Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike?

Transkript

1 Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike? En jämförande studie av avfallshanteringen i några europeiska länder Jörgen Leander, Miljö- och projekteringsbyrån AB 1

2 Miljö- och projekteringsbyrån AB Personalägt konsultföretag Erfarna medarbetare Brinner för att skapa långsiktigt hållbara samhällen Bistår i processer inom miljö, avfall, väg och VA Samverkan, närhet och engagemang Kontor i Västerås Kunder i hela landet Kommuner, myndigheter, branschorganisationer, industrier och fastighetsägare 2

3 Bakgrund Behov av utlandsbevakning globaliserad värld Avfall Sverige Utveckling genomför jämförande studie Syfte: att kartlägga, översiktligt beskriva och jämföra avfallshanteringen i andra länder med den svenska att testa/föreslå en metod för uppgiftsinsamling Fokus på kommunernas roll organisation, ansvar och systemperspektiv Webbsökning, intervjuer och lagstiftning/ publikationer Rapport klar inom kort 3

4 Teman i rapporten 1. Allmänt om landet (t.ex. folkmängd, tätortsstruktur, administrativ indelning) 2. Lagstiftning och myndigheter 3. Ansvar och finansiering (Kommunalt ansvar, producentansvar) 4. Kommunernas avfallsorganisation (t.ex. % entreprenad, ägande av anläggningar, regional samverkan) 5. Insamlingssystem (principlösningar för olika avfallsslag) 6. Behandling och återvinning (behandlingslösningar, %-uell fördelning, kg/invånare) 4

5 1(2) Visste du att i Danmark ansvarar kommunerna för brännbart avfall och deponirest från industrin? i Danmark ska hushållsavfallsdeponier ägas av kommunerna? i Nederländerna ansvarar kommunerna enbart för hushållens avfall? 5

6 2(2) Visste du att i Nederländerna avgör kommunerna utformningen av producentansvarets insamlingssystem? i Schweiz finns det producentansvar på skidor? i Schweiz samlas metallförpackningar och annat metallavfall in i samma system? i Österrike förekommer insamling av enbart vegetabiliskt matavfall? 6

7 1(5) Likheter och skillnader Alla länderna är europeiska, ett land ej med i EU Väl etablerad källsortering och återvinning Mycket högt energiutnyttjande i svensk avfallsförbränning Kommunalt ansvar på kärl- och säckavfall, grovavfall och FA från hushåll i alla länderna Inkl liknande avfall från verksamheter, ej Nederländerna I Danmark även förpackningar och tidningar från hushåll samt brännbart avfall och deponirest från industrier I Schweiz ska kantonerna sörja för att återvinningsbart avfall och FA så långt möjligt samlas in separat I Nederländerna frivilligt kommunalt ansvar på tidningar I Österrike frivilligt kommunalt ansvar på förpackningar 7

8 2(5) Likheter och skillnader Producentansvar i alla länderna i varierande omfattning I Danmark ej producentansvar på förpackningar och tidningar I Schweiz nationellt lagstadgat producentansvar på elavfall, producentansvar för andra avfallsslag/produkter enligt regional lagstiftning. Motorfordon, skidor, pianon, möbler I Nederländerna som i Sverige (utom tidningar enligt ö.k.) I Österrike som i Sverige (utom förpackningar enligt ö.k.) 8

9 3(5) Likheter och skillnader Regional avfallssamverkan är vanligt i alla länderna Särskilt i de övriga länderna, ofta kommunalförbund Insamling på entreprenad är mycket vanligt i alla länderna Återvinningscentraler är vanligt Undantag Schweiz, där FNI dominerar I Nederländerna lagkrav på ÅVC 9

10 4(5) Likheter och skillnader Omfattningen av matavfallsinsamling varierar I Österrike samlar nästan alla kommuner in matavfall I Danmark är matavfallsinsamling mindre vanligt I Nederländerna lagkrav på separat insamling av matavfall Insamling av förpackningar och tidningar är vanligt i alla länderna Inom kommunernas eller producenternas insamling I Schweiz metallinsamling inte enbart förpackningar! I Nederländerna avgör kommunerna utformningen 10

11 5(5) Likheter och skillnader Vanligt i alla länderna att kommuner helt eller delvis äger behandlingsanläggningar I Danmark ska deponier för hushållsavfall ägas av kommuner Likartade återvinningsnivåer i alla länderna: Hälften materialåtervinning inkl. biologisk återvinning. Högst andel biologisk återvinning i Österrike. Rötning allt vanligare i Nederländerna Hälften energiåtervinning (el/värme). Fjärrvärme mindre vanligt i Schweiz lägre energiutnyttjande En mindre andel deponering 11

12 Viktiga fokusområden de kommande åren Mycket är gemensamt mellan flera europeiska länder men det finns också viktiga skillnader, t.ex.: För vilka avfallsslag finns separat insamling? För vilka avfallsslag ansvarar kommunerna? Hur är producentansvaret uppbyggt och vilken roll har kommunerna i hanteringen? Viktigt lyfta blicken ibland inspireras av andra länder Jörgen Leander, tel

13 Visionsbild Kommunerna utnyttjar avfallshanteringens pedagogiska möjligheter vid kommunikation om hållbar konsumtion och beteende Alla producerar avfall, vilket ger miljöpåverkan Genom källsortering kan alla bidra till bättre miljö Motivera andra beteenden och ställningstaganden utifrån ett avfallsperspektiv, t.ex.: - Lämna avfall till återanvändning - Köpa begagnat - Inte kasta mat - Konsumera hållbart - Köra biogasbil - Cykla och åka kollektivt Jörgen Leander, tel