Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark

Transkript

1 Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark Copyright Lantmäteriverket. Ur GSD, ärende nr -/88- BD, AC, Y, X, AB, E, H och K. Copyright Sjöfartsverket tillstånd nr -9. Fakta om provfisket i Forsmark Position: N,, E 8 9,7 Län, kommun: Uppsala län, Tierps/Östhammar kommun Tidigare provfiske: - (Nordiska kustöversiktsnät), 98- (Kustöversiktsnät, varmvattenarter), 989- (Kustöversiktsnät, kallvattenarter), sedan 98-talet har ett flertal provfisken genomförts med olika redskap och vid olika delar av året. Program: Coordination Organ for Baltic Reference Areas, Recipientkontrollprogram Undersökningstyp: Provfiske i Östersjöns kustområden Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät Utförare: Fiskeriverkets Kustlaboratorium Kustvattentyp: Södra Bottenhavet, inre kustvatten Salthalt: - PSU Närsalter: Mycket låga halter av totalfosfor och totalkväve. Totalareal ha provfiskeområde: Djupförhållanden: Maxdjupet i området är m. Den norra delen av provfiskeområdet har en måttlig utbytestid ( dygn) för ytvatten, medan den södra delens utbytestid bedöms som långsam ( dygn). Ca % av totalarealen är grundare än m, % (- m) och % (- m). Kontakt: Fiskeriverkets Kustlaboratorium Box 9 7 Öregrund 7- Länsstyrelsen Uppsala län 7 8 Uppsala 8-9

2 Forsmark - I fiskövervakningen längs Sveriges ostkust ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig aktivitet. Eventuella förändringar i fisksamhället i dessa områden bör därför spegla naturliga variationer. I Forsmark har siktdjupet under provfiskeperioden varierat kraftig mellan litet siktdjup och stort siktdjup. Totalt arter, varav tre rödlistade, har påträffats under perioden. Fisksamhället dominerades av abborre, mört och björkna, men även gös och braxen förekommer frekvent. Det finns inga indikationer på att fisksamhället är påverkat av utfiskning av stora individer, då längdfördelningen i fisksamhället visar att även stora abborrar förekommer. Värdena för den trofiska medelnivån samt andelen fiskätare var särskilt höga år i förhållande till övriga år. Kvoten abborre/karpfiskar har varit mycket variabel, år var det mer än fem gånger så många abborrar i förhållande till karpfiskar än år. Rekrytering av abborre verkar fungera normalt i området med goda årsklasser av abborre som kläcktes åren 997, 999 och och. Områdesbeskrivning Skydd/Påverkan: Säl/skarv: Rekryteringsmiljöer: Annan miljöövervakning och forskningsverksamhet: Övrigt: Mätningar visar att kylvattnet från Forsmarks kärnkraftverk sällan når in i skärgården på fastlandssidan. Kustnära naturreservat finns såväl norr som söder om provfiskeområdet och naturreservatet Skaten Rångsen sträcker sig ner över den norra delen av provfiskeområdet. Skarv häckar i närområdet sedan år 99 och har sedan dess ökat stadigt. Säl finns i området. Arter som föredrar höga vattentemperaturer har sina huvudsakliga rekryteringsmiljöer i de mest skyddade delarna mot fastlandssidan. Av de arter som föredrar kallare vatten är strömming och sik de viktigaste arterna som har rekrytering i området. Resultat från provtagningar i området finns presenterat i års- och femårsrapporter inom kontrollprogrammet för Forsmarks kärnkraftverk. Undersökningar kring kärnkraftverket har varit omfattande under många år, bland annat kan nämnas att yngelprovtagningar utförs årligen i området sedan år 979. Bottenfauna har övervakats sedan år 978. Copyright Sjöfartsverket tillstånd nr -9 Vågexponering m/s Vågexponering Provfiskestationer m/s GRIDCODE Buffert km från provfiskestationer Potentiella rekryteringsområden. Vågexponeringsmåttet (m /s) beskriver den generella graden av vågexponering på en position. Mörkare grön färg indikerar lägre exponering och därmed mer gynnsam miljö för rekrytering av arter som föredrar höga vattentemperaturer som abborre och gädda. Markerat område begränsas av avståndet tio km från provfiskestationerna.

3 Bedömning av tillstånd och förändringar i ett urval av indikatorer: Stödparametrar: Fisksamhällets diversitet: Fisksamhällets kvantitet, totalfångst och abborre: Fisksamhällets struktur/längdfördelning, totalfångst och abborre: Fisksamhällets funktion: jämfört med föregående år: Individdata, abborre: Siktdjupet i samband med provfiske har under åren varierat mellan, m (litet siktdjup) och, m (stort siktdjup). Medelvärdet för siktdjup var störst år och minst. Vattentemperaturen vid redskapen var år högre än följande år. Temperaturen sjunker från år till för att sedan öka igen, år är temperaturen högre än vad den var och. Abborre, mört och björkna är de dominerande arterna i fisksamhället. Ål, tånglake och vimma fångades under perioden. Ål är akut hotad enligt artdatabankens rödlista. Tånglake och vimma klassas som missgynnade enligt samma lista. Inga främmande arter har återfunnits i fångsterna. Fångsten av både abborre och samtliga arter (kg/station och natt) var större år än övriga år med undantag för år. Medelbiomassan/abborre var hög i relation till tidigare års fisken. Abborrens individmedelvikt var också hög i relation till tidigare års abborrar. Av de abborrar som var över ca cm i längd var en stor andel honor. De större individerna, över cm, dominerades av abborrhonor och gös. Gers utgjorde merparten av fångsten av övriga arter under cm längd. Mört dominerar i längdintervallet - cm, där även abborre, strömming och björkna utgör en betydande del av fångsten. Värdet på den trofiska medelnivån sjönk från till för att sedan öka fram till. Andelen fiskätande fisk i fångsten var högst år då fiskätarna utgjorde 8 % av fångsten. År var bestod fisksamhället av % fiskätare. Kvoten abborre/karpfiskar varierade kraftigt och år var det mer än fem gånger så många abborrar i förhållande till karpfiskar jämfört med. Flera av indikatorerna för år hade förhållandevis lika värden jämfört med tidigare år. Undantaget individmedelvikt för både samtliga arter och abborre, biomassan av abborre samt kvoten abborre/karpfisk som var högre än föregående års medianvärde. Värdena för siktdjup, antal/ansträngning samt antal abborrar per ansträngning har däremot minskat något. Åren 997, 999, och var bra år för rekryteringen av abborre i området. Åren och fångades ett större mängd ettåringar. Ettåriga fiskar var signifikant längre år, och än år. figur tabell, figur tabell, figur, figur figur figur figur, 7 Dunnet s T test, p<,

4 Tabell. Fångst per ansträngning (kg) inom djupintervallet - m (ostörda stationer). Inga ytterligare arter förekom i störda stationer. anger ej förekomst. Art Latin Abborre Perca fluviatilis,79,,,8,9 Björkna Abramis bjoerkna,,,,, Blankål Anguilla anguilla, Braxen Abramis brama,,,,9,9 Gers Gymnocephalus cernuus,7,7,8,,7 Gulål Anguilla anguilla, Gädda Esox lucius, -,8, - Gös Sander lucioperca,,9,,,9 Id Leuciscus idus -, - -, Löja Alburnus alburnus,, <,,, Mört Rutilus rutilus,,8,,9,7 Nors Osmerus eperlanus <, <, Sik Coregonus lavaretus, <,,,, Skarpsill Sprattus sprattus <, <,, - - Skrubbskädda Platichthys flesus <, -, - - Storspigg Gasterosteus aculeatus - -, - - Strömming Clupea harengus,,,,, Svart smörbult Gobius niger <, <, - <, <, Tånglake Zoarces viviparus <, <, - - <, Vimma Abramis vimba - - <, -, Artantal 7 Biomassa, totalt,,8,9,, 8 Abborre Mört Björkna Strömming Övriga arter Fångst/ansträngning (kg) Temperatur År Figur. Artfördelning i fångsten med avseende på biomassa inom djupintervallet - m. Figur. Fångst per ansträngning (kg/station och natt) av samtliga arter (rektanglar) och abborre (trianglar) inom djupintervallet - m. Temperaturen (cirklar) vid redskapen visas och följer skalan till höger. Median, de och 9de percentilen visas.

5 7-7-7 antal Antal individer av övriga arter antal abborrhanar (=/> cm) antal abborrhonor (=/> cm) Antal abborrar (< cm) Längdgrupp (cm) Abborre/Karpfiskar Trofisk medelnivå Abborre/Karp Trofisk medelnivå,,,,9,8,7, Figur. Längdfördelning hos abborre och övriga arter i fångsten år inom djupintervallet - m. För abborren är fångsten uppdelad på honor, hanar och ej könsbestämda individer (< cm). Individerna är mätta i cm-längdgrupper (längd cm =,-,99 cm). Figur. Trofisk medelnivå och kvot abborre/karpfiskar inom djupintervallet - m. Temperatur Relativt värde, % Siktdjup Artantal Antal totalt/anst. Biomassa totalt/anstr. Individmedelvikt Biomassa abborre/anstr. Antal aborre/anstr. Individmedelvikt/abborre Trofisk medelnivå Andel fiskätare Kvot abborre/karp Figur. års indikatorer jämfört med medianvärdet för samma indikatorer i tidigare års provfisken. % betyder att nivåerna är oförändrade medan ett relativt värde överstigande % (medianen för tidigare år) innebar att indikatorn år var högre än tidigare års median för den indikatorn. Liggande staplar anger minimum respektive maximum för föregående års fisken.

6 7-7-7 Antal Fångstår Totallängd (cm) Ålder 7 8 Ålder Figur. Åldersfördelning hos abborre; honor och individer < cm. Enstaka individer med högre ålder än åtta år har påträffats i fångsten. Figur 7. Medianlängd (cm) per åldersgrupp upp till sex års ålder. Abborrhonor (> cm) och abborrar av båda könen (< cm) från åldersprovet ingår. de och 9de percentilerna visas.