Askor i Sverige Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Transkript

1 Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1

2 Innehållsförteckning 1 Syfte Om framtagandet av statistiken Metod, urval och svarsfrekvens Bortfallsanalys Estimering av askproduktion Resultat Slutsatser

3 1 Syfte I den här rapporten presenteras en undersökning av producerad och använd mängd aska i Sverige Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mycket aska som producerades i Sverige under 2010 i samband med förbränning av fasta bränslen och hur den användes. Syftet var också att jämföra dessa data med de data som samlades in för 2006 års askproduktion och -användning 1. 2 Om framtagandet av statistiken 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens Data har samlats in, dels genom en webbenkät och dels genom en uppföljande excelenkät. Excelenkäten föregicks av telefonsamtal. Underlag för utskick av webbenkäten var mailadresser från branschorganisationerna Svensk Fjärrvärme och Skogsindustrierna. Mailadresserna var av olika kvalitet och gick inte alltid att knyta till en specifik anläggning. Webbenkäten skickades ut till 245 deltagare. Svarsfrekvensen var 42 % eller 104 svar som redovisade askstatistik för 127 anläggningar på 87 företag. För att förbättra underlaget valde vi att gå vidare med att ringa ytterligare 134 företag och be dem mata in sina data i en excelfil som vi mailade ut till dem. Urvalet av dessa anläggningar gjordes på följande sätt. Vi jämförde de inkomna svaren från webbenkäten med de företag/anläggningar som var avgiftspliktiga enligt kväveoxidavgiften 2 (NO X -avgiften) under NO X -avgiften har funnits sedan 1992 och omfattar alla pannor som är större än 5 MW och som producerar mer än 25 GWh nyttig energi under ett kalenderår. Genom att utgå från NO X -avgiftskollektivet säkerställde vi att vi inte missade någon av de större askproducenterna. Vi kontaktade de företag som var NO X -avgiftspliktiga men inte hade besvarat webbenkäten. På detta sätt fick vi in svar från ytterligare 145 anläggningar på 48 företag. 2.2 Bortfallsanalys Antalet inkomna svar är betydligt lägre för 2010 än Den absolut största skillnaden finns i antal svarande företag från träindustrin, se tabell 1. Antal svarande företag inom pappers- och massaindustrin var nästan dubbelt så många 2010 jämfört med 2006 medan antalet företag inom fjärrvärmesektorn var kring 20 % lägre jämfört med Tabell 1. Antal svarande företag 2010 jämfört med Bransch Fjärrvärme inkl. avfallsförbränning Pappers- & massaindustri Träindustri Summa Antal svarande företag Antal svarande företag För de NO X -avgiftspliktiga företagen så redovisas svarsfrekvensen i tabell 2. 1 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006, Svenska EnergiAskor, 2 Kväveoxidavgiften berör förbränningsanläggningar som producerar energi. Avgiftspliktiga är pannor >5MW och som producerar mer än MWh per år 3 När denna jämförelse gjordes hade inte NO X -avgiftsresultaten för 2010 kommit. 3

4 Tabell 2. Redovisning av svar från NO X -avgiftskollektivet. Antal % Företag som redovisat sin askproduktion Företag som angivit att de inte producerar aska Ej relevanta (konkurs, nedlagt etc.) 7 4 Inget besked Summa NO X -avgiftspliktiga företag Bland de företag som inte svarat finns alla tre branscher (fjärrvärme inklusive avfallsförbränning, pappers- och massaindustri och träindustri) representerade och företagen/anläggningarna varierar också mycket i storlek. Vi gjorde bedömningen att bortfallet av anläggningar, när det gäller bransch, storlek, bränslen och askproduktion, fördelar sig ungefär som de anläggningar som besvarat enkäterna. 2.3 Estimering av askproduktion Svarsfrekvensen ovan indikerar att det är relativt stor del av askan som vi inte fått in via enkätsvar. Hur mycket aska som produceras beror på energiproduktionen. Utifrån NO X -avgiftskollektivets energiproduktion, gjordes bedömningen att askproduktionen borde ha ökat sedan 2006, se diagram 1. Energiproduktionen 2006 var GWh och 2010 var den GWh, d.v.s. en ökning med ca 27 % från 2006 till

5 Diagram 1. Nyttiggjord energi inom NO X -avgiftskollektivet Enhet gigawattimmar (GWh). Källa: Miljöavgift på utsläpp av kväveoxider från energiproduktion år resultat och statistik, Naturvårdsverket Utifrån bortfallsanalysen ovan har vi valt att göra en estimering av den totala askproduktionen. NO X - avgiftskollektivet omfattar även olje- och gaspannor och därför estimerade vi inte askproduktionen rakt av baserat på energiökningen. Vi gick istället igenom de anläggningar som var NO X -avgiftspliktiga 2009, som vi inte fått enkätsvar från och som tillhör någon av branscherna fjärrvärme, sågverk/trävaruindustri eller pappers- och massaindustrin. För dessa 57 anläggningar summerades nyttiggjord energi från NO X - avgiftsredovisningen för Vi räknade fram en askfaktor i ton torrsubstans per gigawattimmar nyttiggjord energi utifrån ett stort antal av de anläggningar som deltagit i enkäterna. Askfaktorn räknades fram till ca 25 ton torrsubstans per nyttiggjord gigawattimme. Askfaktorn varierar dock stort beroende på typ av bränsle, typ av panna och andra faktorer som vi inte samlat in. Detta är alltså en mycket schablonartad uppräkning. Tabell 3. Översikt över estimerat påslag av askproduktion (se även tabell 4). Nyttiggjord energi hos de 57 anläggningar i NO X -avgiftskollektivet som inte MWh svarat på någon av enkäterna, och som tillhör branscherna Fjärrvärme, Pappers- och massindustri eller Träindustri. Askfaktor 25 ton TS/GWh Estimerat påslag på resultaten från enkätundersökningen ton TS Estimerat påslag i % Ca 20 % Resultaten nedan innehåller ofta en kolumn eller diagramstaplar där resultaten är uppräknade motsvarande 20 %. Det anges då tydligt i tabellrubriken eller teckenförklaringen i diagrammet. 5

6 3 Resultat Den totala askproduktionen från de som besvarat enkäten är drygt 1,2 miljoner ton torrsubstans. Den estimerade totala askproduktionen för 2010 är 1,5 miljoner ton torrsubstans. I följande tabeller och diagram redovisas resultaten från enkätundersökning, oftast i jämförelse med resultaten från I de följande tabellerna har vi tagit med alla värdesiffror. Säkerheten i resultaten motsvarar ca två värdesiffror. 6

7 Rosterpannor Avfall från hushåll + industri Botten/ flygaska blandat Tabell 4. Askproduktion i Sverige Enheten är ton TS (torrsubstans). Bottenaska Flygaska Rökgasreninsprodukt Annan asksort Summa Blandbränslen Biobränslen Biobränslen inkl. fiberslam från pappers- & massaindustrin Torv/trä Returträ BRINI Pulverpannor Biobränslen Torv Fluidbädds-pannor Avfall från hushåll industri Blandbränslen Biobränslen Biobränslen inkl fiberslam från pappers- & massaindustrin Torv Torv/trä Returträ Andra pannor Biobränslen Kol Biobränslen inkl fiberslam från pappers- & massaindustrin Annat bränsle Delsummor Totalsumma Estimerat påslag baserat på bortfallsanalysen (se avsnitt 2.2) Total mängd producerad aska

8 Tabell 5. Askanvändningen i Sverige 2010 och 2006 i ton TS [ton TS från [ton TS inkl. enkätsvar] estimering] Återföring till skog och mark Konstruktionsmaterial på deponier Vägbyggnadsmaterial och Fördelning 2010 [%] 2006 [ton TS] Fördelning 2006 [%] % % % * 52% % * 17% ytor Jordförbättringsmedel % ,4% Täckning av gruvavfall ,4% ,5% Utfyllnad av oljebergrum % % Kolaska som används för % stabilisering av flygaska från hushållsavfall innan deponering Användning inom eget % verksamhetsområde Lagring utan beslut om % % användning Deponi % ** 22% Annan användning % Till annan aktör % Ej angiven användning % Summa *** *2006 var indelningen av användningen annorlunda. Då var konstruktionsmaterial för deponier och ytor ( ton) en post och vägbyggnadsmaterial ( ton) en annan post. En bedömning gjordes då om att ca ton av de tonnen hade använts som konstruktionsmaterial på deponier och resterande del till ytor. ** För 2006 antogs att skillnaden mellan använd aska och total mängd producerad aska, gick till deponi (22 %). ***Denna summa skiljer sig från producerad mängd aska då vissa företag angivit användning av aska 2010, och inte användning av 2010 års aska. Det är relativt små ändringar i användningen av aska om man jämför 2010 med Nedan kommenteras de största skillnaderna. Den dominerande användningen är fortfarande som täckmaterial på deponier och det näst vanligaste sättet att hantera sin aska är att använda den som vägbyggnadsmaterial eller som konstruktionsmaterial för ytor. Den totala procentuella andelen konstruktionsmaterial för deponier, vägar och ytor har inte ändrats utan ligger kvar på %. Däremot verkar det som det är en större andel som går till deponitäckning 2010 än 2006 och den andel som går till vägar och ytor har då minskat. 8

9 I posten för konstruktionsmaterial på deponier ingår också aska som skickas till Langöya för att fylla igen ett kalkbrott var det ton torrsubstans och 2010 var det ton torrsubstans (enligt enkätsvaren, dvs. ej uppräknat utifrån estimeringen). För 2006 antogs att skillnaden mellan använd aska och total mängd producerad aska, gick till deponi (22 %). Om man gör motsvarande antagande för 2010 så får man slå ihop raderna för Deponi och Ej angiven användning. Detta motsvarar i så fall 15 % vilket indikerar en minskning av aska till deponi. Det kan ligga viss deponering dold i posterna för Annan användning och Till annan aktör, så minskningen är möjligen inte så stor som indikeras här. I diagram 2 nedan visas den procentuella fördelningen av askanvändningen Diagram 2. Askanvändningen i Sverige 2010, i procent. Återföring till skog och mark 2% Konstruktionsmaterial på deponier 3% 3% 10% Vägbyggnadsmaterial och ytor Jordförbättringsmedel 2% 5% Täckning av gruvavfall Utfyllnad av oljebergrum 2% 1% 0% 1% 3% 8% 60% Kolaska som används för stabilisering av Ylygaska från hushållsavfall innan deponering Användning inom eget verksamhetsområde Lagringutan beslut om användning Deponi Annan användning Till annan aktör Ej angiven användning 9

10 I diagram 3 och tabell 6 nedan redovisas mängden aska kopplad till respektive bränsle. I Avfall Sveriges statistik för aska från avfallsförbränning , så beräknas askan från avfallsförbränning till nästan 1,1 miljoner ton. Det är troligt att deras avgränsning för avfallsförbränning är något annorlunda än vår, men vi drar ändå slutsatsen att mängden aska från avfallsförbränning är betydligt högre än vad som anges i diagram 3 och tabell 6. Diagram 3. Jämförelse mellan producerad mängd aska under 2010 och 2006 relaterat till olika bränslen. För 2010 års data gäller att om något bränsle eldats till 90 energiprocent eller mer finns det med på raden för det bränslet. Annars finns askan med på raden för Blandbränsle. Det är osäkert hur urvalet för blandbränslen gjordes för 2006 vilket måste beaktas vid jämförelse [ton TS från enkätsvar] 2006 [ton TS] 2010 [ton TS inkl estimering] 4 Svensk avfallshantering 2011, Avfall Sverige 10

11 Tabell 6. Producerad mängd aska kopplat till respektive bränsle för 2010 och För 2010 års data gäller att om något bränsle eldats till 90 energiprocent eller mer finns det med på raden för det bränslet. Annars finns askan med på raden för Blandbränsle. Det är osäkert hur urvalet för blandbränslen gjordes för 2006 vilket måste beaktas vid jämförelse [ton TS från enkätsvar] 2010 [ton TS inkl. estimering] 2010 [%] 2006 [ton TS] Avfall från hushåll % % industri Blandbränslen % % Biobränslen % % Biobränslen inkl. fiberslam från pappers- & massaindustrin % % Torv % ,2 % Torv/trä % % Returträ % ,2 % BRINI % Kol % % Annat bränsle ,01 % Summa [%] 3.1 Slutsatser Askproduktionen har ökat i Sverige sedan 2006 med i storleksordningen 20 %. Askanvändningen har inte förändrats särskilt mycket procentuellt sätt. Den största ändringen är att mer aska går till sluttäckning av deponier och mindre aska till konstruktionsmaterial för vägar och ytor. Mängden aska som deponeras har också minskat. När det gäller fördelningen av aska i förhållande till typ av bränsle gör osäkerheten kring hur Blandbränslen beräknades 2006 att det inte går att dra några slutsatser. Det är troligt att mängden aska från avfallsförbränning är underskattad i 2010 års undersökning. 11