Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

Transkript

1 RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö Sweco Environment AB Malmö Förorenade områden & Kemikalier Katrin Johansson Granskad: Klas Andersson 1 (19) repo001.docx Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Katrin Johansson Miljökonsult Förorenade områden och Kemikalier Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) Katrin.johansson@sweco.se JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

2 2 (19) RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Kävlingeån 4 3 Utförda undersökningar Provtagnings- och analysomfattning Provtagningsförfarande och fältmätningsmetoder Provpunkterna Uppströms, Nedströms, Utgående, A och C Provpunkterna Boj 1 Boj Resultat Kävlingeån Kontinuerliga temperaturmätningar Temperatur, redoxpotential, ph, syre, konduktivitet och turbiditet Suspenderande ämnen, TOC, BOD7, kväve- och fosforfraktioner Metaller Olja och fenoler Vatten från Örtoftaverket Temperatur, redoxpotential, ph, syre, konduktivitet och turbiditet Suspenderande ämnen, BOD 7, TOC, kväve- och fosforfraktioner Metaller Olja och fenoler Provpunkterna A och C 17 5 Sammanfattande bedömning 18 6 Referenser 19 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Situationsplan Tabeller Resultat fältmätningar och laboratorieanalyser Diagram Kontinuerliga temperaturmätningar Kävlingeån Diagram Resultat fältmätningar Kävlingeån Diagram Resultat laboratorieanalyser Kävlingeån Diagram Resultat fältmätningar vatten från Örtoftaverket, dag- och dräneringsvatten Diagram Resultat laboratorieanalyser vatten från Örtoftaverket, dag- och dräneringsvatten Laboratorierapporter 3 (19) RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

4 1 Bakgrund På uppdrag av Kraftringen Energi AB, Örtoftaverket, utför Sweco Environment AB mätningar och provtagningar av vatten i Kävlingeån, ingående i kraftvärmeverkets kontrollprogram. Kontrollen påbörjades i oktober Sedan juni 2013 omfattas även provtagningarna av vatten som avleds från Örtoftaverket till Kävlingeån. Inför färdigställandet av Örtoftaverket, beläget vid Örtofta, föreslogs ett kontrollprogram för uppföljning av vattenkvalitet i Kävlingeån (Sweco 2011). Syftet med kontrollprogrammet var att erhålla information om Kävlingeåns årliga variationer i kemiska och fysikaliska parametrar innan Örtoftaverket togs i drift. Detta för att kunna bedöma om kommande utsläpp från verket påverkar Kävlingeån. Under maj 2013 påbörjades försöksdrift av Örtoftaverkets dammanläggning, som används för rening av dagvatten. Även renat processavloppsvatten avleds via dammanläggningen. I början av december 2013 startades kraftvärmeverket och i mitten av december togs rökgaskondenseringen i drift. Såväl vatten från dammanläggningen som renat rökgaskondensat avleds till Kävlingeån. I denna rapport redovisas resultaten från provtagningar och mätningar för perioden november 2012 december Resultat för perioden oktober 2011 oktober 2012 har tidigare redovisats (Sweco 2013). 2 Kävlingeån Kävlingeån, en av Skånes största åar, sträcker sig från Vombsjön genom flertalet samhällen, bl.a. Revingeby, Flyinge, Örtofta, Kävlinge och Löddeköpinge. Kävlingeån mynnar ut i Lommabukten norr om Bjärred, se figur 1. Kävlingeåns avrinningsområde är ca 1200 km 2 stort och täcker en stor del av mellersta Skåne (Kävlingeåns vattenvårdsförbund 2014). Större delen av avrinningsområdet utgörs av åkermark (ca 56 %) men även skog (ca 15 %) och betesmark (ca 10 %) finns utmed vattendraget. Inom avrinningsområdet bor ca personer, ca 75 % av dem bor i de större tätorterna. De tre största biflödena till Kävlingeån är Björkaån, Klingavälsån och Braån. Kävlingeån har problem med övergödning då näringspåverkan är stor. Åns ekologiska status har klassificerats som otillfredsställande medan den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) är klassificerad som god (VISS 2014). Örtoftaverket är placerat vid Örtofta som ligger mellan Lund och Eslöv, se figur 1. Utsläpp av vatten från Örtoftaverket till Kävlingeån finns också markerad i figuren. Strax uppströms Örtoftaverkets utsläpp av vatten i Kävlingeån finns åtminstone tre andra utsläpp. De utgörs av Örtofta Sockerbruks utsläpp av kylvatten, dräneringsvatten från omgivande åkrar samt dagvatten från Örtofta by. I bilaga 1 återfinns en situationsplan med utsläppspunkterna markerade. Längre uppströms, ca 850 meter från Örtoftaverkets utsläpp, återfinns Örtofta Sockerbruks utsläpp av renat avloppsvatten. 4 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

5 Figur 1. Översiktskarta visande sträckning för Kävlingeåns nedre del, Högsmölla, Örtoftaverkets placering och utsläppspunkt i ån. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Medelvattenföringen år 2013 i Kävlingeån var 8,8 m 3 /s vid Högsmölla, belägen cirka 15 kilometer nedströms Örtoftaverkets utsläppspunkt (Kävlingeåns vattenförbund 2014). Vattenföringen var lägre jämfört med föregående två år, då medelvattenföringen var 9,8 m 3 /s (år 2012) respektive 13,6 m 3 /s (år 2011). Medelvattenföringen för perioden var 11,3 m 3 /s. I figur 2 redovisas vattenföringen vid Högsmölla för perioden november 2012 december (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

6 Medelvattenföring Högsmölla (m3/s) nov-12 dec-12 feb-13 mar-13 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 jan-14 Dygnsvattenföring Månadsvattenföring Figur 2. Vattenföring som dygnsvärden och månadsmedelvärden i Kävlingeån vid Högsmölla, belägen ca 5 km nedströms Örtoftaverkets utsläppspunkt. 3 Utförda undersökningar 3.1 Provtagnings- och analysomfattning Vid utgången av år 2013 omfattade undersökningarna totalt tio mät- och provtagningspunkter. I bilaga 1 återfinns en karta med undersökningspunkterna markerade. Sju av punkterna är belägna i Kävlingeån och övriga tre avser olika slags avlopps- och dräneringsvatten: Uppströms Boj 1 Vatten i Kävlingeån uppströms utsläppspunkt från Örtoftaverket Nedströms Boj 2 Boj 3 Vatten i Kävlingeån nedströms utsläppspunkt från Örtoftaverket Boj 4 Boj 5 A Dagvatten från Örtofta by. Under perioden maj november 2013 även renat dag- och processavloppsvatten från Örtoftaverket 6 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

7 C Dräneringsvatten från jordbruksmark Utgående Renat dag- och processavloppsvatten från Örtoftaverket I det ursprungliga kontrollprogrammet (Sweco 2011) som påbörjades i oktober 2011 ingick provtagning i två punkter i Kävlingeån, belägna uppströms respektive nedströms utsläppet från Örtoftaverket. Punkten Uppströms är placerad mitt på Sockerbruksbron, ca 50 meter uppströms utsläppet. Punkt Nedströms är placerad ca 300 meter nedströms utsläppet, vid åns västra strand. Sedan oktober 2011 har provtagningarna även omfattat dagvatten från Örtofta by samt dräneringsvatten från omgivande åkrar. Båda rinner ut i Kävlingeån mellan punkterna Uppströms och Nedströms och skulle kunna påverka vattenkvaliteten i Kävlingeån. De två tillflödena benämns A och C och provtas vid högre vattenflöden eller om fältmätningar eller analysresultat från Uppströms och Nedströms visar på stora skillnader eller oförklarliga halter. Från och med januari 2012 sker analys av olja och fenoler i punkten Uppströms endast om något av dessa ämnen påvisas i punkten Nedströms. Under maj 2013 påbörjades försöksdrift av dammanläggningen, som används för dagvatten och renat processavloppsvatten från Örtoftaverket. Från och med juni 2013 sker därför provtagning på utgående vatten från dammanläggningen. Punkten benämns Utgående. Fram till november 2013 avleddes det renade dag- och processavloppsvattnet från dammanläggningen vid Örtoftaverket via punkt A. Under november 2013 leddes vattenströmmen om så att det istället rinner i en separat ledning från Örtoftaverket, se vidare bilaga 1. I början av december 2013 startades kraftvärmeverket och i mitten av december togs rökgaskondenseringen i drift, innebärande att renat rökgaskondensat avleds till Kävlingeån. Under november 2013 påbörjades därför temperaturmätningar och fältanalyser vid fem provpunkter i Kävlingeån. En av provpunkterna är belägen vid Sockerbruksbron uppströms utsläppspunkten från Örtoftaverket och övriga fyra nedströms utsläppspunkten. Mätutrustning har installerats vid bojar förankrade i åbotten och punkterna benämns Boj 1 Boj 5. Vid varje boj finns två temperaturgivare för kontinuerlig mätning, placerade ca 0,5 meter under vattenytan. Vid Boj 2 Boj 5 finns även två slangar för vattenintag 0,5 meter under vattenytan respektive 0,5 meter ovan åbotten. Slangarna leds längs botten till åns norra strand, för att underlätta fältmätningar via slangarna. Provtagningsfrekvens och omfattning av fält- och laboratorieanalyser vid utgången av år 2013 redovisas i tabell 1 nedan. I figur 3 redovisas en tidsaxel för provtagningen avseende perioden oktober 2011, då provtagningarna i Kävlingeån startade, till utgången av december (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

8 Tabell 1. Mät och analysomfattning och provtagningsfrekvens i Kävlingeån (Uppströms, Nedströms, Boj 1 5), utgående vatten från dammanläggningen vid Örtoftaverket (Utgående), dagvatten från Örtofta by (A) och dräneringsvatten från jordbruksmark (C). Parameter Uppströms Nedströms A C Utgående Boj 1 Boj 2-5 Fältmätningar Temperatur: kontinuerlig mätning Var 10:e min Var 10:e min Temperatur Redoxpotential ph Syre Konduktivitet 1 gång per mån 1 gång per mån Vid behov 2 Vid behov 2 1 gång per vecka 3 Varannan vecka Varannan vecka Turbiditet 1 gång per mån 1 gång per mån Vid behov 2 Vid behov 2 1 gång per vecka 3 Varannan vecka 4 Laboratorieanalyser ph Suspenderade ämnen BOD 7 Organiskt kol (TOC) Totalkväve Ammoniumkväve Nitrit Totalfosfor 1 gång per mån 1 gång per mån 1 gång per vecka 3 Metaller 1 1 gång per mån 1 gång per mån Vid behov 2 Vid behov 2 1 gång per vecka 3 Olja (oljeindex) Vid behov 5 1 gång per mån Vid behov 2 Vid behov 2 1 gång per vecka 3 Fenoler (fenol, kresoler och 14 andra alkylfenoler) Vid behov 5 1 gång per mån Vid behov 2 Vid behov 2 1 gång per vecka 3 1 Avser aluminium, arsenik, barium, bly, järn, kadmium, kalcium, kalium, kisel, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, magnesium, mangan, molybden, natrium, nickel, strontium, tallium, vanadin och zink. 2 Provtas om fältmätningar eller senaste analysresultaten från Uppströms och Nedströms visar på stora skillnader eller oförklarliga halter av analyserade ämnen, samt vid högre vattenflöden. 3 Provtagningsfrekvens från och med mitten av november, innan dess 1 gång/månad. 4 Mätning påbörjades i november Analys utförs om något om ämnena påvisas i punkten Nedströms. 8 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

9 Figur 3. Tidsaxel för perioden oktober 2011, då provtagningarna i Kävlingeån startade, till utgången av december På tidsaxeln redovisas när de olika provtagningarna påbörjades, samt händelser vid Örtoftaverket av betydelse för provtagningarna. 3.2 Provtagningsförfarande och fältmätningsmetoder Provpunkterna Uppströms, Nedströms, Utgående, A och C I provpunkterna Uppströms, Nedströms och Utgående tas vattenprover cirka 0-0,5 meter under vattenytan med hjälp av en plastbägare fäst på en teleskopisk stång. Proven från Uppströms och Nedströms tas så centralt i Kävlingeåns åfåra som möjligt. I Utgående tas proven i dammen vid Örtoftaverket, ovanför ett galler i botten vilket fungerar som utlopp. Även i provpunkterna A och C tas vattenprover med hjälp av en plastbägare fäst på en teleskopisk stång. Proven tas i mynningen till rören där dag- respektive dräneringsvatten rinner ut i ån. Provtagning görs endast om vatten flödar ut från rören. I samband med provtagning mäts fältparametrarna temperatur, ph, redoxpotential, syrehalt och konduktivitet på vatten i plastbägaren. Mätning utförs med ett multiinstrument av märket Aquameter (AquaRead AM-200, probe AP-800 eller AP-2000) som har kalibrerats före användning. Prov tas i flaskor tillhandahållna från laboratoriet och förvaras i kyla för transport till laboratorium. Analyserna utförs av, som är ackrediterat för miljöanalyser av styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC). 9 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

10 3.2.2 Provpunkterna Boj 1 Boj 5 10 (19) Provpunkterna Boj 1 Boj 5 är belägna ungefär i mitten av Kävlingeåns åfåra. Vid varje boj finns två temperaturgivare av typen Diver placerade cirka 0,5 meter under vattenytan, för loggning av temperatur var 10:e minut. Mätutrustningen töms på data ungefär var tredje månad med hjälp av båt. Vid Boj 2 Boj 5 finns förutom temperaturgivare även två slangar för vattenintag 0,5 meter under vattenytan respektive 0,5 meter ovan åbotten. Slangarna leds längs botten till åns norra strand. Via slangarna pumpas vatten med en peristaltisk pump genom en flödescell för mätning av fältparametrarna temperatur, ph, redoxpotential, syrehalt, konduktivitet och turbiditet. Mätning utförs med ett multiinstrument av märket Aquameter (AquaRead AM-200, probe AP-800 eller AP-2000) som har kalibrerats före användning. 4 Resultat Samtliga fältmätnings- och laboratorieresultat redovisas i tabellform i bilaga 2. Laboratorierapporterna återfinns i bilaga Kävlingeån Under perioden november 2012 december 2013 utfördes fältmätningar och provtagningar för laboratorieanalys i punkterna Uppströms och Nedströms en gång per månad, totalt 14 tillfällen Kontinuerliga temperaturmätningar De kontinuerliga temperaturmätningarna vid Boj 1 till Boj 5 påbörjades den 1 november Boj 1 är belägen uppströms och övriga fyra bojar nedströms utsläppspunkten från Örtoftaverket. Mätningarna för perioden 1 november 31 december 2013 redovisas i diagramformat i bilaga 3. De kontinuerliga temperaturmätningarna visar generellt på små skillnader i temperatur (<0,5ºC) mellan de fem bojarna. Temperaturen vid Boj 1 fluktuerar något mer jämfört med vid övriga bojar. Avvikelser i temperaturer uppmättes vid ett tillfälle under perioden. En snabb höjning av temperaturen uppmättes den 29 november vid Boj 1. Här steg temperaturen kl. 10:20 med ca 2,3ºC på 10 minuter. Vid nästkommande mätning, kl. 10:30 hade temperaturen åter sjunkit till samma nivå som innan. Den förhöjda temperaturen orsakades inte av utsläpp från Örtoftaverket, då Boj 1 är belägen uppströms dess utsläppspunkt. Effekter av temperaturhöjningen i ån märktes även vid de fyra andra bojarna, med 10 minuters fördröjning per boj. Störst temperaturökning uppmättes vid Boj 3 med ca 1,5ºC kl. 10:40 jämfört med föregående mätning. Vid Boj 2, 4 och 5 uppmättes en höjning om ca 0,15-0,25ºC. I tabell 2 redovisas temperaturmätningarna vid Boj 1 Boj 5 den 29 november kl. 10:00 till kl repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

11 Att temperaturhöjningen kunde uppmätas vid samtliga fem bojar tyder på att utjämningen av temperaturen i vattenmassan i Kävlingeån efter en tillfällig temperaturhöjning går relativt långsamt. Detta stämmer inte överens med de beräkningar som gjorts gällande temperaturutjämning i ån vid utsläpp från Örtoftaverket (Sweco 2010). Dock grundas dessa beräkningar på att tillskottet av varmare vatten sker vid botten av ån. Det är inte känt vad som orsakade den tillfälliga temperaturhöjningen den 29 november eller om det skedde ytligt eller djupare ner i ån. Tabell 2. Temperaturmätningar vid Boj 1 till Boj 5 den 29 november 2013, mellan kl.10:00 och 11:30. Värdena är beräknade medelvärden för två temperaturmätare per boj. Förhöjda värden har markerats med blått. Datum och tid Boj 1 Boj 2 Boj 3 Boj 4 Boj :00 5,07 4,84 4,83 4,76 4, :10 5,07 4,83 4,83 4,77 4, :20 7,37 4,85 4,84 4,77 4, :30 5,02 5,03 4,86 4,77 4, :40 5,01 4,87 6,31 4,77 4, :50 4,94 4,85 4,86 4,91 4, :00 4,98 4,86 4,85 4,78 5, :10 4,97 4,85 4,84 4,79 4, :20 4,92 4,85 4,86 4,80 4, :30 4,90 4,86 4,86 4,80 4, Temperatur, redoxpotential, ph, syre, konduktivitet och turbiditet Resultaten för fältanalyserna i Uppströms och Nedströms redovisas i diagramformat i bilaga 4. I tabell 3 redovisas min-, medel- och maxvärden för fältmätningarna. Resultaten från mätningarna via slangarna vid Boj 2 Boj 5 påbörjades i mitten av november 2013 och redovisas endast i bilaga (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

12 Tabell 3. Min-, medel- och maxvärden för fältmätningar av temperatur, redoxpotential, ph, syre, konduktivitet och turbiditet i provpunkterna Uppströms och Nedströms för perioden november 2012 december Halter i mg/l. Uppströms Nedströms Min Medel Max Min Medel Max Temperatur (ºC) 0,4 10,7 21,1 0, ,0 Redoxpotential (mv) +3, , ph 6,1 7,5 8,4 6,4 7,5 8,4 Syre (mg/l) 6,2 9,9 14,6 5,1 9,2 14,2 Konduktivitet (ms/m) Turbiditet (NTU) Fältmätningarna visar generellt på liknande värden i punkterna Uppströms och Nedströms. Temperaturen varierade som förväntat med årstiderna. Skillnaden mellan punkterna var störst i september 2013, då temperaturen var 2,2 ºC högre i Uppströms än i Nedströms. Redoxpotentialen varierade mycket under perioden. I punkterna Uppströms/Nedströms var den som högst +150 mv och som lägst +3,0 mv. ph varierade under perioden mellan 6,1 och 8,4 i Uppströms/Nedströms. Medelvärdet i båda punkterna låg på ph 7,5, vilket motsvarar normalt ph-värde för sjöar och vattendrag (Kävlingeåns vattenvårdsförbund 2014). Vid ph under ca 6 finns risk för skador på bl.a. fisk. Vid höga ph-värden ökar andelen ammoniak i vattnet (från ammonium), vilket är giftigt för organismerna i vattnet. Skillnaden mellan punkterna var störst i april 2013, då ph var 0,4 enheter lägre i Uppströms än i Nedströms. Syrehalten i vattnet varierade mellan 5,1 och 14,6 mg/l, med en medelhalt om 9,9 mg/l i Uppströms respektive 9,2 mg/l i Nedströms. Syrehalten bedöms utifrån årsminimum och den lägsta uppmätta halten om 5,1 mg/l motsvarar måttligt syrerikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökande temperatur (Wetzel 2001). Den lägsta uppmätta syrehalten under perioden var 5,1 mg/l och uppmättes vid Nedströms i augusti Vattentemperaturen var då ca 19 ºC och syrehalten motsvarar en syremättnad på ca 55 %. Den högsta uppmätta syrehalten under perioden var 14,6 mg/l och uppmättes vid Uppströms i mars Vattentemperaturen var då 1,8 ºC, vilket ger en syremättnad på ca 100 %. repo001.docx (19) RAPPORT Konduktiviteten varierade en del i Uppströms/Nedströms under perioden. Konduktivitet är ett mått på halten lösta salter i vattnet, som kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat (Kävlingeåns vattenvårdsförbund 2014). Maximalt uppmätt konduktivitet i Uppströms/Nedströms var 65 ms/m och lägst 27 ms/m, med en största skillnad om 20 ms/m mellan de båda punkterna. Medelhalterna för båda punkterna var KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

13 41 ms/m. Konduktiviteten är generellt hög i ån och påverkas bland annat av hur lättvittrad berggrunden är i avrinningsområdet, samt av tillskott av närsalter från jordbruk och avloppsvatten. Turbiditeten varierade under perioden. I punkterna Uppströms/Nedströms var den som högst 110 NTU och som lägst 0 NTU Suspenderande ämnen, TOC, BOD7, kväve- och fosforfraktioner Halterna av suspenderande ämnen, TOC, BOD 7 och kväve och fosfor i Uppströms och Nedströms åskådliggörs i diagramformat i bilaga 5. I tabell 4 redovisas min-, medel- och maxvärden. Tabell 4. Min-, medel- och maxvärden för suspenderande ämnen, TOC, BOD 7, kvävefraktioner och fosfor i provpunkterna Uppströms och Nedströms för perioden november 2012 december Halter i mg/l. Uppströms Nedströms Min Medel Max Min Medel Max Suspenderande ämnen 2,7 5,2 8,8 <2,1 5,5 8,5 BOD 7 <1,0 1,7 3,3 <1,0 1,8 4,6 TOC 5,8 7,3 8,5 5,8 7,4 9,1 Totalkväve 0,37 4,1 9,7 0,45 4,2 10 Ammoniumkväve 0,056 0,14 0,36 0,042 0,12 0,27 Nitrit <0,010 0,14 0,94 <0,010 0,14 1,0 Totalfosfor 0,020 0,052 0,069 0,026 0,052 0,075 Skillnaden i halter är generellt liten mellan punkterna Uppströms och Nedströms. De variationer som förekommer mellan punkterna uppvisar inget särskilt mönster, det vill säga att högre halter inte har uppmätts oftare i en av punkterna jämfört med i den andra. Suspenderande ämnen är ett mått på halten organiska och oorganiska partiklar som är uppslammade i vattnet och ökar vanligtvis med ökande vattenföring. Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ) anger mängden syre (löst i vatten) som förbrukas vid biologisk nedbrytning under 7 dygn. De uppmätta halterna av suspenderande ämnen och BOD 7 stämmer väl överens med mätningarna som utförts av Kävlingeåns vattenförbund under Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på halten syreförbrukande ämnen i vattnet. De uppmätta halterna bedöms som låga till måttligt höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket1999). Totalkväve utgörs dels av löst och bundet organiskt kväve och dels av oorganiskt kväve (Wetzel 2001). Det oorganiska kvävet förekommer som nitrat (NO 3 - ), nitrit (NO 2 - ) och ammonium (NH 4 + ). Halten nitrit är generellt låg i naturliga sötvatten, men kan öka i sjöar 13 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

14 och vattendrag med stor föroreningsbelastning av organiskt material och vid syrebrist i vattnet. Även halterna av ammoniumkväve är vanligtvis låga i naturliga sötvatten. Högre halter ammonium kan orsakas av utsläpp av avloppsvatten eller gödselpåverkan (Kävlingeåns vattenförbund 2014) samt vid syrebrist i vattnet. Vid högre ph-nivåer och temperatur i kombination med högre ammoniumhalter övergår en del av ammoniumet till ammoniak, som är giftigt för vattenlevande organismer. Vid nedbrytning av ammoniumkväve förbrukas stora mängder syre, vilket kan leda till syrebrist i vattnet. Totalfosfor utgörs av fosfor bundet i eller adsorberat till organiskt och oorganiskt material och av ortofosfat (PO 4 3- ) (Wetzel 2001). Ofta är mer än 90 procent av fosforn i vattenfasen bundet eller adsorberat och därmed inte tillgängligt för växtupptag. Fosfor är vanligen det begränsande näringsämnet i sjöar och vattendrag och höga halter av fosfor leder till övergödning. De uppmätta halterna av totalkväve och totalfosfor stämmer väl överens med mätningarna som utförts av Kävlingeåns vattenförbund under Både kväve- och fosforhalterna bedöms som mycket höga. Halterna av nitrit i ån är förhöjda. Halten i naturliga vatten är generellt cirka <0,03 mg/l (Wetzel 2001). I oktober 2013 uppmättes höga nitrithalter om ca 1 mg/l i både Uppströms och Nedströms Metaller Halterna av metaller i Uppströms och Nedströms redovisas i diagramformat i bilaga 5. I tabell 5 redovisas min-, medel- och maxvärden, samt generella bakgrundshalter för större vattendrag i södra Sverige (Naturvårdsverket 1999). Tabell 5. Min-, medel- och maxvärden för metallhalter i provpunkterna Uppströms och Nedströms för perioden november 2012 december 2013, samt bakgrundshalter för större vattendrag i södra Sverige (Naturvårdsverket 1999). Halter i µg/l. Uppströms Nedströms Bakgrundshalt Min Medel Max Min Medel Max Arsenik 0,72 1,2 2,0 0,69 1,2 2,0 0,4 Bly 0,083 0,21 0,33 0,077 0,22 0,42 0,32 Kadmium 0,0046 0,014 0,035 0,0049 0,015 0,031 0,014 Kobolt 0,079 0,20 0,45 0,073 0,22 0,56 0,13 Koppar 0,83 1,2 1,8 0,55 1,1 1,7 1,3 Krom 0,075 0,19 0,33 0,047 0,21 0,50 0,4 Kvicksilver <0,002 <0,002 0,0025 <0,002 <0,002 0,0027 0,004 Nickel 0,71 1,1 1,8 0,73 1,2 1,8 1,0 Vanadin 0,45 0,71 0,84 0,45 0,72 0,90 0,4 Zink 0,74 2,2 4,6 0,76 2,2 4,5 4,3 14 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

15 Skillnaden i metallhalter mellan punkterna Uppströms och Nedströms är generellt liten. Variationerna i halter mellan punkterna uppvisar inget mönster och högre halter i en av punkterna förekommer inte oftare än i den andra. Medelhalterna i Kävlingeån överskrider bakgrundshalterna för större vattendrag i södra Sverige gällande arsenik, kadmium, kobolt, nickel och vanadin, medan de underskrids för bly, koppar, krom, kvicksilver och zink. Kvicksilver har under perioden endast detekterats i halter över laboratoriets rapporteringsgräns (<0,002 µg/l) i tre av proven från Uppströms och i ett av proven från Nedströms. Tallium har inte detekteras i något av proven Olja och fenoler Låga halter av olja (ca 15 µg/l) detekterades i proven från punkten Nedströms i januari och september De kompletterande analyserna av sparade prov från Uppströms påvisade ingen olja. Fenoler har inte detekteras i något av proven från Nedströms och har således inte analyserats i punkten Uppströms. 4.2 Vatten från Örtoftaverket Fältmätningar och provtagningar för laboratorieanalys i punkten Utgående utfördes en gång per månad med start i juni 2013 och från och med mitten av november varje vecka, totalt vid 11 tillfällen Temperatur, redoxpotential, ph, syre, konduktivitet och turbiditet Resultaten för fältanalyserna i Utgående redovisas i diagramformat i bilaga 6. I tabell 6 redovisas min-, medel- och maxvärden för fältmätningarna. Tabell 6. Min-, medel- och maxvärden för fältmätningar av temperatur, redoxpotential, ph, syre och konduktivitet i provpunkten Utgående för perioden juni december Utgående Min Medel Max Temperatur (ºC) 4,8 11,7 25,2 Redoxpotential (mv) +3, ph 6,2 7,2 8,0 Syre (mg/l) 2,7 7,4 11,1 Konduktivitet (ms/m) Turbiditet (NTU) Värdena för temperatur, ph och syrehalt i punkten Utgående visar inte på några större avvikelser från Kävlingeåns värden. Redoxpotential, konduktivitet och turbiditet visar på större skillnader jämfört med i ån och varierar även kraftigt mellan mättillfällena. 15 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

16 4.2.2 Suspenderande ämnen, BOD 7, TOC, kväve- och fosforfraktioner Halterna av suspenderande ämnen, TOC, BOD 7 och kväve och fosfor i Utgående redovisas i diagramformat i bilaga 7. I tabell 7 redovisas min-, medel- och maxvärden. Tabell 7. Min-, medel- och maxvärden för suspenderande ämnen, TOC, BOD 7 samt kväve- och fosforfraktioner i provpunkten Utgående för perioden juni december Halter i mg/l. Utgående Min Medel Max Suspenderande ämnen 2, BOD 7 <1, TOC 4, Totalkväve <0,10 1,3 3,3 Ammoniumkväve <0,040 0,68 2,1 Nitrit <0,010 0,041 0,13 Totalfosfor <0,010 0,078 0,38 Halterna skiljer sig generellt ganska mycket från halterna i Kävlingeån. Suspenderande ämnen och BOD 7 är ofta högre än i ån, medan halterna av totalkväve är lägre. Övriga parametrar är varierande högre och lägre än i ån Metaller Halterna av metaller i Utgående redovisas i diagramformat i bilaga 7. I tabell 8 redovisas min-, medel- och maxvärden, samt begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket (Miljödomstolen 2011). 16 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

17 Tabell 8. Min-, medel- och maxvärden för metallhalter i provpunkten Utgående för perioden juni december 2013, samt begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket. Halter i µg/l. Utgående Min Medel Max Begränsningsvärde Arsenik 0,34 0,74 1,3 150 Bly 0,14 1,2 3,9 200 Kadmium 0,25 0,67 2,1 50 Koppar 1,0 2,8 5,4 500 Krom 0,14 0,78 2,4 500 Kvicksilver <0,0020 0,0021 0, Nickel 3, Tallium <0,010 0,042 0,10 50 Zink Metallhalterna i utgående vatten från Örtoftaverket är generellt högre än halterna i ån. De underskrider dock begränsningsvärdena med mycket god mariginal Olja och fenoler I tabell 9 redovisas min-, medel- och maxvärden för uppmätta halter av olja och fenoler i provpunkten Utgående, samt begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket (Miljödomstolen 2011). Tabell 9. Min-, medel- och maxvärden för olja och fenoler i provpunkten Utgående för perioden juni december 2013, samt begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket. Halter i µg/l. Utgående Min Medel Max Begränsningsvärde Oljeindex < Fenoler 0,22 1,7 8,4 100 Såväl olja som fenoler i utgående vatten från Örtoftaverket underskrider begränsningsvärdena med mycket god mariginal. 4.3 Provpunkterna A och C I punkterna A (dagvatten från Örtofta by) och C (dräneringsvatten från jordbruksmark) gjordes mätningar vid tre tillfällen under perioden, i april, oktober och november Resultaten redovisas i diagramformat i bilaga 7. Värdena för temperatur, redoxpotential, ph och syrehalt i punkterna A och C visar inte på några större avvikelser från Kävlingeåns värden. Konduktivitet i punkten A visar på större 17 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

18 skillnader jämfört med i ån och varierar kraftigt över året, medan konduktiviteten i punkt C visar på små skillnader i jämförelse med åns värden. Metallhalterna i provpunkt A är generellt högre än halterna i Kävlingeån och liknar halterna i utgående vatten från Örtoftaverket. Halterna i provpunkt C avviker däremot inte nämnvärt från halterna i ån. De högre metallhalterna i A är förväntade, då det utgörs av dagvatten från Örtofta by samt utgående vatten för verket, som avleddes via samma ledning som dagvattnet fram till november Sammanfattande bedömning Provtagning i Kävlingeån har utförts sedan oktober Vid föregående årsrapportering, som innefattade provtagningar till och med oktober 2012, konstaderades att skillnaden i ån var liten mellan provpunkterna uppströms respektive nedströms utsläppspunkten för Örtoftaverket (Sweco 2013). De nu rapporterade undersökningarna visar på samma förhållande. Skillnaden mellan punkterna i ån är fortfarande små och de variationer som uppmätts mellan punkterna uppvisar inget särskilt mönster, det vill säga att högre halter inte har uppmätts oftare i den ena eller andra punkten. Provtagningarna av utgående vatten från Örtoftaverket visar att halterna av metaller, olja och fenoler klarar begränsningsvärdena för anläggningen med mycket god mariginal. Metallhalterna vattnet är generellt högre än i ån, men någon påverkan på Kävlingeån går inte att se. Detta beror sannolikt på att mängden vatten från Örtoftaverket varit liten i förhållande till den totala vattengenomströmningen i ån. Vatten från dammanläggningen för renat dag- och processavloppsvatten har släpps till ån sedan maj 2013, då försöksdrift av dammarna påbörjades. I början av december startades kraftvärmeverket och i mitten av december togs rökgaskondenseringen i drift. Temperaturen på utgående vatten från Örtoftaverket får som högst vara 45 ºC enligt anläggningens villkor (Miljödomstolen 2011). Detta gäller rökgaskondensatet s, medan vattnet från dammanläggningen håller ungefär samma temperatur som Kävlingeån. De kontinuerliga temperaturmätningarna i ån uppströms och nedströms utsläppspunkten visar på små skillnader i temperatur (<0,5ºC). Utvärderingsperioden är dock kort, då rökgaskondensat började avledas till Kävlingeån i mitten av december (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

19 6 Referenser Kävlingeåns Vattenvårdsförbund 2014: Kävlingeån Årsrapport. Rapport tryckt Utförare: ALcontrol AB. Hemsida: Lunds Energikoncernen 2013: Handlings- och uppföljningsprogram för Örtoftaverket avseende uppskjutna frågor i tillståndet. Daterad Miljödomstolen 2011: Växjö tingsrätt, Miljödomstolen. Ansökan om tillstånd till anläggande och drift av ett kraftvärmeverk på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 i Eslövs kommun, Skåne län. Deldom meddelad Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB Naturvårdsverket 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. SMHI 2014: SMHI Vattenwebb. Hemsida: Information inhämtad i mars Sweco 2010: Eslöv Lund Kraftvärme AB. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Miljökonsekvensbeskrivning för ett kraftvärmeverk i Örtofta, Eslövs kommun. Bilaga 9 - Temperaturhöjning i Kävlingeån. Sweco Environment AB, Malmö. Sweco 2011: Eslöv Lund Kraftvärme AB. Kontrollprogram Vattenprovtagning i Kävlingeån före driftstart av kraftvärmeverket. PM. Uppdragsnummer: Daterad Sweco Environment AB, Malmö. Sweco 2013: Örtoftaverket: Vattenkvalité i Kävlingeån: Årsrapport Månatliga provtagningar i Kävlingeån okt 2011 okt Uppdragsnummer: Daterad Sweco Environment AB, Malmö. VISS 2014: VattenInformationsSystem Sverige. Hemsida: Information inhämtad i mars Wetzel, Robert, G. 2001: Limnology: Lake and River Ecosystems. Third edition. Academic Press, San Diego/London. 19 (19) repo001.docx RAPPORT KONTROLLPROGRAM AVSEENDE VATTENKVALITET I KÄVLINGEÅN M.M. JK p:\1228\ _mkb kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 original\kontrollprogram\årsrapport nov2012-dec2013\ra_årsrapport.docx

20 16:1 16:2 15:63 15:49 15:48 Utgående Provtagningspunkter Vatten i Kävlingeån Vatten i Kävlingeån, vid bojar Ledning för renat rökgaskondensat, processavlopps- och dagvatten Dag-/dräneringsvatten Renat dagvatten och processavloppsvatten i damm P:\1228\ _MKB kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\15 Arbetsmtrl_ritn\Rit\Rapport_Vattenkontroll_Bilaga1_ wor Boj 5 Boj Boj 3 Nedströms 500 meter Boj 2 A C Uppströms UPPDRAG NR RITAD AV GRANSKAD K.Johansson DATUM Malmö, Kraftringen Energi AB Sweco Environment AB Hans Michelsensgatan 2 Box 286, Malmö Tel Fax UPPDRAGSLEDARE Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. Årsrapport november december 2013 SKALA NUMMER BET 1:6000 (A4) K.Andersson BILAGA 1 K.Andersson

21 Örtoftaverket Vattenkvalitet i Kävlingeån: Årsrapport november december 2013 Resultat fältmätningar och laboratorieanalyser BILAGA 2 Temperatur Redoxpotential ph Syre Konduktivitet Turbiditet Temperatur Redoxpotential ph Syre Konduktivitet Turbiditet C mv mg/l ms/m NTU C mv mg/l ms/m NTU Uppströms Boj 2 övre ,2 45 7,8 10, ,0 73 7,3 8, ,8 27 7,3 12, ,2 68 7,0 9, ,4 9,0 7,1 11, ,9 48 7,6 10, , ,4 12,8 31 e.a. Boj 2 undre ,8 3,0 8,3 14,6 42 e.a ,7 89 7,2 7, , ,4 9, ,2 32 7,1 10, ,5 78 7,7 8, ,9 17 7,5 10, ,1 23 7,5 9, Boj 3 övre ,8 40 7,8 10, ,7 29 7,6 6, , ,4 6,2 47 e.a ,2 48 7,4 10, ,9 13 6,5 7, ,3 15 7,6 9, ,3 34 6,1 7, Boj 3 undre ,6 92 7,7 8, ,6 42 7,6 9, ,4 37 7,5 11, ,3 37 7,5 10, Min 0,4 3,0 6,1 6, ,2 26 7,7 10, Medel 10,7 57 7,5 9, Boj 4 övre Max 21, ,4 14, ,6 22 7,7 10, Nedströms ,2 75 7,6 10, ,3 44 7,5 9, ,3 35 7,7 9, ,1 23 7,4 12, Boj 4 undre ,4 32 7,4 11, ,7 36 7,9 10, , ,4 13,2 29 e.a ,2 57 7,5 10, ,2 3,0 8,0 14,2 41 e.a ,1 54 7,8 10, , ,8 6, Boj 5 övre ,8 83 7,5 8, ,6 11 7,9 8, ,2 20 7,6 8, ,1 76 7,6 9, ,0 40 7,8 9, ,1 43 7,8 9, , ,2 5,1 45 e.a. Boj 5 undre ,7 0,7 6,5 6, ,2 36 7,9 7, ,2 11 6,4 6, ,1 46 7,5 9, ,6 34 7,7 7, ,0 8,5 7,7 9, ,3 59 7,8 9, Min 0,4 0,7 6,4 5, Medel 10,0 51 7,5 9, Max 20, ,4 14, Utgående ,2 26 7,3 11, ,8 7,0 7,9 9, ,2 72 7,4 9,5 43 e.a ,7 10 6,5 6, ,8 34 6,2 9, ,0 3,2 8,0 4, , ,0 7,7 56 e.a , ,8 8, , ,1 9, ,6 7,6 7,3 3, ,3 10 7,1 2,7 97 e.a. Min 4,8 3,2 6,2 2, Medel 11,7 62 7,2 7, Max 25, ,0 11, A , ,7 6, ,4 58 5,8 10, ,2 62 7,0 7, C , ,4 9, ,8 13 6,4 9, ,9 56 7,8 9, e.a. - ej analyserad 1 (4) P:\1228\ _MKB kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 Original\Kontrollprogram\Årsrapport nov2012-dec2013\bilaga_tabell_analyser_nov2012-dec2013

22 Örtoftaverket Vattenkvalitet i Kävlingeån: Årsrapport november december 2013 Resultat fältmätningar och laboratorieanalyser BILAGA 2 Laboratoriets rapportersgräns har använts vid beräkning av medelvärden, i de fall där halterna underskrider rapporteringsgränsen. ph Suspenderad Ammoniumkväve BOD 7 TOC Totalkväve substans Nitritkväve Totalfosfor mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Uppströms ,9 <5,0 <1,0 6,2 3,3 0,094 0,080 0, ,8 6,7 <1,0 5,8 5,5 0,28 0,071 0, ,8 6,8 1,1 8,5 4,6 0,23 0,070 0, ,0 5,5 <1,0 7,0 4,9 0,085 0,10 0, ,0 7,3 1,9 6,7 4,7 0,14 0,070 0, ,2 2,9 1,6 7,8 2,9 0,10 0,046 0, ,9 8,8 3,3 8,3 1,1 0,12 0,050 0, ,0 4,5 <1,0 6,5 1,8 0,36 0,13 0, ,1 7,9 2,9 7,4 0,37 0,056 <0,01 0, ,7 2,9 <1,0 7,2 1,2 0,10 0,070 0, ,7 3,1 <1,0 8,3 2,0 0,10 0,060 0, ,8 4,2 2,9 7,7 5,9 0,10 0,94 0, ,8 4,7 1,9 8,0 9,7 0,081 0,15 0, ,0 2,7 2,0 7,2 9,7 0,17 0,11 0,042 Min 7,7 2,7 <1,0 5,8 0,37 0,056 <0,01 0,020 Medel 7,9 5,2 1,7 7,3 4,1 0,14 0,14 0,052 Max 8,2 8,8 3,3 8,5 9,7 0,36 0,94 0,069 Nedströms ,9 <5,0 <1,0 6,2 3,4 0,092 0,080 0, ,8 7,8 <1,0 5,8 5,6 0,27 0,072 0, ,7 6,3 1,4 9,1 4,8 0,23 0,070 0, ,0 5,3 <1,0 6,9 4,8 0,086 0,10 0, ,1 6,8 2,6 6,9 4,9 0,13 0,060 0, ,2 3,9 1,5 7,9 2,7 0,11 0,046 0, ,9 7,8 3,2 8,1 1,3 0,15 0,050 0, ,1 4,5 <1,0 6,3 1,7 0,17 0,13 0, ,1 8,5 3,2 7,4 0,45 0,060 <0,01 0, ,7 3,4 <1,0 6,9 1,4 0,10 0,070 0, ,7 <2,1 <1,0 8,1 2,0 0,060 0,060 0, ,8 5,9 1,7 8,0 5,8 0,042 1,0 0, ,8 6,8 4,6 7,9 9,7 0,074 0,14 0, ,0 2,5 1,4 7,3 10 0,16 0,11 0,044 Min 7,7 <2,1 <1,0 5,8 0,45 0,042 <0,01 0,026 Medel 7,9 5,5 1,8 7,4 4,2 0,12 0,14 0,052 Max 8,2 8,5 4,6 9,1 10 0,27 1,0 0,075 Utgående ,9 9,4 <1,0 4,4 0,66 0,068 0,020 0, ,0 <2,1 1,6 4,7 <0,10 <0,040 <0,01 <0, ,3 22 5,2 9,9 0,32 <0,040 0,010 0, ,6 <2,1 <1,0 5,2 0,29 0,044 <0,01 <0, , ,66 <0,040 <0,01 0, ,7 15 5,1 7,3 3,0 2,1 0,13 0, ,6 <2,9 2,5 7,3 3,3 2,1 0,11 0, ,9 3,7 5,0 5,7 2,1 1,6 0,090 0, e.a.* e.a.* e.a.* 36 1,5 0,83 e.a.* 0, ,2 9, ,73 <0,040 <0,01 0, , ,4 1,7 0,52 <0,01 0,040 Min 7,0 <2,1 <1,0 4,4 <0,10 <0,040 <0,01 <0,010 Medel 7, ,3 0,68 0,041 0,078 Max 8, ,3 2,1 0,13 0,38 e.a. - ej analyserad *Avbokad p.g.a tidskänslig analys. Leverans av prov till laboratoret försenades av paketleverantören och stod hos leverantören över helgen. 2 (4) P:\1228\ _MKB kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 Original\Kontrollprogram\Årsrapport nov2012-dec2013\bilaga_tabell_analyser_nov2012-dec2013

23 Örtoftaverket Vattenkvalitet i Kävlingeån: Årsrapport november december 2013 Resultat fältmätningar och laboratorieanalyser BILAGA 2 Laboratoriets rapportersgräns har använts vid beräkning av medelvärden, i de fall där halterna underskrider rapporteringsgränsen. Ca Fe K Mg Na Si Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Mo Ni P Pb Sr Zn V Tl mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Uppströms ,22 9,1 6,9 15 4,6 42 1, ,0079 0,19 0,28 1,2 <0, ,9 1,1 86 0, ,7 0,64 <0, ,37 6,1 6,6 18 5, , ,017 0,22 0,33 1,2 <0, ,6 1,3 76 0, ,5 0,84 <0, ,31 5,0 6,0 13 5,5 67 0, ,017 0,25 0,14 0,96 <0, ,8 1,1 55 0, ,2 0,68 <0, ,30 3,8 5,8 12 4, , ,017 0,17 0,30 1,8 0, ,7 1,2 61 0, ,8 0,66 <0, ,55 4,1 6,0 13 4,7 59 0, ,014 0,20 0,25 1,0 <0, ,9 1,1 43 0, ,5 0,71 <0, ,67 3,2 5,7 15 3,1 22 1, ,010 0,19 0,14 1,1 <0, ,2 1,1 36 0, ,2 0,68 <0, ,49 3,2 5,7 16 1,3 16 1, ,007 0,19 0,075 1,3 0, ,3 0, , ,6 0,79 <0, ,34 3,3 5,8 15 2,5 22 1,5 98 0,012 0,14 0,17 1,1 <0, ,2 1,0 47 0, ,9 0,80 <0, ,29 3,2 5,8 15 2,6 22 1,9 93 0,011 0,13 0,13 1,1 0, ,3 1,1 49 0, ,3 0,84 <0, ,33 3,8 6,4 21 5,2 13 2, ,035 0,12 0,11 0,83 <0, ,5 0, , ,6 0,75 <0, ,36 3,8 5,5 22 4,2 9,1 1,3 97 0,0046 0,079 0,085 0,86 <0, ,5 0, , ,74 0,45 <0, , ,4 25 4,5 38 1,1 98 0,011 0,45 0,17 1,4 <0, ,2 1,8 83 0, ,5 0,64 <0, ,36 5,9 5,5 15 5, , ,019 0,24 0,30 1,6 <0, ,9 1,4 62 0, ,4 0,79 <0, ,36 5,3 5,8 16 5,1 73 0, ,017 0,21 0,23 1,4 <0, ,7 1,2 53 0, ,3 0,68 <0,01 Min 57 0,22 3,2 5,5 12 1,3 9,1 0, ,0046 0,079 0,075 0,83 <0, ,6 0, , ,74 0,45 <0,01 Medel 76 0,38 5,6 6,1 16 4,1 58 1,2 98 0,014 0,20 0,19 1,2 0, ,0 1,1 59 0, ,1 0,71 <0,01 Max 87 0,7 18 8,4 25 5, , ,035 0,45 0,33 1,8 0, ,5 1,8 86 0, ,6 0,84 <0,01 Nedströms ,21 8,7 6,9 15 4,5 44 1, ,011 0,20 0,50 1,6 <0, ,9 1,3 88 0, ,9 0,64 <0, ,39 6,2 6,5 18 5, , ,031 0,43 0,33 1,2 <0, ,6 1,4 81 0, ,1 0,90 <0, ,28 4,9 6,1 13 5,7 62 0, ,019 0,22 0,15 0,90 <0, ,7 1,1 53 0, ,7 0,63 <0, ,30 4,0 6,1 12 4, , ,014 0,17 0,24 1,4 <0, ,5 1,3 61 0, ,6 0,64 <0, ,58 4,4 6,4 14 5,0 56 0, ,014 0,21 0,21 1,0 <0, ,9 1,1 45 0, ,4 0,72 <0, ,63 3,0 5,4 14 2,9 23 1, ,012 0,18 0,16 0,96 <0, ,1 1, , ,3 0,67 <0, ,51 3,4 5,8 17 1,3 17 1, ,0069 0,22 0,12 0,93 <0, ,4 1,0 52 0, ,4 0,84 <0, ,33 3,3 5,8 15 2,6 17 1,6 97 0,012 0,13 0,10 0,93 <0, ,2 1,0 48 0, ,3 0,76 <0, ,31 3,2 5,8 16 2,7 28 2,0 95 0,011 0,14 0,091 0,76 0, ,3 0, , ,5 0,76 <0, ,31 3,7 6,4 21 5,1 20 2, ,019 0,14 0,11 0,77 <0, ,4 0, , ,5 0,78 <0, ,27 3,6 5,6 19 4,2 7,9 1,1 97 0,0049 0,073 0,05 0,55 <0, ,7 0, , ,76 0,45 <0, , ,8 26 4,5 66 1,2 99 0,019 0,56 0,23 1,1 <0, ,2 1,8 96 0, ,3 0,76 <0, ,39 5,8 5,5 15 5, , ,020 0,23 0,38 1,7 <0, ,8 1,5 63 0, ,6 0,89 <0, ,35 5,4 5,9 16 5,2 72 0, ,018 0,19 0,19 1,3 <0, ,6 1,3 50 0, ,1 0,58 <0,01 Min 58 0,21 3,0 5,4 12 1,3 7,9 0, ,0049 0,073 0,047 0,55 <0, ,5 0, , ,76 0,45 <0,01 Medel 76 0,37 5,7 6,2 16 4,2 68 1,2 99 0,015 0,22 0,21 1,1 0, ,0 1,2 61 0, ,2 0,72 <0,01 Max 85 0, ,8 26 5, , ,031 0,56 0,50 1,7 0, ,7 1,8 96 0, ,5 0,90 <0,01 Utgående , , , ,1 14 0,65 3,1 <0, , , ,96 0, , , , ,50 0,53 0,14 2,2 <0,002 4,5 3,6 3,6 6,7 0, ,07 0, ,70 9,0 6,2 7,8 1, , ,2 8,2 1,2 4,3 <0, , , ,9 0, ,04 9,3 7,3 8,2 1,9 46 0, ,35 0,85 0,15 1,0 <0, ,8 5,1 8,3 0, ,27 0, ,71 8,6 3,0 18 1, , ,47 5,2 1,12 3,0 0, ,4 6, , ,8 0, ,78 6,6 4,2 36 2, , ,60 6,6 2,4 5,4 <0, , , ,91 <0, ,37 6,1 4,7 89 3, ,1 36 0,39 6,7 0,61 2,1 <0, ,1 9,6 20 0, ,49 0, ,55 5,4 3,7 88 3, , ,25 5,6 0,40 2,0 <0, ,1 7,3 17 0, ,41 <0, ,41 5,9 4, ,6 150 <1 38 0,32 6,8 0,37 2,5 <0, , , ,47 0, ,0 9,4 5,0 96 3, ,3 46 0, ,83 3,0 <0, , , ,80 0, ,5 7,6 5,6 97 4, , , ,72 1,9 <0, , , ,48 0,014 Min 30 0,015 5,4 3,0 7,8 0, , ,25 0,53 0,14 1,0 <0,002 4,5 1,4 3,6 6,7 0, ,072 0,010 Medel 77 0,57 9,0 6,3 54 2, , ,67 8,4 0,78 2,8 0, , , ,78 0,042 Max 160 1, , ,3 50 2,1 23 2,4 5,4 0, , , ,9 0,10 A ,34 4, , ,2 45 0,30 3,1 1,2 35 0, ,1 4,0 89 1, ,2 e.a ,65 8,7 3,0 18 1, , ,41 4,8 0,96 3,0 0, ,2 5, , ,6 e.a ,84 7,3 7,5 34 3, ,4 46 0,50 5,9 1,5 4,3 <0, ,9 9,5 49 1, ,84 e.a. C ,25 6, ,4 54 0, ,018 0,19 0,17 1,8 <0, ,1 1, , ,2 0,64 e.a ,34 5,8 9,3 36 3, ,1 66 0,030 0,28 0,31 1,6 <0, ,1 1, , ,0 1,1 e.a ,15 1,6 5,0 14 4, , ,018 0,15 0,29 2,3 0, ,49 1, , ,2 0,74 e.a. e.a. - ej analyserad 3 (4) P:\1228\ _MKB kraftvärmeverk_elkv\500_arbeten_efter_dom_i_\19 Original\Kontrollprogram\Årsrapport nov2012-dec2013\bilaga_tabell_analyser_nov2012-dec2013