SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
|
|
- Inga Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier. Belastningen från gruvavfallet på den omkringliggande miljön har negativa effekter på växtlighet och djurliv. Ett exempel på ett sådant gammalt gruvområde finns i de centrala delarna av Kopparberg, ett område kallat Ljusnarsbergsfältet. Sedan början av 1600-talet fram till 1975 har metaller, främst koppar och zink, utvunnits ur berget och är den stora anledningen till att bygden blev till och fick sitt namn. På så sätt är alltså gruvbrytningen en väldigt viktig del i bygdens historia. Fältet är betecknat som fornlämning och den kulturhistoria som finns kvar i form av gamla gruvhål, vattenkonster (pumpar) och dylikt bevaras med hjälp av anläggandet av vandringsstigar, informationstavlor om olika brytningstekniker samt diverse historiska skildringar. Bevarandet av de gamla gruvorna är viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv, på samma gång som det ur ett miljömässigt perspektiv är viktigt att de gamla gruvavfallsupplagen inte förgiftar omkringliggande miljö. Därför måste en behandling av gruvavfallet komma till stånd för att minska miljöbelastningen, samtidigt som man måste ta hänsyn till kulturmiljön. Den mest effektiva behandlingen av surt gruvavfall som läcker metaller till omgivningen är att höja. -höjningen kan göras i lakvattnet, genom att man installerar filter som vattnet måste passera, eller så försöker man höja direkt i avfallet. Då tillsätter man -höjande ämnen till gruvavfallet innan det hinner producera det sura lakvattnet. På det senare sättet kan man lite grovt säga att man minskar uppkomsten av surt lakvatten redan vid källan, medan man i filtervarianten tar hand om det sura lakvatten som bildats. Syftet med de aktuella experimenten är att se om man kan tillsätta olika -höjande (alkaliska/basiska) material till ett surt gruvavfallsmaterial från Ljusnarsbergsfältet i Kopparberg, och därigenom minska uppkomsten av surt, metallrikt lakvatten. Experimenten utförs i en skala som är något större än labskala, kallad mesoskala. I labskala rör det sig oftast om omkring ml, medan i mesoskalan ca liter. I försöken blandas materialen noggrant, vilket är en nyckelfaktor, då resultaten kommer att jämföras med experiment där samma material ingår, men där de istället för att vara blandade är varvade i distinkta lager. Utförande 8 stycken 30 L dunkar packas med noggrant blandade blandningar av en finfraktion (<13 mm) gruvavfall (90 volyms-%) och ett alkaliskt material (10 volyms-%). Materialen blandades på testfältet i Kopparberg under september månad (se bild 2). Dunkarna är försedda med en tappkran i botten (ett nät sitter innan kranen för att förhindra att material följer med vid tappning). En suglysimeter har placerats i mitten av dunken för provtagning. En av dunkarna saknar alkaliskt material och kallas referens. Bild 1 visar en experimentdunk packad med gruvmaterial och LD-sten, en restprodukt från stålindustrin.
2 Bild 1: Bilden visar experimentdunk packad med LD-sten och gruvavfall. Alla experimentdunkar (8st) står i en källarlokal på Kyrkbacksskolan i Kopparberg. Vattning sker kontinuerligt varje vecka med hjälp av en graderad vattenkanna. Prover tas ut i botten av varje dunk samt genom suglysimetrar som är installerade i mitten av varje experimentdunk. På bilden syns lysimeterslangen från vilken man kan ta prover från dunkens mittdel. Det praktiska arbetet med experimenten sköts av elever i årskurs 7 på Kyrkbacksskolan i Kopparberg. Sju grupper om vardera sex elever har ansvar för varsin experimentdunk. Experimentdunkarna har efter packningen placerats i en källarlokal (med vatten och avlopp) på skolan (se bild 3). Under ca ett år kommer försöken att vattnas varje vecka, för att simulera nederbörd, varefter prover tas ut ur tappkranen i botten. samt den mängd vatten som passerat genom dunkarna mäts och noteras av eleverna. Ytterligare provtagning och analyser (, elektrisk konduktivitet, alkalinitet, sulfat, klorid, nitrat, fluorid samt metaller) utförs parallellt av forskare från Örebro universitet. Alla alkaliska material är restprodukter och kommer från olika typer av industrier. LD-sten Restprodukt från stålindustrin/ståltillverkning. Materialet består främst av olika oxider/hydroxider såsom kalk (CaO), järnoxid (FeO), kiseldioxid (SiO 2 ) och magnesiumoxid (MgO). Vid lakning av enbart LD-sten får man ett väldigt högt, ca 12,5.
3 Mesakalk Restprodukt från massatillverkning. Mesakalken i dessa försök kommer från Korsnäs Frövi. Innehållet är främst kalciumkarbonat (CaCO 3 ), men det förekommer även en viss andel släckt kalk (Ca(OH) 2 ). Vid lakning av enbart mesakalk fås ett på runt 11. Mesakalken benämns ibland med en förkortning för dess engelska namn lime mud (förkortas då LM). Bild 2: September 2009, Testfältet, Kopparberg. Start av försök, eleverna blandar sina material (gruvavfall blandas med 10 volyms-% alkaliskt restmaterial) och fyller därefter 30 L dunkar med blandningen. Grönlut Även denna restprodukt kommer från massatillverkning vid Korsnäs Frövi. Materialet består främst av natriumkarbonat (Na 2 CO 3 ) och natriumsulfid (Na 2 S). Vid lakning av grönlut får man ett liknande det för mesakalken, runt 11. Grönlut har också ett engelskt namn, green liquor dreg, förkortas GLD. Restprodukt från kalkindustrin, dvs då man bränner kalksten för att tillverka olika typer av kalkprodukter. en i de här försöken kommer från Nordkalk i Köping och består främst av (kalciumkarbonat/ kalkstensmjöl (CaCO 3 ) samt en viss andel bränd kalk (CaO). Den engelska benämningen för filterkalk är lime kiln dust och förkortas LKD. Då man lakar filterkalken för sig så får man ett på ungefär 12-12,5.
4 Bild 3: Uppställning av de åtta systemen i källarlokal på Kyrkbacksskolan, Kopparberg. Kalkgranuler Restprodukt från vattenavhärdning. Genom att tillsätta små silikakorn (sandkorn) i uppåtriktad ström till kalkrikt vatten i vattenverk, kommer man få en kalciumkarbonat-beläggning på silikakornet. Då en viss mängd kalciumkarbonat fastnat på kornet kommer den inte längre hållas uppe av den motriktade strömmen och faller då ned till botten (där de nu så kallade kalkgranulerna
5 samlas upp). Kalkgranuler kallas ibland också för vattenverksgranuler. Granulerna i de här försöken kommer från Uppsala Vatten. Vid lakning av granulerna får man ett på runt 8. Aska Frövi Restprodukt från energitillverkning med biobränsle. Askan kommer från e.on i Örebro och har legat ute i fria luften några år. Då den har legat ute har den dragit åt sig av luftens koldioxid och har därmed karbonatiserats (det har bildats en karbonatyta på de oxidytor som oftast förekommer hos askor). Karbonatiseringen har medfört att vid lakning av askan får man ett lägre, runt 9, mot det mer vanliga på ungefär 12 för en färsk aska. Aska från träbränsle från Korsnäs Frövi. Askan från Frövi har inte karbonatiserats på samma sätt som den från e.on. Vid lakning av Fröviaskan fås ett på ungefär 12. Resultat Sedan försöken startades i november har 25 liter vatten försetts varje experimentdunk. Då det tog några vattningar för att mätta systemen har ännu inte så stor volym vatten kunnat tas ut, mellan 3 och 10 liter (skiljer mellan vilket alkaliskt material som är iblandat). Detta ger en L/S-kvot (liquid/solid) på mellan 0,1 och 0,3. Bild 4 nedan visar den stora färgvariation som man ser vid provtagning. Den orange-gula färgen som ses mest i röret längst ut till vänster i bild, referensen, kan hänföras till järn/utfällning av olika järnfaser. Det näst mest järnrika provet är det som är ifrån kalkgranulsdunken. Bild 4: Prover tagna Från vänster till höger: Referens,, Kalkgranuler,, Mesakalk, LD-sten, Aska Frövi och Grönlut.
6 Det har visat sig att alla alkaliska inblandningar klarar att höja med minst 3 enheter. i referensdunken ligger runt 2,5 (figur 1), och det material som klarar att höja minst i det här skedet är askan från e.on, där ligger runt 4,5-5 (figur 2a) för närvarande. Resterande inbladningar har som ligger runt 6-7, högst återfinns i de dunkar som har filterkalk eller LD-sten som inblandning (figur 4). 3,0 2,8 Referens 2,6 2,4 2,2 2, Figur 1: i referensdunken. Mätvärden både från elevernas -pennor och från den -elektrod som används vid universitetets/bergskrafts provtagningar. Generellt kan man säga att ju högre desto bättre. Genom -höjning kommer halten av skadliga metaller som är lösta i lakvattnet att minska. Optimalt för att minska belastningen av metaller till områden nära gruvavfallsdeponier ligger runt 8-9. Eventuellt kommer att öka med tiden i lakvattnet från experimentdunkarna, det kan därför fortfarande vara svårt att uttala sig om vilken inblandning som ger det bästa resultatet.
7 Aska Frövi Figur 2a och b: i vatten som rinner ut från dunkarna som är inblandade med askor. Överst ses systemet med aska e.on; den just nu sämst fungerande dunken, med som ligger strax under 5. När det gäller att minska utläckaget av metaller så som koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd) och bly (Pb) är den viktigaste parametern att kontrollera. Som tidigare nämnt så minskar rörligheten för dessa metaller om ökar till minst 6, helst vill man dock ha en -ökning till 8-9, för att vara säker på att man verkligen minskar utläckaget av metaller. En annan viktig parameter som kan påverka utläckage av metaller i ett längre perspektiv är alkalinitet. Alkalinitet kan beskrivas som lösningens förmåga att motstå syra (lågt ). En lösning kan ha ganska högt (runt 8), men om den inte innehåller tillräckligt mycket alkalinitet, eller -buffrande mineral, så kan sjunka väldigt fort bara av en liten syratillsats. Kalkgranul
8 Grönlut Mesakalk Figur 3 a, b och c: i systemen med kalkgranul, grönlut och mesakalk. Alla tre systemen har runt 7. från kalkgranulsdunken ser ut att vara mer konstant än för grönlut (där ökar en aning med tiden) och mesakalk (där minskar något med tiden). Oftast har karbonatbaserade material, så som kalkgranuler och mesakalk, hög buffrande förmåga dvs. hög alkalinitet. Det beror på att de innehåller mycket karbonat i löst form som kan buffra, dvs. lösningen kan motstå mycket syra utan att sjunker. Det mest ultimata alkaliska materialet i experimenten är således det som klarar att både höja till över 8 och samtidigt också ha hög buffrande förmåga, dvs. ha hög alkalinitet. Medelvärden för alkalinitet för de olika systemen visas i tabell 1. Där ser man att det inte är det system med högst som har högst -buffrande kapacitet. Faktum är att systemet med högst just nu; systemet med LD-sten, är det system som har näst lägst alkalinitet. Om är under 5,4 så definieras det som att lösningen inte har någon alkalinitet. Referensdunken och, för tillfället, aska e.on har därför ingen alkalinitet.
9 LD sten Figur 4: i systemen tillsatta filterkalk och LD-sten. är högst för LD-sten, där har ökat från starten och nu är uppe på -värden runt 8,5. i filterkalkssystemet håller sig stabilt på värden runt 7-7,5. Tabell 1: Medelvärden för alkalinitet för de olika systemen. Alkalinitet mäts i enheten mekv/l (milliekvivalenter per liter). Material Alkalinitet, medelvärde Kalkgranul 20 mekv/l Grönlut 15 mekv/l Mesakalk 14 mekv/l 10 mekv/l Aska Frövi 5 mekv/l LD-sten 0,5 mekv/l 0 mekv/l
10 Metallhalterna är kraftigt minskade i alla system som innehåller alkaliskt material, jämfört med referensdunken. För att minska bly (Pb) i lösning är grönluten mest effektiv, medan filterkalk och LD-sten är mest effektiva när det gäller att minska zinkhalten (Zn). Alla materialen är i princip lika effektiva när det gäller att minska kopparhalten (Cu) i lösning. Figur 5 visar hur metallhalterna varierar från starten av försöken och ca 5 månader framåt ,0 Cu µg/l , , ,0 100,0 1, ,1 Referens Mesakalk Grönlut Kalkgranul LD sten Aska Frövi ,0 Pb µg/l 1 000,0 100,0 1, ,1 Referens Mesakalk Grönlut Kalkgranul LD sten Aska Frövi
11 ,0 Zn µg/l , , , ,0 100,0 1, ,1 Referens Mesakalk Grönlut Kalkgranul LD sten Aska Frövi Figur 5: Halter (i µg/l) av metallerna koppar, bly och zink vid olika provtagningstillfällen. Notera att skalan på y-axeln är logaritmisk. Metallhalterna för alla alkaliskt tillsatta system är kraftigt reducerade jämfört med referenssystemet.
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merÖverdämningsförsök på vittrat gruvavfall
Västerbergslagens utbildningscentrum Kvalificerad Yrkesutbildning Markekologisk Design Överdämningsförsök på vittrat gruvavfall En pilotstudie för behandling av historiskt gruvavfall genom överdämning
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merPROJEKTPLAN FÖR PROJEKT INOM LEADER BERGSLAGEN
PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT INOM LEADER BERGSLAGEN 1 INLEDNING 1.1 Projektets namn MiNaLösningar Namnet MiNaLösningar är trippelbottnad där Mi står för Miljö, Na står för Natur och Lösningar är ju dels en
Läs merWÄSA STONE & MINING AB
WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas
Läs merDricksvattenkvalitet och distribution
Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merKALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Läs merModern analytik för skoländamål
KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel
Läs merHelmaltsbryggning med minimalt bryggverk
Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk Hur besvärligt är det egentligen att brygga öl på helmalt? Behöver man verkligen en massa utrustning för att åstadkomma ett bra öl? Går det inte med vanlig köksutrustning?
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merVattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
Läs merEfterbehandling av historiskt gruvavfall med alkaliska restprodukter?
Efterbehandling av historiskt gruvavfall med alkaliska restprodukter? Lotta Sartz a,b och Mattias Bäckström b a Bergskraft, Ljusnarsbergs kommun b MTM-centrum centrum, Örebro universitet Bergskraft EU
Läs merPositiv utveckling för Bergslagens gruvnäring
December 2012 Nyhetsbrev Bergskraft 11 13 I detta nummer Positiv utveckling för Bergslagens gruvor Mässa om gruvjobben Nya WeBerGIS lanseras Injektering bra miljölösning för gamla gruvdeponier Vilken arbetskraft
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merYttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.
Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merLyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening
Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs mera hudceller b nervceller c blodceller d njurceller
Celler som leder signaler kallas för S04_01 a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller S042013 S04_02 Organ X Vad är organ X? S042006 a lever b magsäck c tunntarm d tjocktarm Fred har ett paket
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merPM Dagvattenföroreningar
o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:
Läs merKorrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Läs merGruvor i Sverige. Blaikengruvan år 2006
Gruvor i Sverige Blaikengruvan år 2006 Blaikengruvan, lokalisering Umeå Förutsättningar Miljötillstånd enligt miljöskyddslagen år 2000, driftstart sommaren 2006 Brytningen påbörjades av Blaikengruvan
Läs merLåt komposten vara din vän!
Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merAtt minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder
Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merKoppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen
Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merRiktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merGrundvattenövervakning i Örebro län
Grundvattenövervakning i Örebro län - sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002 Lars-Ove Lång, Jonas Gierup och Sven-Eric Gradstock, SGU SGU-rapport 2003:16 Publ. nr 2003:12
Läs merFoto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET
Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar
2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken
Läs merUtvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar
1 (8) Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar Upprättad av: Veronica Ribé och Patrik Klintenberg, MDH Godkänd av: Per Axelson, Axon Miljöteknik
Läs merGrundvatten i Blekinge
2008:6 Grundvatten i Blekinge Övervakning av brunnar och källor 1 2 Rapport, år och nr: 2008/6 Rapportnamn: län Brunnar och källor Utgåva: Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Dnr:
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merEldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merAvfall, deponier och laktester Eva Lidman
ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merVattenkemi är svårt!
Vattenkemi är svårt! Som desinfektionsmedel är klor det vanligaste alternativet. Klor förbrukas kontinuerligt, dels genom påverkan av solen samt oxidation av de partiklar som skall oskadliggöras. Därför
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merTilläggsbestämmelser till ABVA
Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merAllmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri
Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö
Läs merVision: Kretsloppsanpassad produktion
Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merSkriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.
RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merEgenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:
Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av
Läs merBara vanligt vatten. är inte så bara. Renare vatten och mindre sopor.
Bara vanligt vatten är inte så bara. Renare vatten och mindre sopor. Utan vatten, inget bubbel. Man ska vara rädd om vatten. Vatten hör kanske inte till det du tänker oftast på. Det finns där i din vardag,
Läs merMaria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie
Maria Kallvi Kvalitet & Miljö, SMT Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie GUSAB, Mjölby - historik 1940, 50-tal metallavfall deponeras 1950-tal till 1970-tal metallavfall skickas iväg 1990 undersökning
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merSAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK
KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad
Läs merIn situ tvättning av kisbränderdeponin En efterbehandlingsåtgärd inom Faluprojektet
In situ tvättning av kisbränderdeponin En efterbehandlingsåtgärd inom Faluprojektet SveMins Miljökonferens 2-3 oktober 2012 i Falun Åsa Hanæus, GVT AB Industri och myndigheter i samverkan Prioriterade
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merREDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor
35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på
Läs mertentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt
Läs merTillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs merKontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB
RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun
MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merFoto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT
Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs mer