Yttrande i miljömål nr M avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Transkript

1 Yttrande i miljömål nr M avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö. Föreningen bildades den 1 februari vid ett möte på Kamratgården Tveta. Ett 50-tal personer från bostadsområden i närområdet närvarade på mötet. Det löper f n parallellt flera tillståndsansökningar och det finns flera gällande tillstånd för Telge återvinning AB. Vi är medvetna att vi är sent ute i detta delmål, men vi vill att domstolen ändå fullt ut beaktar våra invändningar, krav och synpunkter. Det är inte helt enkelt för oss att hålla fullständig ordning på alla olika delmål inkl. tillhörande samråd, utökade samråd, huvudförhandling, yttrande, kungörelser, överklagande m.m. Särskilt svårt har det varit under 2005 då vi förutom nämnda möten också har haft informationsmöten och andra möten på soptippen. Skälet till att 2005 har varit ett besvärligt år är, förutom det vi redan nämnt, är flera akuta driftstörningar som har inträffat på Telge Återvinning AB s anläggning i Tveta. Vi har fått utstå en luktupplevelse som kan beskrivas med ord som odör, stank och pyton långt över acceptabel nivå vilket även intygats av miljökontoret i Södertälje kommun samt Telge Återvinning AB. Under 2005 har vi i praktiken fått koncentrera oss på att få myndigheter och Telge Återvinning AB att förstå vidden av de mycket otrevliga störningarna. Dessa akuta luktstörningar har inskränkt vår semester och fritid. Att vara ute i sin trädgård och t ex grilla har varit helt omöjligt vid många, många sommardagar under året för oss närboende. Till saken hör att dessa störningar hade en stor geografisk spridning i området och inte bara var koncentrerade till själva anläggningen. Eftersom allt lakvatten ruttnade under sommaren spreds odören längs med den otäta ledningen till Himmelsfjärdverket. Inspektionsbrunnar och dylikt ventilerade ut stanken. Vår granskning och vårt yttrande i detta delmål är inte fullstädigt. Vi har inte haft tid att i detalj sätta oss in i handlingarna. Men med hjälp av civilingenjör Sofie Pandis och skogtekniker Roger Hammarström har vi dock kommit en liten bit på väg och funnit både intressanta och oroande fakta från vilka vi dragit ett antal slutsatser och trender som vi vill delge miljödomstolen. Telge Närmiljö Sid 1 av 5

2 Problem med användning återvunnet material som sluttäckning De flesta handlingar och möten i detta mål är från tiden före sommaren Denna sommar som för oss närboende gick i odörens tecken. Till vår stora glädje tog sig tillsynsmyndigheten sig samman och den 20/ antog Södertälje kommuns miljönämnd ett föreläggande 650 (se bilaga 1). Enligt det föreläggandet måste Telge Återvinning AB företa ett antal åtgärder för att förhindra lukt från avfallsanläggningen. Vi ska nu försöka visa att luktstörningarna från lakvattendammen och dess ledning till Himmelfjärdsverket är relaterad till den idag sluttäckta delen av hushållsdeponin. Rent geografiskt ligger den delen av tippen närmast lakvattendammen. Vår analys av lakvattnet ifrån den dammen (LV1) under åren 2001 till 2005 ger ett antal olika trender och resultat (se bilaga 2). På 5 år har kurvan för COD i lakvattnet (LV 1) ökat från cirka 200 mg/l till 600 mg/l. Toppnotering en är från augusti 2005 med cirka 860 mg/l. Denna parameter är ju ett mått på hur mycket organsikt material det finns i ett vattenprov. På 5 år har kurvan för arsenik i lakvattnet (LV1) ökat från cirka 0,003 mg/l till 0,010 mg/l. Grovt räknat en ökning på 3 ggr under 5 år. På 5 år har kurvan för bly i lakvattnet (LV1) ökat från cirka 0,001 mg/l till 0,020 mg/l. Grovt räknat en ökning på 20 ggr under 5 år. På 5 år har kurvan för mangan i lakvattnet (LV1) minskat från cirka 1,0 mg/l till 0,5 mg/l. Grovt räknat en halvering under 5 år På 5 år har kurvan för kväve i lakvattnet (LV1) ökat från cirka 100 mg/l till 200 mg/l. Grovt räknat en fördubbling under 5 år. På 5 år har kurvan för totalfosfor i lakvattnet (LV1) ökat från cirka 0,1 mg/l till 1,0 mg/l. Grovt räknat en ökning på 10 ggr under 5 år. I denna kurva kan man läsa av regelbundna toppar. 5 st toppar syns tydligt där halterna på kort tid ( 1 månad) ökar mycket starkt. De flesta topparna är under sommartid förutom 1 st topp som inträffar runt nyår 2002/2003. Den normala förklaringen till fosfortoppar är att fosfor har löst ut från bottensediment p.g.a. att syrehalten i vattnet har starkt reducerats. Dessa fenomen uppträder under sommaren när det är varmt och lugnt (ingen vind som rör om och syresätter vatten) I vissa fall kan även ett istäcke skydda vattnet från syresättning. Andra förklaringar kan vara att man på något sätt rör runt sedimentet direkt eller indirekt. Telge Närmiljö Sid 2 av 5

3 Avgörande för att undvika fosfortoppar är alltså syrehalten. Frågorna som alla (Miljödomstolen, Telge Återvinning AB, Tillsynsmyndighet och Länsstyrelsen) borde ställa är: 1. Varför har syrehalten har fluktuerat under 2001 till 2005? 2. Varför var syrehalten så låg under sommaren 2005? Enligt vår bestämda uppfattning finner man svaren på frågorna i hur lakvattnets karaktär och sammansättning har förändrats under åren 2001 till COD har ökat 3ggr under 5 år. Organsikt material i vatten förbrukar syre vid nedbrytning. Den kontinuerligt ökande halten av organsikt material i lakvattnet genom åren är en direkt orsak till att luktproblemen under 2005 uppstod i kombination med att den befintliga tekniska utrustningen inte förmådde att syresätta lakvattendammen. Följdfrågorna alla (Miljödomstolen, Telge Återvinning AB, Tillsynsmyndighet och Länsstyrelsen) borde ställa är: 3. Var kommer allt organsikt material i lakvattnet från? 4. Varför ökar halten av COD i lakvattnet trots att det är förbjudet att deponera organsikt avfall sedan 2005? Svaret på frågorna 3 och 4 är inte lätt att besvara när det handlar om en deponi. Vi försöker oss ändå på ett resonemang. Om den hittills sluttäckta delen fungerar som den ska med tätskikt och allt, så ska regnvattnet inte i någon större omfattning kunna tränga ner till de gamla komprimerade hushållssoporna. Regnvattnet skall istället föras bort av dräneringsskiftet. Men först har regnvattnet passerat diverse andra skikt bestående av kompost, renad jord, avloppsreningsslam och schaktmassor mm. Rent teoretiskt borde det förhålla sig så att när regnvattnet rinner igenom dessa material ovanför tätskiktet, så tillförs det organsikt material. Vi känner en stor oro att detta kommer att fortgå under lång tid. Skälet till vår oro är: - sluttäckningen kommer att ske successivt under många år och med material ovanför tätskiktet som helt eller delvis består av organsikt återvunnet material. - De enorma mängder organsikt material som man planerar att använda till detta täcke över dräneringsskiktet gör att lakvattnet under mycket lång tid kommer att innehålla höga halter COD med de risker det innebär. - De nuvarande behandlingsmetoderna (rk-celler och bio-celler) av organiskt avfall från hushåll och storkök producerar ett överskottsvatten som tillförs lakvattendammen (LV1) - Den nuvarande behandlingsmetoden för olja o/e metallförorenad jord ger upphov till ett dagvatten som tillförs lakvattendammen - Den nuvarande behandlingsmetoden för olja o/e metallförorenad jord ger upphov till ett processvatten som vi inte vet vart det tar vägen Telge Närmiljö Sid 3 av 5

4 Stora förändringar har skett under de senaste fem åren på Telge Återvinning AB s anläggning. Många av förändringarna är ett resultat av ny lagstiftning beträffande deponi. I det kretslopp som råder lokalt inom anläggningen går det att avläsa förändringar i lakvattnet. Det nu aktuella delmomentet i form av sluttäckning av hushållsdeponin är en del av den förändring som redan idag går att utläsa i lakvattnet. Vi menar att den del av hushållsdeponin som redan är sluttäckt har påverkat lakvattnet avsevärt. Orsaken till denna påverkan är att de material som använts i sluttäckningsskiktet förorenar olika vatten. När organiskt material tvättas ut och hamnar i dränvatten (eller indirekt via lakvatten för de 50mm per år som tränger genom hushållssoporna) hamnar det förr eller senare i lakvattendammen. Vi ser framför oss ett scenario med ett fortsatt förändrat lakvatten om Telge Återvinning AB får tillstånd till att sluttäcka hushållsdeponin eller andra delar av Telge Återvinning AB s anläggning med för stora andelar med organiskt material. Vi kommer i detta scenario få flera störningar i form av ruttnande lakvatten. Vi är sedan tidigare oroliga för att delar av lakvattnet läcker ut i grundvattnet via moränlager och et flertal olika sprickbildningar i berggrunden. Någon uppbyggd bottentätning på Telge Återvinning AB s anläggning finns inte. Vi har också invändningar mot delar av de askor eller förbränningsrester som man planerar att använda i sluttäckningen av hushållsdeponin. Enligt vår uppfattning är det så att en del av de askor som inkommer till Tveta Återvinningsanläggning av fel sort. Bottenaskor har vi inget att invända emot. Däremot är vi mycket skeptiska till de flygaskor som inkommer till anläggningen. I bilaga 3 kan man läsa om en frågeställning vi har diskuterat med tillsynsmyndigheten för både Igelstaverket och Tveta Återvinningsanläggning. I det aktuella mejlet framgår det att panna 1 på Igelstaverket producerar flygaska som normalt ska klassas som farligt avfall. Söderenergi har under januari månad ansökt om ett nytt tillstånd för panna 3 där man idag redan eldar med bränslen som klassas som farligt avfall. Vi misstänker att även de flygaskorna ska klassas som farligt avfall. Vi anser att blandningen av 3 st olika flygaskor från lika många pannor på igelstaverket ska betraktas som farligt avfall om någon av de ingående askorna klassas som det. Det är den korrekta bedömningen. Att fria en sådan blandning öppnar upp för att flera miljögifter deponeras på fel deponier. Man ska inte kunna gömma/blanda ut farligt avfall med annat avfall och på det sättet kringgå gränsvärden. Telge Närmiljö Sid 4 av 5

5 Krav och villkor Vi önskar att miljödomstolen villkorar Telge Återvinning vilken lägsta syrehalt lakvattnet i lakvattendammen och i den komprimerade våtmarken ska hålla. Detta för att förebygga luktstörningar. Även framtida dammar ska ha samma villkor. Vi önskar att miljödomstolen villkorar Telge Återvinning att endast använda flygaska som garanterat inte är farligt avfall, direkt eller indirekt genom utblandning. Vi önskar att miljödomstolen villkorar Telge Återvinning att de noggrant analyserar och redovisar för tillsynsmyndigheten alla ingående material som de löpande använder till sluttäckningen. Tungmetaller i alla använda material ska hålla fastställda gränsvärden för ändamålet. Varje enskilt parti ska kontrolleras och utblandning ska inte få ske för att komma ner under fastställda gränsvärden. Södertälje Föreningen Telge Närmiljö Representerar närboende inklusive tomtägareförening och Ytterby tomtägareförening samt andra intressenter. Stefan Linde David Miller Stig Träff Fredrik Masus Monika Norlin Bilagor: Förteckning över handlingar som utgör grund för vårt yttrande. Telge Närmiljö Sid 5 av 5