 5 2, 2, ,5 3, ,2 3, ,3 14, 9 6,5 11, ,1 11, ,8 5, ,4 2, ,3 11, , 14,4 15 6,1 8, ,3 4, ,5 1, ,5 1, ,1 2,4 2 51

60 6 NÄTPROVFISKE I KALMAR län ,6 2, ,2 11,5 22 3,2 3, , 1, , 2, ,1 1, ,1 5, ,9 7,1 28 4,2 5, ,8 8,5 3 3,1 3, ,2 11,2 32 3,2 3, ,3 14, , 16, ,7 17, , 17, ,7 17, , 18, ,5 18, 4 13,4 15, Pel 1, 6, Pel 2 6, 12, Pel 3 12, 18, 1 35 Nät Djup Siklöja Benlöja Lake (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 1,9 2,7 2 1,8 3, 3 3,1 5,8 4 8, 1,2 5 2, 2,1 6 3,5 3,5 7 3,2 3,5 8 12,3 14, 9 6,5 11, 1 6,1 11,1 11 3,8 5,2 12 1,4 2,3 13 6,3 11, 14 12, 14,4 15 6,1 8,4 16 4,3 4,6 17 1,5 1,9 18 1,5 1,5 19 2,1 2, ,6 2,5 21 1,2 11,5 22 3,2 3,9

61 NÄTPROVFISKE I KALMAR LÄN , 1,8 24 2, 2,1 25 8,1 1, 26 3,1 5,5 27 6,9 7,1 28 4,2 5,5 29 7,8 8,5 3 3,1 3,3 31 9,2 11,2 32 3,2 3, ,3 14, , 16, ,7 17, , 17, ,7 17, , 18, ,5 18, 4 13,4 15, Pel 1, 6, Pel 2 6, 12, Pel 3 12, 18,

62 62 NÄTPROVFISKE I KALMAR län 29 Stora Sinnern Tabell 57. Nätens fångst i Stora Sinnern. Vikt anges i gram. Nät Djup Abborre Sarv Benlöja Mört Siklöja (m) Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt 1 3,6 3, ,7 2, ,1 9, ,1 11, ,2 14, ,7 2, ,4 7, ,9 5, ,1 7, ,2 19, ,2 21, ,8 2, ,8 5, ,3 14, ,1 15, ,2 7, ,1 21, , 21, ,3 21, ,5 9, ,2 5, 9 647