Beskrivning av använda metoder

Transkript

1 Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 ( vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999 och avslutades år 2010: ; nät serier Fisket är riktat mot gös Fisket görs på Bergö fiskelags och Strömma bys fiskelags vatten. Utförs av fiskeribyrån i samarbete med Husö biologiska station. Provfisket avslutades år 2010 p.g.a. resursbrist. Nya data från provfisket finns inte för 2011 och denna rapport blir därmed den sista för Ivarskärsfjärden. Fiskeribyrån tackar berörda fiskelag för det goda och långvariga samarbetet.

2 Beskrivning av använda metoder Nät serier Ett nät serie består av 5 nät med olika knutavstånd (se nedan). Näten läggs i följd och utgör en station Ett mindre geografiskt område undersöks och fastställda lokaler (6 st) fiskas tre gånger per år Fisket sker på djup vatten, > 10 m Fisket utförs i oktober

3 Beskrivning av indikatorer Indikatorer på samhällsnivå Sötvattensarter, marina arter. Antalet arter som påträffas beror på flera faktorer, t.ex. salthalt, omgivningens struktur, temperatur och exponering. Vid låg/minskad salthalt förväntas förekomsten av de marina arterna minska medan sötvattensarterna förväntas öka och vice versa vid hög/ökad salthalt. Biomassa eller vikt (total) är ett mått på storleken på områdets fiskbestånd. Förändringar i tid kan indikera förändrad tillgång på föda, föröknings-framgång, förändrad artsammansättning eller dödlighet. Vikt cyprinider (mörtfiskar) och mört. Mörtfiskar utgör en stor del av våra fisksamhällen och speciellt mört är ofta dominerande. Mörtfisksamhällets utveckling kan tyda på förändringar i näringstillgång, salthalt och temperatur. Medellängden och medel maximum längd beskriver fisksamhällets medellängd. Förändringar i tid kan indikera förändrad artsammansättning, dödlighet och förökningsframgång. Diversitet beskriver fisksamhällets mångformighet. Många arter med likvärdig förekomst ger hög diversitet, medan få dominerande arter ger låg diversitet. Förändringar kan bero på förändrad tillgång på föda, förökningsframgång eller dödlighet. Trofisk nivå beskriver om beståndet består av rovfisk eller växtätande fisk. Höga värden tyder på dominans av rovfisk och vice versa. Förändringar i tid kan bero på förändrad dödlighet och förökningsframgång. Indikatorer för nyckelart Biomassa eller vikt beskriver storleken på artens bestånd. Förändringar i tid kan indikera förändrad tillgång på föda, förökningsframgång eller dödlighet. Grov fisk. Denna del av populationen anger det kommersiellt intressanta delen av arten. Förändringar tyder på förändrat fisketryck/dödlighet eller förökningsframgång. Medellängden beskriver fiskens storlek i populationen. Förändringar i tid kan indikera förändrad dödlighet och förökningsframgång. Ålder beskriver populationens åldersstruktur. Förändringar i tid kan indikera förändrad förökningsframgång eller dödlighet. Årsklasstyrkan är ett mått på hur många individer som tillförs ett bestånd per år. Årsklasstyrkan är en indikator på förökningsframgång.

4 Fångstresultat Totalt fångades individer fördelade på 9 12 arter per år. Tabellen nedan visar alla fångade fiskar utan att ta hänsyn till antalet nät. Fångsten domineras av abborre och gös. Även björkna, braxen, gers, mört, strömming och nors fångas talrikt. OBS att i tabellen nedan kan inte antalet fångade individer jämföras mellan åren, då ansträngningen mellan åren varierar. All resultatredovisning efter denna tabell görs på värden beräknade enligt fångst per ansträngning uttryckt som antal eller vikt. Ivarskärsfjärden Nät serier Sötvattensarter Abborre Björkna Braxen Gers Gädda Gös Id 1 Lake Mört Marina arter Hornsimpa Vassbuk Strömming Vandringsarter Nors Sik Ansträngning (antal nät) Antal arter Antal individer

5 Indikatorer på samhällsnivå Antalet arter. Antalet påträffade sötvattensarter är 7 9 och antalet marina arter 0 3 per år. Fisksamhällets biomassa (vikt) per station. Första året var biomassan hög, vilket beror på tillfälligheter. Trender förekommer inte. Fisksamhällets medellängd. Medellängden har minskat, vilket beror på fångst av färre stora gösar. Diversiteten eller mångformigheten har ökat över tid, vilket beror på ökad dominans av fler arter. Den trofiska nivån har minskat, vilket beror på variationer i förekomsten av mört.

6 Indikatorer för nyckelarten gös Biomassan eller vikten hos hela gösbeståndet har minskat över tid liksom hos den grova gösen. Orsaken är för hårt fisketryck kombinerat med några svaga årsklasser (se nedan) och ökat tryck från rovdjur. Medellängden hos gös har minskat över tid, vilket är ett klassiskt tecken på överfiske. Medelåldern har minskat över tid. Samtliga indikatorer på nyckelarten gös visar negativa trender. Orsaken är troligen svaga årsklasser (se årsklasstyrka), hårt fisketryck och tryck från rovdjur.

7 Årsklasstyrka för gös Årsklasstyrka Årsklasstyrkan är den viktigaste faktorn som bestämmer storleken på ett fiskbestånd. Den sätter grunden för hur stort eller litet beståndet blir. Andra faktorer som styr storleken på ett fiskbestånd är rovdjur och fisketryck. I årsklasstyrka 1 7 åringar (normerad) ingår i stort sett hela beståndet och värdena är normerade mot 100, vilket därmed blir hela periodens medelvärde. Trender kan inte utläsas från denna dataserie. Årsklasstyrka för gös i Ivarskärsfjärden Årsklasstyrkan varierar starkt mellan åren. Mycket starka årsklasser förekom år 1994, 2006 och 2008 och År 1998, 2000 och 2004 var årsklasstyrkorna svaga. Under åren har årsklasserna varit svaga eller som bäst medelmåttiga, vilket har gjort att yrkesfiskets fångster av gös har varit sämre under åren Åren 2006, 2008 och 2009 var årsklasserna bättre och därmed bör yrkesfiskets fångster bli bättre under åren Notera att temperatur och årsklasstyrka samvarierar i viss mån. Varma somrar ger starka årsklasser och vice versa. Samvariationen stämmer inte alltid, vilket visar att även andra faktorer inverkar på årsklassernas storlek.

8 Yrkesfiskets fångster Under 1960-, och 1980-talet var yrkesfiskets fångster av gös rätt låga, mellan 3 och 20 ton per år. I början av 1990-talet ökade fångsterna dramatiskt. Under toppåret 1997 landades 64 ton. En orsak var att fisket efter lax reglerades och yrkesfisket satsade istället på gös. En annan orsak kan vara att beståndet av gös ökade p.g.a. att vattnen vid Åland blev grumligare. Gösen gynnas av grumligare vatten. Under 2000-talet har fångsterna igen minskat och har under de tre senaste åren varit under 20 ton. En ökning av fångsterna noterades 2011, vilket troligen är en följd av större bestånd, vilket i sin tur är en följd av goda årsklasser åren 2006 och 2008 Orsakerna är svaga årsklasser, högt fisketryck och ökad förekomst av rovdjur.

9 Sammanfattning Gös, som är målart i provfisket, har minskat över tid. Även dess medellängd och medelålder har minskat. Detta är tecken på svag rekrytering, överfiske och ökat tryck från rovdjur. Årsklasstyrkan bestämmer grunden för beståndets storlek. Under perioden var årsklasserna sämre och det avspeglades också i yrkesfiskets fångster. Årsklasserna var bättre under perioden 2006, 2008 och Beståndet av grov gös förväntas därför bli bättre under åren Mängden inköpt gös ökade också år Gösbeståndets känslighet för variationer i årsklasstyrkan i kombination med hårt fisketryck och tryck från rovdjur gör att regleringar av fisket är nödvändiga. Gösen är fredad från allt fiske under lektid (1 juni 25 juni). Det är mycket motiverat att freda gös under lektid, då hannen vaktar och håller rommen ren från sediment. Om hannen fiskas bort riskerar rommen att dels bli uppäten, men allvarligare är att sediment samlas på rommen och följden blir att rommen dör.