Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Transkript

1 Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? Korta svaret: behandlingspriset Men varför är det så mycket billigare att behandla restavfallet i Sverige? SVERIGE Historia Fjärrvärme byggdes redan sent 1940 med rejäl utbyggnad 1973 och efterföljande år (oljekrisen) (1) Längre tradition med avfallsförbränning i.o.m. hårda krav på deponi redan i Miljöskyddslagen 1969 (2), följt av deponiskatten 2000 (3) och deponiförbud på brännbart avfall 2002 och på organiskt avfall 2005 (4) NORGE Historia Den första fjärrvärmen byggdes i Trondheim Därefter byggdes fjärrvärme i Ålesund (-89) och Fredrikstad (-98). De senaste åren har utbyggnad av fjärrvärmen intensifierats (från leverans om ca 1 TWh år 2000 till ca 5 TWh idag). (9, 27) Norge införde deponiförbud gällande organiskt avfall först 2009 (5). Dock fanns redan avfallsförbränningskapacitet i Bergen, Stavanger, Sapsborg, Krsitiansand, Hamar, Gjøvik, Tromsø, Trondheim, Fredrikstad och Ålesund dessförinnan (27). Fjärrvärmenät Över mil fjärrvärmeledningar och en produktion på ca 50 TWh per år (10 ggr mer än NO). (7) Ca 22 % kommer från restavfall (hushåll + verksamheter) (10) Fjärrvärmenät Sammanlagt 160 mil fjärrvärmeledningar i Norge. Små fjärrvärmenät och mindre produktion (5,3 TWh totalt alla bränslen, 2013). (6) 50 % av fjärrvärmen kommer från avfall. (9) Däremot så levererar många norska anläggningar energi (ånga, värme) till industrin (27). Storlek anläggningar och bränsleunderlag Stora och energieffektiva anläggningar i genomsnitt ton avfall/år (20). Många regionala kommunalförbund, vilket underlättar bränsleunderlaget. Storlek anläggningar och bränsleunderlag I genomsnitt mindre anläggningar ca ton/år (28). Färre regionala kommunalförbund vilket innebär fler upphandlingar och svårare förfarande för att vinna behandlingsupphandlingen från de norska kommunerna. Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer

2 Avreglerad fjärrvärme Sverige har haft reglerad fjärrvärmemarknad (pris och anslutningsplikt sedan 1978), men den avreglerades samtidigt som elmarknaden avreglerades med start 1996 (13). En prisdialog med fjärrvärmekunder samt marknadskrafter styr idag fjärrvärmepriset. Reglerad fjärrvärme I Norge finns det en anslutningsplikt sedan 2011 på fastigheter nära fjärrvärmenät. Den tillkom för att påskynda investeringar i fjärrvärme. För att skydda kunder mot för höga priser infördes lag som prisreglerar fjärrvärmepriset. Fjärrvärmepriset får aldrig överstiga elpriset för uppvärmning. (27, 11) Energieffektivitet Svenska anläggningar har en totalverkningsgrad på mellan 95 % och t.o.m. över 100 %. Det beror på att man räknar med effektivt värmevärde och många svenska anläggningar kan kondensera fukten i rökgaserna och utvinna ännu mer energi per ton avfall. Sammanlagt utvinns ca 3,0 MWh energi/ ton avfall, varav mer än 2,5 MWh värme/ ton avfall och resten el. (8) Förutsättning för deponiförbud Sverige hade en underkapacitet på energiåtervinning i samband med införande av deponiförbud (2002 resp. 2005). Snabb utbyggnad av kapacitet var en förutsättning för att klara av deponiförbudet. När elpriset nu är lågt innebär det stora ekonomiska utmaningar för fjärrvärmebolagen. Energieffektivitet ca 78 % i energiutnyttjande (såld energi dividerat med producerad) i genomsnitt i NO och ca 2 MWh värme/ ton avfall. Vissa anläggningar har ingen energiåtervinning utan klassas endast som destruktionsanläggningar. Ca 20 % av avfallet som går till förbränning i Norge återvinns ej som energi. (8) Förutsättning för deponiförbud Exporten till Sverige var till en början (2009 och tills man byggt ut norsk kapacitet) en av förutsättningarna till att Norge kunde klara av sitt införda deponiförbud (8, 27) När den ekonomiska krisen kom 2008 och de genererade avfallsmängderna minskade, hade projektion om att avfallsgenereringen skulle öka, samt den tidigare underkapaciteten av förbränning, lett till att Sverige stod med en viss tillgänglig kapacitet. Behandlingsavgiften ca SEK/ ton avfall. Beror på faktorer ovan (8) Dock så tillkommer transportkostnad (ca SEK) samt mäklaravgift (ca SEK), vilket innebär ett pris på upp emot SEK/ ton avfall. Samtidigt var man i full gång i Norge med att planera och bygga egen kapacitet för att klara av kommande deponiförbud (2009). De norska anläggningarna räknade inte med att de skulle behöva konkurrera med svenska dito och hade därför räknat med höga mottagnings-/behandlingsavgifter (för att kompensera dålig betalning för värmeförsäljningen). Behandlingsavgiften ca SEK/ ton avfall. Beror på faktorer ovan (8) För att norska anläggningar ska gå runt krävs ca 700 NOK i mottagningsavgift (27) 2

3 Vilka är skillnaderna gällande avfallsmål i respektive land? SVERIGE NORGE Avfallsmål Lagstyrda mål Matavfall 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, stor- kök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara (14) Avfallsmål Frivilligt producentansvar Materialåtervinning styrs genom nationellt miljömål (4.3 - Ressursana i avfallet blir utnytta), men det finns inga tydliga mål i procent (17) Det finns inga mål för utsortering av matavfall eller för att växtnäring och energi tas tillvara via biologisk behandling. Byggnads- och rivningsavfall 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnadsoch rivningsavfall vara minst 70 viktprocent Nuläge ca 50 % (14) Gjenvinningsmål 80 % (nuläge 81 %), men då räknas även energiåtervinning med (18) Om SE hade gjort detsamma med hushållsavfallet så hade vi i SE nått över 99 % i nuläget. Förpackningsavfall (totalt) 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 55 procent och därefter minst 65 % (16) Behandlat som materialåtervinning 34 % (19) Kan jämföras med över 50 % för hushållsavfallet i SE (20) Metallförpackningar 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 70 procent och därefter minst 85 % Nuläge 71 % (15, 16) Pappersförpackningar 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 65 procent och därefter minst 85 % Nuläge 78 % (15, 16) 3

4 Plastförpackningar Mål om 30 % Nuläge 41 % PET: Mål om 90 % med nuläge på 83 % (15) Returburkar Mål om 90 % Nuläge 91 % Träförpackningar Mål om 15 % Nuläge på 60 % (15) Glasförpackningar 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 70 procent och därefter minst 90 % (16) Insamling Minst 90 % av hushållen ska vara nöjda med insamlingen (14) Ändring av insamlingsansvar av förpackningar och tidningar till kommunerna kommer dessutom att innebära stora förbättringsmöjligheter för att få in mer material till materialåtervinning. 4

5 Övriga skillnader SVERIGE NORGE Utsläppshandelsystemet Sverige och Danmark har valt att gå en helt egen väg i jmf med övriga medlemsländer och inkludera förbränning av kommunalt avfall i utsläppshandelsystemet (EU-ETS). Detta trots att utsläppshandelsdirektivet med förarbeten explicit menar att kommunalt avfall ska undantas. (21, 22) Hela syftet med ETS är att anläggningar ska byta ut sina fossila energikällor till biogena och förnyelsebara sådana. Restavfallet, det avfall som återstår efter hushåll och verksamheter sorterat ut avfall till materialoch biologisk återvinning, som kommer till avfallsförbränningsanläggningar har ingen annan alternativ behandling (deponiförbud). Det finns således ingen styrning till mindre fossila utsläpp genom ETS för kommunalt avfall. Styrning måste ske i tidigare led - design, produktion och vid källsortering. Eftersom Sverige valt att inkludera förbränning av kommunalt avfall i den handlande sektorn (ETS), så har Sverige lättare nått sina nationella utsläppsmål. Detta utan att behövt genomföra några förbättringar i den icke handlande sektorn. Utanför utsläppshandelssystemet Norge valde, efter tillrättavisning av EFTA (European Free Trade Association), att inte inkludera förbränning av kommunalt avfall. Detta eftersom syftet med skrivningar i bilaga 1 till handelsdirektivet var att fånga in anläggningar som förbränner avfall men levererar ånga eller värme till industrin. (21, 22). Norge har, liksom alla övriga länder inom ETS (med undantag för Sverige och Danmark), tolkat omfattningen av handelssystemet enligt dess syfte. Elcertifikat Den biogena delen av avfall är ej berättigat elcertifikat i Sverige (23, 24). Detta trots att mätresultat och omfattande studier finns genom ETS. Vidare finns det både hänvisningsvärden inom ETS och NIRvärden inom den nationella rapporteringen av utsläpp, som bådadera innehåller en biogen del i avfall. Båda dessa värden används av Sverige. Elcertifikat I Norge är den biogena delen av avfall berättigad elcertifikat. Detta trots att Sverige och Norge har ett gemensamt elcertifikatsystem och marknad sedan (24, 25, 26) /Jakob Sahlén, Avfall Sverige 5

6 Källor 1 Svensk Fjärrvärme, Fjärrvärme A real success storyhttp:// _historia/fjärrvärme_story.pdf 2 Miljöskyddslag (1969:387) 3 Lag (1999:673) om skatt på avfall 4 Förordning (2001:512) om deponering av avfall 5 Avfall Norge, Deponering av avfall 6 Norsk Fjernvarme, Fakta om fjernvarme i Norge 7 Fjärrsyn, Livslängd och statusbedömning av fjärrvärmenät 8 Avfall Norge, Marked for avfallsforbrenning i Sverige och Norge 9 Statistisk Sentralbyrå, Statastics Norway, Fjernvarme Svensk Fjärrvärme, Tillförd energi 11 LOV om produksjon, omforming, overføring, omsetning, fordeling og bruk av energi m.m. (energiloven), samtal med Norsk Fjernvarme, Vd Returkraft och norsk förbränningslobbyist Torbjørn Leidal 13 Regeringens proposition 1996/97:136, Ny ellag 14 Naturvårdsverket, Sveriges Nationella Avfallsplan Naturvårdsverket, Resultat av producentansvaret 16 Förordning (2014:1073) om producentansvar och förpackningar 17 Miljødirektoratet, Miljøstatus.no, Avfall och gjenvinning, indikator 18 Avfall Norge, Regeringen senker ambisjonene for gjenvinning 19 Miljødirektoratet, Miljøstatus.no, Avfall och gjenvinning 6

7 20 Avfall Sverige, Svensk Avfallshantering Avfall Sveriges och Svensk Fjärrvärmes remissvar till promemoria om ändringar i lagstiftning om utsläppshandelssystemet, Dnr M2013/1784/R till Miljödepartementet 22 Utsläppshandelsdirektivet (2003/87/EG) 23 Förordning (2011:1480) om elcertifikat, Avfall Sveriges remissvar Kontrollstation 2015, Dnr N2014/734/E till Näringsdepartementet 25 LOV om elsertifikater, FOR om elsertifikater, Vedlegg Avfall Norge och Norsk Fjernvarme, Kommentar til den norkse beskrivelsen i notat fra fra Avfall Sverige 28 Avfall Norge, Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning, Rapport 7/