Haganäs Bostadsområde PM Miljö

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Haganäs Bostadsområde PM Miljö"

Ludvig Forsberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg

2 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina Wallinder Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Planer och program Lakvattenanläggningen Lakvattnets sammansättning Samlad riskbedömning... 6 Tabeller Tabell 1 Lakvattnets innehåll av karakteristiska ämnen... 5 Tabell 2 Metaller i lakvattnet... 5 Tabell 3 TRI och dess nedbrytningsprodukt i lakvattnet Figurer Figur 1 Karta över Älmhults tätort. Planområdet ungefärligt markerat med en ring... 1 Figur 1 Avfallsanläggningens och lakvattenanläggningens placering Figur 2 Fördelningsdike, vatten sprids ut över översilningsyta i

.. 5 Tabell 3 TRI och dess nedbrytningsprodukt i lakvattnet.... 6 Figurer Figur 1 Karta över Älmhults tätort.

4 Haganäs Bostadsområde - PM Miljö 1. Bakgrund och syfte Älmhults kommun har påbörjat ett planarbete för ett nytt bostadsområde vid Haganäs (dnr B0315). Området ligger strax öster om Älmhult, mellan Danska vägen (väg 120) och riksväg 23, se Figur 1. Det gränsar i väster mot ett mindre industri- och handelsområde med till exempel en bygghandel och i söder mot Haganäs handelsområde och Haganässkolan. I norr och öster gränsar planområdet mot naturmark med lakvattendammar som hör till Äskya avfallsanläggning. Ramböll har av Älmhults kommun fått i uppdrag att utreda risk för lakvattenpåverkan, från Äskya avfallsanläggning, på det planerade området Haganäs bostadsområde. Väg 120 Äskya avfallsanläggning Lakvattendammar Planområdet Väg 23 Figur 1 Karta över Älmhults tätort. Planområdet ungefärligt markerat med en svart oval. En planbeskrivning för området togs fram under våren 2013 och samråd om detaljplanen hölls mellan och Enligt samrådsyttrande (dnr ) framgår att Länsstyreslen anser att genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) därmed, i enlighet med 6 kap 11, 12 miljöbalken, behöver tas fram. Kommunen har dock efter fortsatt samråd med Länsstyrelsen, beslutat att en MKB inte är nödvändig men att en utredning om närheten till Äskya avfallsanläggnings lakvattendammar behöver göras. 1 av 6

Det gränsar i väster mot ett mindre industri- och handelsområde med till exempel en bygghandel och i söder mot Haganäs handelsområde och Haganässkolan.

5 1.1 Planer och program Älmhults kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för delar av fastigheten Äskya 1:27 (Detaljplan för Haganäs bostadsområde, , dnr B0315). Förslaget till detaljplan syftar till att ta fram förutsättningar för bostäder inom ett område som i översiktsplanen för Älmhults kommun, antagen 2007:11:28, inte anger någon specifik markanvändning. Detaljplanområdet ryms inom Planprogrammet för Haganäsområdet från I planprogrammet anges att avsikten med bostadsområdet är att ge förutsättningar för attraktiva bostäder vid vatten. Skisserna visar ett bostadsområde som är placerat kring en central dagvattendamm och en myr med spänger, fågeltorn osv. Den största delen av planområdet är idag inte planlagt. I planområdets allra sydligaste del finns en gällande detaljplan, Handelsområde Haganäs (Dp 158), laga kraft , som har genomförandetid till Lakvattenanläggningen Lakvatten från Äskya avfallsanläggning behandlas i ett system av dammar och våtmarker som ligger söder om väg 120 i direkt anslutning till planområdet (se Figur 2). Själva avfallsanläggningen ligger norr om planområdet på andra sidan av väg av 6

Detaljplanområdet ryms inom Planprogrammet för Haganäsområdet från 2010. I planprogrammet anges att avsikten med bostadsområdet är att ge förutsättningar för attraktiva bostäder vid vatten.

6 Figur 2 Avfallsanläggningens och lakvattenanläggningens placering. Lakvattenanläggningen togs i bruk i slutet av Tillstånd att anlägga och driva lakvattenanläggningen gavs av Miljödomstolen (M ) tillsammans med tillstånd för övriga delar av verksamheten vid avfallsanläggningen. Enligt villkor för verksamheten ska våtmarksanläggningen inhägnas i den omfattning som fordras för att hindra obehörigt tillträde. På grund av villkoret kan det antas att lakvattenanläggningen kommer att vara inhägnad i sin helhet i anslutning till det planerade bostadsområdet. Lakvattenanläggningen är utformad som ett system av grunda dammar med flacka slänter och avslutas med att lakvattnet silas över en mosse genom att vattnet bräddar längs med en ca 200 meter lång ränna, se Figur 3. Från utloppet av anläggningen leds vattnet i ledning via en pumpstation till Drivån. 3 av 6

Enligt villkor för verksamheten ska våtmarksanläggningen inhägnas i den omfattning som fordras för att hindra obehörigt tillträde.

7 Figur 3 Fördelningsdike, vatten sprids ut över översilningsyta. 3. Lakvattnets sammansättning Som underlag för en översiktlig bedömning av hälsorisker med lakvattnet sammanfattas nedan resultat från lakvattenkarakterisering, som utfördes 2001 (Kylefors 2002) 1, samt resultat från kontrollprovtagningar 2012 (AlControl 2013) 2. För ämnen där det är stor skillnad i halt mellan 2001 och 2012 har värden från 2012 använts i första hand. Riskbedömningen bör baseras på halter i det obehandlade lakvattnet, eftersom det är oklart hur stor föroreningsreduktion som sker i olika steg genom anläggningen. Lakvattnet karakteriseras av hög halt av kväve, främst i form av ammonium, TOC (organisk halt mätt som totalt organiskt kol) och järn. Saltinnehållet i form av klorid är också högt (Tabell 1). Gränsvärden för otjänligt vatten med avseende på dessa parametrar saknas i Socialstyrelsens försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17, ändring 2005:20). Halterna i lakvattnet är dock mycket högre än nivåerna för tjänligt med anmärkning. För nitritkväve ligger halterna i lakvattnet lägre än gränsvärdet för otjänligt. Det kan dock inte uteslutas att högre 1 Karakterisering av lakvatten från Äskyas avfallsupplag, Kylefors, Katarina Avdelningen för avfallsteknik, Luleå Universitet Äskya avfallsanläggning, årsredovisning 2012, Kommentarer till vattenanalyser 2012, ALcontrol Laboratories av 6

Lakvattnets sammansättning Som underlag för en översiktlig bedömning av hälsorisker med lakvattnet sammanfattas nedan resultat från lakvattenkarakterisering, som utfördes 2001 (Kylefors 2002) 1, samt

8 halter nitritkväve kan uppstå i våtmarksanläggningen genom oxidation av ammoniumkväve. Tabell 1 Lakvattnets innehåll av karakteristiska ämnen Lakvatten SOFS 2005:20 (mg/l) medel max medel tjänl. m. anm. otjänligt ammoniumkväve nitritkväve klorid järn TOC 500 Lakvattnets innehåll av metaller finns sammanställt i Tabell 2. Av den framgår att de analyserade metallhalterna är lägre än Socialstyrelsens gränsvärden för dricksvatten. Tabell 2 Metaller i lakvattnet Lakvatten SOFS 2005:20 (µg/l) medel max medel otjänligt krom bly nickel zink gränsvärde saknas kadmium kobolt gränsvärde saknas koppar arsenik <10 a 10 kvicksilver <0.10 < a Högsta uppmätta värde 6,15. Detektionsgräns mellan 6 och 15,3. Vid karakteriseringen 2001 analyserades lakvattnet med avseende på ett stort antal organiska ämnen, t.ex. olika lösningsmedel och bekämpningsmedel. Av de ämnen som gick att detektera förekom de flesta i mycket låga halter. Halterna kan dock variera betydligt mellan olika tillfällen. De ämnen som sticker ut med en påvisbar halt vid alla analystillfällen är trikloreten och cis-1,2-dikloreten (Tabell 3). Cis-1,2-dikloreten är en nedbrytningsprodukt av trikloreten. Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvattens innehåll av trikloreten är 10 µg/l, vilket kraftigt överskreds i lakvattnet när provtagningar utfördes Av tabellen (Tabell 3) framgår även amerikanska federala gränsvärden för dricksvatten avseende innehåll av trikloreten och cis-1,2 dikloreten. 5 av 6

5 klorid 500 100 järn 29 47 24 0.5 TOC 500 Lakvattnets innehåll av metaller finns sammanställt i Tabell 2.

9 Tabell 3 TRI och dess nedbrytningsprodukt i lakvattnet. Lakvatten 2001 US EPA LIVSFS 2001:30 (µg/l) medel max dricksvatten dricksvatten cis-1,2 dikloreten trikloreten Samlad riskbedömning Lakvattnet från Äskya som behandlas i våtmarksanläggningen vid det planerade bostadsområdet har en sådan sammansättning att det skulle vara olämpligt om människor kommer i kontakt med det, så att exempelvis barn får i sig av vattnet. Analyser tyder inte på att enskilda ämnen förekommer i halter som innebär akuta risker. Innehållet av klorerade lösningsmedel överskrider dock gällande gränsvärde för dricksvatten och vattnet är mycket kraftigt påverkat av järn, ammonium och organiskt material. Det finns också en viss risk att nitrit bildas i våtmarken i halter som överskrider gränsvärden för dricksvatten. Då tillståndet för Äskya avfallsanläggning föreskriver att våtmarksanläggningen ska inhägnas i den omfattning som fordras för att hindra obehörigt tillträde får man förutsätta att inhägnaden utformas så att människor i olika åldrar som rör sig i området inte kan komma i kontakt med lakvattnet. Speciellt viktigt är det att tänka på att barn kan vara lockade av miljön med vatten som rör sig i en ränna m.m. Det bedöms inte finnas någon risk med aerosoler som sprids från dammarna. Vattnet kan inte antas innehålla patogener och vattnets giftighet är inte så hög att det är någon fara att komma i kontakt med enstaka droppar eller stänk. Vid platsbesök vid anläggningen kunde inte någon lukt av lakvattnet uppfattas och det finns normalt ingen anledning att förvänta sig att denna typ av lakvatten skulle ge upphov till besvärande lukt. 6 av 6

kontakt med det, så att exempelvis barn får i sig av vattnet. Analyser tyder inte på att enskilda ämnen förekommer i halter som innebär akuta risker.

Relevanta dokument

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...